Etnografi i klassrummet - Birgitta Kullberg
91-44-03090-8
1 . INTRODUKTION
Ordet Etnografi
Etno, grekiska} folk el nation.
Grafi, grekiska? -grafh'ia betyder beskrivning ombildat till verbet grafein -skriva.
Etnografi = folkbeskrivningar
Etnografins ursprung i Antropologin
Antrôpos, grekiska = människa
Logia = lära
Antropologi = läran om människan
1.1 Antropologi filosofisk = teorier om människan
1.2 Antropologi biologisk = människan ur en biologisk synvinkel
Etnologi
Etno, grekiska = folk, nation
Etnologi = Läran om folk och nationer
Vetenskapen vill beskriva
- Människans fysiska och psykiska utveckling .
- Utvecklingen av folkslag och nationer.
- Förstå andra människors levnadssätt och lära
Etnografins utveckling
- Empirisk data
- Teoretiska funderingar
- Fånga människornas erfarenhet
Kännetecken för en bra etnografisk forskare:
1. Teorimedvetenhet
2. Metodmedvetenhet
3. Fantasi
Etnografens roll
-Deltagande i gruppens aktiviteter och projekt.
-Observerar och frågar.
-Systematisk noggrann observation: Att se bakom händelser och det som sägs.
Etnografisk terminologi
Etnografisk studie = fältstudie -setting: miljö som bjuder på olika situationer o sammanhang.
Etnografens 3 arbetsfaser
1. Introduktion - Etnografisk handledning
>>Lär termerna och beteckningarna på de etnografiska kännetecknena. Kunna innebörden.
>>Tänk igenom den Pedagogiska didaktiska forskningsprocessen. Forskaren inleder processen m ngt pers nyfiken på.
>>sedan formuleras forskningsfrågorna.
>>Skaffar sig ämneskunskap om fenomenet som är forskobjt.
>>Mer kött på benen: läs andras undersökningar, få en bkgr hjälper des:a studien o få en inled o använd.metod.
>> Empirisk data
>> Skilda texter. Bearbetning. Analys.
>> Res. Teoretiska sys.
Vetenskaplig rapport:
Sammanfattning (abstract)
Förord
Innehållsförteckning
Beskrivning av problemområdets teorier och ämnesinnehåll
Problemformulering
Beskrivning av metod
Empiri -genomförande
Analys
Res
Diskussion av res
2. Etnografins ursprung o hi:a utveckling
Föregångarna inom etnografin
Taylor Edward Brunett - Religionens uppkomst och utveckling, samt biologiska spår kasta ljus över tidigare kulturformer.
3. Den didaktiska etnografins rötter
- 1850-talet, Etnografin ung forskningsansats och forskningsmetod.
- hur kult:n transformerades genom skilda individer/gr
-etnograferna skr ej PM [av promemoria som betyder för minnet] PM - tankar svårigheter möljligheter
- metodiskt hjälpmedel innehållande terminologi och beskrivning av hur en antrop. studie m syfte att beskr främmande kult, skulle planeras, genomföras, analyseras rapporteras.
- process: lyssna iaktta delta (ngr mån). Tankesätt o handlande i männ naturliga miljö.
- "skapas" samlas in.
-direkt obs - deltar intervjun djupintervjun samtal. insaml ting dok [artefakter]
-kontinuerlig analys. Slutlig analys } fördjup.
Rapporten
-narrativ-berättande beskrivande analyserande tolkande
-1980-t Etnografi i sv klrum
-1950-t USA
4:3 Förberedelser för det etnografiska fältarbetet
- systematiska [vetenskaplia] etnografiska undersökning
4.1 Välj område
4.2 Meningsfulla inledfrågor för kvalitativ eller kvantitativa undersök -ej intervjufrågor (ringa in problemomr). Leda t frågor och problemformulering .
4.3 Formulera ngt utgångsproblem
4.4 Likheter & skillnader mellan forskarnas olika ansatser metoder metodologi.
4.5 Kvalitativ forsk.metod } Förståelse för männ i hennes naturliga miljö. Anv obs o intervju.
4.6 Kvantitativ forsk.metod } Pröva el. mäta något. Anv enkät.
4:7 Syfte - teoretiska formuleringar } Utveckla viktiga aspekter av teorigenerering+underlätta övergången fr deskriptiv-teoretisk nivå. Forma utgångsteorier. Hjälpmedlet Teoristrukturer styr d etnogr arb+visar vad du ska ant under studiens gång.
Poirot - s 55
4.8 Skr deskriptiva formuleringar } Beskrivande
[4:6] Etnografiskt fältarbete - planeringsfasen
- Tänköver reliabilitet o validitet.
- Kvalitativ forsk.ansats m kvalitativa metoder.
- Egenskap - induktiv} Öppenhet till hur Vi Upplever Förstår Uppfattar världen.
-Vad innebär etnografisk öppenhet? - forska männ m Teoretiska raster?
- Sammanräkna situationerna inneh svar.
* Etnografin blir inte kvantitativ metod pga kvantitativ data.
[4:7] Planeringsfasen:
471 Sök txter. Läs Tänk Skriv.
472 Skr ner Reflekterande tankar All bokfakta: Utgivningsår Utgivningsplats Förlag.. + sidnummer vid citering.
473 Följ din utgångspunkt.
474 LittSåll: Abstracs Innehållsförteckningar Summeringar
[5a] Deltagande observation s102
5:1 Direkt observation -Ant Lyssna Betrakta Aktivt
5:2 "Observera för att registrera en överblick m ett brett fokus."
5:3 Fokus på specifika situationer & händelser
5:4 Observera under korta min
5:5 Det som uppfattas som trivialt kan ha en betydelse senare
5:6 Beskr miljö & setting
5:7a Alert vid -Vad som sägs -Vad som görs -Vad pers/gr arbetar med - "Critical incidents"
5:7b Ind/gr reaktioner är utgångspunkten i observerandet o den/de som bestämmer.
EX - Barnen skulle lära sig skriftspråket
Fokus på AVVIKANDE händelser situationer av skriftspråklig karaktär. Relateras till undersök.problemet Formuleringar Tanke-underlag
[5b] Har jag verkligen observerat allt?
5:1 9-punkts-Observationslistan:
- Rum: Fy pl el platserna
- Aktör: Ind/gr
- Aktivitet: En uppsättning relaterade handlingar pers utför
- Objekt: Fy ting som föreligger
- Handling: Enstaka handlingar som pers utför
- Händelse: En uppsättning relaterade aktiviteter pers utför
- Tid: de flöjder som inträffar över tiden
- Mål: pers försöker uppnå
- Känsla: Upplevda & uttryckta känslor
[6:10] Etnografiska intervjuer - Djupintervju
- Neutral plats
- (DAT-)Bansspelare
- Öppna frågor
- Följ den intervjuade
- Transkribera skr ut
[7:11] Om kultur
- Din syn- och tankesätt.
- Din Uppfatt Kultur Miljö Setting
- Din bekanskap med fältet -reflektera o distansera fr problemomr
[8:12] Etnografisk empiri och dokumentation -Tänk på
- Relatera undersök.gr/ind med inled.frågorna
- Lokalisation av studien
[8:13] Etnografisk empiri och dokumentation -Fältnotiser
- Ant.block el post-its
- Skr täta beskriv med utgångspunkter
- Skr Narrativt Beskrivande Analyserande Tolkande texter
- Skr i Loggbok Dagbok
- Få in medodiska rutiner
[9:15] Det Etnografisk Analysarbetet
- Sära på vad du tänker om det du ser - det du verkligen ser
- Det du tänker på när du läser dina fältnotiser - Det du tänker om dina fältnotiser är analyser o tolk
- Analys o tolk är sammanflätade element
- Koda selektvt öppet i analystexten
- Läs: beskriv om olika etnografiska studier
- Ha dina teoretiska frågeformuleringar i fokus vid textanalysen
- Variera observeringsStrategier & "Skapa" data
- Varva AnalysTxt m Formella & Informella intervjuer + olika dok
- Slutlig analys: Hitta tankeStrukturer i inneh i alla dina etnografiska txt.
[10:16] Att rapportera
- RapporteringsForm: Fallbeskrivning
- TextFormen ska vara Narrativ Beskrivande Analyserande Tolkande
- Skrivandet ska ge läsaren info
- Skr Sys + Noggrant + Enkelt
- Strukturera rapport -Kreativ -Se etnografiska rapporter
- Dispositionen -vanligt vetenskapligt arbete:
- Kapitlen: Inledning & Bakgrund Beskrivning av problemomr Problem Metod Resultat Diskussion Bibliografi Bilagor. Etnografiska rapporter inled m Abstact & Förord, avsluta med didaktiska [undervisande] implikationer (innebörd).
[10:17] Att rapportera - Helheten
1. Entografen börjar intressera sig för ett omr
2. Formulerar inled.frågor
3. Söker & läser texter under hela undersökningen
4. Tänkt igenom d teoretiska inneh o lagt upp studien
5. Etnografen tränar i entografiska perspektiv+olika teknikerna o rollerna.
Kap 10 - Att rapportera
Hur jag kan rapportera etnografiska arbeten som skiljer sig från en etnografisk text som är berättande beskrivande analyserande och tolkande.
Rapporten ska struktureras om till en presentation och till en läsgrupp som ska förstå innehållet som består av en dagboksdel, en fortlöpandedel och en slutlig analysdel.
Organisera etnografiska texter
Omplaceringar av textavsnitt. Det finns ingen linjär berättelse i ett etnografiskt arbete. Dela upp texten i kapitel, tema, ämnen, argument osv.
Forskaren ger en beskrivande redogörelse och låter en del av undersökningsdeltagaren tala för sig själva, realistberättelse.
Olika berättelser
Realistberättelser - Direkt och sakligt proträtt av en studerad kultur.
Bekännelseberättelse -Fältarbeten i fokus än den kultur som studerats.
Impressionistiska berättelser - Personliga redogörelser från fältarbetet uttryckta i dramatiserande form.
Etnografisk handledning
Hur etnografiska arbeten kan rapporteras.
Kap 11 - Etnografi i undervisning o undervisningsbaserat lärande
Samtidigt som läraren vill att eleven ska förstå individ- och grupprelationer och ha förståelse för omtanke och självtro, måste läraren själv bli medveten om elevernas förståelse (behov, intressen, tidigare kunskap, arbetssätt, arbetskapacitet och arbetsstilar) för att kunna använda det som redskap i sin undervisning.
Läraren som forskaren
Läraren ersätter forskaren p.g.a. hans expertis när det gäller förhållanden i klassrummet, det skulle kunna leda till ett partnerskap mellan läraren och forskaren.
Läraren som vetenskapsmannen
En lärare har sin utgångspunkt i praktiken där handlandet har stort utrymme och kan ses som det primära arbetsredskapet. En forskares utgångspunkt ligger i teorin där tänkandet är det främsta arbetsredskapet.
Vad är det som en lärare kan, men inte alla andra
1. Hjälpa någon annan att lära sig, innebära en medfödd talang.
2. Den som vill lära ut skaffar sig specifik kompetens.
Tacit knowledge = Kan både betyda
1. Tyst dold kunskap = Kunskapen sprids, men på ett dolt sätt.
2. "underförstådd kunskap" = Oartikulerad kunskap, d.v.s. inte är synliggjord, vetandes eller ovetandes eller att man inte fått hjälp att synliggöra den.
En lärares tacit knowledge kan "botas" med självreflektion, d.v.s. att kunna se sig själv i varför man handlar som man gör.
Ett etnografiskt förhållningssätt i undervisningen
De lärare som har ett etnografiskt förhållningssätt i sin undervisning är teoretiskt väl förberedda för den mångfaldiga kulturen.
Förberedelserna består i att lärarna
- förstår teorier om lärande och utveckling.
- har kunskaper i det specifika ämnet.
- har passande arbetssätt och metoder i just det ämnet de undervisar i.
- har bra kunskaper av allmändidaktiskt karaktär av gemensamma lärandekulturen, arbetssätt och metoder som är generella och inte knutna till ett specifikt ämne.
Fokuseringen ligger på hur vi människor lär samt relationen mellan elevers sätt att lära och lärarens sätt att undervisa.
Var och en elev reflekterar över sin arbetsstil och kunskapsläge som blir till lärarens verktyg som han/hon använder sig av i sin undervisning plus förberedelser av kunskap om teori, metoder, ämnesfakta och arbetssätt för att kunna stödja varje enskild elev i hans eller hennes individuella lärande.
Att förändra tänkandet
Undervisning/Självreflektion
Distans – Göra en självreflektion över läget mellan undervisningen och sig själv som lärare.
Dagbok – Läraren skriver ner sin självreflektion och händelser i klassrummet.
Diskussion – Samtal mellan arbetskollegor. Ge varandra idéer och lösningar.
Didaktiska implikationer = avslutningen i varje forskningsarbete.
Pedagogik och vetenskap går hand i hand.
Lärares utgångspunkt är praktik.
Forskarens utgångspunkt är teori.
Forskare lär av lärare om lärarnas undervisning för att genom föra forskning.
Lärare lär av forskares undersökningar för att omsätta forskningsresultat till tillämpningar i undervisningen.
Vetenskapliggörandet av lärarutbildningarna
Man strävar efter att lärare lär sig använda en forskares arbetssätt och arbetsredskap för att kunna utveckla undervisningssystem. Dagens lärarstudenter avslutar sin utbildning genom ett arbete där studenten, med ett undersökande förhållningssätt, fördjupar sig i något problem.
Tanke-ändring kräver tid, att använda tänkandet som arbetsredskap innebär att "uppfinna nya tankar".
En lärares berättelse
En lärare upptäckte efter en kurs i etnografi att lärandet inte innehåller konstant säkerhet och att det ofta är de osäkra perioderna som är de mest utvecklande. Han funderade inte så mycket över arbetssätt och metoder utan mer på kunskapsutveckling.
Dokumentationsrutiner i elevernas läranderum
Tanken är att eleverna ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande. Det syns bäst på skärmen efter att de spelat in sig själva på band (rörlig bild och eller ljud) och diskussioner i sina individuella arbeten för att synliggöra sina kunskaper och sitt lärande. På det viset kan de följa sin lärarubildning med ett konkret synsätt på utvecklingen av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling.
Under en 7 veckors period, 3 dagar/vecka fick eleverna svara på 4 frågor i sin dagbok.
1. Vad har jag lärt mig idag som jag inte kunde förut?
2. Hur lärde jag mig det?
3. Vad har jag idag upplevt vara positivt?
4. Vad har jag idag upplevt vara negativt?
Elevernas tankefundering kring veckans händelser samt respons och vägledning från läraren skulle öppna upp elevernas tankegång att tänka på innebörden i det de lärt sig och inte bara att de lärt sig något nytt.
Efter 7 veckor tyckte eleverna:
"Det är roligt att kunna."
"Man blir engagerad."
"Man motiverar sig själv."
"Jag började leta efter det positiva."
Elevmappar
Innehåller dokumenterade resultat av elevernas arbeten och intressen i och utanför skolan.
Mappen kan användas som underlag vid samtal med elever och föräldrar samt se den enskilda elevens kunskapsutveckling.
Digital dokumentation och datorn som sökredskap
Eleven ska kunna:
- använda datorn som sökkälla.
-hantera olika datorprogram (power-point, excel, internet explorer).
-tolka olika tecken- och bokstavssymboler.
- kommunicera med lärare och elever via nätet på olika sätt: e-post, distanskurser, konferensplatser, blogg o.s.v.
Datorn används även vid överföring av digital information från digital filmkamera till cd-skiva, samt används vid olika presentationer t ex föreläsningar och konferenser.
Att skriftligen samtala för att lära
Att skriva dagbok är ett sätt att lära sig skriva för att lära och att skriftligen samtala för att lära. Varje skrivet arbete som en elev lämnar in ska lämnas tillbaka med individuella kommentarer som leder eleven i rätt tankeriktning/tankemöjligheter.
Profilbeskrivning
I en profilbeskrivning finns ett fotografi av eleven samt elevens anteckningar om sina förväntningar på sig själv, på lärarna, kursen, kursledarna och utbildningen. På det här viset lär eleverna och läraren lära känna varandra samt att profilbeskrivningen kan användas som underlag till planeringar.
Studieplanering
Elev - Ett sätt att planera sitt skolarbete är att skriva sin egen studieplanering. Detta används i den metakognitiva träningen, d.v.s. synliggöra den egna kunskapsutvecklingen. Du skriver själv in vad du behöver lära dig, ditt arbetssätt samt den tid du tror varje delmoment kommer att ta.Lärare - Antecknar i efter datum ordning som t ex elevers frånvaro, schemaändringar osv.
Dokumentation av läsning av litteratur
Gör snabba anteckningar när du läser litteratur.
Flödesskrivning
Skriv ner vad du gjort eller läst och dina funderingar utan att behöva bry dig om formalia, d.v.s. stavningen, meningsuppbyggandet osv.
Fältnotiser
Som elev skriver du ner dina egna fältnotiser när du är ute på studiebesök. Den pedagogiska biten finns även i näringslivet och inom flera samhällsinstitutioner och inte bara i utbildningen. Lärarna bör också anteckna tankar i relation till vad som händer i t ex klassrummet: det som barnen lär, deras uppfattningar och tankar, för att sedan samanställa det till en dagbok som senare blir grunden för en lärares planering. Textens karaktär ska vara berättande, beskrivande, analyserande och tolkande.
Kurs- och/eller temaanalyser
Anteckna kontinuerligt vad du observerar under kurser och temaperioder. Det kan vara positivt negativt, vad du saknar, lärt dig samt förslag som kan förbättra innehåll och genomförandet i kursen. Dessa anteckningar kan sen användas till kursutvärderingen.
Regelbundna diskussioner om anteckningarna diskuteras mellan lärare och de studerande.
Olika människors uppfattningar
Eleven gör en empiriskt undersökning på diverse ställen och intervjuar personers uppfattningar som kan bilda underlag för förståelsen av mångfalden i människors tänkande och även i att vi alla förstår skilda fenomen på kvalitativt skilda sätt.
Formulera problem –ur en lärares synvinkel
Som lärare ska man fundera över vilka undervisningsproblem som finns, varför de finns, varför blev det som det blev? Mitt syfte var ju annorlunda. Vad gick snett vad blev bra?. Varför klarar inte den eleven detta? osv. Du kommer att få en djupare förståelse efter att du skrivit ner frågorna och funderat kring dem ett tag. Gör inte en stor undersökning av detta. Använd frågorna som underlag till samtal, intervjuer och i etnografiska studier.
Att träffa elever och att ställa frågor
Ett bra uppvärmingssätt att bryta isen mellan intervjuaren och den tilfrågade är att föra ett vanligt samtal innan intervjufrågorna.
Etnografilärare ställer frågor där de inte får endast ett ja eller nej till svar:
- Jag har lagt märke till att .. Vad säger du om et?
- Har du tänkt på att.. ?
- Jag ser att du gör så i ditt arbete. Berätta för mig varför.
- Jag upplevde igår att.. Kan du hjälpa mig att reda ut det?
- Hur ser du på detta?
- Berätta vad du tycker om!
Med hjälp av sådana här frågor styr man intervjun åt det håll intervjuaren vill veta mer om. Ibland kan det t.o.m. vara bättre att uppmana någon att berätta det man vill veta om, t ex.
"-Berätta för mig.." än att fråga: "Kan/vill du berätta..".
Frågor till elever som börjar första året i grundskolan eller vid en kursstart:
Fråga 1:
"-Berätta vad du funderade på innan du började skolan/ kursen."
Kommentar 1:
Eleven kommer att berätta om hans/hennes föreställningar, oftast stämmer dessa inte med verkligheten, men för en dialog om vilka föreställningar eleven har.
Fråga 2:
Berätta hur du kände dig och vad du tänkte på före skol/kursstarten!
Kommentar 2:
Du får veta vilka rädslor eleven haft och har.
Fråga 3:
-Vad tror du att man får/ska göra? Berätta!
Kommentar 3:
Du får veta elevens uppfattningar om de regler de tror gäller.
Fråga 4
Vad tycker du att en lärare/kursledare ska göra och vara? Beskriv! Kommentar 4: Den tillfrågade avslöjar sin syn på lärare och kunskap.
Fråga 5
Vad är att lära? Har du funderat på det? När lär du dig saker ochvad lär du dig? Kommentar 5:Detta är en svår fråga för 7-åringarna, men du kan få det svar du är ute efter vid en stunds samtal med barnet.
Fråga 6
Vad skulle du säga skrivning/läsning/matte är?
Kommentar 6:
Barn uppfattar att de går i skolan får de lära sig skriva, läsa och räkna, men efter en diskussion med barnen tillsammans börjar ni reflektera över studiernas varierande innehåll.När lärarna träffar på sina elever under annan skoltid än lektionstiden kan det vara bra och ställa frågorna om elevens kunskapsutveckling. Här är några exempel:
-Tänker du annorlunda om något idag jämfört med senast då vi träffades?
- Hur ser du på detta idag?
- Hur såg du på det då?
- Vad anser du att du har förändrat vad gäller..?
Lärare måste då och då fråga sig själva för att få en kunskapsutvecklig i udnervisnignssammanhang:
-Varför gjorde jag så?
-Vad var det jag såg, hörde, uppfattade?
-Varför gjorde hon/han så?
-Hur gör hon/han?
Att skapa en miljö
Att skapa en gemensam miljö i läranderummet med utgångspunkt i verksamheten innebär att elevernas starka sidor förstärks. Eleverna förstår sina starka och svaga sidor i sin personlighet.
Några frågor till eleverna som kan bidra till att skapa en trivsam gemensam miljö:
- Vad kan var och en bidra med?
- Hur ska vi vara mot varandra?
- Hur ska vi inreda?
