Linkzoom

Astronomi
Bil
Dator
Diverse
Geografi
Konst
Resa
Sökmotorer

Astronomi
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.alltomrymden.se/
http://faktabanken.nu/
http://popast.nu/
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html


http://www.astro.lu.se/Planetarium/overview.html#himlen
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
http://www.jagareforbundet.se/attjaga/svenskajagarefo.asp


ttp://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.html http://www.lund.se/templates/Page____29090.aspx#Astronomi - LÄNKAR T 1000!!
http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/interact14/public_html/ovning1.pdf

Bil att byta
http://bilweb2.passagen.se/bilweb_articles/artiklargds/vinter.htm

Dator
Gratis hårddisk på webben. 100 mb. Funkar bara för PC. http://www.student.se/
Fysiska butiker (http://www.hp.se/) SIBA»ComputerCity , 349:-El Giganten ,»PC City , 349:-»Expert»OnOff»MediaMarkt»JME»ClasOhlsson»ThornOnline butikerDustin»NetOnNet»Inwarehouse»Misco»JME

Geografi
http://maps.google.se/maps

Konst
BodyArthttp://www.multiart.nu/http://www.multiart.nu/bodyart/svenska/lankar.html Origami http://www.klaraav.se/kategorier.htmlhttp://www.klaraav.se/hur-man-gor-en-origami-bat/


Sökmotorer
http://se.altavista.com/http://www.ask.com/http://www.eniro.se/http://www.google.se/http://www.eniro.se/http://www.yahoo.com/http://www.wisenut.com/All världens sökmotorerhttp://www.searchenginecolossus.com/


Resa
EnglandItalienKroatienhttp://kroatien.nu/Inhemsk sidahttp://www.zagreb-touristinfo.hr/MediaReseguidenhttp://media.reseguiden.se/cgi-bin/rg/last_minute.cgi?query=Kroatien&event=result&site=norran&country_id_dest=153Travellinkhttp://travellink.customers3.travelize.se/index.asp?action=dest&destid=53&focus2=true&earlydate=undefined&depcity=Köpenhamn&HotelIDdestList=&transporttype=RigaSpanien


Språk
http://www.lexikonguiden.se/ - svenska
http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html - Svenskt-engelkt lexikon
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ - Svenska Akademins OrbBok
http://babelfish.altavista.com/ - Översättning
http://dictionary.reference.com/ - Engelska lexikon referenser
http://www.verbix.com/webverbix/index.asp - Omvandla.nu - verb - ord.. GULD VÄRD!!


DIVERSE
http://www.roundcube.se/"@ RoundCube
http://webmail.sajtx.com/"@ SajtX http://bildbevis.blogspot.com/ http://www.birthday.se/ http://www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____351.aspx http://petnoga.se/ http://www.meningar.com/ http://mimersbrunn.se/ Brunn http://dblex.com/synonymlexikon/ Rim lexikon http://www.tft.lth.se/Informationskompetens/skrivning.htm uppsats.. http://webappl.web.sh.se/__C1256C930076603C.nsf/nepns-site-content-link/B2BDA30B8BED8AE2C1256D12002325D4?open&neplink=/c1256c8a0066623d/nepns-site-content-link/946b94be2f950ca9c1256c8b00159f1a o presentera http://www.fceduc.umu.se/~hakan.granberg/saljo/index.htm Säljö 1 http://www.fceduc.umu.se/~adam.sundstrom/saljo/begrepp.htm Säljö 2 http://www.ies.luth.se/org/Rapporter/AR9824.pdf rapporter.. http://susning.nu/ http://www.travelfinder.se/ http://www.uppsatser.se/ http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida ordklasser

T1 Frågor 1-6

Hemtentan del 1 Rymden
Frågor, 2, 5, 6
Inlämning - 8 jan. 2008
Max en sida per fråga

LP73
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 210p
Natur, språk & kultur, A1, ht07
Delkurs: Tema Rymden
8 januari 2008
Kursledare: Marie Wallum

Hemtenta, del 1
Huvud- och underfrågor om
astronomi


1. Månfaser.
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html

2:1 Hur rör sig himlakropparna jorden, solen och månen? Hur roterar de runt sig själva, och hur snurrar de runt varandra.

Ur ett moturs-snurrande gasmoln föddes den stora smällen Big Bang. Små materialmängder sköts därför ut åt olika motsols-snurrande riktningar. Detta moturs-snurrande material blev så småningom grunden för bildandet av himlakropparna, och orsaken till att planeterna och deras månar snurrar moturs runt solen och runt sina egna axlar. Men alla planeter snurrar inte moturs. Venus, Uranus och Pluto snurrar medurs runt sin egen axel. Orsaken är okänd, men astronomer misstänker att en kollision eller en växelverkan mellan planeterna ägt rum för mycket länge sedan.
Solens gravitation (dragningskraft) är det som gör att planeterna håller sig kvar i sina banor runt solen. De flesta himlakropparna rör sig moturs runt sin egen axel, dessa är solen, merkurius, jorden, mars, saturnus, jupiter, neptunus och planeternas månar. Planeternas månar hålls i sin tur kvar i sina banor av planeternas gravitation.


2:2 Vilka tidsbegrepp år, årstid osv kommer från dessa rörelser?

Det tar jorden ett år = 365 dagar att fullborda ett helt varv runt solen. När jorden roterat 360 grader d.v.s. fullbordat ett varv runt sin egen rotationsaxel, har ett dygn gått.
Vinter- och sommarhalvår får vi tack vare jordaxelns lutning mot solen. När jordaxel på det norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar, och när jordaxeln lutar från solen får vi vinter. Se fråga 6.


2:3 Vilken typ av himlakroppar är solen, jorden och månen, och vad skiljer dem åt?

Solen är en stjärna, ett stort gasklot bestående av väte och helium, mest vätgas. Solen är vår galax vintergatans stora stjärna.
Innan jorden bildades bestod vår planet av ett gasmoln. Med tiden fick vår planet en fast form med en het insida och en kall jordskorpa.
Månen föddes när vår jord var nästan färdigbildad. En del löst flygande materia kolliderade med jorden och materian från dessa båda himlakropparna bildade en klump som fångades av jordens gravitation. Sedan dess har månen roterat runt jorden. De himlakroppar som kretsar kring en planet kallas månar. Jordens måne består av kropp av sten och en granitklädd skorpa. I månens centrum tror astronomerna att det finns en kärna av metall (http://www.observatoriet.kva.se/).


2:4 Vad är månförmörkelse samt..

När jorden befinner sig mellan solen och månen sker en månförmörkelse. Jordens skuggar då en del av månen som får en rödaktig ton.

..solförmörkelse?

Händelsen sker när månen befinner sig mellan solen och jorden. Månens kropp täcker solskivan och orsakar en solförmörkelse. Från jorden ser månen ut som en svart rund skiva och det enda man ser av solen är en ljusskimrande cirkel runt den svarta månskivan.



3 & 4. Hitta planeter, stjärnbilder. Namn, datum, väderstreck.
30 dec. 2007

Stjärnbilder
Cassiopeja - Polcirkeln
Cepheus - nv
Kusken - Ö
Kräftan -
Lilla Hunden (Procyon)
Orion bälte - s - www
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
Pegasus - sv
Plejaderna - sv
Stora björnen [Karlavagnen] - Norr

Stjärntecken
Tvillingarna - Ö
Oxen - sv

Stjärnor
Aldebaran, Capella, Procyon, Rigel ,Sirius [Orion] - Ö
Procyon [Lilla Hunden] - Ö
Stjärnfall - V

Planeter
(Mars) 01.00
Saturnus [Kräftan]
Jupiter [Oxen] - http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html

5:1 Vad menas att vara född i ett visst stjärntecken?

Allt eftersom jorden går sin bana runt solen, går solen ett varv på himlen genom alla de stjärnbilder vi ser just då vid den tidsperioden. Solens bana över himlen kallas ekliptikan. De stjärnbilder som ekliptikan går genom kallas zodiaken. Att vara född i ett visst stjärntecken betyder att solen befinner sig just i ditt stjärntecken den födelsedagen du föddes.

5:2 Hur kommer det sig att de flesta inte är födda i det stjärntecken som står i veckotidningarnas horoskop?

Det som dåtidens astronomer skådade för mycket länge sedan, hur solens bana över himlen tog sig från stjärnbild till stjärnbild stämmer mycket dåligt med det vi ser idag. Solen befinner sig inte i samma stjärntecken idag som då. Detta på grund av att solen och månen drar i jordens rotationsaxel så att en viss kontinuerlig förskjutning sker. Den här bilden av verkligheten brys sig inte astrologen om. Därför får du en felaktig bild av det horoskop du verkligen är född i.


5:3 Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi?

Medan astronomer går den vetenskapliga vägen, mäter , väger och gör fysiska, kemiska och matematiska beräkningar om livsförhållandena i rymden, går astrologerna den skrockfulla vägen. Det som står i dagens horoskoper är förutom en massa påhitt om öde och framtid även en feltolkning av stjärntecknena i zodiaken. Därför ska man ta det som skrivs i horoskoperna med en stor nypa salt.
http://www.astrokonsult.se/f59a40eb-cc94-498f-a64f-326e865275f2-29.html


6:1 Vad har vi för årstider? Gör ett så utförligt svar du kan och rita gärna bilder som förtydligar. Gå sedan in på följande länk och gör övningen.
http://na-serv.did.gu.se/astro/astro.html
Skriv ner dina kommentarer. B] Teckningen på nästa blad illustrerar årstiderna.

Lindas kommentar:
De flesta känner till att jorden snurrar runt sin egen axel, polaxeln för att livet på jorden ska få dag och natt. Den här polaxeln har en lutning som ger oss de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter.

Sommar
När denna polaxel lutar som mest mot solen får vi sommar på norra halvklotet och vinter på det södra halvklotet.

Vinter
När polaxeln lutar som mest från solen får vi vinter på norra halvklotet och sommar på det södra halvklotet.

Vår
Under tidsperioden från det att polaxeln lutat så långt bort från solen till att luta sig alltmer mot solen får vi på det norra halvklotet känna vårsolen medan det är höst på det södra halvklotet.

Höst
Hösten kommer till det norra halvklotet efter att polaxeln lutat som mest mot solen till att börja luta så långt från solen som möjligt. På södra halvklotet upplever de våren.


Det räcker alltså inte att vår jord gör ett helt varv i sin nästan helt cirkulärformade bana runt solen för att vi ska få uppleva de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter.


Källreferens


Tryckta källor

Rees M. (2006). Universum –illustrerat uppslagsverk. Globe förlaget, 2006



Otryckta källor

Fråga 2
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.observatoriet.kva.se/svenska/utstallningar/tillfalliga/manen/index.html#upp

Fråga 5
http://www.stjarnrummet.se/astronomi/index.html

Fråga 6
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.htmlhttp://na-serv.did.gu.se/astro/


Hemtenta II

MoonShining

MånFaser
V51 2007 - v2 2008

Vecka 51 - Molnigt

Vecka 52
Må
Utseende - alvmåne
Ort - Södertälje
Väderstreck - Ö
Klockslag - 13:40

Bild

VFU Res

1. Frågan: Vart tar regnvattnet vägen?
-Vart tar spillt vatten vägen?
-Var runt omkring oss finns det vatten? I vilka former finns vatten?

>Forskarna - helklass
Svar 1: Ner på marken.
Lärarnovis: -Sen då?
Svar 2: Ner i jorden.
L.n: Är det slutstationen? Tar det stopp där?
Svar 3: Växterna dricker upp det.
L.n: Ja, det stämmer, men vatten som blir över, vart tar det vägen?
Svar 4: Vattnet åker ner till kloakerna.

Sedan tar både elevernas fantasi och svar slut.

2. Experiment >Saltvatten
Frihetsgrad >2

Tillvägagångssätt >Eleverna fick instruktioner om att hämta glas med vatten och en sked. De fick i uppgift INGEN HYPOTES att lösa upp saltet i vattnet och räkna antalet skedar. De skulle även tänka på hur mycket vatten de hade i sina glas och om det var varmt eller kallt vatten de hade tagit.

Reflektion > Mitt första misstag var att instruera eleverna att hämta glas med vatten och en sked. Värst av allt var att jag hade lagt fram (förberett) pipetterna. Det gjorde att många av dem ville börja experimentera och det blev svårt att tygla barnens entusiasm. En hypotes ställdes därför aldrig.

Eleverna hade redan från första veckan efter att ha hört ordet "experiment" byggt upp höga förväntningar. Framförallt pojkarna undrade om de skulle få göra exploationer. De trodde att de skulle komma till en "Baltazar-lektion". Den tecknade figuren Baltazar använder sig av en lustig maskin där färgade vätskor mixas ihop till en liten knall.

Många av forskareleverna förstod inte vad som skulle hända och flertalet elever undrade hela tiden om de hade rört färdigt i vattnet. Deras otålighet skymde sikten för hur mycket och om de hade något salt kvar i glaset eller inte. Situationen kändes alltmer stressande. Flertalet elever skrek hela tiden efter mig. De som inte fick hjälp såg uttråkade och började få tråkigt.

Jag som lärare
Jag insåg att jag gjort fel, men kunde inte hitta en annan orsak än att jag tagit för många barn under min vinge. Jag hade definitivt tagit vatten över huvudet och nu forsade det fram en massa frågor ur mitt huvud:

1. Var vatten experimentet för svårt för en sjuåring?
2. Instruerade jag för lite/fel? Och i så fall hur? Jag hade ingen lärare med mig som kunde ge mig feed-back på vad jag gjorde för fel.
3. Lämnade jag för lite frihetsgrad?
4. Var vattenexperimentet allmänt tråkigt för en sjuåring?
5. Var det för stort forskarlag?
6. Hur ska en vuxen, utan någon som helst erfarenhet av barn och i synnerhet barn och experiment gå tillväga?
7. Finns det en lärare inuti mig?

"Fair-test"
Forskargruppens storlek, 6-8 elever, och min ringa erfarenhet av 7-åringar samt kombinationen av barn och experiment och att fleratalet elever tyckte att experimentet var tråkigt, fick mig att känna som en misslyckad lärarnovis. Jag höll på att tappa ork och mod under min andra vfu-vecka. Men där det finns mörker finns ljus:
Ann: Efter sin tredje sked observerade eleven att vatten nivån i glaset höjt sig.
LP: Vad är det som gjort att vattennivån stigit?
Svar: Saltet som ligger i glaset.
Kri:

3. Skapande Aktivitet
Salta julkort
Origami

Resultat & Reflektion


Forskarna

VFU v48

Måndag 26 nov. - fredagen 30 nov. 2007

Skapande Aktivitet
Morgon - Origami - Fritidsgården
ToLiJoWi
Hund Katt Haj Fisk

Våga språnget
Förslag ur boken: "strula till det". Jag satte mig vid det avlånga bordet och plockade fram arbetsmaterial, papper, sax, linjal, blyertspenna och min mapp med instruktioner och en del färdiggjorda origamifigurer. Det tog inte lång stund innan nyfikna ögon tittade åt mitt håll. Jag säger en sak: Låt barnen komma till dig av egen fri vilja. Det de vill upptäcka själva vägrar de att ge upp så lätt oavsett om de stöter på uppförsbackarna eller inte.
Det var mest flickor som var intresserade. Pojkarna kom i förbifarten och undrade vad vi höll på med. Vi var tillräckligt många för att vara en fullsatt grupp. Pojkarna förflyttade sig vidare.

Pandan
AnTeSo
Haj Fisk Hund Katt

Flickorna hade både svårt att bestämma sig vilka figurer de ville börja med, men de var definitivt beslutsamma när det gällde vilka figurer de ville göra. Tiden flög iväg och det kom hela tiden nya nyfikna skapande flickor. Många gjorde hajen. Den tyckte de var finast. Orsak? Kanske var den fin för att den var den största pappersfiguren och såg dessutom lagom svår att göra. Men gissar på att färgen (blå) var det som lockade flickorna allra mest. Personligen tycker jag bäst om min röda räv.


Ballongflaskan
Vattenånga och lufttryck

Origami
Hund, katt, fisk och loppor veks för fulla hus. Endast tjejer. Killarna gjorde en påhälsning och försvann.

Det enda som barnen vill göra är att få något gratis. De vill inte jobba för det de vill ha. De lider av vill-ha-syndromet precis som flickan-som-ville-ha i boken Kalle och chokladfabriken.

VFU v47

Torsdag 22 nov. 07

KompisGruppen
Barnen träffas på matta framme vid tavlan. Varje barn poängsätter veckan, 1-10 (10=bäst) som gått och ger sin motivation till poängsättningen. Många tyckte att veckan varit bra. Killarna som satte en 10:a pga sport: fotboll, bandy. Flickorna satte mellan 5-10 p pga mobbing. Det som bidrog mest till en tio poängare var tomtekorten.

Tomtekorten
Veckans höjdare. Barnen skrev på ett vitt A5 ark God jul tomten och vad de önskade sig till julklapp.

VattenExperiment
Det går inget vidare. Återigen fick jag ta hand om sex sju-åringar. 3 killar 3 tjejer. Killarna var stökiga och fick en tillsägning av mig. Flertalet barn ville inte göra mynt-experimentet. Det började med att en inte ville göra det och det smittade av sig. Ungarna hade varken lust eller vilja. De ville bara slippa lektionen hos fröken och anmälde sig till experiment deltagandet.

Nu har jag testat
Mynt-experimentet
Mäta temperaturen i snö och inomhus
Mättat saltvatten + gjort salta julkort
Flyt eller sjunk

Barnen övergav experimenten ganska snart.
Jag fann det hela stressande när fem av sex barn hela tiden skrek efter min hjälp. De visste varken in eller ut. Jag fann att de stressade upp varandra också. Det fanns ingen arbetsro mellan barnen. Jag givetvis förklarade för dem hur de skulle göra och vad de skulle göra på pappret. Många brydde sig inte. De hade skrivit sitt namn och något mynt och förhoppningsvis sin hypotes om antalet droppar.

Barn har svårt att
..droppa rätt.
..använda sig av en pipett.
..visa tålamod.
..vara lyhörda. De frågar men lyssnar inte.
..ge sig tid till forskning.

L
En kille i klassen berättade för mig att han gjort saltvatten hemma. Eftersom han tyckte att saltvattnet smakade lika illa som under experimentdagen i skolan, forskade han vidare med vatten och socker. Tyvärr hade grabben inga penslar hemma och gjorde därför inga salta eller söta julkort. Men varm i hjärtat blev jag eftersom den här tuffingen visade sig ha en forskar sida.

Övrigt
Nära till slagsmål mellan 7-åring och en 10-årig kille. Jag gick mellan innan slagsmålet eskalerade. Händelsen ägde rum under de sista 10 minuterna av lunchen.

De äldre barnen har ingenstans att ta vägen. De får inte lov att sitta inne, men har inget att göra ute (25 min. kvar till insläpp). En kille 10 år, sade att basket är kul och det finns tillgång till boll och korg, men att asfalten är blöt, boll och kläder blir smutsiga och blöta.

De tre år äldre killarna, 2 st, gick runt och jagade 7-åriga tjejer för att krama dem. Det såg olustigt ut i mina ögon. Efter rasten fick jag höra av min handledare att dessa killar varit tidigare faddrar till tjejerna. Det var en av dessa två som både sparkade och puttade den 7-åriga killen.

VFU v46

Gubbängsskolan
Kl 1B
Fjärilar och Sköldpaddor
23 elever

måndag 12 nov. 07
Presentation av mig och sedan dagens agenda för barnen. Fröken frågar hur deras helg varit och barnen berättade. Fröken visade på tavlan hur 7-åringarna skriver veckans bokstav Uu och siffran 9 på tavlan (?).

(?) En kille blev så irriterad över sina 9:or för att han tyckte att de var fula. Det gjorde att han hakade upp sig och hade svårt att komma vidare i sina uppgifter. Varför var det så noga med att skriva bokstaven och siffran så korrekt?

Dagens uppgift
Jag gick från barn till barn och frågade hur det gick för dem. Vissa behövde hjälp medan andra klarade sig alldeles utmärkt på egen hand.
Barn har en benägenhet att skriva vissa bokstäver spegelvänt något som jag försökte rätta till. Då säger killen till mig att fröken godkänt hans spegelvända Jj vilket gjorde att han struntade i att rätta till ordet (?).

(?) Att skriva siffror på ett korrekt (strecket i nio ska vara rakt och snett) medan det är ok att barnen inte rättar till spegelvända bokstäver i orden de skrivit?

Barnen klippte ut en kort sagas karaktärer målades och tejpades eller limmades på pinnar utifrån gården. Medan fröken läser upp sagan ska barnen spela upp sina karaktärer.
Barnen tycktes uppskatta denna formen av aktivitet.

Almanackan
Pedagogen har på tavlans ena sida skrivit upp olika ord som 2 utlottade barn svarar på. Barnen skriver upp dagens datum, namnsdagsbarn, temperatur, vilka barn som saknas osv och läser upp dem högt inför klassen.

Lunchen
2-rätters lunch, pyttipanna och gratäng fisk med quinoa?. God mat, men otroligt stressigt. Jag hann knappt sätta mig så var det dags att gå för att det kom andra klasser.

Slut
Barnen slutar kl. 13.30 om dagarna. Jag gick kl. 14:50. Fröken skulle ha 3 utvecklingssamtal á 40 min. Utvecklingsamtal sker 3-4 st/månad. Innan jag gick gick vi i genom min planering av mina arbetsuppgifter med barnen. Tisdag den 13 nov. ska jag börja prata om vatten och på onsdag 14 nov börjar ett experiment med alla elever, men inte samtidigt.

Tisdag 13 nov. 2007
Fm
Siffran 9. Måla, klipp ut och dra ut färgen på nian. Limma i sifferboken.
Fröknar o fritids planerar inför årets slutveckor; filmtajm Lucia Läromedel Närvaro av barn före/ efter jul.

Em
Almanackan, dagens namnsdagsbarn datum osv. Bokläsning. Högläsning, Fröken läser Mio min Mio >> Filmtajm med samma Titel torsdag e.m. Sångstund med kl 1a: Samma sånger Samma positioner Samma sångtid. Jag uppfattade att det var mycket roligare m sång igår än idag.

L
Stressig och stökig miljö. Skolans matsal är i stort behov av spalje-staket mellan bord och tallrikarna/ bestick /salladen Lunchen är över på 10-15 min. Köttbullar o potatis, God mat, men njutheten uppskattas ej.

Slut
Slutade 13:50. Pratade med fröken om förberedelserna för imorgon.

Charlie - Olika-lika
Da+Ei
Fe+Em
Ma+Wi+Ga
Ol+Mo
Li
Jo
Wi


Onsdag 14 nov. 07
Reflektion
Presentationen av vatten började bra. Hänga gubben (VATTEN) var populärt likaså ord innehållande ordet vatten. Barnen blev nästan överstimulerade. Pratet om vattnets kretslopp var för tungt och avancerat. Med hjälp av egenritade bilder på whiteboarden var bara spännande i början: När regnet faller, vart tar vattnet vägen? Genom jorden och upp i trädens rötter blev svaret och så var det bra med det. Allt som hände efter det kändes krystat och barnen fick uppleva uppförsbacke medan deras magar kurrade av hunger.
Att ha en presentation innan lunch är kanske riskabelt för misslyckanden.

Hypoteser och experiment och aktiv skapelse
Hur många vattendroppar tror ni att det får plats på 5-kronan?
Ga: 4:a
Kr: 3
To: 4

Barnens gissningar tyder på att de aldrig utfört mynt-undersökningen. Fyra av fem barnen i gruppen hade ingen aning om vad en pipett hette eller hur den användes. De som inte kunde någon om pipetten, snurrade runt med den i glaset som en sked och försökte få upp vattnet på det sättet. Dessa barn hade mycket kort tålamod. Deras förväntningar var att få blanda olika färgade vätskor som ledde till en exploation. Jag borde ha sagt till barnen att de skulle få göra undersökningar och inte experiment.

Barngruppen med saltvattnet nästan slogs om saltet. Deras hypotes var att vattnet skulle bli vitt/dimmigt. De fick det förklarat för sig att de skulle röra om med skeden efter varje tesked med salt som lades i innan de tog mer salt. Men redan från start var det mer en tävling om vem som skulle kunna roffa åt sig det mesta av saltet. Här fanns inga tecken på vilja undersöka antalet mängden teskedar med salt som kunde lösas upp i vattnet. Jag frågade ett av barnen vad han kunde observera efter 4 teskedar salt i sitt glas. Inget svarade han.

Barnen jämförde temperatur inne och ute för att se skillnaden. Att kuta ut och hämta snö i plastlådan var spännande. Att det bara fanns en termometer var synd. Många ville sticka ner den i snöhinken. Denna undersökning var minst spännande och gav inte lika mycket.

Allt för många barn (8 st) och två grupper måste minskas till en. Alla hade inget att göra och bara satt och såg uttråkade ut i undersökningen temp-jämförelsen.

Åtgärd
En barngrupp (max 4 barn). Ett experiment eller en undersökning. På det viset kommer det bli lättare att få fram barnens hypoteser.


Torsdag - Basgruppsdag


Fredag 16 nov
Schema - Halvklass - Sködpaddor
Forts m Bokstav U och siffran 9.

Arbetsmaterial
Eleverna har
-Sifferboken
-Bokstavsboken (bild: korg. Vilket ord m U passar in då? Ngr B var för svåra för att tolka.

BokstavsBoken
Ngr B var för svåra att tolka både för barn och oss vuxna. Vilket U-ord passar in om bilden visar..
.. en korg?
.. ett fönster?
.. en fågel?
.. en ko?
.. en varg/hund?
.. en sax klipper i djurets hår/päls (barnens ord)?

Läs boken "Våga språnget" s26. Där står det att läraren gör fel om denne ställer en fråga (inte en hypotes) som barnet inte har kunskap om eller om barnet inte hunnit göra klart sin undersökning om diskussions ämnet.

En bok om "djur-skinn" borde finnas med i deras Kurslitteratur.

Skolämnen
-Att göra klart mappen
-PyttiPanna - (Roliga timmen); Dans-Stop och Farfars långkalsonger är poppis. Barnen har själva kommit m förslag och röstat. Fröken styr endast över tid o vad som skrivs upp på tavlan.

Slut 13:30
Läraren: Jag fick bra betyg av barnen angående experimenten. De tyckte det var roligt. Tyvärr diskuterades ämnet under torsdagen då jag inte var närvarande.

Exa dk3

0. Examination
Fokusera på hur barn tänker i naturvetenskapliga sammanhang med hjälp av kurslitteraturen.

0.1. Klargöra barns tänkande och föreställningar om olika fenomen om vatten
0.2. Skapa situationer där tänkandet och föreställningarna utmanas.

Examinationsuppgiften består av 3 delar:
1. En undersökning,
2. En experimentuppgift och en
3. Skapande vattenaktivitet

Uppgifterna skall genomföras med en barngrupp/klass Anpassa uppgiften efter barnens ålder. Uppgiften är individuell.

Det är viktigt att du i samråd med din handledande lärare på VFU-skolan/förskolan tidigt under VFU-perioden planerar och avsätter tid för genomförandet av examinationsuppgiften.

1. Undersökning
1.1. Ställ en och samma fråga om vatten till minst fem barn, helst i olika åldrar.

Exempel 1) En sådan fråga skulle kunna vara; Någon har spillt vattenpå golvet. Efter ett tag är golvet torrt. Var har vattnet tagit vägen?

Exempel 2) Ta in en hink med snö (eller isbitar om det är snöfritt) och låta barnen förklara och berätta vad de tror kommer att hända.

1.2. Låt barnen dokumentera genom bild och text. Lämna in en skriftlig sammanställning av barnens hypoteser, där deras bilder gärna får vara med som exempel på deras tankar.

1.3. Reflektera över barnens svar och kort om hur man skulle kunna gå vidare utifrån det materialet.
1.4. Redovisa också din egen naturvetenskapliga förklaring.

2. Experimentuppgift
2.1. Planera och genomför ett vattenexperiment i en barngrupp/klass. Anpassa experimentet efter barnens ålder.

2.2. Låt barnen göra förutsägelser om vad de tror ska hända.

2.3. Ställ produktiva frågor som leder barnens tankar vidare. >>Lyssna på barnens egna frågor.

Redovisa skriftligt val av
Experiment,
Planering,
Genomförande samt
Egna reflektioner.

2.4. Du skall också redogöra för den naturvetenskapliga teorin bakom experimentet. 2.5. I den egna reflektionen kan du använda dig av frågor som;

Hur klarade jag att fånga barnens intresse?
Hur valde jag att presentera uppgiften?
Hur fungerade barngruppen i förhållande till mig och till varandra?
Vad gjorde jag bra?
Vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?


De skriftliga uppgifterna bör vara på cirka 3 sidor vardera.


3. Gör relevanta kopplingar till kurslitteraturen o styrdokument

Våga språnget(Wynne Harlen),
Lyssnandes pedagogik (Ann Åberg) samt
Lpfö och
Lpo

Inlämningsuppgiften lämnas
i pappersexemplar den 10 december till då schemalagd lärare.

Smf Lena Helena

Lektion 7 nov
Aktiviteter om vatten

VAKT
Visuellt - Rebus
Audiotiv - Instrument CD
Kinestetisk - Känsla med hela krp
Taktil - Beröring

Musik - Sång - Instrument - Lyhördhet

1. Audiotivt
LektionsStart

1.1 Saga om vatten, t ex Mimers brunn eller börja med en

1.2 NotRebus:

C D E F G A B
H I J K L M N
O P Q R S T U
V X Y Z Å Ä Ö

Funktion
Plingen har en uppåtgående ton och börjar alltid på tonen C. Går från vänster till höger.Om två toner/pling låter likadant ska rebuslösaren följa blicken lodrätt i bokstavstabellen.

Bra för
Koncentrationsförmågan
Hjärngympa -Ordbildande

1.3. Sång
Silla-sången

Ner i Östersjöns mörka djup
Simma lilla sillen och
Han var så 7k
Han hade fått flunsan under isen
Han kämpade och kämpade, men
Kom inte undan

1.4. Instrument
Spela ackord med instrument (6-kantig träpinne med metallplatta på). Handlar om Vattnets kretslopp. Man ska sjunga med ljus röst med barnen (svår sång).

1.5. Sång "Stövlarna på"

1.6 Sång "Val-sången"
+ fakta om djuret: 4 ton tung tunga = elefant

1.6. Klassisk musik
"Floden Moldau" vid Prag, Tjeckien. Producent Smetana. Vacker musik.

AnvändningsOmråden
-Drama
-RörelseLek med havsTyget


2. Visuellt

2.1 Ny sång med rörelser

3. Kinestetiskt - Material

3.1. Tyg
Vifta med ett tunnt blått tyg föreställande havet.
Funktion
Barnen ska gå på det vågiga tyget o de kan simma under tyget.


4. Taktil

4.1. Origami
4.2. VågVagga: En plast flaska. Hälften olja hälften vatten m karamellfärg.

VFU Planering H2O

Planering - Experiment med vatten
Målgrupp: 7-åringar
Tema: Vatten
Månad: November
Lokal: inomhus
Antal elever: 23

www:
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp1.html Exp 1
Experiment 1: Hur man kan lura känseln.
Sätt tre hinkar på en bänk. I hinken till vänster har du varmt vatten (40 C), i den till höger kallt vatten (0 - 10 C). I mitten har du ljummet vatten (20 C). Kavla upp ärmarna och tag av klockan! Håll vänster hand i det varma vattnet och höger hand i det kalla, samtidigt i 1 minut. Stoppa sedan snabbt båda händerna i det ljumma vattnet.
-Tala om hur det känns: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-Försök förklara varför: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Det beror på att huden i den vänstra handen hunnit anpassa sig till det varma vattnet. När den sedan doppas i ljummet vatten måste huden tala om för hjärnan att "nu blev det kallare". Det är dessa signaler som vi uppfattar som "kallt". För den andra handen är det förstås tvärtom. Den signalerar "varmt".

http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp2.html Exp 13-18
Experiment 13: Ballongen som blåser upp sig själv.
Trä en ballong över mynningen till en tom läskflaska:
Sätt flaskan i varmt vatten (ca 60 C).
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
När luft värms upp blir den lättare. Det innebär att luften utvidgar sig. När den kalla luften i flaskan blir varm luft har den utvidgat sig så att den fyller både flaskan och ballongen.

Experiment 14: Myntet som hoppar själv.
Lägg en 50-öring eller en 1-krona över mynningen till en läskflaska. Flaskan ska vara tom, men se till att det är vått mellan myntet och glaset.
Sätt ner flaskan i varmt vatten (ca 60 C).
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?

Experiment 15: Sugröret som fyller sig själv.
Fyll en läskflaska helt med kallt vatten. Sätt fast ett sugrör i flaskans mynning med modellera. Se till att det är helt tätt runt sugröret.
Sätt flaskan i varmt vatten.
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _


Vad hände?
Experiment 16: Flaskan som kramar ihop sig själv
Du behöver en plastflaska med skruvkork som gör helt tätt. Flaskan ska vara torr inuti.
Ta av korken och håll flaskan en minut i varmt vatten.

Skruva på korken hårt. Ta upp flaskan och låt den stå i rummet i 10 minuter. Vad händer?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?

Experiment 17: Vilket är lättast, varmt eller kallt vatten?
Tag två ballonger och fyll en med varmt vatten och en med kallt vatten. Lägg ballongerna i en hink med ljummet vatten.
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?

Experiment 18: Varmt vatten stiger uppåt.
Fyll en stor glasburk med kallt vatten.
Färga varmt vatten med lite karamellfärg och fyll en liten (5 cm hög) flaska med det. Håll för flaskans mynning med ett finger och sätt ner flaskan på botten av glasburken:
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Det färgade varma vattnet stiger uppåt. Det beror förstås på att varmt vatten är lättare än kallt. Vad tror du händer om du har varmt vatten i glasburken, och färgat kallt vatten i den lilla flaskan?


http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp3.html




Unicef & info om vatten
http://www.unicef.se/skolinfo/en-droppe-vatten/lektionsunderlag-och-experiment
http://www.unicef.se/media/pdf/unicef_i_klassrummet__vatten.pdf

Unicef och vattenExperiment

Hur mycket vatten har en krp? Mät grönsakernas vattenvikt
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_1.pdf
Häverten
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_2.pdf
Grundvattnet och vattenhjulet
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_3.pdf
Reningsverk
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_4.pdf
Vattnets kretslopp
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_5.pdf
Gör en egen pump
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_6.pdf

Svenskt vatten
http://www.svensktvatten.se/Templates/Article12.aspx?PageID=d2039a53-a301-48f7-b4c0-9a942ab91eb1

Hemsida för den kunskapstörstige
http://www.uvc.uu.se/professorvatten/

Macromedia spel - Österjön +Bra!
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89399

Vad är forskning och hur går det till -Följ Fanny
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=88229



Utgångspunkt /Uppvärmning - HjärnGympa & kroppslig

Hjärngympa
1. Vad betyder H2O? Hur ser en vattenmolekyl ut?
2. I vilka former finns vatten? Hur många former blir det?
3. VattenOrd
4. Hänga gubben-leken, 2 och 2

Uppvärmning
Kroppslig - Bind samman väte- och syre molekyler


Experimentet -Flyt eller sjunk-
Testa olika sakers flytförmåga, deras densitet.

Frukt - Tomat Äpple Clementin
Grönsaker - Potatis Broccoli
Kompost - Fruktskal Fruktkärnor
Plastsaker, Mjukt Hårt
Stearinljus
Gummi - Suddigum Gummiband
Kork - Flaskkork
Trä - Träskiva Träbit Tandpetare
Pimpsten
Plast - Tandborste Tops
Bomull - Bomullstuss

Ändra sakens densiteten
Aluminiumfolie
Plastfolie
Plastpåse

Experimentet -Vattenfyllda Ballonger-
Fyll en ballong med kallt vatten.
Fyll den andra ballongen med varmt vatten.

Vad tror du kommer att hända när du stoppar ner ballongerna i kallt respektive varmt badvatten?
Jag tror att/ jag gissar att.. (hypotes)

Experimentet -Tungt vatten-
Lägg en färgad isbit i en skål med vatten.

Hypotes
Vad tror du kommer att hända? Gissa!
..

Titta mycket noga i några minuter. Sätt ett vitt papper på andra sidan av glasburken för att lättare se vad som händer i vattnet.

Förklara vad som händer.
..
Varför heter experimentet "tungt vatten"?
..

Forskning - Isballongen
Fyll en ballong med vatten och lägg den i frysen. Ta ut och ta bort ballongen. Lägg isen på ett fat med kanter.
Fråga 1) Hur känns isen? Beskriv!

Häll 2 msk salt på toppen. Vad tror du kommer att hända?
Fråga 2) Vad är det som händer? / Vad ser du?
Fråga 3) Varför händer det?
Fråga 4) Känn och beskriv!

Droppa karamellfärg på isen.
Fråga 4) Vad ser du?

http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment8.aspx
Bakpulverbomb

Det här behöver du

En tom filmburk
Bakpulver
Vatten (eller lite saliv)
En tesked
Ett bord

Instruktioner
Ställ filmburken på bordet
Häll i lite bakpulver
Droppa vatten (eller spotta) i burken
Sätt snabbt på locket

Ta ett steg ifrån bordet och vänta ... PANG! Locket skjuts av!

Hur fungerade detta?
När du blöter bakpulvret bildas en gas som heter koldioxid. Gasen trycker på locket och får det att skjutas av. Det är samma gas som får bullarna att växa i ugnen när du bakar. (Om detta experiment inte fungerar första gången du prövar, testa med att ändra mängden på bakpulvret).



http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment4.aspx
Tändsticksmotor

Det här behöver du
En tändsticka
En balja
Vatten
En sax
Diskmedel

Instruktioner
Fyll baljan med vatten
Ta tändstickan och klipp ett jack i ena änden
Droppa lite diskmedel i tändsticksjacket
Släpp försiktigt ner tändstickan på vattenytan

Vad händer?
Tändstickan åker iväg som om den hade en motor därbak!
Hur fungerade detta?Det beror på att diskmedlet tar bort vattnets ytspänning. Ytspänning är det fenomen som gör att en vätskas yta hålls ihop.Ytspänningen drar hela tiden i tändstickan och tar bort ytspänningen i den ena änden så dras tändstickan åt det andra hållet.

http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment7.aspx
Ballong experiment

Det här behöver du
En flaska
Vatten
Bakpulver
En ballong

Instruktioner
Fyll på flaskan till 1/3 med vatten
Häll i bakpulver i ballongen, fyll ungefär halva (går lättare om du använder tratt)
Trä på ballongen på flaskan
Vad händer om man tömmer i bakpulvret så att det blandas med vattnet, och varför blir det så? Jo ballongen blåses upp!

Hur fungerade detta?
Det beror på att när bakpulver och vatten blandas bildas det kolsyra. Av kolsyran bildas det sedan en gas som heter koldioxid. Denna gas gör så att det blir övertryck i ballongen som blåses upp.

http://school.chem.umu.se/Experiment/142
Punkt ett kan vara lämpligt att göra i förväg. Det gör inget om flaskan ligger längre än fem minuter i frysen.
Lägg in en tom PET-flaska utan kork i frysen ca 5 minuter
Ta ut PET-flaskan ur frysen och trä en ballong på den.
Skölj sedan flaskan med varmt vatten.
Titta på vad som händer med ballongen.

Variation 1
Pröva även att trä på ballongen på en PET-flaska som inte legat i frysen, och sedan värma den på samma sätt.

Variation 2
I stället för att blåsa upp en ballong kan man fukta ett mynt och lägga det över mynningen på flaskan. Myntet hoppar lite när det släpper ut luften ur flaskan.
Du kan till och med låt bli att kyla flaskan i förväg, men då måste du värma flaskan med händerna eller på annat sätt för att få myntet att hoppa.

http://school.chem.umu.se/Experiment/59

Lektion 31/10

Begrepp

Observation
Iakttagelse, uppmärksamhet
Medvetet info-samlande
Ej reflekterat över det än
Nyfikenheten väcks
"Hur göra i fortsättningen?"
"Hur stimulera.."
Välj ut det du vill dok. Fråga dig: Vad Vill Du Förstå?

Dokumentation

Hypotes

Förutsägelse

Produktiva frågor


Metoder för att ta reda på barns förförståelse:

1. TankeKarta - Utg. barns kunskap o nyfikenhet
Tema-Arbete. Vatten-Fiskar-Hur de andas.
Gr.Arb m barn. Hur mycket kan ni om vattnet? Vad är ni nyfikna på? Vad vill ni veta mer?

PresentationsLek

Gul kejdereaktion, 31/10
Ett sätt att lära känna varandra och framför allt -lättare för läraren med 24-27 elever att förknippa ett verb/adjektiv/subjektiv med elevens namn. En rolig lek "lära-känna-varandra" kan bytas ut mot geografi el. historia el. matte osv.

Varje elev får ett kort.
Eleven före mig frågar "När blir du arg?"

På mitt kort stod det "Jag blir arg när.." och på nästa rad "Vilken är din favoritfärg?"

Eleven efter mig svarar: Min favoritfärg är.. osv.

Studiemanual Vatten

Lärarutbildningen med interkulturell profil,140 p
2007-10-18
Natur, språk och kultur, A1,Tema VATTEN, 7,5 hp
Delkurs : Tema VATTEN

Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kanöverskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildarreflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samtfördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olikaestetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att användanaturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen gerkursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning inaturvetenskap för barn mellan ett och tio år.Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass ochgrundskolans tidigare år.

Delkursens innehåll
Delkursen VATTEN ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Kunskap omvattnets egenskaper, blandningar och lösningar. Förståelse för vattnets kretslopp och vad sombehövs för odling av växter. 4,5 högskolepoäng av delkursen är verksamhetsförlagd.

Schema, v 44-49
Passen som är markerade med gul färg tillhör ”projektet Mitt Träd” som löper under helaterminen.

Gruppindelning
Artgruppen bestämmer själva ett namn för gruppen. Namnet skall vara en art som lever i vatten.

GruppRoller
Supervisor: samordnar, sköter frånvaro, ser till att alla får information ochatt alla har uppgifter· Spanare: sköter kontakten med oss lärare och även med andra artgruppersamt hämtar och lämnar all information·
Sekreterare, som antecknar, för dagbok och skriver och ritar när det behövs.
Samlare, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det·
Samordnare, som ansvarar för ordning och reda och kontrollerar att uppgifternavid varje uppdrag utförs riktigt.

Litteratur
· Våga språnget (Wynne Harlen)
· Lyssnandets pedagogik (Åberg)
· Läroplaner för förskolan/skolan
· Utdelat material kring vattenexperiment
· 404 experiment

Examination
Under den verksamhetsförlagda utbildningen vecka 46-48, skall Du fokusera på hur barn tänker i naturvetenskapliga sammanhang. Till din hjälp har du kurslitteraturen som du ska läsa under den här delkursen. Det gäller dels att klargöra barns tänkande och föreställningar om olika fenomen, i det här fallet vatten, och dels om att skapa situationer där tänkandet ochföreställningarna utmanas.

Examinationsuppgiften består av tre delar:
en undersökning,
en experimentuppgift och
en skapande vattenaktivitet.

Uppgifterna skall genomföras med en barngrupp/klass som du möter under din VFU. Uppgiften bör anpassas efter barnens ålder. Uppgiften är individuell.
Det är viktigt att du i samråd med din handledande lärare på VFU-skolan/förskolan tidigt under VFU-perioden planerar och avsätter tid för genomförandet av examinationsuppgiften.

1. Undersökning
Ställ en och samma fråga om vatten till minst fem barn. Om du har möjlighet ställ frågan tillbarn i olika åldrar. Ett exempel på en sådan fråga skulle kunna vara; Någon har spillt vattenpå golvet. Efter ett tag är golvet torrt. Var har vattnet tagit vägen? Ett annat exempel kan varaatt ta in en hink med snö (eller isbitar om det är snöfritt) och låta barnen förklara och berättavad de tror kommer att hända. Låt barnen dokumentera genom bild och text. Lämna in enskriftlig sammanställning av barnens hypoteser, där deras bilder gärna får vara med somexempel på deras tankar. Reflektera över barnens svar och kort om hur man skulle kunna gåvidare utifrån det materialet. Redovisa också din egen naturvetenskapliga förklaring.

2. Experimentuppgift
Planera och genomför ett vattenexperiment i en barngrupp/klass.
Anpassa experimentet efter barnens ålder.
Låt barnen göra förutsägelser om vad de tror ska hända.
Försök att ställa produktiva frågor som leder barnens tankar vidare.
Lyssna på barnens egna frågor.

Redovisa skriftligt val av experiment, planering, genomförande samt egna reflektioner.
Du skall också redogöra för den naturvetenskapliga teorin bakom experimentet.

I den egna reflektionen kan du använda dig av frågor som;
Hur klarade jag att fånga barnensintresse?
Hur valde jag att presentera uppgiften?
Hur fungerade barngruppen i förhållande till mig och till varandra?
Vad gjorde jag bra? Vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?

De skriftliga uppgifterna bör vara på cirka 3 sidor vardera.

Gör relevanta kopplingar till kurslitteraturen samt styrdokument som du ska läsa under den här delkursen;
Våga språnget(Wynne Harlen),
Lyssnandes pedagogik (Ann Åberg) samt
Lpfö och
Lpo.

Inlämningsuppgiften lämnas i pappersexemplar den 10 december till då schemalagd lärare.

3. Skapande vattenaktivitet
Planera och genomför en skapande aktivitet om vatten i en barngrupp/klass. Det kan vara en vattendans, en dramatisering, egen musik eller med hjälp av bild och form.

Uppgiften redovisas muntligt för studiekamrater och lärare den 5 december och får pågå i ca 3-5minuter.

”Treveckorsregeln”
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum liggerrättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon formav komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckorefter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.

Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande igentagningsuppgift:Skriftlig uppgift som innebär att genomföra och beskriva ett experiment kring vatten. Det skall vara ett experiment som vi inte redan genomfört på delkursen. Skriv en rapport på max2 A4 sidor som innehåller mål, utförande, resultat samt den naturvetenskapliga förklaringen.

Mailas till annacarin.nyberg@sh.se

Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport. Delkursen VATTEN är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighetoch aktivitet hos studenten.

Närvaro VFU
Närvaro är obligatorisk under VFU. Arbetstiden skall motsvara heltid (ca 7 tim/dag, 35tim/vecka) under 13 dagar. Delta gärna i såväl öppning som stängning om det är möjligt. Planera arbetstiderna i samråd med din handledare i periodens början.

Studiemanualen Luften

Lärarutbildningen med interkulturell profil,140 p
2007-09-13
Natur, språk och kultur,
A1, 20 poäng
Delkurs 2: Tema Luft, 7,5 poäng
Ht - 07


Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.

Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.

Delkursens innehåll
Delkursen definierar naturvetenskapens innehåll och det naturvetenskapliga arbetssättet. Den ger grundläggande kunskaper i biologi, fysik, kemi och förståelse för kretslopp i naturen.

Projektet
Mitt Träd, som löper över hela terminen, behandlar dels årstidsväxlingar efter naturens förändringar och ekologi dvs. samspelet mellan miljön, växter och levande organismer under olika årstider. Delkursen tema Luft ger kännedom om grundläggande meteorologiska fenomen, sammanhang och förklaringar till olika vädersituationer, samt kunskap om gaser, ljud och ljus.

Ytterligare teman i delkursen utgörs av: människans sinnesorgan, grunderna för ljudets utbredning, hörseln och ljusets egenskaper, ögats funktion, tryck och perception. Slutligen behandlar delkursen fysikaliska upptäckter som påverkat vår kultur/världsbild och ger grundläggande kunskaper i laborationer, försök, demonstrationer och exkursioner som stöd för förståelsen för naturvetenskapliga fenomen.

Gruppindelning
LUFTENS egenskaper + VÄDER & VIND
LUFTENS användning – växter, djur inkl. människan
LJUD
LJUS

GruppRoller
Kapten - som samordnar, sköter frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist - som sköter kontakten med oss lärare på marken och även med andra luftskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig - som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker - som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör - som ansvarar för ordning och reda på luftskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.


Litteratur –Luften
-Rönnlund B, Fysikbegrepp och experiment – 56-80, 101-105, 125-163, 219-257 (100 s.)
-404 experiment. Tom Tits experimentskatalog – allt om Luft, Ljud och Ljus, väder (ca 40 s.)--Läroplan för förskolan Lpfö98
-Kursplaner i de naturorienterande samt de estetiska ämnena

Litteraturseminarium:
Wallum M, Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst..", hela
Vygotskij L., Fantasi och kreativitet i barndomen – hela (100 s.)
Utedag om eld: Lundegård I. m.fl., Utomhusdidaktik – kap. 5 (15 s.)
Sellgren G., Naturpedagogik – kap. 5 (s.)

Studiebesök Tegelhagagen:
Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – hela (100 s.)


Examination
Delkursen innehåller 3 examinationsuppgifter:

1. Litteraturseminarium [muntligt] 24 okt
I slutet av kursen ligger ett litteraturseminarium. Det kommer att behandla böckerna:
-L. Vygotskij. (19__) Fantasi och kreativitet i barndomen
-M. Wallum (20XXX). Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst möts i Science Center pedagogiken
-Pedagogiskt ledarskap i uterummet kommer att behandlas. Frågor delas ut senare.

-Tillsammans gör vi kursen så att den blir bättre och bättre. Härligt att se att ni är så ambitiösa. Bravo! / Marie Wallum

Här följer listan på vilka experimentstationer ni ska ha:
Luftens egenskaper, användning & Väder och vind:

Coriolisfontänen,
Jordklot på flaska,
Luftvirveln,
Bollvirveln,
Häverten och
Rökringen

Coriolisfontänen
Ett Tom Titsexperiment som visar rörelser, hastigheter och hjälper oss att förstå hur låg- respektive högtrycken rör sig över jordklotet. Vattenstrålarna som är riktade från centrum och utåt, rör sig från ett område med lägre vinkelhastighet över ett område där vinkelhastigheten ökar och då ser strålen ut att böja av bakåt. För vattenstrålarna som är riktade från periferin in mot centrum blir det tvärtom och därför ser de ut att böja av framåt.

Bollvirveln
Tanken med våra virvlar är att man ska se hur de ser ut från sidan. Vattnet pumpas längs cylinderns krökta vägg och en virvelrörelse uppstår. Ett utflöde som finns mitt i cylinderns botten gör att det bildas en lufttrumpet. Genom att cylindern är öppen upptill kan man lägga olika bollar i virveln eller störa virveln med handen och på så sätt studera fenomenet på många skiftande sätt.

Häverten
Att använda en hävert för att förflyta vatten är bra när man inte kan hälla på vanligt sätt. I detta experiment förflyttas vattnet mellan två kärl som står på en trähylla. Hyllan är gjord som en gungbräda så att man kan ändra höjden mellan kärlen. Tekniken med en hävert kombinerar nivåskillnaden med vattnets förmåga att hänga samman (kohesionen). Vattnet kan till och med ”rinna uppåt” en bit i slangen innan den böjer av nedåt.

luften ihop och mera vatten kommer in. "Dykaren" blir tyngre och sjunker! Och vattentrycket ökar du genom att trycka på flaskans mynning. Det är samma sak med tändsticksbiten: Det är luft i träet (och ibland sitter det små luftbubblor utanpå också). När luften pressas samman blir "dykaren" tyngre och sjunker.


Ljud: Tuboscilloskopet, Radioparabolen, Ekoröret, Helikoptern, Luftorgeln och Luftkuddebanan med Dammsugarutblåset
Ljus: Sprattelspegeln (plan 2), Mörka rummet, Stående skuggan, Kalejdoskopet, Såpbubblorna och Dykaren

Tänk på..
alla frågorna inför examinationen - se 2) Redovisning av experiment i studiemanualen

Bra web.sida: http://www.fysik.org/se under snacks och gå vidare via länkar

2. Redovisning av experiment [muntligt] 24 okt 07
Du kommer att få gå runt i Utställningen i en mindre grupp. Ni får ett antal experimentstationer att välja på. Var och en väljer en experimentstation. Du ska leda en diskussion vid din station och ta upp följande frågor:

2a. Beskriv och förklara experimentstationen och den/de fysikaliska fenomen eller principer som stationen belyser.
Svar: Experimentet: Såpbubblor på bord fungerar genom att det ligger såpvatten på ett bord där två dammsugar-munstycken med slang ligger neråt och blåser ut luft och gör såpbubblor över bordet.
Detta fenomen kan man se när det regnar stora tunga regndroppar som träffar vattenpölar bildar då luftbubblor på vattenpölsytan, eller när man blåser kraftigt med ett sugrör i ett glas med vatten bildas det bubblor på vattenytan.

2b. Vad kan man lära sig vid stationen?
Svar: Göra såpbubblor. Se vilka färger som uppstår. Se vad som händer när vattnet stillat sig mellan såpbubbel-skikten. Bubblan består av 3 skikt s.k. sandwich-skikten: såpvatten-vatten-såpvatten. De färger som man ser i halvbubblan på bordet är reflektioner av färger från runtomkring i rummet.

2c. Hur kan man lära sig det vid stationen?
Svar: Fatta tag om munstyckena. Gör en bubbla på bordet och vänta i några minuter. Rör varken såpbubblan eller dig själv. För mycket rörelser gör att såpbubblan riskerar att spricka. Observera nu färgerna och dess rörelser. Rörelserna påminner om experimentet "jord på flaska". När färgerna stillat sig ska man iaktta såpbubblans topp. Nu har de färgglada färgerna runnit ner från bubbeltoppen och den har blivit genomskinlig. Vattnet som runnit neråt mellan såpvattens skikten har lämnat en tunn hinna efter sig som gör att såpbubblan till slut brister.

2d. Hur kan du förändra stationen (lägga till/ta bort saker) för att lära dig eller dina elever/barn ännu mer? (Tipsa: Vad händer om…?)
Svar: Tag med sugrör. Ringar av olika materialtyp och storlekar. Om man häller såpbubbelvatten i en flaska med kolsyrat vatten och skakar brygden kanske man kan få en såpbubbelfontän/ såpbubbelkaskad, eller..?

2e. Kan du ta med dig stationen till lektionssalen/förskolan? Hur i så fall?
Svar: Såpbubbelvatten kan man göra själv. Hur mycket man vill göra beror på hur stort blås-verktyg du har. Annars finns såpbubbelvatten att köpa färdigt i en liten burk med blåsverktyg.


3. Gestaltande didaktisk tentamen [muntligt & skriftligt]

3.1 Muntlig gestaltning i grupp
Gruppen ska planera och genomföra en gestaltande och ämnesintegrerad samling/lektion på 20 minuter. Det ska vara ett intressant och lärorikt tillfälle för alla. Det ska handla om gruppens fördjupningsområde. Denna samling/lektion ska ses som en intresseväckande inledning på ert fördjupningsområde. Ni väljer själva ålder på barnen.

3.2) skriftlig inlämning
Du ska göra en enskild planering av en samling/lektion som följer på gruppens inledning (ovan).

Du ska ha med:
3.2.1) Mål/syfte för aktiviteten, varför.
3.2.2) Genomförande.Material. Var ni ska vara? (Hur, Vad, Var)
3.2.3) Tydliga kopplingar till litteraturen i denna delkurs, framförallt styrdokumenten.
3.2.4) Reflektioner kring hur ditt val av aktivitet gör att målen/syftet nås.

Lektionsplanering Luften -07
Berättaren berättar storyn och grisen gör den utan att tala (så mycket)
(Grisen skall gå till dagis. Hon vaknar och tittar upp på himlen)
”Vad är det för väder idag? Jag skall ju gå och besöka barnen på förskolan.
Nä, det ser ut att bli regn, massor av mörka moln. Vad skall jag ta på mig då???
Kanske mitt paraply, vad tror ni?”

(Grisen går ut.)

(vindljud)
”Oj vad det blåser idag!”
(Först går grisen i lite motvind som sedan ökar.)
”Vad jobbigt det var (paraplyet blir som ett segel).
Berättaren:
Men om grisen låter vinden blåsa in i paraplyet ist så blir det som ett segel, vad tror ni, skall vi säga det till grisen.
Tjhoo vad det går”
(Grisen springer fort-följer vinden.)
Vinden mojnar-grisen fäller ihop paraplyet.

Grisen märker plötsligt att de börjar regnar. Kollar med handen.
(Ett mörkt moln med blomspruta närmar sig)
Grisen fäller upp paraplyet.
(Det börjar åska)
Grisen blir rädd.
Berättaren: Det börjar åska. Stackars grisen blir rädd. Behöver man bli rädd för åska.
Om vi talar om för grisen varför det åskar kanske han inte blir så rädd. Är det ngn som vet??
Solen kommer fram
(En sol kommer in)

Grisen hör något vackert.
Berättaren: plötsligt hör grisen något vackert. Vad är det som låter? Vad tror ni…
Grisen går och ser efter.

En kråka skall ha fest. Har satt upp vindspelet för att gästerna skall hitta. Men den har problem. Ballongerna går inte att blåsa upp om man har näbb. Och de är jättesvåra att knyta.
Grisen hjälper till.
Tappar en ballong-den far iväg. Prutta ballonger. Olika storlekar.
Kråkan vill hjälpa till-smäller ballongen med näbben. PANG!
Berättaren: Hur kan man blåsa upp ballonger på annat sätt? Vet ni?
Man kan ha en pump. Har du inte en pump kråkan kan få låna av dig?
Det har grisen.

Berättaren: Har du glömt barnen! Nu måste du skynda dig.

Grisen springer iväg. Känner plötsligt en äcklig stank. Vad är det!!
En skunk!
Grisen håller andan och springer iväg men kan inte hålla andan så länge.
Berättaren: Varför kan man inte hålla andan så länge?
Varför måste man andas?
Vad händer om man inte andas?

Grisen stannar upp..hör ngt. Ett flygplansljud hörs.
Grisen pekar mot himlen.

Berättaren: Du måste skynda dig till barnen nu. Du får fråga dem.
Hej allihop!
Vet ni vad som hände mig då jag var på väg till er! Det har hänt mig massa saker på vägen och precis innan jag kom hit såg jag något jag inte vet vad det var. Kan ni hjälpa mig. Berättar om flygplanet. Ingen fågel för den flaxar inte med vingarna och den kvittrar inte. Den låter högt. Hur kan den vara uppe i luften utan att ramla ner? Kan ni hjälpa mig?? Vad är det?
Lek: En trollkarl trollar ”barnen” till olika luftsaker t ex löv, fåglar ect.

Roller:
Lotta – gris
Katja och Ulrica – Berättare
Nadia och Linda – Rekvisita och lek

Katja
Häxhatt-
Trollspö-
Kråka-
Skunk-
Nål

Lotta
Paraply-
Grisdräkt
Ballongpump
Blomsterspruta

Ulrica
Vindspel-
Ballonger

Marie
Åska-TT
Vindljud-TT eller mobilljud

Linda
Moln

Nadiah
Sol


”Treveckorsregeln”
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.

Frånvaro
+20 % frånvaro = Studenten underkänds på delkursen.
1%-10 % frånvaro = Studenten tar själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
10% - 20% frånvaro = Igentagningsuppgift: Du ska välja ut en eller flera experimentstationer i Tom Tits utställning. Det ska vara sådana som inte behandlats under kursens gång. De ska självklart handla om luft, ljus, ljud eller väder och vind om din frånvaro är under tema Luft. Du ska själv sätta dig in i hur den eller de fungerar och vilka principer som visas. Omforma sedan stationen/stationerna till en klassrumssituation.

Skriv en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 9 november 2007.

Luft: v39 – 44 (fr-må) Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer. Passen som ingår i projektet, Mitt Träd är markerade med gult i schemat.

Lista på de experimentstationer som handlar om LUFT:
1. LUFTENS egenskaper: Dykaren, Rökringen, Blåshålet, Såpbubblorna
2. LUFTENS användning: Häverten, Luftorgeln, Helikoptern, Luftkuddebanan & Dammsugarutblåset

3. LJUD - Tuboscilloskopet (1), Monochorden (2), Radioparabolen (3), Ekoröret(4)

4. LJUS - Skrattspegeln (1), Mörka rummet (2), stående skuggan (3), Kalejdoskopet(4)

5. VÄDER & VIND - Corilolisfontänen, Jordklot på flaska, Luftvirveln, Bollvirveln

Schema – Luften, GÖR OM SKR DIT DAT
SidAnvisningar - Pass
Pass Plats Innehåll litteratur lärare1 Sh Storförel. Väder och vind Rönnlund, kap 8 Elinor Andrén2 Sh-grupp1+2TT-grupp 3 Introduktion till tematDansTamirövning Välja ny artgrupp (5/grupp):1. LUFTENS egenskaper2. LUFTENS användning3. LJUD4. LJUS5. VÄDER & VIND 404 experimentRönnlundSid.hänv. se nedan MariePaul3 TT Exp.som metod, frihetsgrader, concept cartoonsUtställningen Rönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163 Marie4 TT

Sinnena www.hhmi.org/senses/ Tomas Bollner5 TT Experiment med luft.Utställningen Rönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163 Marie6 TT LjudDansOrkesterspel"Boomvackersorkester"Fallskärmen: Experimentstationer: LjusDansÖgat Sjunga Experiment med ljus Rönnlund:219-236, 237-257 HelenaLena7 TT Experiment med luftUtställningenStudiebesök & föreläsning om Tom Tits föskola Marie8 Utomhus Eld Anna-Carin9 Sh Dans Paul10 TT Tenta: Litt.semRedovisning i Utställningen Vygoskij, WallumRönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163, 219 – 257 Marie11 TT Did.tenta – gestaltande + inlämning enskild del 56 – 80, 101 – 105, 125 – 163, 219 – 257 MarieIngrid
Projektet Mitt Träd med årstidväxlingar och utvecklingPassen kommer inte i exakt denna ordning för alla grupper. Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.Observera att flera moment genomförs utomhus, alltid kläder efter väder.Projektet Mitt Träd sträcker sig över hela terminen.
Innehåll:Kretslopp i naturenÅrstidsväxlingar. VinterekologiExkursionerLedarskap i uterummetAtt kunna reflektera över kunskapPå väg mot en reflekterande praktiker
Arbetslag:MW, ACF, UW och IW
Litteratur:Utomhusdidaktik (vissa kap.)Naturpedagogik (vissa kap.) Fantasi och kreativitet i barndomen Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklassTräd och buskar vintertid
Pass Plats Innehåll litteratur lärarea TT Introduktion till tema trädet.Bild. Drama. Naturvetenskap UllaAnn-CathrineMarieb Fantasifabriken Vad är fantasifabriken?Hur går projektet till? Hasse Norqvistc TT Upplev ett träd med alla sinnen.Val av Mitt Träd.Nycklar till naturenUSB-minne+ genomgång av hur det skall användas stenciler Maried TT ParkenTre frågeställningarInlämningsuppgift Eget arbete(Marie)e Sh Bild Ullaf Litteraturseminarium Vyygotskij Ingridg TT StorföreläsningMultipla intelligenser Monica Bunteh TT Inlärningsstilar Helena Lenai TT Pedagogiskt ledarskapInlämningsuppgift IngridJ Skansen LedarskapBeteendevetenskap IngridLars-Erik Larssonk TT Bild Ullal Sollentuna Tegelhagsskolan StudiebesökInlämningsuppgift Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass Mariem Tom Tits förskola FöreläsningStudiebesök Erik Bruunn Sh Power Point Peter Gunnarssono Saltskogs park,Södertälje Trädvandring bland alla arterExkursionVinterekologiKnoppar Träd och knoppar vintertidNaturpedagogik Mariep TT Det egna skapandet.Kreativa uttryckGestaltning och språk Ann-Cathrineq Södertälje Naturskola VinterekologiSpår och spårteckenDjurLekarInlämningsuppgift UtomhusdidaktikNaturpedagogik Ammi Wohlinr Sh Hållbar utveckling Kalle Lindeborgs Sh Stof. Trädens och skogens ekologi M.Lönnt TT Pedagogiskt ledarskap Ingridu TT

AvslutningInlämning av USB MarieLenaHelenaIngridAnna-Carin

28/9
Föreläsning, Väder & vind, Elinor AndrénLänk - Föreläsning_Väder och vind_07.pdf
Bifogar de bilder jag visade på föreläsningen om väder och vind. De sista bilderna som visar eventuella effekter av den globala uppvärmningen är tagna från dessa hemsidor:

http://www.naturvardsverket.se/http://www.ipcc.ch/http://maps.grida.no/

1/10
Anna Carin NybergPass 8 elden Aktuella bifogade filer: Tema LUFT.doc Grupp 1,

PlatsNaturskolan i Sollentuna, samling vid Naturskolan, Väsby gård kl 9.30
Vi avslutar ca 14.45.
Tänk på att Naturreservatet är bilfritt, parkering vid Bögs gård, därifrån 10 minuters promenad.Från Häggviks station ca 25 minuters promenad.För vägbeskrivning se http://www.sollentuna.se/newgui/menus/naturskolan/index.htm

Innehåll och syfte
Dagens tema är eld och luft. Syftet är att ni skall få ökad kunskap om eld och eldning, ni skall få praktisk förtrogenhet med eldning. Ni kommer att få prova olika metoder att göra upp eld. Eldningen kopplas till kolets kretslopp. Tillverkning av kolkritor.
Ni kommer att jobba mycket praktiskt under dagen. Tänk på att ha kläder efter väder, vi är ute även om det är dåligt väder. Kläderna kommer att lukta rök, så ta oömma kläder.

Förberedelser
Läs kapitel 5 i UtomhusdidaktikLäs kapitel 5 i Naturpedagogik
Övrigt
Det går självklart att grilla sin lunch som ni tar med själva, annars matsäck som går att äta ute (vi har inte tillgång till micron, bara elden).

3 oktMarie Wallum Concept cartoons
För att hitta fler concept cartoons går till http://www.conceptcartoons.com/För att köpa de svenska bilderna går till http://www.industrilitteratur.se/De 20 experimentstationerna ni ska kunna till examinationen har blivit 19 då monochorden tagits bort. Sprattelspegeln heter det och inte skrattspegeln.Bifogar all litteratur under delkurs tema Luft och när den behandlas Aktuella bifogade filer: Litteratur under tema LUFT.doc

Undervisning och i Utställningen samt diaktisk tentamen: Rönnlund B., Fysikbegrepp och experiment – 56-80, 101-105, 125-163, 219-257 (100 s.) 404 experiment. Tom Tits experimentskatalog – allt om Luft, Ljud och Ljus (ca 40 s.) Läroplan för förskolan Lpfö98Kursplaner i de naturorienterande samt de estetiska ämnena
Litteraturseminarium:Wallum M, Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst ….- hela (42 s.)Vygotskij L., Fantasi och kreativitet i barndomen – hela (100 s.)
Utedag om eld:Lundegård I. m.fl., Utomhusdidaktik – kap. 5 (15 s.)Sellgren G., Naturpedagogik – kap. 5 (s.)

Studiebesök Tegelhagagen:Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – hela (100 s.)

3/10Lena Hågeby & Helena

Inlärningsstilar den 10/10
Välkomna till en dag om inlärningsstilar på Tom Tit!Vi börjar alla tillsammans i föreläsningssalen: Periodiska systemet kl. 9.00Dagen kommer att innehålla en föreläsningsdel och tre workshops.

16/10 - Pedagogiskt ledarskap
Hej !Första gången vi sågs, fick du tillfälle att reflektera över en utelektion och använda en modell för reflektion. Som ledare har du glädje av att känna dig själv. Vi följer därför upp övningen DITT PERSONLIGA PORTRÄTT nästa gång vi träffas.

Helle - Taktfull, hänsynsfull, vänlig, nyfiken, noggrann,omtänksam, prydlig, analytisk, klok, känsla fördetaljer, rationell, logisk och ärlig. Visa av dom är ju samma sak, men du kan ju välja vad du tyckerstämmer bäst på dig...Som kanske vänlig, för det är du, nyfiken, noggrann,nästan förmycket, prydlig som negativt ord ärpedantisk, det vill du nog inte ha, prydlig är bättre,du är väldigt logisk, och ärlig, och klok, när du villvara det;)

CAPSnygg, flitig, rättvis, pedant, kunnig,spindelrädd, god vän......tjoho, det gick, fast jag hade fler positivabeskrivande ord på dej...rolig, pratglad

Nästa tillfälle blir på Tom tits Kl 930-1500 (se schema)
Ledarskap handlar om relation och kommunikation
Dagen kommer att innehålla diskussioner, övningar, reflektion och teroripass.Som lärare har du glädje av att veta mer om hur grupper fungerar.Ditt och dina elevers resultat kan komma att påverkas av gruppens klimat. Du själv kommer också att ingå i ett arbetslag.
Vi kommer att gå igenom FIRO teorin, som är en användbar gruppteorimodell.
LÄS FIRO innan vi ses.
Hälsningar från Ingrid Waldenström

23/10Litteraturseminarium ht 07Till varje frågeställning väljer du något/några lämpliga citat från litteraturen.
Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskij
Ju rikare en människas erfarenhet är, desto mer material finns till förfogande när man behöver använda sin fantasi. Barn är beroende av real upplevelser(verkliga upplevelser) för att få material till att fantisera.Den pedagogiska slutsatsen blir då: Det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa förutsättningar för skapande.

· Fundera över hur stor del av barnets tid som det tillbringar i förskola och skola.· Fundera över vilket ansvar du har som pedagog vad gäller att stimulera barns fantasi.
· Hur kan du som pedagog ge barn tillgång till stimulerande upplevelser?
Skapandet och det kreativa arbetet är mycket viktigt för barnets allmänna utveckling.
· På vilket sätt tror du att skriva, leka, dramatisera, skapa bilder kan påverka barnets allmänna utveckling och mognad
· Vad är skapande för dig,?
· När skapar du?
· När fantiserar du?
Hur blir nya uppfinningar till? Uppfinnarjocke i Kalle Anka har en uppfinnarmössa. Är det så det går till när människor hittar på nya saker som vi kan använda oss av i världen ex en soldriven radio, mediciner etc.?
· Har du någon gång uppfunnit något? · Hur gick det till? Gör en beskrivning som du kan berätta för de andra i gruppen.· Behövs fantasin när nya saker uppfinns?

Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst möts i Science Center pedagogiken, Wallum
Frank Oppenheimer startade Science Center pedagogiken och Exploratorium. Han hade många idéer om lärandet.

· Vilka av hans pedagogiska idéer har du sett på Tom Tit?· Vilka av hans idéer har du själv upplevt i förskola/skola? Beskriv.
· Hur lär du dig bäst fysik? Vilken är din lärstil?
Oppenheimer och Vygotskij
· Vilka likheter respektive skillnader finner du mellan ovanstående pedagoger?

Kom väl förberedd till litteraturseminariet. Ta med dig alla dina anteckningar samt de två böckerna. Ni kommer att delas in i nya grupper, som gemensamt får svara på några övergripande frågor utifrån det ni läst och era svar på ovanstående frågor.

Ingrid och Marie
24/10Tegelhagen, kl. 9.00-14.00 Dagens program:9.00-10.00 Vi visar bilder och berättar om verksamheten· Uteverksamhet· Hur startade det· Elevinflytande· Arbetssätt ·

Pedagogiskdokumentation
10.00-11.30 I smågrupper får ni följa med olika elevgrupper/klasser ut för att se hur vi arbetar med utomhuspedagogik. Gruppernas elever är i åldrarna Förskola, förskoleklass, år 1. och år 2.
11.30-12.00 Lunch. Ni äter tillsammans med de klasser som ni varit ute med. (ni som varit på förskolan äter med en grupp på skolan)
12.00-13.00 Rundvandring på gården. Vi visar och berättar om de olika projekten vi arbetat med under åren som gått sedan uteverksamheten startade
13.00-13.15 Fika och frågestund
13.15-14.00 Tillsammans går vi ut och tittar på vad fritids stationssystem är för något i praktiken.

TEGELHAGEN – studiebesök
Under en heldag besöker ni Tegelhagen skola och förskola i Sollentuna kommun. Ni kommer att få ta del av verksamheten på skolan/förskolan samt få inblick Tegelhagens utomhusprofil. Ni kommer också att titta närmare på förskolans/skolans gård.

Läxa
Varje artgrupp skall göra en gemensam reflektion som redovisning av dagen. Redovisningen läggs ut på den gemensamma kurswebben så att alla kan ta del av varandras redovisningar.

Lägg redovisningen i inlämningslådan under er grupp senast två veckor efter ni varit på Tegelhagen.Reflektionen bör vara ca 1 A4-sida.

Uppgift
Beskriv det ni sett och upplevt under dagen. Reflektera tillsammans i gruppen.
Koppla detta till boken ”utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass” (lärarförbundets förlag, den är kursliteratur

Reflektion
Mönster- skapandet: Killarna verkade vara mer intresserade av klossbyggandet på bricka än vad flickorna var. Flickorna såg uttråkade ut coh hade itne lagt lika många klossar/pjäser (mörk-färgade avlånga smala träklossar, nallebjörnar i plast, gladare färger, färgglada kapsyler). Flickorna brydde sig mycket lite om de färgglada kapsylerna. Barnen var 7 år gamla.

Mattelektionen: Det fanns två barngrupper i mattegruppen. En grupp var säljare medan den andra gruppen var köpare. Pengarna bestod i kottar och nötter som de hittat på marken och tillsammans med fröken kom barnen överens om värdet på pengarna. Idag hade de kommit upp i tjugo-tal.
Det satt endast killar vid bordet. Någon enstaka tjej var med i köp&sälj ståhejet, men vart hade de andra tjejerna tagit vägen? En tjej verkade ha jättetråkigt och satt bara på skogsbacken och gjorde ingenting. Ingen tycktes bry sig om henne, ingen lade märke till henne eller gav henne en nypa uppmärksamhet.
Hur går det för barn som drar sig undan lekar de finner tråkiga eller där killarna tar över "lektionen"? Med tanke på att tjejer är mer lugnare Kanske måste det, måste det finnas en matte-lektion endast för tjejer iså fall? Jag uppfattade att det fanns fler killar i mattegruppen men fallet var att flickorna hade dragits sig undan bordet. Fridtidsledaren stod för det mesta still och småkretsade kring bordet. I stort sett sade hon till barnen om de hade bestämt sig för ett pris eftersom pojkarna tycktes ständigt och jämt ändra sig eller inte komma överens. Mattelektionen havererade enligt min bedömning. Lektionen slutade med att pojkarna tog över och mattelektionen liknade mer en pojklek än undervisning.

Tegelhagen - en uteverksamhet
"Allt som man kan göra inne kan man göra ute."
(Titti, pedagog /Tegelhagen)

Barnen äter frukost, lagar mat, sover, täljer, spelar schack, sjunger karaooke, spelar instrument, leker, ritar osv ute på gården/ skogen. De vuxna/ pedagogerna har bestämt att man är ute tills den extrema vädret kommer.
De allra flesta barnen verkar tycka om att vistas utomhus.

Skolgården
84.000 kr för några bänkar i trä. 3000 kr för frakt av 28 stenar till skolgården. Hur mycket kostar det att ha sitt barn på en skola med utomhus-profil?

Koppling till Utomhuspedagogik
I boken står det..

29/10Schema Vatten

12/11 Anna Hartvig VFU vecka 46-48
Här finns bifogat din placering som du hade förra terminen.

Har du gjort ett byte vill jag att du meddelar mig omgående - detta för att rätt skola/förskola ska få ta del av aktuell VFU-information!

Läxa
Vet din handledare/arbetslag om att du kommer? Om inte, så hör av dig redan nu, så att ni tillsammans kan börja planera din kommande VFU.

VFU-information och bedömningsunderlag kommer snart att läggas ut på kurswebben.
Om du av någon anledning behöver ändra din VFU-placering ska du snarast kontakta din samordnare i partnerområdet. Vem du ska kontakta finns också som en bifogad fil. Glöm inte meddela mig om eventuella byten.

/Anna HartvigVFU-handläggare
anna.hartvig@sh.se 08-608 46 11

Kontakta Anna Hartvig angående VFU-byte - Suzanne Nenander, klass 1B, tel: 508-4 73 93 :
-Johanna Figaro 8:15
-gubbäng sk, tegel rosa annex åk 1 gå in.
-gubb ängens v 63-69
-Planera..
-Tunnelb-gå mot g
-gult hus

Aktuella bifogade filer:
VFU-samordnare i PO H07.pdf PLACERINGAR A1.pdf

Multipla intelligenser - Howard Gardner
Professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika ”intelligenser”. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser.

De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra.

De ursprungliga 7 intelligenserna är:

Lingvistisk (språklig) intelligens:
Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk.Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang.

Logisk-matematisk intelligens:
Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser.

Spatial (rumslig) intelligens:
Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera.

Kroppslig-kinestetisk intelligens:
Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.

Musikalisk intelligens:
Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke.

Interpersonell (social) intelligens:
Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra.

Intrapersonell (reflekterande) intelligens:
Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt,vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor.

Natur-intelligens:
Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor.

Existens-intelligens:
Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi.

Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner.
Hur är du intelligent?
Svar: Jag är en splittrad intelligens. Jag är lite av varje. Den veliga intelligensen tillhör jag.

0