Skola och utbildning
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
