KälltextSeminarium
"Pedagogiska tanketraditioner"
Seminariefrågor till fredagen den 2/3
februari 28th, 2007 at 1:23 am (Delkurs 1)
1.Dewey’s syn på
a) Barnet: Barnet är i centrum. Barnet har sina egna insikter och benägenheter
som måste översättas till sociala motsvarigheter. Barns aktiva sida kommer före den passiva. Barnens aktiviteter skall betonas. De skall sättas i situationer där de själva skall lösa problemen. Man skall kolla vad som intresserar barnen – det är ett tecken på en underliggande förmåga. Barnens intressen är en mätare på vilken utvecklingsnivå barnet har nått.
b) Människan: Människan är en aktiv varelse som söker kunskapen och kunskapen får vi genom problem; det blir alltså PBI: Problem Baserad Inlärning.
c) Skolan: Skolan skall vara praktiskt orienterad. Skolan är en social institution, en form av samhällslivet: låta barnet använda sina egna krafter för sociala syften. Skolan skall representera livet, det som man lever just nu, (vardagliga sysslor) i hemmet o.s.v. Skolan skall förenkla samhällslivet. För mycket aktiviteter gör barnet förvirrat och man skall istället bygga vidare på de aktiviteter barnet känner till. Barnet skall förena arbetet med tänkandet. Läraren skall ej styra barnet utan hjälpa barnet.
d) Samhället: Samhället är en organisk enhet av individer. Bortser vi från individuella faktorn i samhället så återstår bara en trög och livlös massa. Samhällets plikt att utbilda är dess högsta moraliska plikt. När samhället insett detta kommer resurser av tid, intresse och pengar att ställas till utbildningens föfogande.
e) Kunskap och lärande: Läraren är inte i skolan för att förmedla vissa idéer eller forma vissa vanor hos barnen. ”Learning by doing”, Dewey i ett nötskal Hans berömda fråga: ”Vad är erfarenhet?”. Måste ge barnen full tillgång till sin begåvning. Utbildningsprocessen består ab två sidor; en psykologisk och en social och ingen av dessa kan underordnas den andra. Dessa är organiskt förbundna med varandra. Tror på expressiva och konstruktiva aktiviteter.
Key’s syn på
a) Barnet: Barnet är i centrum. De skall behandlas som jämlikar och inte som undersåtar. Barn borde vara våra förebilder! Alla barn har rätt till en barndom.
b) Människan: människan förändras ständigt och förändras i och med att vi blir medvetna om generationens helighet. Människan förändras/omskapas och kommer att förändras i framtiden. Key tror på en rashygien.
c) Skolan: Kritiskt mot skolan, barnen skall vara hemma med modern upp till 9-10 års åldern och sedan börja i en skola som är gemensam för pojkar och flickor. ”Själamordet” i skolan: barnens själar ”mördas”. Key är emot förskolor, hon anser att modern skall uppfostra det lilla barnet.
d) Samhället: Kristendomen är pessimistisk mot människonaturen och jordelivet. Samhället måste få kvinnlighet över sig.
e) Kunskap och lärande: Uppfostran har med kunskap att göra. Låta barn vara barn, låta de leka. Medborgerlig utbildning är viktigt! ”Bildning är vad som är kvar när vi glömt allt vad vi lärt oss” (E.K.) Barnet måste få vara i fred. Barnen skall utvecklas själva hos en klok och öm moder. Bildningen är enligt Key översikten, helheten och syntesen.
Kvinnor och män jämlika men olika. Kvinnor måste ut i samhällslivet med sina unika
erfarenheter efter att ha uppfostrat sina barn. Naturlig skillnad mellan kvinnor och män och det är då kvinnors uppgift att fostra barnen. Det är genom kvinnan som frälsningen skall komma. Utgår från kvinnan hela tiden.
Montessori’s syn på
a) Barnet: Montessori hade en vetenskaplig syn på barnen. Barnet är naturens lärjunge. Måste utvecklas i sin egen takt, i ensamhet och genomföras fullt ut. Barnet besitter en känslighet för färger dimensioner och detaljer i omgivningen. Barn drivs av andra motiv än vuxna och de måste arbeta (ej fysiskt direkt) för att kunna växa. Ej vila! (som de flesta vuxna tvingar barnen till). Deras ”jobb” skall alltså inte avbrytas.
b) Människan: Som människa måste man utveckla sig själv för att kunna bli ”fullständig”. Man måste få ta sin tid och inte bli avbruten i denna process. ”Naturen är en sträng lärarinna som bestraffar en minsta olydnad genom vad som kallas hämmad utveckling…” (Montessori)
c) Skolan: Skolmiljön skall vara anpassad för barnen; stor ljus lokal med olika avdelningar där materialet kan nås av barnet. Skolan är inget passivt förvaringsställe för barn! Läraren skall hålla sig i bakgrunden. Barnen måste få stor plats i skolan.
d) Samhället: är en värld för vuxna men måste göras till en värld för barn där barnen bästa är i fokus.
e) Kunskap och lärande: Barn växer (lär sig) genom arbetet och detta skall ej avbrytas. Barnens fysiska utveckling följs upp och leds, de studeras ur antropologisk syn vinkel och språkövningar, sinnesövningar och praktiska vardagslivsövningar utgör grundvalen för kunskaperna.
Ingen speciell ordning??? Barnet skall utvecklas i sin egen takt. Inga satta mål. Att växa är ett mål i sig. Likhet mellan alla: ”Learning by doing” Alla sätter barnen i centrum.
Läraren skall ej vara styrande utan mer som ett hjälpmedel. Inte lägga sig i för mycket utan hjälpa barnet genom att förse dem med det material de behöver. Lärarna skall ha en individualistiskt syn på barnen. Måste inse att varje barn utvecklas olika.
Montessori (användandet av material) och Dewey (PBI).
Tuesday, February 27, 2007
Monday, February 26, 2007
Skola och utbildning
Skola och utbildning
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
Synpunkt
Kursutvärdering, dk 2
DelkursAnsvarige är omtänksam nog att läggar ut kurslitteraturListan, men istället för att skriva ner isbn-nr, står endast boktiteln samt vilka sidor som ska läsas, men Hallå! "Boken om pedagogerna" finns med olika författare och olika upplagor. Vilken bok gäller? Varför personen väljer bort isbn numret förblir en okunskap.
DelkursAnsvarige är omtänksam nog att läggar ut kurslitteraturListan, men istället för att skriva ner isbn-nr, står endast boktiteln samt vilka sidor som ska läsas, men Hallå! "Boken om pedagogerna" finns med olika författare och olika upplagor. Vilken bok gäller? Varför personen väljer bort isbn numret förblir en okunskap.
Friday, February 23, 2007
HTfeb
Linda Pavlovic, 730831
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp 1
Emma Isaksson
INLEDNING
För mer än 35 år sedan uppfattade vi svenskar Sverige som nationalistiskt och monokulturellt. Vi anpassade oss varken till samarbetet mellan olika länder (internationalisering) eller mångkulturism (pluralism). Istället ägnade vi tiden åt att diskutera samhällsklyftan mellan arbetare och borgare. Men fram till idag har det svenska samhället lutat alltmer åt det mångkulturella och heterogena (olikartade) hållet som innefattar olika folkgrupper, tankesystem, livsuppfattningar, ideologier, livsvärden och religioner. Alltfler svenskar har börjat vidga sin medvetenhet om sig själva och om den exotiska individen bredvid, och det gäller även mig själv speciellt eftersom jag hade tänkt att bli lärare. Mångkulturell utbildning är till för alla, och den har kommit hit för att utvecklas och jag med den.
Del A
Ordet kultur kommer från det latinska ordet cultura och betyder odling, och tanken är att något ska förbättras och bära frukt. Människan ska odla sig själv och sin själ vanligtvis menar vi genom det estetiska begreppet konst som bland annat innefattar musik, (rörliga) bilder, artefakter i sten, glas, lera, trä och så vidare. Kultur är något som skapas ständigt av människan och finns över hela världen. Det ses med olika ögon, uppfattas och tolkas olika. Vid industrialismens födelse under 1800-talet ville människan skildra och värdera andra kulturer genom att X skulle se Y:s kultur ur Y:s ögon. Kultur kan vara livsstil, kommunikation eller något medvetet som styr oss människor efter vissa normer. Till exempelvis att spanjorer tar sig en vilopaus mitt under dagen i några timmar, fransmännen kör som dårar i storstaden och i vissa kulturer ska du som restaurangsgäst be att få tillbehör som salt, dressing, ketchup och så vidare i samband med din beställning, om du ber om saltet efter att maten burits in kan det tolkas som att maträtten inte varit tillfredställande. Är kultur då något som lagts in medvetet i våra huvuden? Kultur kan vara en process som global media tv, radio och Internet som förmedlar ett tillstånd genom till exempelvis sagor på tv som förklarar och visar sitt lands firande av en särskild årstid.
M. Öhlander (Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari, 2007) berättade på en föreläsning att iranska kvinnor hade blivit medvetna om den egna kulturen i hemlandet först efter att ha upplevt ett annat lands kultur, och att det finns kvinnor som bryter upp med sin kultur i hemlandet och kommer till Sverige där vissa får ett jobb på en fabrik medan andra skaffar sig en utbildning och har förståelse för invandrarkvinnornas situation ute i den svenska fabrikerna.
När någon migrerar till ett land och får ett jobb kommer personen att klasspositioneras efter yrke, utbildning, uppväxtmiljö, ekonomi, livsstil och konsumtionsmönster. Men som fattig invandrare med dåliga språkkunskaper kan då denna sociala stratifikation (klassfördelning) upplevas som ojämlikhet och orättvis eftersom personen blivit medveten om sin samhällsklass och situation. Att förstå vad en samhällsklass är för något är att förstå människans existens och handlingmöjligheter till objektiva livschanser (lön) och subjektiva livschanser (identitet). Karl Marx, författaren som intresserade sig att kunna påverka och urskilja samhällsutvecklingen försökte intala samhället att en samhällsklass utgjordes av det materiella ägandet, att det var en orättvis och ojämn fördelning med tanke på det arbete som bonden utförde var nästan gratis och att godsherren tog större delen av inkomsten och stoppade den i sin egen ficka. Och detta gjorde (och gör det fortfarande) att samhällsklyftorna ökade mellan klasserna. Det som män gör värderas högre och får därmed högre lön eller att det nya jobbet ges hellre till en man än en kvinna. Kvinnor anses som det svagare könet och är därför inte lämpliga att jobba inom yrken som byggbranschen, bilverkstad och så vidare. Därför värderas pojkar/män och flickor/kvinnor i stor sätt olika redan från det att de föds. Ändå kan de flesta av oss inte låta bli att fråga om det blev en flicka eller en pojke för de flesta av den nyblivna mammans familj och vänner vill ge ett rosa eller blått gratulationskort med ballong och nalle som symboliserar ”det blev en [..]!”. Från början hjälper färgerna på babykläderna visa allmänheten vilket kön barnet har. Det är som med trafikljuset rött står för stopp och grönt betyder kör. Mer än hälften av all kommunikation är icke-verbal och det kan vara symboler (wc, vägmärkeringar), handrörelser och ansiktsuttryck. Kommunikationen är en socialiseringsprocess som sker i vårt dagliga liv i samspel med andra människor. Att kläd- och leksaksbutikerna är uppdelade i pojk- och flickavdelningar är för att det ska vara enklare och snabbare att hitta det kunden letar efter samt slippa frustrerande kunder. Det är kläddesignern som vi ska konfrontera som förmodligen kommer att peka ut oss konsumenter, mig och dig, för att det råder en viss efterfrågan på ett visst klädesplagg för att det är i ropet. Barnet eller den vuxne vill se ut som sin idol eller känna tillhörighet i en grupp är mycket viktigt för individen. En trygg identitet byggs upp antingen genom att individen välkomnas in i en grupp och känner en social tillhörighet, konstruktivitism, eller att individen föds i en grupp och får en biologisk tillhörighet, primordalism. Att tillhöra ett visst folkslag kallas etnicitet och härstammar från det grekiska ordet ethnos som betyder folk eller nation. Ordet associeras ofta med utseendefixering som hud- och hårfärg, ansiktsstruktur o.s.v.
T. Hübinette (Föreläsning i etnicitet, 6 februari, 2007) informerade och gav exempel under sin föreläsning att etnicitet relateras till kategorierna klass, kön, nationalitet, religion och språk. Här följer några exempel till kategorierna ovanför: en grupp svarta amerikaner kopplas ofta samman till arbetarklassen och oftast är det män som regerar utav könen. Sverige-finskar boende i Sverige betraktar Sverige som sitt hemland. Nordirland betraktas som en etnisk grupp på grund av olika religionstillhörigheter (katoliker och protestanter) men medborgarna tillhör samma nation. Svenskarna föreställer sig Sverige som en homogen (likartad) grupp där alla talar svenska, men egentligen talar många ett annat språk än svenska. Med ett raster som ett sållningsmall kan vi människor hitta rätt identitet och få ordning och reda i vad vi uppfattar som en kaotisk och tilltuffsad värld. Meningen är att göra om det negativa till något förståeligt och med innebörd.
När européerna skaffade sig kolonier och slavar under 1400-talet började kategoriseringen på andra människor utifrån ett raster för att se vilka människor som var värdefulla och vilka som inte var det. I slutet av 1800-talet trädde det postmoderna samhället fram och såg det västerländska identiteten som något rent, isolerat, oföränderligt och väsentligt.
I slutet av 1980-talet blev vi medvetna om begrepp som formar vår identitet: etnicitet, civilisationer, migrationer, identifikationer, att det är ”vi och de andra” och inte ”vi mot dom andra”, gränsöverskridande och diasporor (individer i en etnisk grupp som bor utanför det egna landets gränser) samt globalisering och kulturella flöden som media. För att kunna tillhöra en homogen grupp ska individen först och främst uppfatta sig likadan och för att kunna göra det måste individen kunna se skillnader och likheter som Lorentz & Bergstedt (2006:43) uttrycker det: ”skillnader mellan olika likheter, samt likheter i olikheter”.
Vid ett kulturmöte till exempelvis på en skola som är en social och kulturell mötesplats ska vi kunna visa att vi av egen vilja vill göra de här mötena med andra kulturer, och visa att vi är öppna för andra ”främmande” kulturer, lyssna på deras värderingar, tycke- och synsätt på vår skola, religion, könsroller och uppfostran. Att även visa respekt och empati för alla icke-svenskar eller medborgare med rötter i en annan kultur.
För att jag ska kunna skapa en kulturell kompetens måste jag tänka på vilket språk jag använder och hur jag väljer att använda det. Jag ska inte heller dra förhastade slutsatser om någon annan, men samtidigt ändå behålla ett kritiskt tänkande.
M. Borgström (Föreläsning i pedagogik, 23 januari, 2007) förklarade på en föreläsning att
vi måste tänka efter före innan vi bedömer och pekar ut någon. Om vi tycker att någon luktar illa ska den frågan genast komma tillbaka till en själv och vi ska fråga oss själva om det är verkligen inte vi som luktar. Detta kallas reflexivitet. Istället för att säga ”svart” säg istället ”afrikan”. Vårt talspråk skapar ord och ger en världsbild vid ett bestämt hjärtslag. Talspråket är också en del av socialiseringsprocessen som representerar vår verklighet. Vi måste lära oss tolka till exempelvis olika röstläge. I vissa kulturer låter det som om folk skriker åt varandra på sitt modersmål när de egentligen bara pratar med varandra och att de tolkar det som en normal ljudnivå. Etnocentrism kan sätta käppar i hjulet för ett mångkulturellt samhälle om det finns etniska grupper som håller ihop där andra utomstående inte välkomnas i gruppen utan ses mer som främmande och någonting som gruppen inte vill ta i ”inte ens med en tång”. Gruppen anser sig vara överlägsen och ”bäst i test” i allt.
J. Bornemark (Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari, 2007) berättade på en föreläsning att ordet ”värdegrund” i sig säger oss inte mycket. Värde på vad då? Vilken grund? Innehållet i ordet är tomt och det konkretiserar inget. Vi måste alltså skapa ett värde –ett substantiv. Vi människor måste alltid välja ett alternativ och om inget alternativ väljs så har vi ändå gjort ett val som då får ett värde. Värden skapas efter att blivit återupprepade i flera årtionden genom att vi väljer samma sak som till exempelvis mat, religion, tradition. Grundtanken är att det finns mer än ett värde. Hade det bara funnits ett enda värde hade världen inte varit främmande för oss eftersom vi skulle förmodligen haft samma tycke eller ialla fall valt samma mat, religion, tradition. Genom kollektiva värden får vi en värdegrund.Ordet ”grund” innebär att ”stå på något fast”. Vi behöver något stabilt att stå på som vi sedan kan bygga upp det vi vill ska stå orubbat i en viss tid framöver. Därför är det extra viktigt att grunden görs ordentligt från start så att det inte faller ihop, till exempelvis ett hus behöver en fast och stadig grund. Grundläggningar görs hela tiden av oss människor, och det är så värderingar byggs upp.
Läroplanen för våra skolor har en grund med kollektiva värderingar som ska följas och levas upp till. I läroplanen för förskolan (LpFö98) som ligger på en demokratisk grund, står det bland annat att alla skolaktiviteter ska ha demokratiska värden genom hela utbildningsplanen. Här är några värdeingar: Ingen ska få kränka någon annan individ. Vi ska främja en människas egenvärde. Respektera individens integritet, frihet och människans lika värde och att det ska vara jämställdhet mellan könen. Totalt finns det tre läroplaner för de svenska skolorna, en för förskolan (LpFö98), en för den obligatoriska skolan +förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och den tredje för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Dessa läroplaner delar en gemensam syn på KUL: Kunskap, Utveckling och Lärande. Kraven i läroplanen för förskolan är det som staten sätter upp i form av mål och föreskrifter och det är huvudmannen kommunen som ska se till att de genomförs, men sedan är det upp till förskolan att se till vad som är bäst för den enskilda individen det vill säga barnets utveckling och lärande. I läroplanen finns även riktlinjer för de som jobbar på förskolan, arbetslaget (lärare och pedagoger) och personalen (mat-tanter, städare). Förskolans mål övervakas, kvalitetsgranskas och utvärderas av tillsynsmyndigheten Skolverket som är till för förskola och skolbarnomsorg (fritidshem och daghem).
Del B
Fadwa var 18 år gammal när hon gick sitt sista gymnasieår, socialekonomisklinje i Beirut, Libanon år 2003. Ända sedan hon var tre år gammal till hon blev arton år hade hon gått i samma skola. Skolan bestod av fyra delar som sträckte sig från förskola till gymnasiet. Det var en pojk- och flick skola där alla var libaneser med blandade religioner. Kristna och muslimer utgjorde de två störta religionsgrupperna de andra var subreligioner. Själv är hon kristen och har kompisar från andra religioner. Som hon själv säger när hon tänker tillbaka: ”Det var ingen såndär religionsgrej, bor man i Libanon så vänjer man sig..”. På skolan fanns elever både från arbetarklassen och överklassen. Det kunde man tydligt se efter att skolan fått många protester angående skoluniformen som hängdes in i garderoben, och eleverna från överklassen plockade fram ”de värsta kläderna” och kom med sina mobiltelefoner till skolan. Medelklassens barn hade inte råd med de senaste Levisbyxorna och ännu mindre råd att äga en mobiltelefon.Ett år senare kom skoluniformen tillbaka till medelklassbarnens lättnad, och Fadwa kunde slippa våndas varje morgon över vilka kläder hon skulle ha på sig i skolan. Skollivet blev genast lättare efter att gränsen mellan rik och fattig osynliggjordes och uniformen fick alla elever att se lika mycket värda ut. Skoluniformen bärs från elva år tills eleven tagit studenten. I klassen rådde en jämn fördelning mellan antalet pojkar och flickor och de fick sitta med vem de ville. Hälten av eleverna tillhörde medelklassen resten överklassen. De fick tidigt lära sig respektera sina lärare och det skulle aldrig falla Fadwa in att prata rätt ut i klassen eller dua sina lärare. Handuppräckning och att tilltala läraren med herr, fru eller fröken och vänta tills eleven fick lov att prata var en regel i skolan. Skolan hade strikta regler angående utseendet. Eleven skulle se proper ut och flickor som ertappades med målade naglar eller sminkat ansikte blev ombedda att genast ta bort det. Acetonflaskan fanns alltid till hands hos läraren liksom rakhyveln för den unge mannen som kom orakad till skolan. Bestraffningar som avstängning, utskällning och att bli utslängd ur klassrummet hände på både pojkar och flickor. Avstängning innebar ett telefonsamtal till föräldrarna samt två dagars förlorade skoldagar. ”Ingen särbehandlades, vi fick alla stryk”, sa Fadwa. De elever som ertappades med smycken och mobiltelefoner fick sina saker beslagtagna. Det hände att lärarna gick genom elevernas väskor på jakt efter dessa ting under lektionstid. Fadwa var en duktig elev. Hon engagerades sig i undervisningen och pluggade flitigt. Det resulterade i tredje plats i det årliga nationella provet år 2003, och hon är lika mycket stolt över det som över sin utbildning.
Året 1991 när jag var arton år gammal gick jag det sista gymnasieåret och då hade jag gått sammanlagt i tre olika skolor inom grundskolan. När jag började grundskolan 1980 fanns det en handfull elever i klassen födda i Sverige, men med rötter i ett annat land än Sverige och jag var en av dem, de flesta var flickor. Ordet respekt var något som knappast existerade i klassen lika lite som att vi elever hade skoluniform. Pojkarna i klassen busade ofta vilket ledde till att fröken var mer frånvarande än närvarande. Vikarierna kom och gick och så höll det på i tre år. Detta resulterade också i att stämningen blev allt sämre i klassen mellan eleverna och många valde att fortsätta sin grundskoleutbildning i en annan skola. Till slut splittrades klassen och jag började gå det fjärde året i parallellklassen. I den nya klassen fanns även här några elever, födda i Sverige, men med rötter i ett annat land. Majoriteten i klassen var svenskar med svenska rötter och var protestanter. Majoriteten bland barnen med rötter i ett annat land hade ett slavisk ursprung tillhörande den katolska kyrkan. Under mellanstadiet utökades antalet elever. De var invandrare med slaviskt ursprung och nästan bara pojkar medan en tjej hade kommit hela vägen från Libanon. Det gjorde inte klassen mer jämt könsfördelat. Det fanns alltid fler flickor än pojkar i klassen. Vilket kanske var bara bra om man ser det utifrån frökens synvinkel som hade stort sjå att kontrollera några av pojkgruppens mest busiga och bråkiga pojkarna både svensk och med utländsk bakgrund. Ingen av flickorna gjorde någonsin fröken upprörd. Vi var för vuxna för sånt trams. Killarna bestraffades med tillsägelser eller bads gå ut ur klassrummet. I klassen satt vi två och två, killar med killar och tjejer med tjejer. Inom själva tjejgruppen fanns det smågrupper på 2-4 stycken i en grupp, men den stora tjejgruppen kunde också delas in i två grupper: klassens populäraste tjejer med det senaste modet och först ut med att börja sminka sig reste sig över den mindre attraktiva tjejgruppen. I den populära tjejgruppen fanns endast svenska tjejer med svensk bakgrund. Dessa osynliga regler att hålla sig till sin sort gällde under alla skolämnen och under alla grupparbeten. Killarna gick för det mesta som en hel grupp, men även killgruppen kunde splittras i 2-3 mindre grupper beroende på killarnas humör. Under högstadiet vände killarna i klassen upp och ner på hela skolan. Deras energi smittade av sig på några av dem andra killarna i klasserna som kom utanför storstaden, det vill säga landet. De flesta eleverna från landet såg svenska ut med svensk bakgrund. De flesta eleverna såg ut att tillhöra arbetarklassen förutom en elev som tillhörde överklassen, men som lyckades smälta in bland oss andra utan några problem.Referenslitteratur
Södertörns högskola. / Magnus Öhlander. Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari 2007.
Södertörns högskola. / Tobias Hübinette. Föreläsning i Etnicitet, 6 februari 2007.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemmiljöer. Lund: Författarna och Studentlitteratur 2006.
Södertörns högskola. / Maria Borgström. Föreläsning i Pedagogik, 23 januari 2007.
Södertörns högskola. / Jonna Bornemark. Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari 2007.
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp 1
Emma Isaksson
INLEDNING
För mer än 35 år sedan uppfattade vi svenskar Sverige som nationalistiskt och monokulturellt. Vi anpassade oss varken till samarbetet mellan olika länder (internationalisering) eller mångkulturism (pluralism). Istället ägnade vi tiden åt att diskutera samhällsklyftan mellan arbetare och borgare. Men fram till idag har det svenska samhället lutat alltmer åt det mångkulturella och heterogena (olikartade) hållet som innefattar olika folkgrupper, tankesystem, livsuppfattningar, ideologier, livsvärden och religioner. Alltfler svenskar har börjat vidga sin medvetenhet om sig själva och om den exotiska individen bredvid, och det gäller även mig själv speciellt eftersom jag hade tänkt att bli lärare. Mångkulturell utbildning är till för alla, och den har kommit hit för att utvecklas och jag med den.
Del A
Ordet kultur kommer från det latinska ordet cultura och betyder odling, och tanken är att något ska förbättras och bära frukt. Människan ska odla sig själv och sin själ vanligtvis menar vi genom det estetiska begreppet konst som bland annat innefattar musik, (rörliga) bilder, artefakter i sten, glas, lera, trä och så vidare. Kultur är något som skapas ständigt av människan och finns över hela världen. Det ses med olika ögon, uppfattas och tolkas olika. Vid industrialismens födelse under 1800-talet ville människan skildra och värdera andra kulturer genom att X skulle se Y:s kultur ur Y:s ögon. Kultur kan vara livsstil, kommunikation eller något medvetet som styr oss människor efter vissa normer. Till exempelvis att spanjorer tar sig en vilopaus mitt under dagen i några timmar, fransmännen kör som dårar i storstaden och i vissa kulturer ska du som restaurangsgäst be att få tillbehör som salt, dressing, ketchup och så vidare i samband med din beställning, om du ber om saltet efter att maten burits in kan det tolkas som att maträtten inte varit tillfredställande. Är kultur då något som lagts in medvetet i våra huvuden? Kultur kan vara en process som global media tv, radio och Internet som förmedlar ett tillstånd genom till exempelvis sagor på tv som förklarar och visar sitt lands firande av en särskild årstid.
M. Öhlander (Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari, 2007) berättade på en föreläsning att iranska kvinnor hade blivit medvetna om den egna kulturen i hemlandet först efter att ha upplevt ett annat lands kultur, och att det finns kvinnor som bryter upp med sin kultur i hemlandet och kommer till Sverige där vissa får ett jobb på en fabrik medan andra skaffar sig en utbildning och har förståelse för invandrarkvinnornas situation ute i den svenska fabrikerna.
När någon migrerar till ett land och får ett jobb kommer personen att klasspositioneras efter yrke, utbildning, uppväxtmiljö, ekonomi, livsstil och konsumtionsmönster. Men som fattig invandrare med dåliga språkkunskaper kan då denna sociala stratifikation (klassfördelning) upplevas som ojämlikhet och orättvis eftersom personen blivit medveten om sin samhällsklass och situation. Att förstå vad en samhällsklass är för något är att förstå människans existens och handlingmöjligheter till objektiva livschanser (lön) och subjektiva livschanser (identitet). Karl Marx, författaren som intresserade sig att kunna påverka och urskilja samhällsutvecklingen försökte intala samhället att en samhällsklass utgjordes av det materiella ägandet, att det var en orättvis och ojämn fördelning med tanke på det arbete som bonden utförde var nästan gratis och att godsherren tog större delen av inkomsten och stoppade den i sin egen ficka. Och detta gjorde (och gör det fortfarande) att samhällsklyftorna ökade mellan klasserna. Det som män gör värderas högre och får därmed högre lön eller att det nya jobbet ges hellre till en man än en kvinna. Kvinnor anses som det svagare könet och är därför inte lämpliga att jobba inom yrken som byggbranschen, bilverkstad och så vidare. Därför värderas pojkar/män och flickor/kvinnor i stor sätt olika redan från det att de föds. Ändå kan de flesta av oss inte låta bli att fråga om det blev en flicka eller en pojke för de flesta av den nyblivna mammans familj och vänner vill ge ett rosa eller blått gratulationskort med ballong och nalle som symboliserar ”det blev en [..]!”. Från början hjälper färgerna på babykläderna visa allmänheten vilket kön barnet har. Det är som med trafikljuset rött står för stopp och grönt betyder kör. Mer än hälften av all kommunikation är icke-verbal och det kan vara symboler (wc, vägmärkeringar), handrörelser och ansiktsuttryck. Kommunikationen är en socialiseringsprocess som sker i vårt dagliga liv i samspel med andra människor. Att kläd- och leksaksbutikerna är uppdelade i pojk- och flickavdelningar är för att det ska vara enklare och snabbare att hitta det kunden letar efter samt slippa frustrerande kunder. Det är kläddesignern som vi ska konfrontera som förmodligen kommer att peka ut oss konsumenter, mig och dig, för att det råder en viss efterfrågan på ett visst klädesplagg för att det är i ropet. Barnet eller den vuxne vill se ut som sin idol eller känna tillhörighet i en grupp är mycket viktigt för individen. En trygg identitet byggs upp antingen genom att individen välkomnas in i en grupp och känner en social tillhörighet, konstruktivitism, eller att individen föds i en grupp och får en biologisk tillhörighet, primordalism. Att tillhöra ett visst folkslag kallas etnicitet och härstammar från det grekiska ordet ethnos som betyder folk eller nation. Ordet associeras ofta med utseendefixering som hud- och hårfärg, ansiktsstruktur o.s.v.
T. Hübinette (Föreläsning i etnicitet, 6 februari, 2007) informerade och gav exempel under sin föreläsning att etnicitet relateras till kategorierna klass, kön, nationalitet, religion och språk. Här följer några exempel till kategorierna ovanför: en grupp svarta amerikaner kopplas ofta samman till arbetarklassen och oftast är det män som regerar utav könen. Sverige-finskar boende i Sverige betraktar Sverige som sitt hemland. Nordirland betraktas som en etnisk grupp på grund av olika religionstillhörigheter (katoliker och protestanter) men medborgarna tillhör samma nation. Svenskarna föreställer sig Sverige som en homogen (likartad) grupp där alla talar svenska, men egentligen talar många ett annat språk än svenska. Med ett raster som ett sållningsmall kan vi människor hitta rätt identitet och få ordning och reda i vad vi uppfattar som en kaotisk och tilltuffsad värld. Meningen är att göra om det negativa till något förståeligt och med innebörd.
När européerna skaffade sig kolonier och slavar under 1400-talet började kategoriseringen på andra människor utifrån ett raster för att se vilka människor som var värdefulla och vilka som inte var det. I slutet av 1800-talet trädde det postmoderna samhället fram och såg det västerländska identiteten som något rent, isolerat, oföränderligt och väsentligt.
I slutet av 1980-talet blev vi medvetna om begrepp som formar vår identitet: etnicitet, civilisationer, migrationer, identifikationer, att det är ”vi och de andra” och inte ”vi mot dom andra”, gränsöverskridande och diasporor (individer i en etnisk grupp som bor utanför det egna landets gränser) samt globalisering och kulturella flöden som media. För att kunna tillhöra en homogen grupp ska individen först och främst uppfatta sig likadan och för att kunna göra det måste individen kunna se skillnader och likheter som Lorentz & Bergstedt (2006:43) uttrycker det: ”skillnader mellan olika likheter, samt likheter i olikheter”.
Vid ett kulturmöte till exempelvis på en skola som är en social och kulturell mötesplats ska vi kunna visa att vi av egen vilja vill göra de här mötena med andra kulturer, och visa att vi är öppna för andra ”främmande” kulturer, lyssna på deras värderingar, tycke- och synsätt på vår skola, religion, könsroller och uppfostran. Att även visa respekt och empati för alla icke-svenskar eller medborgare med rötter i en annan kultur.
För att jag ska kunna skapa en kulturell kompetens måste jag tänka på vilket språk jag använder och hur jag väljer att använda det. Jag ska inte heller dra förhastade slutsatser om någon annan, men samtidigt ändå behålla ett kritiskt tänkande.
M. Borgström (Föreläsning i pedagogik, 23 januari, 2007) förklarade på en föreläsning att
vi måste tänka efter före innan vi bedömer och pekar ut någon. Om vi tycker att någon luktar illa ska den frågan genast komma tillbaka till en själv och vi ska fråga oss själva om det är verkligen inte vi som luktar. Detta kallas reflexivitet. Istället för att säga ”svart” säg istället ”afrikan”. Vårt talspråk skapar ord och ger en världsbild vid ett bestämt hjärtslag. Talspråket är också en del av socialiseringsprocessen som representerar vår verklighet. Vi måste lära oss tolka till exempelvis olika röstläge. I vissa kulturer låter det som om folk skriker åt varandra på sitt modersmål när de egentligen bara pratar med varandra och att de tolkar det som en normal ljudnivå. Etnocentrism kan sätta käppar i hjulet för ett mångkulturellt samhälle om det finns etniska grupper som håller ihop där andra utomstående inte välkomnas i gruppen utan ses mer som främmande och någonting som gruppen inte vill ta i ”inte ens med en tång”. Gruppen anser sig vara överlägsen och ”bäst i test” i allt.
J. Bornemark (Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari, 2007) berättade på en föreläsning att ordet ”värdegrund” i sig säger oss inte mycket. Värde på vad då? Vilken grund? Innehållet i ordet är tomt och det konkretiserar inget. Vi måste alltså skapa ett värde –ett substantiv. Vi människor måste alltid välja ett alternativ och om inget alternativ väljs så har vi ändå gjort ett val som då får ett värde. Värden skapas efter att blivit återupprepade i flera årtionden genom att vi väljer samma sak som till exempelvis mat, religion, tradition. Grundtanken är att det finns mer än ett värde. Hade det bara funnits ett enda värde hade världen inte varit främmande för oss eftersom vi skulle förmodligen haft samma tycke eller ialla fall valt samma mat, religion, tradition. Genom kollektiva värden får vi en värdegrund.Ordet ”grund” innebär att ”stå på något fast”. Vi behöver något stabilt att stå på som vi sedan kan bygga upp det vi vill ska stå orubbat i en viss tid framöver. Därför är det extra viktigt att grunden görs ordentligt från start så att det inte faller ihop, till exempelvis ett hus behöver en fast och stadig grund. Grundläggningar görs hela tiden av oss människor, och det är så värderingar byggs upp.
Läroplanen för våra skolor har en grund med kollektiva värderingar som ska följas och levas upp till. I läroplanen för förskolan (LpFö98) som ligger på en demokratisk grund, står det bland annat att alla skolaktiviteter ska ha demokratiska värden genom hela utbildningsplanen. Här är några värdeingar: Ingen ska få kränka någon annan individ. Vi ska främja en människas egenvärde. Respektera individens integritet, frihet och människans lika värde och att det ska vara jämställdhet mellan könen. Totalt finns det tre läroplaner för de svenska skolorna, en för förskolan (LpFö98), en för den obligatoriska skolan +förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och den tredje för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Dessa läroplaner delar en gemensam syn på KUL: Kunskap, Utveckling och Lärande. Kraven i läroplanen för förskolan är det som staten sätter upp i form av mål och föreskrifter och det är huvudmannen kommunen som ska se till att de genomförs, men sedan är det upp till förskolan att se till vad som är bäst för den enskilda individen det vill säga barnets utveckling och lärande. I läroplanen finns även riktlinjer för de som jobbar på förskolan, arbetslaget (lärare och pedagoger) och personalen (mat-tanter, städare). Förskolans mål övervakas, kvalitetsgranskas och utvärderas av tillsynsmyndigheten Skolverket som är till för förskola och skolbarnomsorg (fritidshem och daghem).
Del B
Fadwa var 18 år gammal när hon gick sitt sista gymnasieår, socialekonomisklinje i Beirut, Libanon år 2003. Ända sedan hon var tre år gammal till hon blev arton år hade hon gått i samma skola. Skolan bestod av fyra delar som sträckte sig från förskola till gymnasiet. Det var en pojk- och flick skola där alla var libaneser med blandade religioner. Kristna och muslimer utgjorde de två störta religionsgrupperna de andra var subreligioner. Själv är hon kristen och har kompisar från andra religioner. Som hon själv säger när hon tänker tillbaka: ”Det var ingen såndär religionsgrej, bor man i Libanon så vänjer man sig..”. På skolan fanns elever både från arbetarklassen och överklassen. Det kunde man tydligt se efter att skolan fått många protester angående skoluniformen som hängdes in i garderoben, och eleverna från överklassen plockade fram ”de värsta kläderna” och kom med sina mobiltelefoner till skolan. Medelklassens barn hade inte råd med de senaste Levisbyxorna och ännu mindre råd att äga en mobiltelefon.Ett år senare kom skoluniformen tillbaka till medelklassbarnens lättnad, och Fadwa kunde slippa våndas varje morgon över vilka kläder hon skulle ha på sig i skolan. Skollivet blev genast lättare efter att gränsen mellan rik och fattig osynliggjordes och uniformen fick alla elever att se lika mycket värda ut. Skoluniformen bärs från elva år tills eleven tagit studenten. I klassen rådde en jämn fördelning mellan antalet pojkar och flickor och de fick sitta med vem de ville. Hälten av eleverna tillhörde medelklassen resten överklassen. De fick tidigt lära sig respektera sina lärare och det skulle aldrig falla Fadwa in att prata rätt ut i klassen eller dua sina lärare. Handuppräckning och att tilltala läraren med herr, fru eller fröken och vänta tills eleven fick lov att prata var en regel i skolan. Skolan hade strikta regler angående utseendet. Eleven skulle se proper ut och flickor som ertappades med målade naglar eller sminkat ansikte blev ombedda att genast ta bort det. Acetonflaskan fanns alltid till hands hos läraren liksom rakhyveln för den unge mannen som kom orakad till skolan. Bestraffningar som avstängning, utskällning och att bli utslängd ur klassrummet hände på både pojkar och flickor. Avstängning innebar ett telefonsamtal till föräldrarna samt två dagars förlorade skoldagar. ”Ingen särbehandlades, vi fick alla stryk”, sa Fadwa. De elever som ertappades med smycken och mobiltelefoner fick sina saker beslagtagna. Det hände att lärarna gick genom elevernas väskor på jakt efter dessa ting under lektionstid. Fadwa var en duktig elev. Hon engagerades sig i undervisningen och pluggade flitigt. Det resulterade i tredje plats i det årliga nationella provet år 2003, och hon är lika mycket stolt över det som över sin utbildning.
Året 1991 när jag var arton år gammal gick jag det sista gymnasieåret och då hade jag gått sammanlagt i tre olika skolor inom grundskolan. När jag började grundskolan 1980 fanns det en handfull elever i klassen födda i Sverige, men med rötter i ett annat land än Sverige och jag var en av dem, de flesta var flickor. Ordet respekt var något som knappast existerade i klassen lika lite som att vi elever hade skoluniform. Pojkarna i klassen busade ofta vilket ledde till att fröken var mer frånvarande än närvarande. Vikarierna kom och gick och så höll det på i tre år. Detta resulterade också i att stämningen blev allt sämre i klassen mellan eleverna och många valde att fortsätta sin grundskoleutbildning i en annan skola. Till slut splittrades klassen och jag började gå det fjärde året i parallellklassen. I den nya klassen fanns även här några elever, födda i Sverige, men med rötter i ett annat land. Majoriteten i klassen var svenskar med svenska rötter och var protestanter. Majoriteten bland barnen med rötter i ett annat land hade ett slavisk ursprung tillhörande den katolska kyrkan. Under mellanstadiet utökades antalet elever. De var invandrare med slaviskt ursprung och nästan bara pojkar medan en tjej hade kommit hela vägen från Libanon. Det gjorde inte klassen mer jämt könsfördelat. Det fanns alltid fler flickor än pojkar i klassen. Vilket kanske var bara bra om man ser det utifrån frökens synvinkel som hade stort sjå att kontrollera några av pojkgruppens mest busiga och bråkiga pojkarna både svensk och med utländsk bakgrund. Ingen av flickorna gjorde någonsin fröken upprörd. Vi var för vuxna för sånt trams. Killarna bestraffades med tillsägelser eller bads gå ut ur klassrummet. I klassen satt vi två och två, killar med killar och tjejer med tjejer. Inom själva tjejgruppen fanns det smågrupper på 2-4 stycken i en grupp, men den stora tjejgruppen kunde också delas in i två grupper: klassens populäraste tjejer med det senaste modet och först ut med att börja sminka sig reste sig över den mindre attraktiva tjejgruppen. I den populära tjejgruppen fanns endast svenska tjejer med svensk bakgrund. Dessa osynliga regler att hålla sig till sin sort gällde under alla skolämnen och under alla grupparbeten. Killarna gick för det mesta som en hel grupp, men även killgruppen kunde splittras i 2-3 mindre grupper beroende på killarnas humör. Under högstadiet vände killarna i klassen upp och ner på hela skolan. Deras energi smittade av sig på några av dem andra killarna i klasserna som kom utanför storstaden, det vill säga landet. De flesta eleverna från landet såg svenska ut med svensk bakgrund. De flesta eleverna såg ut att tillhöra arbetarklassen förutom en elev som tillhörde överklassen, men som lyckades smälta in bland oss andra utan några problem.Referenslitteratur
Södertörns högskola. / Magnus Öhlander. Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari 2007.
Södertörns högskola. / Tobias Hübinette. Föreläsning i Etnicitet, 6 februari 2007.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemmiljöer. Lund: Författarna och Studentlitteratur 2006.
Södertörns högskola. / Maria Borgström. Föreläsning i Pedagogik, 23 januari 2007.
Södertörns högskola. / Jonna Bornemark. Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari 2007.
Saturday, February 17, 2007
interkulturella perspektiv
Interkulturella perspektiv
-Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer
Hans Lorentz & Bosse Bergstedt
2006
91-44-04484-4
44 - Utgångspunkten för verklighetsuppfattning
Den väsentliga uppfattningen om identitet innebär att en människa uppfattas som en alldeles egen individ, autonom (självständig) och oberoende. Människans identitet anses inom denna tradition utvecklas mer eller mindre i isolat (isolerat) och det är det egna tänkandet som gör att jag kan ha en uppfattning om att jag finns till.
Det sociologiska subjektet vxt fram som ett svar på modernitetens mer komplexa sociala liv.
Sociologiska vetenskapen sa att identiteten är en kulturell konstruktion genom kulturell socialisation skapas identiteter.
Människans sätt att vara, tänka och handla påverkas av hennes sociala vara. Samhällets sociala kategoriseringar och dess interaktion med subjektets identitet blev då intressant. Utifrån detta utvecklades kunskapssociologin av bl a Karl Marx och Max Weber.
45 -
Identiteter Skapas, Kontinuerligt förändras, Förhandlas.
Grundläggande synsätt inom forskning
Skapas alltid genom interaktiva processer och reflexivitet.
-Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer
Hans Lorentz & Bosse Bergstedt
2006
91-44-04484-4
44 - Utgångspunkten för verklighetsuppfattning
Den väsentliga uppfattningen om identitet innebär att en människa uppfattas som en alldeles egen individ, autonom (självständig) och oberoende. Människans identitet anses inom denna tradition utvecklas mer eller mindre i isolat (isolerat) och det är det egna tänkandet som gör att jag kan ha en uppfattning om att jag finns till.
Det sociologiska subjektet vxt fram som ett svar på modernitetens mer komplexa sociala liv.
Sociologiska vetenskapen sa att identiteten är en kulturell konstruktion genom kulturell socialisation skapas identiteter.
Människans sätt att vara, tänka och handla påverkas av hennes sociala vara. Samhällets sociala kategoriseringar och dess interaktion med subjektets identitet blev då intressant. Utifrån detta utvecklades kunskapssociologin av bl a Karl Marx och Max Weber.
45 -
Identiteter Skapas, Kontinuerligt förändras, Förhandlas.
Grundläggande synsätt inom forskning
Skapas alltid genom interaktiva processer och reflexivitet.
Wednesday, February 14, 2007
Monday, February 12, 2007
Skrivstrimman inlämn.uppg
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Seminariegrupp: 1
Seminarieledare: Christina Bergman
Skriva eller tala
Jag kunde knappt bärga mig tills jag fick börja lågstadiet för då skulle jag få lära mig att läsa och skriva. Jag kommer fortfarande ihåg när jag lärde mig
stavningen och uttalet av ”treboktavsorden”: s-o-l, m-o-s, u-g-n och lj-, sj-, sk-, tj-orden i ord som ljud, sju, sked, tjur och så vidare. Som barn fascinerades jag av hur kul det var att kunna sätta ihop bokstäver så att de bildade ord och orden i sin tur blev till hela meningar. Ja, lågstadiet, det var en spännande tid det eftersom en ny dörr i bokvärlden hade öppnat sig: dörren till bakom bok-kulisserna hade bjudit in mig och nu var det bara att ta steget in och börja skriva och allt jag behövde ta med mig var min fantasi och tålamod.
Några år senare efter det första skolåret såg jag filmen E.T. på bio och blev så tagen av den att jag var tvungen att skriva fortsättningen om hur E.T. kom tillbaka till jorden med alla sina likasinnade vänner. Det blev en liten bok, inte mycket större än ett vykortsformat, på cirka fyra sidor med text och illustrationer, men som värmde mitt hjärta väldigt mycket. Känslan av att kunna göra ett sånt projekt utan att någon lärare befalde eller visade mig hur jag skulle göra, där viljan kom från mig själv och som hjälpte mig från A till B kändes helt fantastiskt. Det var mitt första och största verk, och dessutom det enda verket från min barndom där jag hade producerat en bok. Men stolt det var jag.
Allt eftersom jag blev äldre vidgades omvärlden runt omkring mig och jag började uttrycka mina känslor i form av dagböcker, och det höll jag på med ända upp till jag var arton år gammal sedan dog dagboksskrivandet på grund av at den ena dagen var alldeles för lik den andra. Jag höll igång skrivandet med att skriva ner mina idéer till reklamfilmer, insändare och slogans. Jag tränade att skriva kvicka, smarta och komiska repliker och/eller uttryck för att en dag kunna använda dem i någon bok eller manus.
Hösten 2005 gjorde jag min första hemsida som jag invigde med bok- och filmrecensioner och bilder, men bara några månader senare efter det konventerade jag till bloggskrivandet och lade upp mina recensioner där istället. Recensioner var något jag började med i grundskolan, men det var ju mest för att lärarna ville att vi elever skulle skriva dem efter att vi läst ut en bok. Det var ju inget som kom direkt från hjärtat precis. Så den textgenre som grundskoleläraren sådde för flera år sedan och som legat i träda i några år, har för inte så länge sedan börjat gro och fortsatt att växa.
Seminariegrupp: 1
Seminarieledare: Christina Bergman
Skriva eller tala
Jag kunde knappt bärga mig tills jag fick börja lågstadiet för då skulle jag få lära mig att läsa och skriva. Jag kommer fortfarande ihåg när jag lärde mig
stavningen och uttalet av ”treboktavsorden”: s-o-l, m-o-s, u-g-n och lj-, sj-, sk-, tj-orden i ord som ljud, sju, sked, tjur och så vidare. Som barn fascinerades jag av hur kul det var att kunna sätta ihop bokstäver så att de bildade ord och orden i sin tur blev till hela meningar. Ja, lågstadiet, det var en spännande tid det eftersom en ny dörr i bokvärlden hade öppnat sig: dörren till bakom bok-kulisserna hade bjudit in mig och nu var det bara att ta steget in och börja skriva och allt jag behövde ta med mig var min fantasi och tålamod.
Några år senare efter det första skolåret såg jag filmen E.T. på bio och blev så tagen av den att jag var tvungen att skriva fortsättningen om hur E.T. kom tillbaka till jorden med alla sina likasinnade vänner. Det blev en liten bok, inte mycket större än ett vykortsformat, på cirka fyra sidor med text och illustrationer, men som värmde mitt hjärta väldigt mycket. Känslan av att kunna göra ett sånt projekt utan att någon lärare befalde eller visade mig hur jag skulle göra, där viljan kom från mig själv och som hjälpte mig från A till B kändes helt fantastiskt. Det var mitt första och största verk, och dessutom det enda verket från min barndom där jag hade producerat en bok. Men stolt det var jag.
Allt eftersom jag blev äldre vidgades omvärlden runt omkring mig och jag började uttrycka mina känslor i form av dagböcker, och det höll jag på med ända upp till jag var arton år gammal sedan dog dagboksskrivandet på grund av at den ena dagen var alldeles för lik den andra. Jag höll igång skrivandet med att skriva ner mina idéer till reklamfilmer, insändare och slogans. Jag tränade att skriva kvicka, smarta och komiska repliker och/eller uttryck för att en dag kunna använda dem i någon bok eller manus.
Hösten 2005 gjorde jag min första hemsida som jag invigde med bok- och filmrecensioner och bilder, men bara några månader senare efter det konventerade jag till bloggskrivandet och lade upp mina recensioner där istället. Recensioner var något jag började med i grundskolan, men det var ju mest för att lärarna ville att vi elever skulle skriva dem efter att vi läst ut en bok. Det var ju inget som kom direkt från hjärtat precis. Så den textgenre som grundskoleläraren sådde för flera år sedan och som legat i träda i några år, har för inte så länge sedan börjat gro och fortsatt att växa.
dk1 Skrivstrimman 2
12/2 07 - Genomgång av diskussionfrågor+skrivelse om mig själv
Viktigt!
Christina B vill inte ha inlämningsuppgifter via e-post.
LäsLäxa! ons 21/2 07
Dysthe s30 +
Min fråga: Kan man använda sig av förkortningar som t. ex, m.fl. o.s.v. eller ska man skriva hela ordet: till exempel, med flera, och så vidare? / Linda
Inlämningsuppgift: Hemtena Del C "Summering" Tänk
Skriv en sida av din hemtenta. Tänk idg att du skriver till din kompis. Hoppa över kapitlet sammarbetsskrivande.
Tips!
Svenska skrivregler - språknämnden
Språkrådet nyord
Lexin
Frågor
Plagiat} Du ska inte plagiera överhuvudtaget! Citera hellre direkt eller referera.
Citat, skrivna} Använd citattecken + källa. "Samtala med en annan forskare."
Citat, muntliga. Vem ska man referera till} Ingen vetenskap. Kill your darlings!
>> Beskriva en situation för att förstå människor
Skriv/uttryck dig rätt från början. Blir då inget missförstånd. Kompetensen ifrågasätts: Ska den här människan ta hand om mitt barn.
Mottagaren } Se till att du som författare har kunskap om din målgrupp.
Genre texter } E-post, sms, chatt: förkortningar som gäller.
Uppgift - CD eller cd?
Utfyllningstext } Stanna kvar i tanken. Utveckla tanken. Ge exempel på erfarenheter, referera till andra. Det är Kärnan.
Grammatik } Går hand i hand med innehållstexten: "Jag tänker" "Jag tänkte". Har också med bisatser att göra. "De och dem". "Sig och mig".
Subjekt = Jag och de} "De kom igår."
Objekt = Mig och dem } "Jag kom med dem igår."
Skrivkramp = Omskriv dina tankar. Dansa, diskutera..
"Härma" = Kurslitteraturen d.v.s. Skriv inte av!
Texttyper = Analystexter, argumentationstexter, faktatexter..
Dagens Arbetsuppgift -
Läs igenom.
Diskutera: inledning, Vad är intressant i texten?, Bättre frågeformulering?, Vad vill du att skribenten ska utveckla?
Råd
Låt någon annan läsa din text.
Viktigt!
Christina B vill inte ha inlämningsuppgifter via e-post.
LäsLäxa! ons 21/2 07
Dysthe s30 +
Min fråga: Kan man använda sig av förkortningar som t. ex, m.fl. o.s.v. eller ska man skriva hela ordet: till exempel, med flera, och så vidare? / Linda
Inlämningsuppgift: Hemtena Del C "Summering" Tänk
Skriv en sida av din hemtenta. Tänk idg att du skriver till din kompis. Hoppa över kapitlet sammarbetsskrivande.
Tips!
Svenska skrivregler - språknämnden
Språkrådet nyord
Lexin
Frågor
Plagiat} Du ska inte plagiera överhuvudtaget! Citera hellre direkt eller referera.
Citat, skrivna} Använd citattecken + källa. "Samtala med en annan forskare."
Citat, muntliga. Vem ska man referera till} Ingen vetenskap. Kill your darlings!
>> Beskriva en situation för att förstå människor
Skriv/uttryck dig rätt från början. Blir då inget missförstånd. Kompetensen ifrågasätts: Ska den här människan ta hand om mitt barn.
Mottagaren } Se till att du som författare har kunskap om din målgrupp.
Genre texter } E-post, sms, chatt: förkortningar som gäller.
Uppgift - CD eller cd?
Utfyllningstext } Stanna kvar i tanken. Utveckla tanken. Ge exempel på erfarenheter, referera till andra. Det är Kärnan.
Grammatik } Går hand i hand med innehållstexten: "Jag tänker" "Jag tänkte". Har också med bisatser att göra. "De och dem". "Sig och mig".
Subjekt = Jag och de} "De kom igår."
Objekt = Mig och dem } "Jag kom med dem igår."
Skrivkramp = Omskriv dina tankar. Dansa, diskutera..
"Härma" = Kurslitteraturen d.v.s. Skriv inte av!
Texttyper = Analystexter, argumentationstexter, faktatexter..
Dagens Arbetsuppgift -
Läs igenom.
Diskutera: inledning, Vad är intressant i texten?, Bättre frågeformulering?, Vad vill du att skribenten ska utveckla?
Råd
Låt någon annan läsa din text.
dk1 Skrivstrimman 1
26/1 07 - Skrivprocessen
Tips!
Lusläs Dysthe
Utgångspunkter:
Språket växer fram o utvecklas i interaktion.
Skriftspråkets utveckling är en del av kunskapen
Skriftspråket ingår i vår kommunikativa kompetens.
Att skriva är ett sätt att tänka
Skrivspråket är ett sätt att tänka
Skrivspråket kräver text dvs läs och skriv och ett språk att kommunicera med.
Vi utvecklar vårt talspråk i samtal med andra. kan vi inte utveckla skriftspråket på samma sätt?
Målet:
Att kommunicera med andra för att utvecklas.
Utvecklingen är ett samspel mellan människor för att utvecklas. Se Lev Vigotskij
Min språkutveckling - Cirkeln
Centrum: Hemmet, förskola + barnomsorg
Skolan + fritidsverksamhet
Gymnasiet Politiska inlägg politiska tankar.
Hemmet} Talet, Genre skriva berättelser i grundskolan och texter i högskolan, Texttyper, Berättelser, Beskrivning-dagbok, Informera, Argumenterande, Utredning, PM, Rapport.
Skriva i hemmet, grundskolan, gymnasiet, högskolan, arbetslivet och samhällslivet.
Skrivprocessen - loggboken
-Att skriva är en viktig lärostrategi.
-Att skriva facktext är ett måste.
-Många studenter har problem med att skriva.
-Skrivandet är kulturellt betvingat
-Att skriva är att delta i ett samtal - För en dialog om din text.
-Du lär dig att skriva geom att läsa och skriva.
-Du lär dig att skriva genom att samarbeta med och få feedback från andra.
-Du måste bli medveten om dig själv som skribent.
Uppgift till 12/2
Dysthe s17
Fråge-exempel
Tycker du bäst om att skriva eller att tala om ett ämne?
Uppfattar du dig själv som..
Texttriangeln - Dysthe s38
Uppnervänd triangel (tankekarta för att ordna olika delar i skrivprocessen) indelad i 1-5 uppifrån.
Vänster sida: "Sammanfogning"
Höger sida: Global nivå (pil pekar ner, längst ner står "lokal nivå")
1.Skrivsituation (syfte, mottagare)
2. Innehåll / Stuktur
3. Meningar -enkla, tankar
4. Ordval -tankar
5. Rättskrivning. Använd av skiljetecken. Formalia i samband med referenser.
"där strukturen är utslagsgivande, kan 'struktur' och 'innehåll' byta plats."
1. Förhållningstexten ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande, dvs ifrågasätt allt.
2. Resultat oc slutsatser ska uttryckas försiktigt och ej starkare? än det finns fog för, dvs du ska veta inte tro.
3. Uppgift som ej kan antas vara allmänt bekanta ska strykas enligt vedertag. Konventioner} Referens att göra.
4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk samt präglas av precision och noggrannhet dvs skriv samma rubrik genom hela arbetet, håll samma röda tråd rätt igenom.
5. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad} Bort med ovidkommande ord, ex "typ, som.."
6. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt.
Syfte - tänkande, skrivande
Tänka med pennan, idéer, forska, karakteristiska drag,
Mottagare
Dialogpartner} Lärare, elever
Språket
Genre
Tips!
Lusläs Dysthe
Utgångspunkter:
Språket växer fram o utvecklas i interaktion.
Skriftspråkets utveckling är en del av kunskapen
Skriftspråket ingår i vår kommunikativa kompetens.
Att skriva är ett sätt att tänka
Skrivspråket är ett sätt att tänka
Skrivspråket kräver text dvs läs och skriv och ett språk att kommunicera med.
Vi utvecklar vårt talspråk i samtal med andra. kan vi inte utveckla skriftspråket på samma sätt?
Målet:
Att kommunicera med andra för att utvecklas.
Utvecklingen är ett samspel mellan människor för att utvecklas. Se Lev Vigotskij
Min språkutveckling - Cirkeln
Centrum: Hemmet, förskola + barnomsorg
Skolan + fritidsverksamhet
Gymnasiet Politiska inlägg politiska tankar.
Hemmet} Talet, Genre skriva berättelser i grundskolan och texter i högskolan, Texttyper, Berättelser, Beskrivning-dagbok, Informera, Argumenterande, Utredning, PM, Rapport.
Skriva i hemmet, grundskolan, gymnasiet, högskolan, arbetslivet och samhällslivet.
Skrivprocessen - loggboken
-Att skriva är en viktig lärostrategi.
-Att skriva facktext är ett måste.
-Många studenter har problem med att skriva.
-Skrivandet är kulturellt betvingat
-Att skriva är att delta i ett samtal - För en dialog om din text.
-Du lär dig att skriva geom att läsa och skriva.
-Du lär dig att skriva genom att samarbeta med och få feedback från andra.
-Du måste bli medveten om dig själv som skribent.
Uppgift till 12/2
Dysthe s17
Fråge-exempel
Tycker du bäst om att skriva eller att tala om ett ämne?
Uppfattar du dig själv som..
Texttriangeln - Dysthe s38
Uppnervänd triangel (tankekarta för att ordna olika delar i skrivprocessen) indelad i 1-5 uppifrån.
Vänster sida: "Sammanfogning"
Höger sida: Global nivå (pil pekar ner, längst ner står "lokal nivå")
1.Skrivsituation (syfte, mottagare)
2. Innehåll / Stuktur
3. Meningar -enkla, tankar
4. Ordval -tankar
5. Rättskrivning. Använd av skiljetecken. Formalia i samband med referenser.
"där strukturen är utslagsgivande, kan 'struktur' och 'innehåll' byta plats."
1. Förhållningstexten ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande, dvs ifrågasätt allt.
2. Resultat oc slutsatser ska uttryckas försiktigt och ej starkare? än det finns fog för, dvs du ska veta inte tro.
3. Uppgift som ej kan antas vara allmänt bekanta ska strykas enligt vedertag. Konventioner} Referens att göra.
4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk samt präglas av precision och noggrannhet dvs skriv samma rubrik genom hela arbetet, håll samma röda tråd rätt igenom.
5. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad} Bort med ovidkommande ord, ex "typ, som.."
6. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt.
Syfte - tänkande, skrivande
Tänka med pennan, idéer, forska, karakteristiska drag,
Mottagare
Dialogpartner} Lärare, elever
Språket
Genre
Sunday, February 11, 2007
Semin 5 - Hemtentan
2007-02-09
VIKTIGT!
Text till semminarium 5 ska alla som går 140p utbildningen göra följande uppgifter:
1) Individuell intervju: anvisningar står i manualen under rubriken examinationsformer.
2) Observation i grupp: anvisningar står i manualen under rubriken seminarium 5. Se även den bifogade filen som innehåller särskilda anvisningar för övningen. Båda dessa uppgifter skall redovisas i grupp under seminariet.
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140 p.
Utbildningsvetenskap, Grundkurs.
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen, 5p. Vt07
Delkursansvarig: Hassan Sharif, 608 41 82, hassan.sharif@sh.se rum PD236.
Observationsövning: Mångfald i offentliga miljöer
Temat för uppgiften är: Att beskriva människor och händelser i en offentlig miljö.
Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. Utrustning som behövs: En liten anteckningsbok el dyl.
Tid för övningen: Cirka 3 timmar
1. Val av plats
Varje arbetsgrupp väljer ut en speciell plats som man väljer att beskriva. Denna plats ska vara väl avgränsad och den ska vara offentlig. Välj någon plats såsom:
Ett kafé
En perrong vid pendeltåget
Någon del, där många människor passerar
En butik (t ex Indiska, Handskmakarn, Duka)
Högskolans bibliotek
Åk fram och tillbaka en bit med någon buss
Mac Donalds
Eller liknande
Det finns mycket att välja på. Men ni ska inte vara fler än en arbetsgrupp på varje plats. (Torget har ju flera hörn, men det blir besvärligt med fler än 5 pers inne i en butik)
2. Metod
Om ni går in i en butik där personalen kan tänkas bli fundersam, så förklara för dem vad ni gör: Ni är lärarstudenter som tränar er på att beskriva människor och miljöer.
Arbeta individuellt under övningen. Gruppen väljer ut en bestämd miljö som ni bestämt er för att tillsammans försöka beskriva. Men välj sedan var sin plats att vara på. Gör alltså observationerna från samma plats under hela övningen. Växla mellan att observera och att anteckna. Det kan vara bra att indela observationen i 15 minuters pass. Först iakttar ni så mycket ni kan och sedan antecknar ni allt ni kommer ihåg. Om ni väljer att placera er i en affär, så kan ni ju stå och titta, men gå ut när ni ska anteckna det ni har sett. Det är förmodligen mindre störande för de närvarande också.
Att först iaktta koncentrerat och sedan notera är viktig träning för att utveckla både iakttagelseförmågan, sinnet för detaljer och minnet. När ni senare ska göra observationer i skolan, kommer ni att märka att det inte alltid är så lämpligt att sitta och skriva i anteckningsblock. Bättre att bara koncentrerat iaktta och försöka komma ihåg så mycket som möjligt och sedan gå undan (eller när man kommer hem) försöker notera allt ur minnet. Ju fler detaljer man minns, desto bättre.
3. Fokus för observationerna
Eftersom man inte kan iaktta allt på en gång är det bättre att fokusera olika saker vid varje observationspass. Dela upp observationen i de här olika delarna. Använd ungefär 15 minuter till att observera. Skriv sedan ner så mycket som möjligt av det ni kommer ihåg av era iakttagelser. Det är viktigt att ni ska försöka undvika att använda er kunskap om den här platsen just nu. Använd inte era förutfattade meningar – utan försök att använda era iakttagelser för att beskriva platsen. Tänk er att ni kommer från en främmande planet och ska försöka beskriva människornas liv på den här platsen.
A. Den fysiska miljön:
Hur ser det ut? Varför ser det ut så här?
Beskriv miljön så noggrant som möjligt!
Använd alla sinnen, inte bara synen. Vilka ljud hör man? Vilka dofter känner man? Kan man uppleva något med känselsinnet också här? Vad berättar miljön (Vem verkar platsen vara till för? Vem har skapat platsen? Verkar man ha haft några intentioner med att utforma platsen på just det här viset? Finns några synliga symboler i miljön? Varför ser det ut som det gör här?
B. Människorna som vistas här
Vilka är här? Varför är de här?
Kan man dela in de här människorna i olika kategorier (ålder, kön, yrke)? Finns det några människor här som själva bär tecken som visar deras kategoritillhörighet? Har människorna som vistas här olika funktioner på platsen?
C. Vilka aktiviteter försiggår på platsen?
Vad gör människorna på den här platsen? Beter sig alla likadant? Kan man urskilja grupper som beter sig olika? Vilka människor talar med varandra? Kan man lägga märke till om det finns några regler för hur man ska bete sig? Följer alla närvarande dessa regler? Är det någon som avviker? Hur reagerar i så fall omgivningen?
4. Sammanställning av observationerna
Växla som sagt mellan att bara iaktta och att anteckna. Gå som sagt undan och anteckna ut minnet. Arbetsgruppen träffas igen på onsdag morgon och jämför sina anteckningar och försöker sammanställa dem till en presentation av den här platsen för de övriga. Gör upp sinsemellan om vem som ska berätta vad.
5. Presentationer och diskussioner på seminariet
På seminariet gör ni era presentationer och diskuterar i seminariegruppen om era upplevelser av den här övningen i etnografisk metod. Tillsammans diskuterar vi i vilken mån det ni observerat kan förstås i termer av kultur, klass, genus och etnicitet.
Då-info :
Wednesday, February 07, 2007
Seminarium 5:
Etnografisk metod
Inför seminariet :
• Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp.
• Varje arbetsgrupp genomför en 45-60 minuters lång observation av en offentlig plats (inte högskolans diverse utrymmen så som biblioteket, restauranger och kafeterior, stenen på gården etc). Observationerna ska ske utifrån den etnografiska metoden som behandlas under Magnus Öhlanders föreläsningar (tisdag 13/2 kl 10-12 och 13-15). Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. (se nedan för anvisningar till observationen).
• Varje arbetsgrupp förbereder en sammanfattning av gruppmedlemmarnas enskilda intervjuer utifrån delkursens centrala begrepp.Under seminariet:Varje arbetsgrupp får sedan 20 minuter till förfogande på seminariet till att redovisa en sammanfattning av sina observationer och intervjuer och diskutera dem i dialog med litteraturen i den efterföljande diskussionen.
VIKTIGT!
Text till semminarium 5 ska alla som går 140p utbildningen göra följande uppgifter:
1) Individuell intervju: anvisningar står i manualen under rubriken examinationsformer.
2) Observation i grupp: anvisningar står i manualen under rubriken seminarium 5. Se även den bifogade filen som innehåller särskilda anvisningar för övningen. Båda dessa uppgifter skall redovisas i grupp under seminariet.
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140 p.
Utbildningsvetenskap, Grundkurs.
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen, 5p. Vt07
Delkursansvarig: Hassan Sharif, 608 41 82, hassan.sharif@sh.se rum PD236.
Observationsövning: Mångfald i offentliga miljöer
Temat för uppgiften är: Att beskriva människor och händelser i en offentlig miljö.
Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. Utrustning som behövs: En liten anteckningsbok el dyl.
Tid för övningen: Cirka 3 timmar
1. Val av plats
Varje arbetsgrupp väljer ut en speciell plats som man väljer att beskriva. Denna plats ska vara väl avgränsad och den ska vara offentlig. Välj någon plats såsom:
Ett kafé
En perrong vid pendeltåget
Någon del, där många människor passerar
En butik (t ex Indiska, Handskmakarn, Duka)
Högskolans bibliotek
Åk fram och tillbaka en bit med någon buss
Mac Donalds
Eller liknande
Det finns mycket att välja på. Men ni ska inte vara fler än en arbetsgrupp på varje plats. (Torget har ju flera hörn, men det blir besvärligt med fler än 5 pers inne i en butik)
2. Metod
Om ni går in i en butik där personalen kan tänkas bli fundersam, så förklara för dem vad ni gör: Ni är lärarstudenter som tränar er på att beskriva människor och miljöer.
Arbeta individuellt under övningen. Gruppen väljer ut en bestämd miljö som ni bestämt er för att tillsammans försöka beskriva. Men välj sedan var sin plats att vara på. Gör alltså observationerna från samma plats under hela övningen. Växla mellan att observera och att anteckna. Det kan vara bra att indela observationen i 15 minuters pass. Först iakttar ni så mycket ni kan och sedan antecknar ni allt ni kommer ihåg. Om ni väljer att placera er i en affär, så kan ni ju stå och titta, men gå ut när ni ska anteckna det ni har sett. Det är förmodligen mindre störande för de närvarande också.
Att först iaktta koncentrerat och sedan notera är viktig träning för att utveckla både iakttagelseförmågan, sinnet för detaljer och minnet. När ni senare ska göra observationer i skolan, kommer ni att märka att det inte alltid är så lämpligt att sitta och skriva i anteckningsblock. Bättre att bara koncentrerat iaktta och försöka komma ihåg så mycket som möjligt och sedan gå undan (eller när man kommer hem) försöker notera allt ur minnet. Ju fler detaljer man minns, desto bättre.
3. Fokus för observationerna
Eftersom man inte kan iaktta allt på en gång är det bättre att fokusera olika saker vid varje observationspass. Dela upp observationen i de här olika delarna. Använd ungefär 15 minuter till att observera. Skriv sedan ner så mycket som möjligt av det ni kommer ihåg av era iakttagelser. Det är viktigt att ni ska försöka undvika att använda er kunskap om den här platsen just nu. Använd inte era förutfattade meningar – utan försök att använda era iakttagelser för att beskriva platsen. Tänk er att ni kommer från en främmande planet och ska försöka beskriva människornas liv på den här platsen.
A. Den fysiska miljön:
Hur ser det ut? Varför ser det ut så här?
Beskriv miljön så noggrant som möjligt!
Använd alla sinnen, inte bara synen. Vilka ljud hör man? Vilka dofter känner man? Kan man uppleva något med känselsinnet också här? Vad berättar miljön (Vem verkar platsen vara till för? Vem har skapat platsen? Verkar man ha haft några intentioner med att utforma platsen på just det här viset? Finns några synliga symboler i miljön? Varför ser det ut som det gör här?
B. Människorna som vistas här
Vilka är här? Varför är de här?
Kan man dela in de här människorna i olika kategorier (ålder, kön, yrke)? Finns det några människor här som själva bär tecken som visar deras kategoritillhörighet? Har människorna som vistas här olika funktioner på platsen?
C. Vilka aktiviteter försiggår på platsen?
Vad gör människorna på den här platsen? Beter sig alla likadant? Kan man urskilja grupper som beter sig olika? Vilka människor talar med varandra? Kan man lägga märke till om det finns några regler för hur man ska bete sig? Följer alla närvarande dessa regler? Är det någon som avviker? Hur reagerar i så fall omgivningen?
4. Sammanställning av observationerna
Växla som sagt mellan att bara iaktta och att anteckna. Gå som sagt undan och anteckna ut minnet. Arbetsgruppen träffas igen på onsdag morgon och jämför sina anteckningar och försöker sammanställa dem till en presentation av den här platsen för de övriga. Gör upp sinsemellan om vem som ska berätta vad.
5. Presentationer och diskussioner på seminariet
På seminariet gör ni era presentationer och diskuterar i seminariegruppen om era upplevelser av den här övningen i etnografisk metod. Tillsammans diskuterar vi i vilken mån det ni observerat kan förstås i termer av kultur, klass, genus och etnicitet.
Då-info :
Wednesday, February 07, 2007
Seminarium 5:
Etnografisk metod
Inför seminariet :
• Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp.
• Varje arbetsgrupp genomför en 45-60 minuters lång observation av en offentlig plats (inte högskolans diverse utrymmen så som biblioteket, restauranger och kafeterior, stenen på gården etc). Observationerna ska ske utifrån den etnografiska metoden som behandlas under Magnus Öhlanders föreläsningar (tisdag 13/2 kl 10-12 och 13-15). Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. (se nedan för anvisningar till observationen).
• Varje arbetsgrupp förbereder en sammanfattning av gruppmedlemmarnas enskilda intervjuer utifrån delkursens centrala begrepp.Under seminariet:Varje arbetsgrupp får sedan 20 minuter till förfogande på seminariet till att redovisa en sammanfattning av sina observationer och intervjuer och diskutera dem i dialog med litteraturen i den efterföljande diskussionen.
Saturday, February 10, 2007
BokAnalys Etnografi..
Etnografi i klassrummet - Birgitta Kullberg
Jobbig vuxentext/ rikssvenska. Upprepning av ord och meningar. Det känns frustrerande att behöva läsa samma innehåll om och om igen. Varför ska det behöva ta flera stycken eller sidor innan jag kommer till något nytt?
s 209-210
"..elever mycket väl kan använda för att explicitgöra (synliggöra) sina kunskaper och sitt lärande för att utveckla dessa."
"..stödja eleverna i att på ett konkret sätt få syn på utveckling av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling."
"..elever härigenom ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande."
"Lärarens uppgift blir då at ge respons på innehållet i vars och ens dagbok och att kommentarer lyfta det beskrivna lärandet.."
"..hjälpa lärande personer rikta sitt tänkande mot lärandeprocess, mot kognitiv och metakognitiv utveckling.."
s 210-211
1.1 "..behöver eleven lära sig såväl att sköta datorn, hantera olika program för datorn.."
1.2 "Dessutom lär eleverna sig att använda datorn och att hantera olika programvaror."
Jobbig vuxentext/ rikssvenska. Upprepning av ord och meningar. Det känns frustrerande att behöva läsa samma innehåll om och om igen. Varför ska det behöva ta flera stycken eller sidor innan jag kommer till något nytt?
s 209-210
"..elever mycket väl kan använda för att explicitgöra (synliggöra) sina kunskaper och sitt lärande för att utveckla dessa."
"..stödja eleverna i att på ett konkret sätt få syn på utveckling av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling."
"..elever härigenom ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande."
"Lärarens uppgift blir då at ge respons på innehållet i vars och ens dagbok och att kommentarer lyfta det beskrivna lärandet.."
"..hjälpa lärande personer rikta sitt tänkande mot lärandeprocess, mot kognitiv och metakognitiv utveckling.."
s 210-211
1.1 "..behöver eleven lära sig såväl att sköta datorn, hantera olika program för datorn.."
1.2 "Dessutom lär eleverna sig att använda datorn och att hantera olika programvaror."
Friday, February 09, 2007
Bok Etnografi i kl..
Etnografi i klassrummet - Birgitta Kullberg
91-44-03090-8
1 . INTRODUKTION
Ordet Etnografi
Etno, grekiska} folk el nation.
Grafi, grekiska? -grafh'ia betyder beskrivning ombildat till verbet grafein -skriva.
Etnografi = folkbeskrivningar
Etnografins ursprung i Antropologin
Antrôpos, grekiska = människa
Logia = lära
Antropologi = läran om människan
1.1 Antropologi filosofisk = teorier om människan
1.2 Antropologi biologisk = människan ur en biologisk synvinkel
Etnologi
Etno, grekiska = folk, nation
Etnologi = Läran om folk och nationer
Vetenskapen vill beskriva
- Människans fysiska och psykiska utveckling .
- Utvecklingen av folkslag och nationer.
- Förstå andra människors levnadssätt och lära
Etnografins utveckling
- Empirisk data
- Teoretiska funderingar
- Fånga människornas erfarenhet
Kännetecken för en bra etnografisk forskare:
1. Teorimedvetenhet
2. Metodmedvetenhet
3. Fantasi
Etnografens roll
-Deltagande i gruppens aktiviteter och projekt.
-Observerar och frågar.
-Systematisk noggrann observation: Att se bakom händelser och det som sägs.
Etnografisk terminologi
Etnografisk studie = fältstudie -setting: miljö som bjuder på olika situationer o sammanhang.
Etnografens 3 arbetsfaser
1. Introduktion - Etnografisk handledning
>>Lär termerna och beteckningarna på de etnografiska kännetecknena. Kunna innebörden.
>>Tänk igenom den Pedagogiska didaktiska forskningsprocessen. Forskaren inleder processen m ngt pers nyfiken på.
>>sedan formuleras forskningsfrågorna.
>>Skaffar sig ämneskunskap om fenomenet som är forskobjt.
>>Mer kött på benen: läs andras undersökningar, få en bkgr hjälper des:a studien o få en inled o använd.metod.
>> Empirisk data
>> Skilda texter. Bearbetning. Analys.
>> Res. Teoretiska sys.
Vetenskaplig rapport:
Sammanfattning (abstract)
Förord
Innehållsförteckning
Beskrivning av problemområdets teorier och ämnesinnehåll
Problemformulering
Beskrivning av metod
Empiri -genomförande
Analys
Res
Diskussion av res
2. Etnografins ursprung o hi:a utveckling
Föregångarna inom etnografin
Taylor Edward Brunett - Religionens uppkomst och utveckling, samt biologiska spår kasta ljus över tidigare kulturformer.
3. Den didaktiska etnografins rötter
- 1850-talet, Etnografin ung forskningsansats och forskningsmetod.
- hur kult:n transformerades genom skilda individer/gr
-etnograferna skr ej PM [av promemoria som betyder för minnet] PM - tankar svårigheter möljligheter
- metodiskt hjälpmedel innehållande terminologi och beskrivning av hur en antrop. studie m syfte att beskr främmande kult, skulle planeras, genomföras, analyseras rapporteras.
- process: lyssna iaktta delta (ngr mån). Tankesätt o handlande i männ naturliga miljö.
- "skapas" samlas in.
-direkt obs - deltar intervjun djupintervjun samtal. insaml ting dok [artefakter]
-kontinuerlig analys. Slutlig analys } fördjup.
Rapporten
-narrativ-berättande beskrivande analyserande tolkande
-1980-t Etnografi i sv klrum
-1950-t USA
4:3 Förberedelser för det etnografiska fältarbetet
- systematiska [vetenskaplia] etnografiska undersökning
4.1 Välj område
4.2 Meningsfulla inledfrågor för kvalitativ eller kvantitativa undersök -ej intervjufrågor (ringa in problemomr). Leda t frågor och problemformulering .
4.3 Formulera ngt utgångsproblem
4.4 Likheter & skillnader mellan forskarnas olika ansatser metoder metodologi.
4.5 Kvalitativ forsk.metod } Förståelse för männ i hennes naturliga miljö. Anv obs o intervju.
4.6 Kvantitativ forsk.metod } Pröva el. mäta något. Anv enkät.
4:7 Syfte - teoretiska formuleringar } Utveckla viktiga aspekter av teorigenerering+underlätta övergången fr deskriptiv-teoretisk nivå. Forma utgångsteorier. Hjälpmedlet Teoristrukturer styr d etnogr arb+visar vad du ska ant under studiens gång.
Poirot - s 55
4.8 Skr deskriptiva formuleringar } Beskrivande
[4:6] Etnografiskt fältarbete - planeringsfasen
- Tänköver reliabilitet o validitet.
- Kvalitativ forsk.ansats m kvalitativa metoder.
- Egenskap - induktiv} Öppenhet till hur Vi Upplever Förstår Uppfattar världen.
-Vad innebär etnografisk öppenhet? - forska männ m Teoretiska raster?
- Sammanräkna situationerna inneh svar.
* Etnografin blir inte kvantitativ metod pga kvantitativ data.
[4:7] Planeringsfasen:
471 Sök txter. Läs Tänk Skriv.
472 Skr ner Reflekterande tankar All bokfakta: Utgivningsår Utgivningsplats Förlag.. + sidnummer vid citering.
473 Följ din utgångspunkt.
474 LittSåll: Abstracs Innehållsförteckningar Summeringar
[5a] Deltagande observation s102
5:1 Direkt observation -Ant Lyssna Betrakta Aktivt
5:2 "Observera för att registrera en överblick m ett brett fokus."
5:3 Fokus på specifika situationer & händelser
5:4 Observera under korta min
5:5 Det som uppfattas som trivialt kan ha en betydelse senare
5:6 Beskr miljö & setting
5:7a Alert vid -Vad som sägs -Vad som görs -Vad pers/gr arbetar med - "Critical incidents"
5:7b Ind/gr reaktioner är utgångspunkten i observerandet o den/de som bestämmer.
EX - Barnen skulle lära sig skriftspråket
Fokus på AVVIKANDE händelser situationer av skriftspråklig karaktär. Relateras till undersök.problemet Formuleringar Tanke-underlag
[5b] Har jag verkligen observerat allt?
5:1 9-punkts-Observationslistan:
- Rum: Fy pl el platserna
- Aktör: Ind/gr
- Aktivitet: En uppsättning relaterade handlingar pers utför
- Objekt: Fy ting som föreligger
- Handling: Enstaka handlingar som pers utför
- Händelse: En uppsättning relaterade aktiviteter pers utför
- Tid: de flöjder som inträffar över tiden
- Mål: pers försöker uppnå
- Känsla: Upplevda & uttryckta känslor
[6:10] Etnografiska intervjuer - Djupintervju
- Neutral plats
- (DAT-)Bansspelare
- Öppna frågor
- Följ den intervjuade
- Transkribera skr ut
[7:11] Om kultur
- Din syn- och tankesätt.
- Din Uppfatt Kultur Miljö Setting
- Din bekanskap med fältet -reflektera o distansera fr problemomr
[8:12] Etnografisk empiri och dokumentation -Tänk på
- Relatera undersök.gr/ind med inled.frågorna
- Lokalisation av studien
[8:13] Etnografisk empiri och dokumentation -Fältnotiser
- Ant.block el post-its
- Skr täta beskriv med utgångspunkter
- Skr Narrativt Beskrivande Analyserande Tolkande texter
- Skr i Loggbok Dagbok
- Få in medodiska rutiner
[9:15] Det Etnografisk Analysarbetet
- Sära på vad du tänker om det du ser - det du verkligen ser
- Det du tänker på när du läser dina fältnotiser - Det du tänker om dina fältnotiser är analyser o tolk
- Analys o tolk är sammanflätade element
- Koda selektvt öppet i analystexten
- Läs: beskriv om olika etnografiska studier
- Ha dina teoretiska frågeformuleringar i fokus vid textanalysen
- Variera observeringsStrategier & "Skapa" data
- Varva AnalysTxt m Formella & Informella intervjuer + olika dok
- Slutlig analys: Hitta tankeStrukturer i inneh i alla dina etnografiska txt.
[10:16] Att rapportera
- RapporteringsForm: Fallbeskrivning
- TextFormen ska vara Narrativ Beskrivande Analyserande Tolkande
- Skrivandet ska ge läsaren info
- Skr Sys + Noggrant + Enkelt
- Strukturera rapport -Kreativ -Se etnografiska rapporter
- Dispositionen -vanligt vetenskapligt arbete:
- Kapitlen: Inledning & Bakgrund Beskrivning av problemomr Problem Metod Resultat Diskussion Bibliografi Bilagor. Etnografiska rapporter inled m Abstact & Förord, avsluta med didaktiska [undervisande] implikationer (innebörd).
[10:17] Att rapportera - Helheten
1. Entografen börjar intressera sig för ett omr
2. Formulerar inled.frågor
3. Söker & läser texter under hela undersökningen
4. Tänkt igenom d teoretiska inneh o lagt upp studien
5. Etnografen tränar i entografiska perspektiv+olika teknikerna o rollerna.
Kap 10 - Att rapportera
Hur jag kan rapportera etnografiska arbeten som skiljer sig från en etnografisk text som är berättande beskrivande analyserande och tolkande.
Rapporten ska struktureras om till en presentation och till en läsgrupp som ska förstå innehållet som består av en dagboksdel, en fortlöpandedel och en slutlig analysdel.
Organisera etnografiska texter
Omplaceringar av textavsnitt. Det finns ingen linjär berättelse i ett etnografiskt arbete. Dela upp texten i kapitel, tema, ämnen, argument osv.
Forskaren ger en beskrivande redogörelse och låter en del av undersökningsdeltagaren tala för sig själva, realistberättelse.
Olika berättelser
Realistberättelser - Direkt och sakligt proträtt av en studerad kultur.
Bekännelseberättelse -Fältarbeten i fokus än den kultur som studerats.
Impressionistiska berättelser - Personliga redogörelser från fältarbetet uttryckta i dramatiserande form.
Etnografisk handledning
Hur etnografiska arbeten kan rapporteras.
Kap 11 - Etnografi i undervisning o undervisningsbaserat lärande
Samtidigt som läraren vill att eleven ska förstå individ- och grupprelationer och ha förståelse för omtanke och självtro, måste läraren själv bli medveten om elevernas förståelse (behov, intressen, tidigare kunskap, arbetssätt, arbetskapacitet och arbetsstilar) för att kunna använda det som redskap i sin undervisning.
Läraren som forskaren
Läraren ersätter forskaren p.g.a. hans expertis när det gäller förhållanden i klassrummet, det skulle kunna leda till ett partnerskap mellan läraren och forskaren.
Läraren som vetenskapsmannen
En lärare har sin utgångspunkt i praktiken där handlandet har stort utrymme och kan ses som det primära arbetsredskapet. En forskares utgångspunkt ligger i teorin där tänkandet är det främsta arbetsredskapet.
Vad är det som en lärare kan, men inte alla andra
1. Hjälpa någon annan att lära sig, innebära en medfödd talang.
2. Den som vill lära ut skaffar sig specifik kompetens.
Tacit knowledge = Kan både betyda
1. Tyst dold kunskap = Kunskapen sprids, men på ett dolt sätt.
2. "underförstådd kunskap" = Oartikulerad kunskap, d.v.s. inte är synliggjord, vetandes eller ovetandes eller att man inte fått hjälp att synliggöra den.
En lärares tacit knowledge kan "botas" med självreflektion, d.v.s. att kunna se sig själv i varför man handlar som man gör.
Ett etnografiskt förhållningssätt i undervisningen
De lärare som har ett etnografiskt förhållningssätt i sin undervisning är teoretiskt väl förberedda för den mångfaldiga kulturen.
Förberedelserna består i att lärarna
- förstår teorier om lärande och utveckling.
- har kunskaper i det specifika ämnet.
- har passande arbetssätt och metoder i just det ämnet de undervisar i.
- har bra kunskaper av allmändidaktiskt karaktär av gemensamma lärandekulturen, arbetssätt och metoder som är generella och inte knutna till ett specifikt ämne.
Fokuseringen ligger på hur vi människor lär samt relationen mellan elevers sätt att lära och lärarens sätt att undervisa.
Var och en elev reflekterar över sin arbetsstil och kunskapsläge som blir till lärarens verktyg som han/hon använder sig av i sin undervisning plus förberedelser av kunskap om teori, metoder, ämnesfakta och arbetssätt för att kunna stödja varje enskild elev i hans eller hennes individuella lärande.
Att förändra tänkandet
Undervisning/Självreflektion
Distans – Göra en självreflektion över läget mellan undervisningen och sig själv som lärare.
Dagbok – Läraren skriver ner sin självreflektion och händelser i klassrummet.
Diskussion – Samtal mellan arbetskollegor. Ge varandra idéer och lösningar.
Didaktiska implikationer = avslutningen i varje forskningsarbete.
Pedagogik och vetenskap går hand i hand.
Lärares utgångspunkt är praktik.
Forskarens utgångspunkt är teori.
Forskare lär av lärare om lärarnas undervisning för att genom föra forskning.
Lärare lär av forskares undersökningar för att omsätta forskningsresultat till tillämpningar i undervisningen.
Vetenskapliggörandet av lärarutbildningarna
Man strävar efter att lärare lär sig använda en forskares arbetssätt och arbetsredskap för att kunna utveckla undervisningssystem. Dagens lärarstudenter avslutar sin utbildning genom ett arbete där studenten, med ett undersökande förhållningssätt, fördjupar sig i något problem.
Tanke-ändring kräver tid, att använda tänkandet som arbetsredskap innebär att "uppfinna nya tankar".
En lärares berättelse
En lärare upptäckte efter en kurs i etnografi att lärandet inte innehåller konstant säkerhet och att det ofta är de osäkra perioderna som är de mest utvecklande. Han funderade inte så mycket över arbetssätt och metoder utan mer på kunskapsutveckling.
Dokumentationsrutiner i elevernas läranderum
Tanken är att eleverna ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande. Det syns bäst på skärmen efter att de spelat in sig själva på band (rörlig bild och eller ljud) och diskussioner i sina individuella arbeten för att synliggöra sina kunskaper och sitt lärande. På det viset kan de följa sin lärarubildning med ett konkret synsätt på utvecklingen av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling.
Under en 7 veckors period, 3 dagar/vecka fick eleverna svara på 4 frågor i sin dagbok.
1. Vad har jag lärt mig idag som jag inte kunde förut?
2. Hur lärde jag mig det?
3. Vad har jag idag upplevt vara positivt?
4. Vad har jag idag upplevt vara negativt?
Elevernas tankefundering kring veckans händelser samt respons och vägledning från läraren skulle öppna upp elevernas tankegång att tänka på innebörden i det de lärt sig och inte bara att de lärt sig något nytt.
Efter 7 veckor tyckte eleverna:
"Det är roligt att kunna."
"Man blir engagerad."
"Man motiverar sig själv."
"Jag började leta efter det positiva."
Elevmappar
Innehåller dokumenterade resultat av elevernas arbeten och intressen i och utanför skolan.
Mappen kan användas som underlag vid samtal med elever och föräldrar samt se den enskilda elevens kunskapsutveckling.
Digital dokumentation och datorn som sökredskap
Eleven ska kunna:
- använda datorn som sökkälla.
-hantera olika datorprogram (power-point, excel, internet explorer).
-tolka olika tecken- och bokstavssymboler.
- kommunicera med lärare och elever via nätet på olika sätt: e-post, distanskurser, konferensplatser, blogg o.s.v.
Datorn används även vid överföring av digital information från digital filmkamera till cd-skiva, samt används vid olika presentationer t ex föreläsningar och konferenser.
Att skriftligen samtala för att lära
Att skriva dagbok är ett sätt att lära sig skriva för att lära och att skriftligen samtala för att lära. Varje skrivet arbete som en elev lämnar in ska lämnas tillbaka med individuella kommentarer som leder eleven i rätt tankeriktning/tankemöjligheter.
Profilbeskrivning
I en profilbeskrivning finns ett fotografi av eleven samt elevens anteckningar om sina förväntningar på sig själv, på lärarna, kursen, kursledarna och utbildningen. På det här viset lär eleverna och läraren lära känna varandra samt att profilbeskrivningen kan användas som underlag till planeringar.
Studieplanering
Elev - Ett sätt att planera sitt skolarbete är att skriva sin egen studieplanering. Detta används i den metakognitiva träningen, d.v.s. synliggöra den egna kunskapsutvecklingen. Du skriver själv in vad du behöver lära dig, ditt arbetssätt samt den tid du tror varje delmoment kommer att ta.Lärare - Antecknar i efter datum ordning som t ex elevers frånvaro, schemaändringar osv.
Dokumentation av läsning av litteratur
Gör snabba anteckningar när du läser litteratur.
Flödesskrivning
Skriv ner vad du gjort eller läst och dina funderingar utan att behöva bry dig om formalia, d.v.s. stavningen, meningsuppbyggandet osv.
Fältnotiser
Som elev skriver du ner dina egna fältnotiser när du är ute på studiebesök. Den pedagogiska biten finns även i näringslivet och inom flera samhällsinstitutioner och inte bara i utbildningen. Lärarna bör också anteckna tankar i relation till vad som händer i t ex klassrummet: det som barnen lär, deras uppfattningar och tankar, för att sedan samanställa det till en dagbok som senare blir grunden för en lärares planering. Textens karaktär ska vara berättande, beskrivande, analyserande och tolkande.
Kurs- och/eller temaanalyser
Anteckna kontinuerligt vad du observerar under kurser och temaperioder. Det kan vara positivt negativt, vad du saknar, lärt dig samt förslag som kan förbättra innehåll och genomförandet i kursen. Dessa anteckningar kan sen användas till kursutvärderingen.
Regelbundna diskussioner om anteckningarna diskuteras mellan lärare och de studerande.
Olika människors uppfattningar
Eleven gör en empiriskt undersökning på diverse ställen och intervjuar personers uppfattningar som kan bilda underlag för förståelsen av mångfalden i människors tänkande och även i att vi alla förstår skilda fenomen på kvalitativt skilda sätt.
Formulera problem –ur en lärares synvinkel
Som lärare ska man fundera över vilka undervisningsproblem som finns, varför de finns, varför blev det som det blev? Mitt syfte var ju annorlunda. Vad gick snett vad blev bra?. Varför klarar inte den eleven detta? osv. Du kommer att få en djupare förståelse efter att du skrivit ner frågorna och funderat kring dem ett tag. Gör inte en stor undersökning av detta. Använd frågorna som underlag till samtal, intervjuer och i etnografiska studier.
Att träffa elever och att ställa frågor
Ett bra uppvärmingssätt att bryta isen mellan intervjuaren och den tilfrågade är att föra ett vanligt samtal innan intervjufrågorna.
Etnografilärare ställer frågor där de inte får endast ett ja eller nej till svar:
- Jag har lagt märke till att .. Vad säger du om et?
- Har du tänkt på att.. ?
- Jag ser att du gör så i ditt arbete. Berätta för mig varför.
- Jag upplevde igår att.. Kan du hjälpa mig att reda ut det?
- Hur ser du på detta?
- Berätta vad du tycker om!
Med hjälp av sådana här frågor styr man intervjun åt det håll intervjuaren vill veta mer om. Ibland kan det t.o.m. vara bättre att uppmana någon att berätta det man vill veta om, t ex.
"-Berätta för mig.." än att fråga: "Kan/vill du berätta..".
Frågor till elever som börjar första året i grundskolan eller vid en kursstart:
Fråga 1:
"-Berätta vad du funderade på innan du började skolan/ kursen."
Kommentar 1:
Eleven kommer att berätta om hans/hennes föreställningar, oftast stämmer dessa inte med verkligheten, men för en dialog om vilka föreställningar eleven har.
Fråga 2:
Berätta hur du kände dig och vad du tänkte på före skol/kursstarten!
Kommentar 2:
Du får veta vilka rädslor eleven haft och har.
Fråga 3:
-Vad tror du att man får/ska göra? Berätta!
Kommentar 3:
Du får veta elevens uppfattningar om de regler de tror gäller.
Fråga 4
Vad tycker du att en lärare/kursledare ska göra och vara? Beskriv! Kommentar 4: Den tillfrågade avslöjar sin syn på lärare och kunskap.
Fråga 5
Vad är att lära? Har du funderat på det? När lär du dig saker ochvad lär du dig? Kommentar 5:Detta är en svår fråga för 7-åringarna, men du kan få det svar du är ute efter vid en stunds samtal med barnet.
Fråga 6
Vad skulle du säga skrivning/läsning/matte är?
Kommentar 6:
Barn uppfattar att de går i skolan får de lära sig skriva, läsa och räkna, men efter en diskussion med barnen tillsammans börjar ni reflektera över studiernas varierande innehåll.När lärarna träffar på sina elever under annan skoltid än lektionstiden kan det vara bra och ställa frågorna om elevens kunskapsutveckling. Här är några exempel:
-Tänker du annorlunda om något idag jämfört med senast då vi träffades?
- Hur ser du på detta idag?
- Hur såg du på det då?
- Vad anser du att du har förändrat vad gäller..?
Lärare måste då och då fråga sig själva för att få en kunskapsutvecklig i udnervisnignssammanhang:
-Varför gjorde jag så?
-Vad var det jag såg, hörde, uppfattade?
-Varför gjorde hon/han så?
-Hur gör hon/han?
Att skapa en miljö
Att skapa en gemensam miljö i läranderummet med utgångspunkt i verksamheten innebär att elevernas starka sidor förstärks. Eleverna förstår sina starka och svaga sidor i sin personlighet.
Några frågor till eleverna som kan bidra till att skapa en trivsam gemensam miljö:
- Vad kan var och en bidra med?
- Hur ska vi vara mot varandra?
- Hur ska vi inreda?
91-44-03090-8
1 . INTRODUKTION
Ordet Etnografi
Etno, grekiska} folk el nation.
Grafi, grekiska? -grafh'ia betyder beskrivning ombildat till verbet grafein -skriva.
Etnografi = folkbeskrivningar
Etnografins ursprung i Antropologin
Antrôpos, grekiska = människa
Logia = lära
Antropologi = läran om människan
1.1 Antropologi filosofisk = teorier om människan
1.2 Antropologi biologisk = människan ur en biologisk synvinkel
Etnologi
Etno, grekiska = folk, nation
Etnologi = Läran om folk och nationer
Vetenskapen vill beskriva
- Människans fysiska och psykiska utveckling .
- Utvecklingen av folkslag och nationer.
- Förstå andra människors levnadssätt och lära
Etnografins utveckling
- Empirisk data
- Teoretiska funderingar
- Fånga människornas erfarenhet
Kännetecken för en bra etnografisk forskare:
1. Teorimedvetenhet
2. Metodmedvetenhet
3. Fantasi
Etnografens roll
-Deltagande i gruppens aktiviteter och projekt.
-Observerar och frågar.
-Systematisk noggrann observation: Att se bakom händelser och det som sägs.
Etnografisk terminologi
Etnografisk studie = fältstudie -setting: miljö som bjuder på olika situationer o sammanhang.
Etnografens 3 arbetsfaser
1. Introduktion - Etnografisk handledning
>>Lär termerna och beteckningarna på de etnografiska kännetecknena. Kunna innebörden.
>>Tänk igenom den Pedagogiska didaktiska forskningsprocessen. Forskaren inleder processen m ngt pers nyfiken på.
>>sedan formuleras forskningsfrågorna.
>>Skaffar sig ämneskunskap om fenomenet som är forskobjt.
>>Mer kött på benen: läs andras undersökningar, få en bkgr hjälper des:a studien o få en inled o använd.metod.
>> Empirisk data
>> Skilda texter. Bearbetning. Analys.
>> Res. Teoretiska sys.
Vetenskaplig rapport:
Sammanfattning (abstract)
Förord
Innehållsförteckning
Beskrivning av problemområdets teorier och ämnesinnehåll
Problemformulering
Beskrivning av metod
Empiri -genomförande
Analys
Res
Diskussion av res
2. Etnografins ursprung o hi:a utveckling
Föregångarna inom etnografin
Taylor Edward Brunett - Religionens uppkomst och utveckling, samt biologiska spår kasta ljus över tidigare kulturformer.
3. Den didaktiska etnografins rötter
- 1850-talet, Etnografin ung forskningsansats och forskningsmetod.
- hur kult:n transformerades genom skilda individer/gr
-etnograferna skr ej PM [av promemoria som betyder för minnet] PM - tankar svårigheter möljligheter
- metodiskt hjälpmedel innehållande terminologi och beskrivning av hur en antrop. studie m syfte att beskr främmande kult, skulle planeras, genomföras, analyseras rapporteras.
- process: lyssna iaktta delta (ngr mån). Tankesätt o handlande i männ naturliga miljö.
- "skapas" samlas in.
-direkt obs - deltar intervjun djupintervjun samtal. insaml ting dok [artefakter]
-kontinuerlig analys. Slutlig analys } fördjup.
Rapporten
-narrativ-berättande beskrivande analyserande tolkande
-1980-t Etnografi i sv klrum
-1950-t USA
4:3 Förberedelser för det etnografiska fältarbetet
- systematiska [vetenskaplia] etnografiska undersökning
4.1 Välj område
4.2 Meningsfulla inledfrågor för kvalitativ eller kvantitativa undersök -ej intervjufrågor (ringa in problemomr). Leda t frågor och problemformulering .
4.3 Formulera ngt utgångsproblem
4.4 Likheter & skillnader mellan forskarnas olika ansatser metoder metodologi.
4.5 Kvalitativ forsk.metod } Förståelse för männ i hennes naturliga miljö. Anv obs o intervju.
4.6 Kvantitativ forsk.metod } Pröva el. mäta något. Anv enkät.
4:7 Syfte - teoretiska formuleringar } Utveckla viktiga aspekter av teorigenerering+underlätta övergången fr deskriptiv-teoretisk nivå. Forma utgångsteorier. Hjälpmedlet Teoristrukturer styr d etnogr arb+visar vad du ska ant under studiens gång.
Poirot - s 55
4.8 Skr deskriptiva formuleringar } Beskrivande
[4:6] Etnografiskt fältarbete - planeringsfasen
- Tänköver reliabilitet o validitet.
- Kvalitativ forsk.ansats m kvalitativa metoder.
- Egenskap - induktiv} Öppenhet till hur Vi Upplever Förstår Uppfattar världen.
-Vad innebär etnografisk öppenhet? - forska männ m Teoretiska raster?
- Sammanräkna situationerna inneh svar.
* Etnografin blir inte kvantitativ metod pga kvantitativ data.
[4:7] Planeringsfasen:
471 Sök txter. Läs Tänk Skriv.
472 Skr ner Reflekterande tankar All bokfakta: Utgivningsår Utgivningsplats Förlag.. + sidnummer vid citering.
473 Följ din utgångspunkt.
474 LittSåll: Abstracs Innehållsförteckningar Summeringar
[5a] Deltagande observation s102
5:1 Direkt observation -Ant Lyssna Betrakta Aktivt
5:2 "Observera för att registrera en överblick m ett brett fokus."
5:3 Fokus på specifika situationer & händelser
5:4 Observera under korta min
5:5 Det som uppfattas som trivialt kan ha en betydelse senare
5:6 Beskr miljö & setting
5:7a Alert vid -Vad som sägs -Vad som görs -Vad pers/gr arbetar med - "Critical incidents"
5:7b Ind/gr reaktioner är utgångspunkten i observerandet o den/de som bestämmer.
EX - Barnen skulle lära sig skriftspråket
Fokus på AVVIKANDE händelser situationer av skriftspråklig karaktär. Relateras till undersök.problemet Formuleringar Tanke-underlag
[5b] Har jag verkligen observerat allt?
5:1 9-punkts-Observationslistan:
- Rum: Fy pl el platserna
- Aktör: Ind/gr
- Aktivitet: En uppsättning relaterade handlingar pers utför
- Objekt: Fy ting som föreligger
- Handling: Enstaka handlingar som pers utför
- Händelse: En uppsättning relaterade aktiviteter pers utför
- Tid: de flöjder som inträffar över tiden
- Mål: pers försöker uppnå
- Känsla: Upplevda & uttryckta känslor
[6:10] Etnografiska intervjuer - Djupintervju
- Neutral plats
- (DAT-)Bansspelare
- Öppna frågor
- Följ den intervjuade
- Transkribera skr ut
[7:11] Om kultur
- Din syn- och tankesätt.
- Din Uppfatt Kultur Miljö Setting
- Din bekanskap med fältet -reflektera o distansera fr problemomr
[8:12] Etnografisk empiri och dokumentation -Tänk på
- Relatera undersök.gr/ind med inled.frågorna
- Lokalisation av studien
[8:13] Etnografisk empiri och dokumentation -Fältnotiser
- Ant.block el post-its
- Skr täta beskriv med utgångspunkter
- Skr Narrativt Beskrivande Analyserande Tolkande texter
- Skr i Loggbok Dagbok
- Få in medodiska rutiner
[9:15] Det Etnografisk Analysarbetet
- Sära på vad du tänker om det du ser - det du verkligen ser
- Det du tänker på när du läser dina fältnotiser - Det du tänker om dina fältnotiser är analyser o tolk
- Analys o tolk är sammanflätade element
- Koda selektvt öppet i analystexten
- Läs: beskriv om olika etnografiska studier
- Ha dina teoretiska frågeformuleringar i fokus vid textanalysen
- Variera observeringsStrategier & "Skapa" data
- Varva AnalysTxt m Formella & Informella intervjuer + olika dok
- Slutlig analys: Hitta tankeStrukturer i inneh i alla dina etnografiska txt.
[10:16] Att rapportera
- RapporteringsForm: Fallbeskrivning
- TextFormen ska vara Narrativ Beskrivande Analyserande Tolkande
- Skrivandet ska ge läsaren info
- Skr Sys + Noggrant + Enkelt
- Strukturera rapport -Kreativ -Se etnografiska rapporter
- Dispositionen -vanligt vetenskapligt arbete:
- Kapitlen: Inledning & Bakgrund Beskrivning av problemomr Problem Metod Resultat Diskussion Bibliografi Bilagor. Etnografiska rapporter inled m Abstact & Förord, avsluta med didaktiska [undervisande] implikationer (innebörd).
[10:17] Att rapportera - Helheten
1. Entografen börjar intressera sig för ett omr
2. Formulerar inled.frågor
3. Söker & läser texter under hela undersökningen
4. Tänkt igenom d teoretiska inneh o lagt upp studien
5. Etnografen tränar i entografiska perspektiv+olika teknikerna o rollerna.
Kap 10 - Att rapportera
Hur jag kan rapportera etnografiska arbeten som skiljer sig från en etnografisk text som är berättande beskrivande analyserande och tolkande.
Rapporten ska struktureras om till en presentation och till en läsgrupp som ska förstå innehållet som består av en dagboksdel, en fortlöpandedel och en slutlig analysdel.
Organisera etnografiska texter
Omplaceringar av textavsnitt. Det finns ingen linjär berättelse i ett etnografiskt arbete. Dela upp texten i kapitel, tema, ämnen, argument osv.
Forskaren ger en beskrivande redogörelse och låter en del av undersökningsdeltagaren tala för sig själva, realistberättelse.
Olika berättelser
Realistberättelser - Direkt och sakligt proträtt av en studerad kultur.
Bekännelseberättelse -Fältarbeten i fokus än den kultur som studerats.
Impressionistiska berättelser - Personliga redogörelser från fältarbetet uttryckta i dramatiserande form.
Etnografisk handledning
Hur etnografiska arbeten kan rapporteras.
Kap 11 - Etnografi i undervisning o undervisningsbaserat lärande
Samtidigt som läraren vill att eleven ska förstå individ- och grupprelationer och ha förståelse för omtanke och självtro, måste läraren själv bli medveten om elevernas förståelse (behov, intressen, tidigare kunskap, arbetssätt, arbetskapacitet och arbetsstilar) för att kunna använda det som redskap i sin undervisning.
Läraren som forskaren
Läraren ersätter forskaren p.g.a. hans expertis när det gäller förhållanden i klassrummet, det skulle kunna leda till ett partnerskap mellan läraren och forskaren.
Läraren som vetenskapsmannen
En lärare har sin utgångspunkt i praktiken där handlandet har stort utrymme och kan ses som det primära arbetsredskapet. En forskares utgångspunkt ligger i teorin där tänkandet är det främsta arbetsredskapet.
Vad är det som en lärare kan, men inte alla andra
1. Hjälpa någon annan att lära sig, innebära en medfödd talang.
2. Den som vill lära ut skaffar sig specifik kompetens.
Tacit knowledge = Kan både betyda
1. Tyst dold kunskap = Kunskapen sprids, men på ett dolt sätt.
2. "underförstådd kunskap" = Oartikulerad kunskap, d.v.s. inte är synliggjord, vetandes eller ovetandes eller att man inte fått hjälp att synliggöra den.
En lärares tacit knowledge kan "botas" med självreflektion, d.v.s. att kunna se sig själv i varför man handlar som man gör.
Ett etnografiskt förhållningssätt i undervisningen
De lärare som har ett etnografiskt förhållningssätt i sin undervisning är teoretiskt väl förberedda för den mångfaldiga kulturen.
Förberedelserna består i att lärarna
- förstår teorier om lärande och utveckling.
- har kunskaper i det specifika ämnet.
- har passande arbetssätt och metoder i just det ämnet de undervisar i.
- har bra kunskaper av allmändidaktiskt karaktär av gemensamma lärandekulturen, arbetssätt och metoder som är generella och inte knutna till ett specifikt ämne.
Fokuseringen ligger på hur vi människor lär samt relationen mellan elevers sätt att lära och lärarens sätt att undervisa.
Var och en elev reflekterar över sin arbetsstil och kunskapsläge som blir till lärarens verktyg som han/hon använder sig av i sin undervisning plus förberedelser av kunskap om teori, metoder, ämnesfakta och arbetssätt för att kunna stödja varje enskild elev i hans eller hennes individuella lärande.
Att förändra tänkandet
Undervisning/Självreflektion
Distans – Göra en självreflektion över läget mellan undervisningen och sig själv som lärare.
Dagbok – Läraren skriver ner sin självreflektion och händelser i klassrummet.
Diskussion – Samtal mellan arbetskollegor. Ge varandra idéer och lösningar.
Didaktiska implikationer = avslutningen i varje forskningsarbete.
Pedagogik och vetenskap går hand i hand.
Lärares utgångspunkt är praktik.
Forskarens utgångspunkt är teori.
Forskare lär av lärare om lärarnas undervisning för att genom föra forskning.
Lärare lär av forskares undersökningar för att omsätta forskningsresultat till tillämpningar i undervisningen.
Vetenskapliggörandet av lärarutbildningarna
Man strävar efter att lärare lär sig använda en forskares arbetssätt och arbetsredskap för att kunna utveckla undervisningssystem. Dagens lärarstudenter avslutar sin utbildning genom ett arbete där studenten, med ett undersökande förhållningssätt, fördjupar sig i något problem.
Tanke-ändring kräver tid, att använda tänkandet som arbetsredskap innebär att "uppfinna nya tankar".
En lärares berättelse
En lärare upptäckte efter en kurs i etnografi att lärandet inte innehåller konstant säkerhet och att det ofta är de osäkra perioderna som är de mest utvecklande. Han funderade inte så mycket över arbetssätt och metoder utan mer på kunskapsutveckling.
Dokumentationsrutiner i elevernas läranderum
Tanken är att eleverna ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande. Det syns bäst på skärmen efter att de spelat in sig själva på band (rörlig bild och eller ljud) och diskussioner i sina individuella arbeten för att synliggöra sina kunskaper och sitt lärande. På det viset kan de följa sin lärarubildning med ett konkret synsätt på utvecklingen av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling.
Under en 7 veckors period, 3 dagar/vecka fick eleverna svara på 4 frågor i sin dagbok.
1. Vad har jag lärt mig idag som jag inte kunde förut?
2. Hur lärde jag mig det?
3. Vad har jag idag upplevt vara positivt?
4. Vad har jag idag upplevt vara negativt?
Elevernas tankefundering kring veckans händelser samt respons och vägledning från läraren skulle öppna upp elevernas tankegång att tänka på innebörden i det de lärt sig och inte bara att de lärt sig något nytt.
Efter 7 veckor tyckte eleverna:
"Det är roligt att kunna."
"Man blir engagerad."
"Man motiverar sig själv."
"Jag började leta efter det positiva."
Elevmappar
Innehåller dokumenterade resultat av elevernas arbeten och intressen i och utanför skolan.
Mappen kan användas som underlag vid samtal med elever och föräldrar samt se den enskilda elevens kunskapsutveckling.
Digital dokumentation och datorn som sökredskap
Eleven ska kunna:
- använda datorn som sökkälla.
-hantera olika datorprogram (power-point, excel, internet explorer).
-tolka olika tecken- och bokstavssymboler.
- kommunicera med lärare och elever via nätet på olika sätt: e-post, distanskurser, konferensplatser, blogg o.s.v.
Datorn används även vid överföring av digital information från digital filmkamera till cd-skiva, samt används vid olika presentationer t ex föreläsningar och konferenser.
Att skriftligen samtala för att lära
Att skriva dagbok är ett sätt att lära sig skriva för att lära och att skriftligen samtala för att lära. Varje skrivet arbete som en elev lämnar in ska lämnas tillbaka med individuella kommentarer som leder eleven i rätt tankeriktning/tankemöjligheter.
Profilbeskrivning
I en profilbeskrivning finns ett fotografi av eleven samt elevens anteckningar om sina förväntningar på sig själv, på lärarna, kursen, kursledarna och utbildningen. På det här viset lär eleverna och läraren lära känna varandra samt att profilbeskrivningen kan användas som underlag till planeringar.
Studieplanering
Elev - Ett sätt att planera sitt skolarbete är att skriva sin egen studieplanering. Detta används i den metakognitiva träningen, d.v.s. synliggöra den egna kunskapsutvecklingen. Du skriver själv in vad du behöver lära dig, ditt arbetssätt samt den tid du tror varje delmoment kommer att ta.Lärare - Antecknar i efter datum ordning som t ex elevers frånvaro, schemaändringar osv.
Dokumentation av läsning av litteratur
Gör snabba anteckningar när du läser litteratur.
Flödesskrivning
Skriv ner vad du gjort eller läst och dina funderingar utan att behöva bry dig om formalia, d.v.s. stavningen, meningsuppbyggandet osv.
Fältnotiser
Som elev skriver du ner dina egna fältnotiser när du är ute på studiebesök. Den pedagogiska biten finns även i näringslivet och inom flera samhällsinstitutioner och inte bara i utbildningen. Lärarna bör också anteckna tankar i relation till vad som händer i t ex klassrummet: det som barnen lär, deras uppfattningar och tankar, för att sedan samanställa det till en dagbok som senare blir grunden för en lärares planering. Textens karaktär ska vara berättande, beskrivande, analyserande och tolkande.
Kurs- och/eller temaanalyser
Anteckna kontinuerligt vad du observerar under kurser och temaperioder. Det kan vara positivt negativt, vad du saknar, lärt dig samt förslag som kan förbättra innehåll och genomförandet i kursen. Dessa anteckningar kan sen användas till kursutvärderingen.
Regelbundna diskussioner om anteckningarna diskuteras mellan lärare och de studerande.
Olika människors uppfattningar
Eleven gör en empiriskt undersökning på diverse ställen och intervjuar personers uppfattningar som kan bilda underlag för förståelsen av mångfalden i människors tänkande och även i att vi alla förstår skilda fenomen på kvalitativt skilda sätt.
Formulera problem –ur en lärares synvinkel
Som lärare ska man fundera över vilka undervisningsproblem som finns, varför de finns, varför blev det som det blev? Mitt syfte var ju annorlunda. Vad gick snett vad blev bra?. Varför klarar inte den eleven detta? osv. Du kommer att få en djupare förståelse efter att du skrivit ner frågorna och funderat kring dem ett tag. Gör inte en stor undersökning av detta. Använd frågorna som underlag till samtal, intervjuer och i etnografiska studier.
Att träffa elever och att ställa frågor
Ett bra uppvärmingssätt att bryta isen mellan intervjuaren och den tilfrågade är att föra ett vanligt samtal innan intervjufrågorna.
Etnografilärare ställer frågor där de inte får endast ett ja eller nej till svar:
- Jag har lagt märke till att .. Vad säger du om et?
- Har du tänkt på att.. ?
- Jag ser att du gör så i ditt arbete. Berätta för mig varför.
- Jag upplevde igår att.. Kan du hjälpa mig att reda ut det?
- Hur ser du på detta?
- Berätta vad du tycker om!
Med hjälp av sådana här frågor styr man intervjun åt det håll intervjuaren vill veta mer om. Ibland kan det t.o.m. vara bättre att uppmana någon att berätta det man vill veta om, t ex.
"-Berätta för mig.." än att fråga: "Kan/vill du berätta..".
Frågor till elever som börjar första året i grundskolan eller vid en kursstart:
Fråga 1:
"-Berätta vad du funderade på innan du började skolan/ kursen."
Kommentar 1:
Eleven kommer att berätta om hans/hennes föreställningar, oftast stämmer dessa inte med verkligheten, men för en dialog om vilka föreställningar eleven har.
Fråga 2:
Berätta hur du kände dig och vad du tänkte på före skol/kursstarten!
Kommentar 2:
Du får veta vilka rädslor eleven haft och har.
Fråga 3:
-Vad tror du att man får/ska göra? Berätta!
Kommentar 3:
Du får veta elevens uppfattningar om de regler de tror gäller.
Fråga 4
Vad tycker du att en lärare/kursledare ska göra och vara? Beskriv! Kommentar 4: Den tillfrågade avslöjar sin syn på lärare och kunskap.
Fråga 5
Vad är att lära? Har du funderat på det? När lär du dig saker ochvad lär du dig? Kommentar 5:Detta är en svår fråga för 7-åringarna, men du kan få det svar du är ute efter vid en stunds samtal med barnet.
Fråga 6
Vad skulle du säga skrivning/läsning/matte är?
Kommentar 6:
Barn uppfattar att de går i skolan får de lära sig skriva, läsa och räkna, men efter en diskussion med barnen tillsammans börjar ni reflektera över studiernas varierande innehåll.När lärarna träffar på sina elever under annan skoltid än lektionstiden kan det vara bra och ställa frågorna om elevens kunskapsutveckling. Här är några exempel:
-Tänker du annorlunda om något idag jämfört med senast då vi träffades?
- Hur ser du på detta idag?
- Hur såg du på det då?
- Vad anser du att du har förändrat vad gäller..?
Lärare måste då och då fråga sig själva för att få en kunskapsutvecklig i udnervisnignssammanhang:
-Varför gjorde jag så?
-Vad var det jag såg, hörde, uppfattade?
-Varför gjorde hon/han så?
-Hur gör hon/han?
Att skapa en miljö
Att skapa en gemensam miljö i läranderummet med utgångspunkt i verksamheten innebär att elevernas starka sidor förstärks. Eleverna förstår sina starka och svaga sidor i sin personlighet.
Några frågor till eleverna som kan bidra till att skapa en trivsam gemensam miljö:
- Vad kan var och en bidra med?
- Hur ska vi vara mot varandra?
- Hur ska vi inreda?
Thursday, February 08, 2007
Dk1 - Intervjun
Ni får göra era intervjuer med en person som ni får välja själv, men inte med nära anhöriga som t ex pappa, mamma eller syskon.
Tidsperioden, som fokuseras i berättelsen om skolgången, får intervjupersonen välja själv.
VIKTIGT: gör intervjun först efter att ni har lyssnat på Magnus Öhlanders föreläsning om intervjumetoder den 13/2.
Läs även Birgitta Kullbergs bok.
Hur minns du skolan?
Flickskola, pojkskola eller blandat
skolgång, grundskolan gymnasieskolan..
stor skillnad mellan grundskola gymn högskola
antalet skolår
skoltimmar
skolan -stor, liten, kall dragig färgglad, teckningar på väggen, jul- och påskdekor, bänkar stolar anslagstavla
skolämnen
favoritämne
nöjd/missnöjd med skolutbildningen
varför
sociala stratifikationsystem
olika samhällsklasser fattiga rika
hade de fattigare jobbigare i klassen
hur satt eleverna i klassen, flickor för sig
var läraren rättvis
kvinnlig eller manlig lärare, hur många totalt
jämlikhet
aga
skoluniform?
Särskilt minne från skoltiden
hur upplevde du skolan som rolig/ jobbig/ stressig/ ångestfylld/ lätt period
Tidsperioden, som fokuseras i berättelsen om skolgången, får intervjupersonen välja själv.
VIKTIGT: gör intervjun först efter att ni har lyssnat på Magnus Öhlanders föreläsning om intervjumetoder den 13/2.
Läs även Birgitta Kullbergs bok.
Hur minns du skolan?
Flickskola, pojkskola eller blandat
skolgång, grundskolan gymnasieskolan..
stor skillnad mellan grundskola gymn högskola
antalet skolår
skoltimmar
skolan -stor, liten, kall dragig färgglad, teckningar på väggen, jul- och påskdekor, bänkar stolar anslagstavla
skolämnen
favoritämne
nöjd/missnöjd med skolutbildningen
varför
sociala stratifikationsystem
olika samhällsklasser fattiga rika
hade de fattigare jobbigare i klassen
hur satt eleverna i klassen, flickor för sig
var läraren rättvis
kvinnlig eller manlig lärare, hur många totalt
jämlikhet
aga
skoluniform?
Särskilt minne från skoltiden
hur upplevde du skolan som rolig/ jobbig/ stressig/ ångestfylld/ lätt period
Dk1 - Kurslitteratur
Köpböcker
adlibris
Sociologi - Giddens
216 -Interkulturella perspektiv - Lorentz
160 -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163 Kulturmöten
200 Etnografi i klrum
165 Skr för att lära
bokfynd.nu
Sociologi -Giddens
226Bokus -Interkulturella perspektiv - Lorentz
168 Bokus -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163Bokus Kulturmöten
211Bokus Etnografi i klassrum
174BokusSkriva för att lära
Låneböcker
Arbeta i grupp - Jonsson Pirkko
Kulturmöten - Stier Jonas
Tips
Vi och dom andra och alla de andra - Jeanette Hägerström
adlibris
Sociologi - Giddens
216 -Interkulturella perspektiv - Lorentz
160 -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163 Kulturmöten
200 Etnografi i klrum
165 Skr för att lära
bokfynd.nu
Sociologi -Giddens
226Bokus -Interkulturella perspektiv - Lorentz
168 Bokus -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163Bokus Kulturmöten
211Bokus Etnografi i klassrum
174BokusSkriva för att lära
Låneböcker
Arbeta i grupp - Jonsson Pirkko
Kulturmöten - Stier Jonas
Tips
Vi och dom andra och alla de andra - Jeanette Hägerström
Seminarium 3 - Diskussionsfrågor
Fredag 9 feb. 2007 - Klass, genus och etnicitet
Fråga 1
Varför är det som gör att många vuxna (förskolepersonalen, föräldrar) delar upp könen i förskolan, att flickor ska vara flickor pojkar ska vara pojkar?
Fråga 2
Är homofobi ett hjärnspöke eller blir t ex pojkar som leker med nagellack feminina?
Fråga 3
Är det möjligt att få en flicka till att leka med "pojkleksaker" om föräldrarna ger henne "flickleksaker" där hemma?
Fråga 4
Hur ska vuxna framförallt kvinnliga pedagoger lära flickor att ta för sig?
Fråga 5
Fråga 1
Varför är det som gör att många vuxna (förskolepersonalen, föräldrar) delar upp könen i förskolan, att flickor ska vara flickor pojkar ska vara pojkar?
Fråga 2
Är homofobi ett hjärnspöke eller blir t ex pojkar som leker med nagellack feminina?
Fråga 3
Är det möjligt att få en flicka till att leka med "pojkleksaker" om föräldrarna ger henne "flickleksaker" där hemma?
Fråga 4
Hur ska vuxna framförallt kvinnliga pedagoger lära flickor att ta för sig?
Fråga 5
Wednesday, February 07, 2007
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”.
Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum (Se aktuella datum på schemat).
Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum (Se aktuella datum på schemat).
Kriterier..
..för bedömning av den skriftliga examinationen (hemtentan)
Bedömningen sker utifrån följande faktorer:
• Huruvida texten är skriven utifrån ovanstående anvisningar.
• Att studenten har tillgodogjort sig delkursens litteratur på ett korrekt sätt
• Studenten visar förmågan att sakligt argumentera för sina ståndpunkter.
• Studenten visar förmågan att tillämpa (tänka med) de centrala begreppen och (teoretiska) resonemangen på sin intervju.
• Studenten visar förmågan att i texten återge och väva in exempel, (teoretiska) resonemang och fakta från flera av de texter som ingår i kurslitteraturen.
• Textens tydlighet och disposition, att det finns ett "röd tråd" genom hela uppgiften och att den är välstrukturerad.
• Texten vänder sig till någon som inte är insatt i ämnet.
• Graden av självständighet hos studenten och tydlighet i egna analyser och argumentation för egna ståndpunkter.
Bedömningen sker utifrån följande faktorer:
• Huruvida texten är skriven utifrån ovanstående anvisningar.
• Att studenten har tillgodogjort sig delkursens litteratur på ett korrekt sätt
• Studenten visar förmågan att sakligt argumentera för sina ståndpunkter.
• Studenten visar förmågan att tillämpa (tänka med) de centrala begreppen och (teoretiska) resonemangen på sin intervju.
• Studenten visar förmågan att i texten återge och väva in exempel, (teoretiska) resonemang och fakta från flera av de texter som ingår i kurslitteraturen.
• Textens tydlighet och disposition, att det finns ett "röd tråd" genom hela uppgiften och att den är välstrukturerad.
• Texten vänder sig till någon som inte är insatt i ämnet.
• Graden av självständighet hos studenten och tydlighet i egna analyser och argumentation för egna ståndpunkter.
Formalia
Rapporten ska vara 4-6 A4-sidor lång (håll dig inom denna ram!)
Håll dig inom standardmarginalerna på varje sida.
Undvik att ha för många styckindelningar (högst tre styckindelningar per sida).
Storleken på bokstäverna: 12 punkter, Typsnitt: Times New Roman, 1,5 radavstånd.
På försättsbladet (som inte räknas till uppgiftens sidor) skriver du:
Ditt namn samt födelsenummer (utan de fyra sista siffrorna)
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp X och
Seminarieledarens namn.
På sista sidan (som inte räknas till uppgiftens sidor) ska finnas en korrekt angivet litteraturlista. Litteraturlistan ska vara en förteckning över alla de böcker och artiklar som du nämnt i din text. Se litteraturlistan för delkursen för att se hur du ska skriva en korrekt litteraturlista.
Examinationen A) litteraturgenomgången och B) intervjun lämnas in som ett gemensamt dokument i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 14:00 för stämpling och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Lämnas inte examinationen i tid går man miste om möjligheten att få VG i betyg samt får vänta med att få sin text kommenterad till fredagen den 4/7-07 som är datum för inlämning av kompletteringar.
Håll dig inom standardmarginalerna på varje sida.
Undvik att ha för många styckindelningar (högst tre styckindelningar per sida).
Storleken på bokstäverna: 12 punkter, Typsnitt: Times New Roman, 1,5 radavstånd.
På försättsbladet (som inte räknas till uppgiftens sidor) skriver du:
Ditt namn samt födelsenummer (utan de fyra sista siffrorna)
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp X och
Seminarieledarens namn.
På sista sidan (som inte räknas till uppgiftens sidor) ska finnas en korrekt angivet litteraturlista. Litteraturlistan ska vara en förteckning över alla de böcker och artiklar som du nämnt i din text. Se litteraturlistan för delkursen för att se hur du ska skriva en korrekt litteraturlista.
Examinationen A) litteraturgenomgången och B) intervjun lämnas in som ett gemensamt dokument i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 14:00 för stämpling och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Lämnas inte examinationen i tid går man miste om möjligheten att få VG i betyg samt får vänta med att få sin text kommenterad till fredagen den 4/7-07 som är datum för inlämning av kompletteringar.
Examinationsuppgiften
Hemtentamen
Innehåll
Examinationsuppgiften är en individuell uppgift som ska bygga på delkursens litteratur (se litteraturlistan för delkursen). Uppgiften består av två delar:
Del A
består av en individuell skriftlig del (litteraturgenomgång) där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera innebörden i begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
Del B
består också av en individuell skriftlig del där studenten redovisar en sammanfattning av intervjun med utgångspunkt i delkursens litteratur. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och detta ska jämföras med den egna.
Syftet
med examinationsuppgiften är att:
1. du genom en mindre litteraturgenomgång visar att du har fått en grundläggande förståelse för de centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som presenteras under delkursens gång.
2. du ska visa att du med utgångspunkt i delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
3. du ska få öva upp din förmåga i akademiskt skrivande.
OBS! Den som läser din text ska kunna lära sig något om begreppens innebörd (och relevans för läraryrket) via det du skriver om genom dina litteraturstudier.
Det är ju vad du tillgodogjort dig under kursen, som du redovisar i texten. Var noga med att vara så tydligt som möjligt i din skriftliga framställning. Använd inga formuleringar så som jag " tror…", "tycker…" eller "känner…". Ditt resonemang ska istället vara faktabaserade och bygga på argument hämtade från litteraturen. Använd istället formuleringar så som "jag anser…", "jag hävdar…", "jag påstår…" o s v.
Inled din uppgift med en kort introduktion där du skriver några rader om vad som står i fokus för din uppgift.
Gå därefter över till den diskuterande och analyserande delen av din text.
Ange alltid författarens/författarnas efternamn, bokens publiceringsår och sida när du citerar. Men ha så få citat som möjligt. Skriv hellre med egna ord. Var uppmärksam så att du inte råkar "skriva av" kurslitteraturen, d.v.s. citerar utan att markera att det är citat.
Koncentrera framställningen kring de centrala begrepp (kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt) som behandlats under respektive seminarium.
Var tydlig med att i texten tala om när det är dina respektive kurslitteraturens kommentarer och/eller resonemang som redovisas.
När du vill ange varifrån du hämtat de kunskaper du redovisar, gör det genom en referens i texten.
Om du vill berätta något viktigt som du hämtat från en viss bok, nämner du detta genom att skriva författarens efternamn och årtalet för bokens utgivning inom parentes efter din hänvisning. Vill du t ex tala om att du hämtat vissa kunskaper eller begrepp från t ex Anthony Giddens skriver du (Giddens, 2004) efter de meningar där du nämner hans resonemang kring det begrepp som du beskriver.
Skriver du av något direkt från texten, d v s citerar, ska du förstås visa detta genom citationstecken och en angivelse av sidan som du hämtat citatet från. Kommer t ex citatet från sidan 36 i Giddens bok, kan du då skriva så här efter citatet (Giddens, 2004:36).
Efter litteraturgenomgången ska du visa att du med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
Innehåll
Examinationsuppgiften är en individuell uppgift som ska bygga på delkursens litteratur (se litteraturlistan för delkursen). Uppgiften består av två delar:
Del A
består av en individuell skriftlig del (litteraturgenomgång) där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera innebörden i begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
Del B
består också av en individuell skriftlig del där studenten redovisar en sammanfattning av intervjun med utgångspunkt i delkursens litteratur. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och detta ska jämföras med den egna.
Syftet
med examinationsuppgiften är att:
1. du genom en mindre litteraturgenomgång visar att du har fått en grundläggande förståelse för de centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som presenteras under delkursens gång.
2. du ska visa att du med utgångspunkt i delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
3. du ska få öva upp din förmåga i akademiskt skrivande.
OBS! Den som läser din text ska kunna lära sig något om begreppens innebörd (och relevans för läraryrket) via det du skriver om genom dina litteraturstudier.
Det är ju vad du tillgodogjort dig under kursen, som du redovisar i texten. Var noga med att vara så tydligt som möjligt i din skriftliga framställning. Använd inga formuleringar så som jag " tror…", "tycker…" eller "känner…". Ditt resonemang ska istället vara faktabaserade och bygga på argument hämtade från litteraturen. Använd istället formuleringar så som "jag anser…", "jag hävdar…", "jag påstår…" o s v.
Inled din uppgift med en kort introduktion där du skriver några rader om vad som står i fokus för din uppgift.
Gå därefter över till den diskuterande och analyserande delen av din text.
Ange alltid författarens/författarnas efternamn, bokens publiceringsår och sida när du citerar. Men ha så få citat som möjligt. Skriv hellre med egna ord. Var uppmärksam så att du inte råkar "skriva av" kurslitteraturen, d.v.s. citerar utan att markera att det är citat.
Koncentrera framställningen kring de centrala begrepp (kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt) som behandlats under respektive seminarium.
Var tydlig med att i texten tala om när det är dina respektive kurslitteraturens kommentarer och/eller resonemang som redovisas.
När du vill ange varifrån du hämtat de kunskaper du redovisar, gör det genom en referens i texten.
Om du vill berätta något viktigt som du hämtat från en viss bok, nämner du detta genom att skriva författarens efternamn och årtalet för bokens utgivning inom parentes efter din hänvisning. Vill du t ex tala om att du hämtat vissa kunskaper eller begrepp från t ex Anthony Giddens skriver du (Giddens, 2004) efter de meningar där du nämner hans resonemang kring det begrepp som du beskriver.
Skriver du av något direkt från texten, d v s citerar, ska du förstås visa detta genom citationstecken och en angivelse av sidan som du hämtat citatet från. Kommer t ex citatet från sidan 36 i Giddens bok, kan du då skriva så här efter citatet (Giddens, 2004:36).
Efter litteraturgenomgången ska du visa att du med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
Seminarium 6:
Värdegrund och demokrati
Inför seminariet:
Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Diskussion och/eller gruppövningar kring skolans värdegrund och demokrati.
• Delkursutvärdering arbetsgruppsvis i ca 15 min.
Inför seminariet:
Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Diskussion och/eller gruppövningar kring skolans värdegrund och demokrati.
• Delkursutvärdering arbetsgruppsvis i ca 15 min.
Seminarium 3: Sociologi
Sociologi - Klass, genus och etnicitet
Inför seminariet:
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som har varit innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Inför seminariet:
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som har varit innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Seminarium 2:
Introduktion av kulturbegreppen
Inför seminariet:
Student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Inför seminariet:
Student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Seminarium 1:
Varför vill jag bli lärare?
Inför seminariet
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Presentation av seminarieledare och studenter.
• Seminarieledaren delar in gruppen i arbetsgrupper (4-5 personer/arbetsgrupp). Indelningen i sker utifrån bokstavsordningen på deltagarlistan.
• Veckans seminariefråga och veckans litteratur diskuteras.
Inför seminariet
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Presentation av seminarieledare och studenter.
• Seminarieledaren delar in gruppen i arbetsgrupper (4-5 personer/arbetsgrupp). Indelningen i sker utifrån bokstavsordningen på deltagarlistan.
• Veckans seminariefråga och veckans litteratur diskuteras.
Skrivstrimman
Skriva för att lära – skrivseminarier i Utbildningsvetenskap Gk
I varje delkurs under termin Utbildningsvetenskap Gk ingår moment som behandlar skrivande som ett sätt att lära.
Det handlar alltså inte om skrivhjälp till dig som behöver förbättra ditt språkbruk utan övergripande kunskap om skrivandet, något som är viktigt och utvecklande även för dig som redan är en duktig skribent. Arbetsnamnet på dessa seminarier har blivit "skrivstrimman" eftersom de löper som en strimma genom hela terminen. Sammanlagt är det fem seminarier och de är precis som alla seminarier, obligatoriska för alla studenter.
Som inledning ges en föreläsning kring skrivprocessen samt olika texttyper och genrer.
Målet med skrivseminarierna är att du ska få insikter och kunskaper om skrivande, dels för dina egna behov och dels för att förstå skrivprocessens betydelse för lärandet. Seminarierna behandlar olika genrer, särskilt de som används som skriftliga examinationsuppgifter inom terminens kurser, t.ex. PM, rapport, reflektion, analys. Dessutom behandlas viktiga delar av skrivprocessen, såsom responsarbete, texttriangelns olika nivåer, skrivstrategier, loggboksskrivande, tankeskrivande och presentationsskrivande.
En viktig del är också ditt eget reflekterande kring den egna skrivprocessen och lärprocessen. Därigenom kommer seminarierna att ge dig viktiga kunskaper till exempel i konsten att skriva tillsammans med andra under utbildningen och inför den viktiga pedagogiska dokumentationen i ditt kommande arbete.
Skrivseminarierna examineras genom ett litteraturseminarium kring Dysthes bok Skriva för att lära, genom aktivt deltagande på seminarierna och ibland genom inlämningsuppgifter. Vid frånvaro görs en extrauppgift i överenskommelse med skrivseminariets lärare.
Litteratur: Dysthe, Olga, m.fl. (2002) Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund.
Handbok: Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (2000). Solna: Almqvist & Wiksell förlag.
I varje delkurs under termin Utbildningsvetenskap Gk ingår moment som behandlar skrivande som ett sätt att lära.
Det handlar alltså inte om skrivhjälp till dig som behöver förbättra ditt språkbruk utan övergripande kunskap om skrivandet, något som är viktigt och utvecklande även för dig som redan är en duktig skribent. Arbetsnamnet på dessa seminarier har blivit "skrivstrimman" eftersom de löper som en strimma genom hela terminen. Sammanlagt är det fem seminarier och de är precis som alla seminarier, obligatoriska för alla studenter.
Som inledning ges en föreläsning kring skrivprocessen samt olika texttyper och genrer.
Målet med skrivseminarierna är att du ska få insikter och kunskaper om skrivande, dels för dina egna behov och dels för att förstå skrivprocessens betydelse för lärandet. Seminarierna behandlar olika genrer, särskilt de som används som skriftliga examinationsuppgifter inom terminens kurser, t.ex. PM, rapport, reflektion, analys. Dessutom behandlas viktiga delar av skrivprocessen, såsom responsarbete, texttriangelns olika nivåer, skrivstrategier, loggboksskrivande, tankeskrivande och presentationsskrivande.
En viktig del är också ditt eget reflekterande kring den egna skrivprocessen och lärprocessen. Därigenom kommer seminarierna att ge dig viktiga kunskaper till exempel i konsten att skriva tillsammans med andra under utbildningen och inför den viktiga pedagogiska dokumentationen i ditt kommande arbete.
Skrivseminarierna examineras genom ett litteraturseminarium kring Dysthes bok Skriva för att lära, genom aktivt deltagande på seminarierna och ibland genom inlämningsuppgifter. Vid frånvaro görs en extrauppgift i överenskommelse med skrivseminariets lärare.
Litteratur: Dysthe, Olga, m.fl. (2002) Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund.
Handbok: Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (2000). Solna: Almqvist & Wiksell förlag.
Subscribe to:
Posts (Atom)