27/9 2007
Kurslitteraturen
Barns tankar om ekologiska processer – OK
Naturpedagogik - OK
Myllrande mångfalld - sådär
Lärarna
Anna Carin Nyberg – Bra!
Ann-Chatrine Fröjdh- -Bra!Marie Wallum – Bra!
Undervisningen
Intressant. Lätt att ta till sig.Lättförståelig. Rolig.
Förbättring
Snälla lärare! Säg aldrig till era elever att de har gott om tid på sig vid projektarbete. Lathet och skjuta-upp syndromen kan kicka in väldigt lätt. För lätt.
Wednesday, September 26, 2007
Småkrypsteater
27/9 2007
Baggie, Aspglansbagge, fulländad skalbagge.
I skogsgläntan
Berättaren berättar om en skogsglänta..
Stubben
B: Min stubbe, säger jag!! Det var min stubbe långt innan ni ens var ägg!
-Den här stubben är mig kär. Den stod mig nära i ur och skur.
-Den här stubben var en gång i tiden en stolt asp. Snyft.
-En asp jag föddes på. Den har gett mig många kära.. gömställen.
Andra bråkar i bakgrunden..
-Usch! Jag tror jag spyr.
[Håller sig för huvudet]
[kväljningar]
el.
-Oj oj ojoj oj oj! Det här börjar bli för mycket för mig.
-Jag mår inte så bra...
[kväljningar]
Jordbävning
B: Vänta! Känn efter! Är det en jordbävning?
[panik]
Åh nej! Vi kommer att döööö!!!
D: Jag kilar ner till mig
Baggie: Jag vägrar lämna min vackra aspstubbe.
Berättaren:
Barnen svepte med sin håvar.
Bur[k]en
A & F infångade
B hamnar på rygg. A: kommenterar om nyckelpiga
B: Ser den stora fjärilen och.. Blääh
Bekantskap + empati
Doris + yngelpåsen
B: Jag har oxå varit en puppa precis som du Aurora, och Doris jag har varit ett ägg precis som du fast högt uppe i aspen som inte finns. Blir ledsen.
[snyftar]
Jag vill ha mitt hem tillbaka. Här finns inte ens ett blad att krypa in under eller ens smaska på.
Berättaren:
Flurre flyger upp mot locket...
Småkrypen kommer ut
Räddade.
B: Glöm inte att hälsa på mig uppe i min asp. Det är trädet som står bredvid stubben. Hey Doris jag kommer ner till dig när jag ätit upp det sista asplövet så kan vi slagga tillsammans.
Baggie, Aspglansbagge, fulländad skalbagge.
I skogsgläntan
Berättaren berättar om en skogsglänta..
Stubben
B: Min stubbe, säger jag!! Det var min stubbe långt innan ni ens var ägg!
-Den här stubben är mig kär. Den stod mig nära i ur och skur.
-Den här stubben var en gång i tiden en stolt asp. Snyft.
-En asp jag föddes på. Den har gett mig många kära.. gömställen.
Andra bråkar i bakgrunden..
-Usch! Jag tror jag spyr.
[Håller sig för huvudet]
[kväljningar]
el.
-Oj oj ojoj oj oj! Det här börjar bli för mycket för mig.
-Jag mår inte så bra...
[kväljningar]
Jordbävning
B: Vänta! Känn efter! Är det en jordbävning?
[panik]
Åh nej! Vi kommer att döööö!!!
D: Jag kilar ner till mig
Baggie: Jag vägrar lämna min vackra aspstubbe.
Berättaren:
Barnen svepte med sin håvar.
Bur[k]en
A & F infångade
B hamnar på rygg. A: kommenterar om nyckelpiga
B: Ser den stora fjärilen och.. Blääh
Bekantskap + empati
Doris + yngelpåsen
B: Jag har oxå varit en puppa precis som du Aurora, och Doris jag har varit ett ägg precis som du fast högt uppe i aspen som inte finns. Blir ledsen.
[snyftar]
Jag vill ha mitt hem tillbaka. Här finns inte ens ett blad att krypa in under eller ens smaska på.
Berättaren:
Flurre flyger upp mot locket...
Småkrypen kommer ut
Räddade.
B: Glöm inte att hälsa på mig uppe i min asp. Det är trädet som står bredvid stubben. Hey Doris jag kommer ner till dig när jag ätit upp det sista asplövet så kan vi slagga tillsammans.
Tuesday, September 18, 2007
StudieMan Trädet
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap.
Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier.
Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Den ger studenten redskap att känna igen växt- och djurarter, känna igen hur liv uppstår i vatten och vilka organismer som lever i vatten, samt kunna beskriva olika typer av livscykler.
Under kursen behandlas också exkursioner som didaktiskt hjälpmedel och beskrivningar av årstidsväxlingar, särskilt sommar och höst.
Litteratur
· Naturpedagogik, Sellgren
· Barns tankar om ekologiska processer, hela
· Myllrande mångfald
· Läroplaner och kursplaner för förskolan och grundskolan
Examination
Delkursen innehåller två examinationsuppgifter:
1. Individuell skriftlig inlämningsuppgift: ”det slutna rummet- kretslopp”
2. Muntlig tentamen, presentation av berättelse och småkryp.
Delkursen TRÄDET är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighet och aktivitet hos studenten.
1. Kretslopp i ett slutet system
a) Skriftlig uppgift kring hur ett ”slutet rum”, där man planterar några växter i en sluten
behållare, fungerar.
Följande frågeställningar behandlas:
Vad finns inne i behållaren?
Finns det något som rör sig?
Kommer något att ta slut?
Får växten det den behöver?
Hur kommer det att se ut om några veckor, om ett år, om 25 år? (här får man göra antaganden…)
Vad kommer att förändras med tiden?
Vilka kretslopp kan tydliggöras i ett slutet system?
Vad har barn för tankar kring slutna rum och kretslopp?
Vad har barn för förförståelse kring begrepp
som nedbrytning, fotosyntes, koldioxid och kretslopp?
Relevanta kopplingar görs till förskolans och skolans styrdokument samt
Gustaf Helldéns
”Barns tankar om ekologiska processer”.
Uppgiften är individuell och bör bestå av ca
2 A4-sidor.
b) Skriftlig inlämningsuppgift , 2-3 frågeställningar kring livscykler. STRUKEN
Inlämning 27 september i pappersexemplar
till Anna Carin Nyberg.
2. Muntlig redovisning – skapande och berättande kring småkryp
Under tema trädet tillverkas ett småkryp och en berättelse.
Som examination genomförs en presentation och dialog i fält.
Innhållet i presentationen bygger på studier av småkrypens levnadssätt och ekologi.
Det kreativa arbetet redovisas i form av ett egenhändigt skapat småkryp samt förmågan att skapa en intressant muntlig presentation.
Presentationen görs i naturen där ett speciellt uterum väljs som presentationens arena.
Presentationerna sker på Södertälje Naturskola 27 september.
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap.
Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier.
Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Den ger studenten redskap att känna igen växt- och djurarter, känna igen hur liv uppstår i vatten och vilka organismer som lever i vatten, samt kunna beskriva olika typer av livscykler.
Under kursen behandlas också exkursioner som didaktiskt hjälpmedel och beskrivningar av årstidsväxlingar, särskilt sommar och höst.
Litteratur
· Naturpedagogik, Sellgren
· Barns tankar om ekologiska processer, hela
· Myllrande mångfald
· Läroplaner och kursplaner för förskolan och grundskolan
Examination
Delkursen innehåller två examinationsuppgifter:
1. Individuell skriftlig inlämningsuppgift: ”det slutna rummet- kretslopp”
2. Muntlig tentamen, presentation av berättelse och småkryp.
Delkursen TRÄDET är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighet och aktivitet hos studenten.
1. Kretslopp i ett slutet system
a) Skriftlig uppgift kring hur ett ”slutet rum”, där man planterar några växter i en sluten
behållare, fungerar.
Följande frågeställningar behandlas:
Vad finns inne i behållaren?
Finns det något som rör sig?
Kommer något att ta slut?
Får växten det den behöver?
Hur kommer det att se ut om några veckor, om ett år, om 25 år? (här får man göra antaganden…)
Vad kommer att förändras med tiden?
Vilka kretslopp kan tydliggöras i ett slutet system?
Vad har barn för tankar kring slutna rum och kretslopp?
Vad har barn för förförståelse kring begrepp
som nedbrytning, fotosyntes, koldioxid och kretslopp?
Relevanta kopplingar görs till förskolans och skolans styrdokument samt
Gustaf Helldéns
”Barns tankar om ekologiska processer”.
Uppgiften är individuell och bör bestå av ca
2 A4-sidor.
b) Skriftlig inlämningsuppgift , 2-3 frågeställningar kring livscykler. STRUKEN
Inlämning 27 september i pappersexemplar
till Anna Carin Nyberg.
2. Muntlig redovisning – skapande och berättande kring småkryp
Under tema trädet tillverkas ett småkryp och en berättelse.
Som examination genomförs en presentation och dialog i fält.
Innhållet i presentationen bygger på studier av småkrypens levnadssätt och ekologi.
Det kreativa arbetet redovisas i form av ett egenhändigt skapat småkryp samt förmågan att skapa en intressant muntlig presentation.
Presentationen görs i naturen där ett speciellt uterum väljs som presentationens arena.
Presentationerna sker på Södertälje Naturskola 27 september.
TTs Parken
Grupp uppgift - Besvara 3 frågor
Marie Wallum
Tom Tits utställning – PARKEN
Nu är parken på Tom Tit öppen. Här finns en rad stimulerande miljöer och spännande experiment.
Du har två schemalagda timmar i projektet Mitt TRÄD till att besöka PARKEN.
Redovisningen gör du i artgruppen genom att lämna in besvarade uppgifter till Marie.
Gå runt i parken på egen hand förts. Fundera och svara på följande frågor. Välj sedan en plats i parken där artgruppen samlas. Delge varandra era upplevelser.Lämna in en gemensam redovisning.
1. På vilka sätt lockar parken till sig djur och växter? Vilka djur/växter ser du under din rundvandring? Hur kan man locka djur och växter till en förskolegård?
2. Välj två miljöer i parken som du tycker känns stimulerande. På vad sätt är de stimulerande, motivera varför du valde dem? Hur är miljön uppbyggd? Hur skulle man kunna ha något liknande på en förskole-skolgård?
3. Beskriv och förklara en experimentstation i parken. Vad och hur kan man lära sig?
Marie Wallum
Tom Tits utställning – PARKEN
Nu är parken på Tom Tit öppen. Här finns en rad stimulerande miljöer och spännande experiment.
Du har två schemalagda timmar i projektet Mitt TRÄD till att besöka PARKEN.
Redovisningen gör du i artgruppen genom att lämna in besvarade uppgifter till Marie.
Gå runt i parken på egen hand förts. Fundera och svara på följande frågor. Välj sedan en plats i parken där artgruppen samlas. Delge varandra era upplevelser.Lämna in en gemensam redovisning.
1. På vilka sätt lockar parken till sig djur och växter? Vilka djur/växter ser du under din rundvandring? Hur kan man locka djur och växter till en förskolegård?
2. Välj två miljöer i parken som du tycker känns stimulerande. På vad sätt är de stimulerande, motivera varför du valde dem? Hur är miljön uppbyggd? Hur skulle man kunna ha något liknande på en förskole-skolgård?
3. Beskriv och förklara en experimentstation i parken. Vad och hur kan man lära sig?
Wednesday, September 12, 2007
Baggie
Skalbagge på äventyr
Det var en gång en skalbagge som hette Baggie. Hon var nästan helt svart förutom de nästan alldeles röda vingarna som hade svarta svarta vingspetsar. Baggie var en kräsen insektsvegetarian.
Baggie var fyra månader gammal och fullvuxen skalbagge. Hon hade bara för några dagar sedan krypit ut ur sin puppa som hängde i ett blad högt ovanför marken. Hon bodde högt uppe i sitt favoritträd som vi människor kallar Asp.
Idag hade hon bestämt sig för att bara äta och även nästa dag hade hon bestämt sig för att bara äta och likaså tredje och fjärde dagen. Ja, hon tänkte bara äta tills det sista röda höstlövet trillat av grenen. Men det fanns en hel del gula löv som redan som började sakta falla ner mot marken. Det var alltså farligt att gå på ett gult löv och ännu farligare att gå på de röda löven.
Men Baggie var bara intresserad av att äta på de gröna löven så hon skulle aldrig drömma om att lämna de gröna löven. Plötsligt kom en stor mörk skugga svepandes över henne och bladet hon satt på, och hon blev så rädd att hennes ben började blöda någon gul färg. Men faran verkade försvinna lika snabbt som den kom, men Baggies stressade hjärta fick henne att se sig ängligt omkring och hon skakade som ett asplöv i vinden. Hon skakade så mycket av rädsla att den gulaktiga krämen som egentligen kallades sekret trillade av hennes ben.
Detta gula sekret var en av Baggies hemliga vapen som hon använde sig av för att skrämma iväg det rovdjur som ville äta upp henne. Kan ni lista ut ilken djurarts flygande skugga det var? Ja, rätt! Det var en fågel, en hackspett som hade byggt bo i samma träd.
Spindeln hängde helt stilla i sin tråd som satt fast både upp och nere. Och fast den var stor upptäckte hon den inte förräns den var riktigt nära och Baggies blev så stressad att hon kräktes upp det hon nyss hade ätit upp och det var inte lite. Men nu var det spindelns tur att se förfärad ut när stanken nådde hans luktsinne. Baggies illaluktande spya stank förfärligt farligt i den gassande solen. Detta gjorde att spindeln tappade aptiten och försvann illa kvickt från bladet. Förmodligen bytte han bostadsadress för Baggie hade inte sett till sin fiende sedan dess.
Sedan kom kvällen och det blev lugnt i skogsgläntan och precis som många andra djur gick Baggie för att vila. Nästa dag kändes något kyligare och det började bli ont om löv på alla aspar runtomkring. Många asplöv låg redan nere på den gul röd bruna marktäcket.
Hon hoppade upp på alla sin sex ben och flög iväg till några grenar närmare marken. Hon hittade en gren med halvuppätna blad som nu såg mest ut som bladskelett med endast bladnerverna kvar. Baggie hann inte ens blinka när en jättehand kom och tog både blad och henne själv och allt blev mörkt. Kvinnans hand öppnades sakta och två par stora ögon tittade ner på henne. Egentligen var det fem ögon eftersom kvinnan med glasögonen hade ett förstoringsglas som hon tittade med på Baggie som både hade kräkts och tryckt ut det gula sekretet ur sina små tunna svarta ben.
Men som tur var ville kvinnan bara titta på henne och släppte ner henne igen på ett annat löv. Baggie flög direkt till några grenar högre upp och landade på en kvist som hade i alla fall några gröna blad kvar. Baggie hann ta två tuggor av ett av de torra bladen när det sade krr och lövet dalade ner mot den gulröda marken. Lövet landade mjukt och Baggie kändes sig inte så speciellt hungrig. Eftersom hon ätit i flera dagar ända sedan hon krypit ur sin puppa. Hon var mest trött och bestämde sig därför att krypa ner bland löv och varm mossa för att sova fram tills vårsolen väckte aspen och lockade fram aspens gröna spetsiga skott och mjuka färska blad.
Och då skulle det bli sex on the beach och sex in the trees.
Det var en gång en skalbagge som hette Baggie. Hon var nästan helt svart förutom de nästan alldeles röda vingarna som hade svarta svarta vingspetsar. Baggie var en kräsen insektsvegetarian.
Baggie var fyra månader gammal och fullvuxen skalbagge. Hon hade bara för några dagar sedan krypit ut ur sin puppa som hängde i ett blad högt ovanför marken. Hon bodde högt uppe i sitt favoritträd som vi människor kallar Asp.
Idag hade hon bestämt sig för att bara äta och även nästa dag hade hon bestämt sig för att bara äta och likaså tredje och fjärde dagen. Ja, hon tänkte bara äta tills det sista röda höstlövet trillat av grenen. Men det fanns en hel del gula löv som redan som började sakta falla ner mot marken. Det var alltså farligt att gå på ett gult löv och ännu farligare att gå på de röda löven.
Men Baggie var bara intresserad av att äta på de gröna löven så hon skulle aldrig drömma om att lämna de gröna löven. Plötsligt kom en stor mörk skugga svepandes över henne och bladet hon satt på, och hon blev så rädd att hennes ben började blöda någon gul färg. Men faran verkade försvinna lika snabbt som den kom, men Baggies stressade hjärta fick henne att se sig ängligt omkring och hon skakade som ett asplöv i vinden. Hon skakade så mycket av rädsla att den gulaktiga krämen som egentligen kallades sekret trillade av hennes ben.
Detta gula sekret var en av Baggies hemliga vapen som hon använde sig av för att skrämma iväg det rovdjur som ville äta upp henne. Kan ni lista ut ilken djurarts flygande skugga det var? Ja, rätt! Det var en fågel, en hackspett som hade byggt bo i samma träd.
Spindeln hängde helt stilla i sin tråd som satt fast både upp och nere. Och fast den var stor upptäckte hon den inte förräns den var riktigt nära och Baggies blev så stressad att hon kräktes upp det hon nyss hade ätit upp och det var inte lite. Men nu var det spindelns tur att se förfärad ut när stanken nådde hans luktsinne. Baggies illaluktande spya stank förfärligt farligt i den gassande solen. Detta gjorde att spindeln tappade aptiten och försvann illa kvickt från bladet. Förmodligen bytte han bostadsadress för Baggie hade inte sett till sin fiende sedan dess.
Sedan kom kvällen och det blev lugnt i skogsgläntan och precis som många andra djur gick Baggie för att vila. Nästa dag kändes något kyligare och det började bli ont om löv på alla aspar runtomkring. Många asplöv låg redan nere på den gul röd bruna marktäcket.
Hon hoppade upp på alla sin sex ben och flög iväg till några grenar närmare marken. Hon hittade en gren med halvuppätna blad som nu såg mest ut som bladskelett med endast bladnerverna kvar. Baggie hann inte ens blinka när en jättehand kom och tog både blad och henne själv och allt blev mörkt. Kvinnans hand öppnades sakta och två par stora ögon tittade ner på henne. Egentligen var det fem ögon eftersom kvinnan med glasögonen hade ett förstoringsglas som hon tittade med på Baggie som både hade kräkts och tryckt ut det gula sekretet ur sina små tunna svarta ben.
Men som tur var ville kvinnan bara titta på henne och släppte ner henne igen på ett annat löv. Baggie flög direkt till några grenar högre upp och landade på en kvist som hade i alla fall några gröna blad kvar. Baggie hann ta två tuggor av ett av de torra bladen när det sade krr och lövet dalade ner mot den gulröda marken. Lövet landade mjukt och Baggie kändes sig inte så speciellt hungrig. Eftersom hon ätit i flera dagar ända sedan hon krypit ur sin puppa. Hon var mest trött och bestämde sig därför att krypa ner bland löv och varm mossa för att sova fram tills vårsolen väckte aspen och lockade fram aspens gröna spetsiga skott och mjuka färska blad.
Och då skulle det bli sex on the beach och sex in the trees.
Monday, September 10, 2007
Berättelse
Arbetsuppgift - En berättelse för 7-åringar
Titta! En asp!
Aspen kom till Sverige för mycket länge länge sedan efter den väldiga istidens slut.
Eftersom aspen älskar sol och det fanns gott om plats för länge länge sedan hade aspen lätt att hitta någonstans att bo. Den växer sällan ensam utan sin närmaste familj (Edlin, 1980).
Den kan bli 25 meter lång. Det är som 32 bilar ovanpå varandra.
Aspen är djurens vän och beskyddare. Aspen är inte bara ett hotell för insekterna spindlarna och fåglarna utan är även skogens Ica butik.
Aspen har gott om mat och bo till djuren, men aspen är inte bara snäll mot djuren utan även oss människor. Av aspen får vi människor ved och av veden gör vi tändstickor, möbler och kan klä väggarna i våra hus med aspens ved.
Titta! En asp!
Aspen kom till Sverige för mycket länge länge sedan efter den väldiga istidens slut.
Eftersom aspen älskar sol och det fanns gott om plats för länge länge sedan hade aspen lätt att hitta någonstans att bo. Den växer sällan ensam utan sin närmaste familj (Edlin, 1980).
Den kan bli 25 meter lång. Det är som 32 bilar ovanpå varandra.
Aspen är djurens vän och beskyddare. Aspen är inte bara ett hotell för insekterna spindlarna och fåglarna utan är även skogens Ica butik.
Aspen har gott om mat och bo till djuren, men aspen är inte bara snäll mot djuren utan även oss människor. Av aspen får vi människor ved och av veden gör vi tändstickor, möbler och kan klä väggarna i våra hus med aspens ved.
Wednesday, September 05, 2007
Mitt trädminne
Klätterställningen
Det fanns inga trä att klättra upp i på min gård när jag var liten iallafall inga stora starka. De ända träden som fanns var där för att pryda gården och de hade tunn stam och verkade ha klena grenar.
Så utmaningen fick bli att klättra så högt jag kunde -vågade i klätterställningen. Ju högre upp jag kom desto läskigare blev det för det fanns inte så mycket jag kunde hålla mig i. Och klätterställningens stora tjocka timmer var både otroligt släta och förskräckligt hala.
Det blev inte bättre av att jag redan då kände av höjdskräcken som rådde i mina gener och spelade mig ett spratt av yrsel och rädsla.
Och den höjden som kändes mycket hög då när lilla jag var på väg upp upp upp kanske idag är ingenting.
Det fanns inga trä att klättra upp i på min gård när jag var liten iallafall inga stora starka. De ända träden som fanns var där för att pryda gården och de hade tunn stam och verkade ha klena grenar.
Så utmaningen fick bli att klättra så högt jag kunde -vågade i klätterställningen. Ju högre upp jag kom desto läskigare blev det för det fanns inte så mycket jag kunde hålla mig i. Och klätterställningens stora tjocka timmer var både otroligt släta och förskräckligt hala.
Det blev inte bättre av att jag redan då kände av höjdskräcken som rådde i mina gener och spelade mig ett spratt av yrsel och rädsla.
Och den höjden som kändes mycket hög då när lilla jag var på väg upp upp upp kanske idag är ingenting.
Vad är en insekt?
Insekter är den mest framgångsrika djurgruppen pga att deras
1. anpassningsförmåga
2. Litenhet, kan leva på små ytor
3. Äter lite
4. Lever i Öknar, Varma Källor, snöklädda Berg och isiga Sjöar
GruppTillhörighet
Ryggradslösa: insekter har ingen benstomme och Insekter har sex ben.
Källa
Insekter. Fakta i närbild
1. anpassningsförmåga
2. Litenhet, kan leva på små ytor
3. Äter lite
4. Lever i Öknar, Varma Källor, snöklädda Berg och isiga Sjöar
GruppTillhörighet
Ryggradslösa: insekter har ingen benstomme och Insekter har sex ben.
Källa
Insekter. Fakta i närbild
Vad är ett träd?
Träd
s4-5
-En stam el fl
-Buskliknande utseende
-Fleråriga
Trädens delar och dess funktioner1+2. Stam & Grenar: Består av ved: Miljoner Långa växtfibrer: cellulosa, ihoplimmade m lignin: Gör trädet starkt mot vind och tung snö. Kådan: Försvarsskydd mot skadedjur & svamp. Tall & Gran.
3. Blad & Barr: Olika. Samma funktion. Lövträd+Lärken tappar. Barrträd ngr fåtal barr åt g.
4. Blommor: Befruktning: Vindpolinering: Pollenkorn= Frömjöl: hanblomman+honblomman: Trädet bär frukt & frön t nya träd.Ex: Vårträd: Al Björk Ek En Gran Tall.Ex: Insektspolinering: Lockablommor m sockerliknande nektar: Hästkastanj Lind Lönn Rönn Sälg.
5. Rötter: Håller fast trädet. Förser bladen m h2o & näringsämnen.
Stammens 3 delar:1. Kärnved: Märg+Årsringar Tätt.
2. Vattenkanaler: Kärnved-Splintved: Transporterar h2o fr rot > blommor & blad. Sockerrör: Vattenkanaler-Splintved. Transporterar Sav: socker+h2o=näring: Blad-Rot: Överlevnad. Lagring vinter. Anv vår >Blad Blommor & Frön.
3. Bark. Tjock kraftig. Olika. Äldre: sprickor. Unga: Slät Jämn. Skyddar vatten- och sockerkanalerna+vissning. Skyddexkl: Svamp Insekter Bakterier.
Trädens liv s6
Trädmat: socker: Solljus+H2O+CO2 koldioxid= FOTOSYNTESJu fler frön bildas desto mindre stor-frukt bär träden desto mer socker behövs till fröbildning: Hassel Hästkastanj Päron- & Äppleträd.
Klyvöppning i blad. Producerar O=syre. Konstant vattenleverans t bladen: Hålla igång sockerfabriken+trädets överlevnad. TrädSvettning: VattenÖverskott.
Trädet åldras s7
Trädet växer kontinuerligt o varje år förtjockas stammen: Nya vattenkanaler & sockerrör: Årsring.
100-åringar: Asp Sälg
100-.. år: Alm Ask Bok Gran Tall
1000 åring: Ek En
2000 åring: Lind
2000- ..år: Idegran
Källa
Ryvarden, L. (2001). Träd. - Västerås: ICA Förlaget AB. ISBN 91 534 2227 9
s4-5
-En stam el fl
-Buskliknande utseende
-Fleråriga
Trädens delar och dess funktioner1+2. Stam & Grenar: Består av ved: Miljoner Långa växtfibrer: cellulosa, ihoplimmade m lignin: Gör trädet starkt mot vind och tung snö. Kådan: Försvarsskydd mot skadedjur & svamp. Tall & Gran.
3. Blad & Barr: Olika. Samma funktion. Lövträd+Lärken tappar. Barrträd ngr fåtal barr åt g.
4. Blommor: Befruktning: Vindpolinering: Pollenkorn= Frömjöl: hanblomman+honblomman: Trädet bär frukt & frön t nya träd.Ex: Vårträd: Al Björk Ek En Gran Tall.Ex: Insektspolinering: Lockablommor m sockerliknande nektar: Hästkastanj Lind Lönn Rönn Sälg.
5. Rötter: Håller fast trädet. Förser bladen m h2o & näringsämnen.
Stammens 3 delar:1. Kärnved: Märg+Årsringar Tätt.
2. Vattenkanaler: Kärnved-Splintved: Transporterar h2o fr rot > blommor & blad. Sockerrör: Vattenkanaler-Splintved. Transporterar Sav: socker+h2o=näring: Blad-Rot: Överlevnad. Lagring vinter. Anv vår >Blad Blommor & Frön.
3. Bark. Tjock kraftig. Olika. Äldre: sprickor. Unga: Slät Jämn. Skyddar vatten- och sockerkanalerna+vissning. Skyddexkl: Svamp Insekter Bakterier.
Trädens liv s6
Trädmat: socker: Solljus+H2O+CO2 koldioxid= FOTOSYNTESJu fler frön bildas desto mindre stor-frukt bär träden desto mer socker behövs till fröbildning: Hassel Hästkastanj Päron- & Äppleträd.
Klyvöppning i blad. Producerar O=syre. Konstant vattenleverans t bladen: Hålla igång sockerfabriken+trädets överlevnad. TrädSvettning: VattenÖverskott.
Trädet åldras s7
Trädet växer kontinuerligt o varje år förtjockas stammen: Nya vattenkanaler & sockerrör: Årsring.
100-åringar: Asp Sälg
100-.. år: Alm Ask Bok Gran Tall
1000 åring: Ek En
2000 åring: Lind
2000- ..år: Idegran
Källa
Ryvarden, L. (2001). Träd. - Västerås: ICA Förlaget AB. ISBN 91 534 2227 9
Tuesday, September 04, 2007
Asp Ktrl
Kallt regnväder öser ner över min Asp och Bandhagen. Befarar att det kommer att bli kallare och trädet kommer att tappa alla sina vackra dallrande blad under en enda dag. Hoppas inte..
Bild kommer. Tagen från köksfönstret.
lö 8 sep. 07
Bladen håller på at blekna långsamt till en sjuk- och gulaktig grön färg på de mossaktiga grenarna. De verkar inte orka hänga kvar mycket längre till på de grenar som varit deras hem sedan de gjorde premiär i maj, och nu är de döende. Vinden försöker peppa upp dem, kittla dem, men bladen hänger bara tungt med sina huvuden på sina långa skaft och vägrar att röra på sig. De tycks känna av ålderdomen av vind och sol och tiden som biter dem i deras bladhår/ bland deras mjukt sågtandade kanter. Det är en mulen dag eftersom löven är inne i sin sista fas.
sö 16 sep. 07
Övergången från grönt till gult är på ingång. Bladen ser ännu mer slaknare ut den här helgen än förra och alla blad håller på att skifta gradvis alltmer till en gulare färg.
Bild kommer.
Oktober
I stort sett är aspen än så länge påklädd i gult medan trädtoppens grenar exponeras allt mer för den kyliga höstvinden. Vissa aspars löv har blivit röda, ett tecken på att något inte står rätt till. En frisk asp har endast gula löv på hösten. Min asp har ett och annat rött löv. Löven faller kontinuerligt i ett lugnt gulaktigt lövregn allt eftersom november närmar sig och gradantalet sjunker ner mot noll-strecket på termometern.
Bild kommer. Tagen från köksfönstret.
lö 8 sep. 07
Bladen håller på at blekna långsamt till en sjuk- och gulaktig grön färg på de mossaktiga grenarna. De verkar inte orka hänga kvar mycket längre till på de grenar som varit deras hem sedan de gjorde premiär i maj, och nu är de döende. Vinden försöker peppa upp dem, kittla dem, men bladen hänger bara tungt med sina huvuden på sina långa skaft och vägrar att röra på sig. De tycks känna av ålderdomen av vind och sol och tiden som biter dem i deras bladhår/ bland deras mjukt sågtandade kanter. Det är en mulen dag eftersom löven är inne i sin sista fas.
sö 16 sep. 07
Övergången från grönt till gult är på ingång. Bladen ser ännu mer slaknare ut den här helgen än förra och alla blad håller på att skifta gradvis alltmer till en gulare färg.
Bild kommer.
Oktober
I stort sett är aspen än så länge påklädd i gult medan trädtoppens grenar exponeras allt mer för den kyliga höstvinden. Vissa aspars löv har blivit röda, ett tecken på att något inte står rätt till. En frisk asp har endast gula löv på hösten. Min asp har ett och annat rött löv. Löven faller kontinuerligt i ett lugnt gulaktigt lövregn allt eftersom november närmar sig och gradantalet sjunker ner mot noll-strecket på termometern.
Sunday, September 02, 2007
Bib lån
Stockholm
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Subscribe to:
Posts (Atom)