27/9 2007
Baggie, Aspglansbagge, fulländad skalbagge.
I skogsgläntan
Berättaren berättar om en skogsglänta..
Stubben
B: Min stubbe, säger jag!! Det var min stubbe långt innan ni ens var ägg!
-Den här stubben är mig kär. Den stod mig nära i ur och skur.
-Den här stubben var en gång i tiden en stolt asp. Snyft.
-En asp jag föddes på. Den har gett mig många kära.. gömställen.
Andra bråkar i bakgrunden..
-Usch! Jag tror jag spyr.
[Håller sig för huvudet]
[kväljningar]
el.
-Oj oj ojoj oj oj! Det här börjar bli för mycket för mig.
-Jag mår inte så bra...
[kväljningar]
Jordbävning
B: Vänta! Känn efter! Är det en jordbävning?
[panik]
Åh nej! Vi kommer att döööö!!!
D: Jag kilar ner till mig
Baggie: Jag vägrar lämna min vackra aspstubbe.
Berättaren:
Barnen svepte med sin håvar.
Bur[k]en
A & F infångade
B hamnar på rygg. A: kommenterar om nyckelpiga
B: Ser den stora fjärilen och.. Blääh
Bekantskap + empati
Doris + yngelpåsen
B: Jag har oxå varit en puppa precis som du Aurora, och Doris jag har varit ett ägg precis som du fast högt uppe i aspen som inte finns. Blir ledsen.
[snyftar]
Jag vill ha mitt hem tillbaka. Här finns inte ens ett blad att krypa in under eller ens smaska på.
Berättaren:
Flurre flyger upp mot locket...
Småkrypen kommer ut
Räddade.
B: Glöm inte att hälsa på mig uppe i min asp. Det är trädet som står bredvid stubben. Hey Doris jag kommer ner till dig när jag ätit upp det sista asplövet så kan vi slagga tillsammans.