1. Frågan: Vart tar regnvattnet vägen?
-Vart tar spillt vatten vägen?
-Var runt omkring oss finns det vatten? I vilka former finns vatten?
>Forskarna - helklass
Svar 1: Ner på marken.
Lärarnovis: -Sen då?
Svar 2: Ner i jorden.
L.n: Är det slutstationen? Tar det stopp där?
Svar 3: Växterna dricker upp det.
L.n: Ja, det stämmer, men vatten som blir över, vart tar det vägen?
Svar 4: Vattnet åker ner till kloakerna.
Sedan tar både elevernas fantasi och svar slut.
2. Experiment >Saltvatten
Frihetsgrad >2
Tillvägagångssätt >Eleverna fick instruktioner om att hämta glas med vatten och en sked. De fick i uppgift INGEN HYPOTES att lösa upp saltet i vattnet och räkna antalet skedar. De skulle även tänka på hur mycket vatten de hade i sina glas och om det var varmt eller kallt vatten de hade tagit.
Reflektion > Mitt första misstag var att instruera eleverna att hämta glas med vatten och en sked. Värst av allt var att jag hade lagt fram (förberett) pipetterna. Det gjorde att många av dem ville börja experimentera och det blev svårt att tygla barnens entusiasm. En hypotes ställdes därför aldrig.
Eleverna hade redan från första veckan efter att ha hört ordet "experiment" byggt upp höga förväntningar. Framförallt pojkarna undrade om de skulle få göra exploationer. De trodde att de skulle komma till en "Baltazar-lektion". Den tecknade figuren Baltazar använder sig av en lustig maskin där färgade vätskor mixas ihop till en liten knall.
Många av forskareleverna förstod inte vad som skulle hända och flertalet elever undrade hela tiden om de hade rört färdigt i vattnet. Deras otålighet skymde sikten för hur mycket och om de hade något salt kvar i glaset eller inte. Situationen kändes alltmer stressande. Flertalet elever skrek hela tiden efter mig. De som inte fick hjälp såg uttråkade och började få tråkigt.
Jag som lärare
Jag insåg att jag gjort fel, men kunde inte hitta en annan orsak än att jag tagit för många barn under min vinge. Jag hade definitivt tagit vatten över huvudet och nu forsade det fram en massa frågor ur mitt huvud:
1. Var vatten experimentet för svårt för en sjuåring?
2. Instruerade jag för lite/fel? Och i så fall hur? Jag hade ingen lärare med mig som kunde ge mig feed-back på vad jag gjorde för fel.
3. Lämnade jag för lite frihetsgrad?
4. Var vattenexperimentet allmänt tråkigt för en sjuåring?
5. Var det för stort forskarlag?
6. Hur ska en vuxen, utan någon som helst erfarenhet av barn och i synnerhet barn och experiment gå tillväga?
7. Finns det en lärare inuti mig?
"Fair-test"
Forskargruppens storlek, 6-8 elever, och min ringa erfarenhet av 7-åringar samt kombinationen av barn och experiment och att fleratalet elever tyckte att experimentet var tråkigt, fick mig att känna som en misslyckad lärarnovis. Jag höll på att tappa ork och mod under min andra vfu-vecka. Men där det finns mörker finns ljus:
Ann: Efter sin tredje sked observerade eleven att vatten nivån i glaset höjt sig.
LP: Vad är det som gjort att vattennivån stigit?
Svar: Saltet som ligger i glaset.
Kri:
3. Skapande Aktivitet
Salta julkort
Origami
Resultat & Reflektion
Forskarna
