Södertörns högskola/Lärarutbildningen 140p
Natur, språk och kultur, A2/Barn och barndom i olika tider och kulturer
Delkursansvarig: Petra Garberding
Seminarieledare: Petra Garberding, Gunilla Gunner, Pär Götefeldt, Helena Hörnfeldt, Susanne Waldén
Kursmanual för ”Barn och barndom i olika tider och kulturer”, 7,5 hp
VT 2008
Kursbeskrivning enl. kursplanen
Delkursen ”Barn och barndom i olika tider och kulturer” visar hur föreställningar om barn och barndom skiftar i olika tider och kulturer. Särskilt belyser den hur barndom och ”barns bästa” skapats, reproducerats och förändrats under de senaste tvåhundra åren och hur dagens barndomsbegrepp har vuxit fram i utifrån folkliga, vetenskapliga, religiösa och politiska uppfattningar av barns egenskaper, behov, kompetenser och rättigheter.
Undervisningsformer, arbetsuppgifter och examinationsuppgift:
Undervisningen ges i form seminarier och föreläsningar. Till detta kommer en exkursion i grupp och en individuellt genomförd, icke schemalagd fältstudie. Mellan undervisningstillfällena deltar studenterna i arbetsgruppsträffar.
Seminarierna: Seminarierna bygger på studenternas egen verksamhet: att samtliga studenter har läst anvisad litteratur, förberett sig efter de anvisningar som givits, träffats i arbetsgrupperna och att alla deltar i seminariets diskussioner med egna inlägg. Anvisningar för hur man förbereder seminarierna finns att tillgå på kurswebben i början av den vecka då resp. seminarium äger rum.
Seminarierna är obligatoriska. Studenter som inte närvarar eller aktivt medverkar i något av seminarierna fullgör uppgifterna till seminariet skriftligt. Omfång 2–3 sidor. Dessa uppgifter lämnas in tillsammans med den skriftliga examinationsuppgiften. Frånvaro vid fler tillfällen än två godkänns inte och seminarierna måste istället fullgöras nästa gång kursen ges.
Arbetsgruppsträffar: Varje seminariegrupp består av fyra arbetsgrupper. Arbetsgrupperna träffas minst en gång per vecka (se schema) för att behandla kurslitteraturen och förbereda seminarierna tillsammans. Samtliga studenter deltar i arbetsgruppernas träffar, dit man kommer förberedd.
Föreläsningarna ger överblickar, fördjupar, kompletterar och/eller diskuterar kurslitteraturen. Vi räknar med att ni utnyttjar det stöd för inläsning och de möjligheter till fördjupningar och perspektiviseringar som föreläsningarna ger.
Studiebesök:
Måndagen den 11 februari ägnas åt studiebesök i Fittja och Hallunda centrum. Tanken är att ni ska möta representanter för olika religiösa traditioner. Företrädare för muslimska och olika kristna traditioner kommer att visa sina religiösa lokaler och berätta om hur de ser på och arbetar med barn. Ni förbereder er på studiebesöket genom att läsa Pettersson (2007).
Studiebesöken är obligatoriska och vi kommer att diskutera och följa upp dem på seminarierna den 12 februari. Närmare instruktion om tid och plats, gruppindelning samt frågor inför seminariet kommer på Gunilla Gunners föreläsning.
Vid ev. frånvaro genomförs ett eget studiebesök på två av ovan nämnda platser, vilket sedan rapporteras skriftligt.
Fältstudie, observation: Hur gestaltas svenskhet/etnicitet i förskolan? Enskild obligatorisk uppgift: Observation på förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Anvisningar: Se bilaga 6.
Skriftlig, individuell examinationsuppgift
Syftet med uppgiften är att du visa att du kan tillämpa de olika perspektiv på barn och barndom i olika tider och kulturmiljöer och centrala begrepp, som föreläsningar och kurslitteratur givit på två utvalda barndomsskildringar. Du får välja ut två barndomsskildringar, som du vill analysera, bland följande böcker:
Alakoski, Susanna. Svinalängorna, Bonnier, pocket, flera utgåvor.
Niemi, Mikael 2001. Populärmusiken från Vittula. Stockholm: MånPocket.
Henschen, Helena 2006. I skuggan av ett brott, Stockholm: Bromberg.
Lagerlöf, Selma 1996. Ett barns memoarer. Stockholm: Bonniers (Självbiografi, Mårbackasviten, del 2).
Lindgren, Astrid 1956. Rasmus på luffen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Gör så här
- Välj några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen och föreläsningarna som du tycker är särskilt intressanta att undersöka, kommentera och diskutera i de lästa böckerna. Med perspektiv menar vi synen på barn och barndom under olika tider och i olika miljöer. Så finns det t. ex. olika perspektiv på barnaga under olika tider. Medan många föräldrar och lärare ansåg på 1910-talet att det var en uppfostringsmetod, kategoriseras det idag som barnmisshandel och är förbjuden. Synen på barnagan visar hur synen på barn och barnuppfostran har förändrats över tid. Med begrepp menar vi centrala begrepp i kurslitteraturen, som t. ex. olika barndomsdiskurser, klassbegreppet, genusbegreppet eller etnicitetsbegreppet. Dessa begrepp hjälper oss att synliggöra hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid.
- Ge din tenta rubriken ”Olika barndomar i 1900-talets Sverige”. Du ska skriva din tenta i essäform, dvs. en sammanhängande text med en inledning, en analysdel och en avslutande diskussion. Börja din essä med en kort presentation av resp. boks huvudperson, handling och den tid och miljö som skildras, så att läsaren sedan kan hänga med i dina resonemang. Sätt gärna underrubriker som framhåller de olika perspektiv du tar upp.
- Jämför också de olika bilder av barndom, barns liv och villkor och sätt att se på barn som böckerna ger.
- Det är viktigt att det framgår tydligt av din text att du har läst kurslitteraturen och kan tillämpa den på dina utvalda barndomsskildringar. Det ska finnas med minst tre böcker och sju artiklar från litteraturlistan i din text.
- När du anknyter till kurslitteraturen måste du tänka på att läsarna inte har läst dessa texter. Du måste därför kort helt presentera de texter du tar upp och det perspektiv dessa ger.
- Skilj tydligt mellan dina egna och litteraturens ord genom att använda referenser. Referenser kan man skriva i parantes i texten, t. ex. (Helander 2005:10). All övrig information om boken skrivs in i en litteraturlista som bifogas tentan.
- Tentans omfång ska vara 4–5 A 4 sidor (utan litteraturlista). Typsnitt: 12 punkter och 1,5 radavstånd.
Betygskriterier för tentan:
Godkänd: Studenten kan tillämpa några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Det ska tas upp minst tre böcker och sju artiklar från kurslitteraturen i texten och de knyts till de valda barnböckerna. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan skilja mellan sina egna och andras uppfattningar genom att använda referenser. En litteraturlista bifogas tentan.
Väl Godkänd: Studenten kan tillämpa många olika perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Studenten drar genomgående den övriga kurslitteraturen in i sina diskussioner och kan även reflektera över olika perspektiv och begrepp. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan tydligt skilja åt sina egna och andras uppfattningar genom användning av korrekta referenser. En korrekt litteraturlista finns med.
Delkursbetyg
För betyget Godkänd på delkursen krävs följande:
1. Aktivt deltagande i samtliga seminarier i form av egna diskussionsinlägg och/eller frågor. Genomförande av observationsuppgiften och deltagande i studiebesöket. Frånvaro innebär skriftlig kompletteringsuppgift. Samma sak gäller bristande medverkan eller bristande förberedelser (litteraturen har inte lästs t.ex).
2. Godkänt resultat på den skriftliga examinationsuppgiften.
För betyget Väl godkänd på kursen krävs dessutom:
Att studentens bidrag till seminariediskussionerna har varit särskilt värdefulla, kvalificerade välgrundade och/ eller klargörande eller betyget väl godkänd på den skriftliga examinationsuppgiften.
Lektionsplan__
Vecka 4
Kursintroduktion
Petra Garberding
Föreläsning 1: Barn – en tankens uppfinning?
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Helander s. 5-15 (10 s)
- Sandin 41-58 (17 s)
- Key s. 7-11, 97-108 (13 s)
Föreläsning 2: Barn och barndom i historien
Per Bolin Hort
Litteratur:
- Heywood, s.11-68
Föreläsning 3: Att sammanfoga kvinnans och barnets befrielse. Om kampen mot patriarkatet på 1970-talet
Kajsa Ohrlander
Litteratur:
- Gerdin & Ohrlander 2007
Seminarium 1: Bilder av barn och barndom i barnboken,
Förberedelse: se bilaga 1
Litteratur:
- Elsa Beskow, Tomtebobarnen
- Moni Nilsson- Brännström, Tsatsiki och Morsan
Vecka 5
Föreläsning 4: Barnet i folkhemmet
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Heywood, s. 177-292 (115 s)
- Lindström s. 7-24, 82-100, 151-171, 196-200 (49 s)
- Sandin & Halldén s. 7-24 (17 s)
- Sjöberg s. 53-99 (46 s)
Seminarium 2: Barnet som vetenskaplig produkt
Förberedelse: se bilaga 2
Litteratur:
- Myrdal s. 4-25 (21 s)
- Socialstyrelsen s. 11-24 (13 s)
Föreläsning 5: Att göra skillnad – den exkluderande svenskheten
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Hörnfeldt s. 315-344 (29 s)
- Norman s. 13-23, 164-167, 178-196, 204-209 (47 s).
- Runfors (25 s)
- Sjögren s. 136-162 (26 s)
- Öhlander s. 11-42 (32 s)
Fältstudier: observation Gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer för barn.. Enskild uppgift, deltagande observation. På förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Uppgiften redovisas på seminarium 6. Se bilaga 6 för närmare instruktioner.
Seminarium 3: Barn och barndom i mångfaldens Sverige
Förberedelse: se bilaga 3.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 6
Måndag, 4/2: Filmvisning: Zozo av Josef Fares
Seminarium 4: Filmanalys
Instruktioner kommer senare.
Föreläsning 6: Religion – föränderliga traditioner
Gunilla Gunner
Litteratur: Andersson & Sander, s. 33-134.
Föreläsning 7: Det högtidliga livet, - vårt behov av ritualer
Gunilla Gunner
Litteratur:
Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Vecka 7
Exkursion i Botkyrka
Gunilla Gunner och Pär Götfeldt. Närmare instruktioner kommer senare.
Seminarium 5: Barn och religion –egna berättelser och andras
Uppföljning av studiebesök och egna reflektioner kring religionsdefinitioner och traditioner.
Förberedelser: se bilaga 5.
Litteratur:
- Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Seminarium 6: Analys och diskussion av observationsresultaten
Förberedelse: se bilaga 6.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 8
Seminarium 7: Vad är en familj?
Förberedelse: se bilaga 7.
Litteratur:
- Bäck-Wiklund, Johansson (red.) Nätverksfamiljen. s. 17-39, 83-117, 172-211
- Norman s. 60-84 (14 s)
- Sundqvist s. 41-66 (25 s)
Inlämning av examinationsuppgift : Måndag 25/2 kl 10.00
Bilagor
Bilaga 1
Förberedelse för seminarium 1
Formulera utifrån föreläsningar och kurslitteratur skriftligt en definition av de två begreppen ’barn’ och ’barndom’.
Undersök bilden av barn i Beskows resp. Nilsson-Brännströms bok: Vilka egenskaper och vilken ställning skiljer barnen ifrån böckernas vuxna. Vilka skillnader finns i de olika framställningarna av barn? Vilka likheter?
Hur förhåller sig de ’barndomar’ som framställs hos Beskow resp. Nilsson-Brännström till varandra och till den definition av ’barndom’ du gjort?
Fundera över i vilken mån respektive bok kan sägas skildra vad det är att vara barn i en viss tid eller i en viss kultur. Försök att så noggrant som möjligt ta ställning till vilken tid och vilken kultur som återspeglas i resp. bok.
Fundera utifrån Helanders text över om du i resp. bok kan känna igen någon eller några särskilda ”diskurser” om barn och barn.
Bilaga 2
Uppgift och instruktion inför seminarium 2, Barnet som vetenskaplig produkt.
1. Hur definieras i de olika texterna en god uppväxtmiljö? Vilka likheter och skillnader finns i de olika framställningarna? Hur förändras uppfattningarna över tid?
2. Vad utpekas i texterna som de stora problemen för barns lärande och utveckling? Vad presenteras som lösningar?
3. Gunilla Halldén och Bengt Sandin skriver att själva barndomens innebörd har påverkats av de under senare år förändrade relationerna mellan föräldrar, institutioner och stat. Hur vill ni beskriva nutidens relation mellan föräldrar, institutioner och stat jämfört med de tidsperioder som texterna är komna ur?
4. Fostran har ofta varit ett centralt begrepp i diskussioner om skolan. Vad menas med begreppet och försök reda ut hur begreppet har använts under olika perioder under 1900-talet. Utgå från er egen erfarenhet och kunskap och jämför med seminarietexterna och den period som Sjöberg skriver om.
5. Vilka föreställningar eller diskurser om barn och barndom känner ni igen i texterna? Ta stöd av Helander, Heywood och Sandin.
Bilaga 3
Diskussionsunderlag till seminarium 4 och Billy Ehn och Johannes Lunneblads texter Det otydliga kulturmötet och Förskolan och mångfalden.
- Vad ser ni för skillnader i hur personalen behandlar den kulturella mångfalden hos Lunneblad jämfört med Ehns 20 år gamla studie?
- Det skedde ju en förändring under tiden som Lunneblad var på förskolan, från att ha fokuserat på de barn som hade invandrarbakgrund, omdefinierades mångfaldsbegreppet och handlade istället om hemkultur, och mångfaldsarbetet kom att omfatta hela barngruppen. Hur tycker ni att man kan arbeta med mångfald i förskolan?
- Är det viktigt att ha ett uttalat mångfaldsperspektiv, eller är det någonting som kommer naturligt och som löser sig av sig självt? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ett uttalat mångfaldsperspektiv?
Bilaga 4
Seminarium 4: Filmanalys:
Instruktioner kommer senare.
Bilaga 5
Instruktion till seminarium om barn och religion v 7, 2008
Seminariet är tänkt att samla upp erfarenheter från föreläsningar och er egen läsning av Andersson och Sander s. 33-110 i Det mångreligiösa Sverige och Mellan påsk och Kadir samt från studiebesöken i Fittja och Hallunda.
Att förbereda inför seminariet:
Varje studiegrupp förbereder en kort presentation (7 min) av ett av studiebesöken. Koncentrera er främst på frågan om synen på barn och barnens plats i det religiösa/kulturella sammanhang som ni besökte.
- Hur sker traditionsförmedlingen?
- Deltar barn i religiösa riter? Finns det religiösa riter för barn?
- Förekommer det speciella aktiviteter för barn? Om ja, i så fall vilka? Om inte, varför?
- Vilken roll spelar religion för dem ni mötte vid besöken?
Tänk igenom er egen religionsdefinition. Gör ett utkast till en definition av vad ni menar med religion. (Ni kan förbereda detta individuellt eller i grupp). (Andersson och Sander s. 53-77 tar upp frågor om religionsdefinitioner).
Läs Mellan påsk och Kadir och ta del av det rika bildmaterialet. Fundera över vad ni skulle kalla kultur respektive religion när ni studerar materialet.
Resonera kring möjligheter och problem att leva som religiöst troende i Sverige idag. Exemplifiera.
Vilka riter/ritualer har ni själva minnen av som barn? Ge exempel.
Deltar ni i riter som vuxna? Om ja, vilka?
Tänk igenom hur ni ser på religiösa riter och högtiders plats och funktion i förskola och skola.
Förbered och resonera igenom frågorna så långt ni hinner i er studiegrupp.
Väl mött vid seminariet!
Hälsningar
Gunilla och Pär
Bilaga 6
Uppgift och instruktion inför observationsuppgift, Barn och barndom i mångfaldens Sverige.
För många forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är observationer och intervjuer de viktigaste metoderna för att skapa ett forskningsmaterial. Detta innebär att beskrivningar och observationer av sociala och kulturella sammanhang som vi observerar är centrala i forskning och studier.
Syftet med denna seminarieuppgift är dels att du ska få egen erfarenhet av att samla in ett material, dels att träna dig att få syn på sådant som vid en första anblick kan vara så självklart att vi inte lägger märke till det. Uppgiften syftar även till att träna sig på att reflektera över vardagliga händelser och kunna återberätta detta för andra. Temat för observationen är gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer riktade till barn.
Din uppgift är att med ett anteckningsblock i handen söka upp ett sammanhang (en plats, samtal eller liknande) som på ett eller annat sätt kan kopplas till barn. Det kan vara en parklek, öppen förskola, lekrum eller liknande. Välj en plats där det finns människor.
Observationen
Observera först platsen och människorna i 15 minuter och gå sedan avsides och anteckna allt du kommer ihåg. Återgå sedan till att observera platsen och människorna igen. Fortsätt så till dess att du känner dig mätt och inte tycker dig kunna se mer. Förmodligen behöver du ett par, tre timmar för uppgiften. Undvik att använda eventuell tidigare kunskap av platsen utan försök se platsen, människorna och det som händer med nya ögon. För att hjälpa dig lite på traven följer nedan ett antal punkter som du kan använda som struktur för din observation
Platsen
Beskriv hur platsen ser ut, hur det är uppbyggt, vilka saker som finns. Vem är platsen tänkt för? Kan du se några symboler? Vad berättar miljön? Använd alla dina sinnen. Lyssna, lukta och beskriv så noggrant du kan.
Människorna
Observera hur människor beter sig, vad de säger, hur de rör sig. Vilka är barnen, de vuxna? Varför är de här? Hur skiljer de sig åt? Beskriv med hjälp av kategorier som kön, ålder, utseende, språk, stil mm. Kanske lämpar det sig att samtala med någon och ställa lite frågor – men det är inte ett måste.
Händelser
Vad händer? Vad gör de olika personerna på platsen? Hur förhåller de sig till varandra? Är det någon eller några som avviker från de andra? Hur reagerar i så fall omgivningen?
Efterarbete
Skriv sedan rent dina anteckningar från observationen. Reflektera kring dina iakttagelser och hur dessa är möjliga att förstå. Träffa sedan din arbetsgrupp och diskutera dina resultat med dem. Lämna sedan dina anteckningar till läraren i samband med gruppdiskussionen. Behåll en kopia själv! Observera att uppgiften är obligatorisk. Glöm inte att skriva namn.
På seminariet får du möjlighet att kort presentera dina reflektioner och resultat från observationen.
Bilaga 7
Seminarium 5: Vad är en familj
Diskutera följande frågor i din arbetsgrupp och presentera resultaten vid seminariet:
Det finns många olika typer av familjebildningar, globalt såväl som inom Sverige. Gör ett försök att definiera de föreställningar och värderingar som är centrala i svenskt familjeliv? Vad är norm och vad ses som avvikande? På vilka områden märks detta?
Begreppet ”den goda modern” rymmer ett stort idékomplex där många föreställningar går långt tillbaka i tiden. Vilka föreställningar ingår i bilden av ”den goda modern”? Hur reproduceras de i dag och hur påverkar de vår bild av hur en mor ska, och inte ska vara?
Familjen har traditionellt sätt förknippats med det privata och det kvinnliga, medan offentligheten förknippats med manlighet. Vilka olika roller för kvinnan och mannen i familjen finner ni i litteraturen?
Vilka föreställningar om familjeliv, könsroller och barnsyn känner ni igen i Maria Sundkvists artikel om barn och familj i tre barnböcker från 1945? Tycker ni att dessa föreställningar lever kvar i dag?
