AspGlansBagge

Svenskt namn: Aspglansbagge
Latinskt namn: Chrysomela populi

Aspglansbagge tillhör gruppen bladbaggar som går under det vetenskapliga namnet, Chrysomeliadae som betyder "ett gyllene äpple" (Beverley, Ponsonby, 2003).

Kvinnorna i Chile och Brasilien gjorde halssmycken av dessa baggar medan folket i västra amerika använde dem till att dekorera askar med (Beverley, Ponsonby, 2003).

Skryt
Skalbaggarna utgör den mest framgångsrika djurgruppen på jorden (Bonnier Fakta, 1986) .

Utseende storlek & stil
Svart huvud med svartgrönt skimmer medan kroppen är kullrig och bred medan benen är korta och svarta vilket får den att gå klumpigt (Sandhall, Lindroth, 1976). 4 av 5 fotleder är synliga. Vingarna är glänsiga och orangea (Beverley, Ponsonby, 2003) med svarta vingspetsar. Honan är något större än hannen, 10-12 mm mellan panna-bakkropp.

Tillhörande
Insektsgruppen pga att kroppen består av 3 delar och 3 par ben.


Antalet arter bladbaggar: 281 st

ORDNING-------- SKALBAGGAR------- Coleoptera
FAMILJ---------- BLADBAGGAR------- Chrysomelidae
UNDERFAMILJ-- GLANSBAGGAR----- Chrysomelinae
ART-------------- ASPGLANSBAGGAR- Chrysomela populi
(http://www.entomologi.se/)

Holometabol metamorfos =Fullständig utveckling:
Ägg-Larv-Puppa-Imagio
Parningssässongen sker i juni-juli. Honorna lägger äggen i små samlingar under aspbladet under våren. 10 dagar senare kläcks äggen och larverna börjar äta gruppvis. Så småningom sprider de sig och lämnar endast bladnerverna och bladets översida efter sig. En larv blir ca 13 mm lång.
Tre veckor senare någon gång i juli-augusti förpuppas de och det kan man se genom att en vitaktig puppa hänger fritt från bladet, och efter att de kläckts och kommit ut som fullvuxna skalbaggar börjar de genast att äta bladet (Wahlin, 1994).

Bor i..
..träden Asp, Sälg, Poppel och Vide.

Utbredning
AspGlansbagge finns över hela Europa och Asien samt i Japan och den förekommer i sandlandskap vid kusterna (Preston-Mafham, 1999)

Favoritmat
Aspglansbaggen är en kräsen vegetarian och håller ofta till ett av sina favoritträd t ex Aspen. Lustigt nog är både Aspens och Sälgens blad giftiga och innehåller ämnet Salicin som påminner om ett bekämpningsmedel. Men Aspglansbaggen visar sig kunna oskadliggöra giftet (http://www.nrm.se/) och kan lugnt äta vidare. Framförallt på våren, april-maj (naturhistoriska museet) kan man ofta se hur både fullvuxna Aspglansbaggar och deras larver knaprar på bladen (Wahlin, 1994). Och det som Aspglansbaggen gillar bäst på trädet är de mjuka unga knopparna och bladen som kommit fram alldeles färska på våren.

Vila & övervintring
De är inte särskilt aktiva nattetid vilket man tror att de har sin kortare viloperiod då medan under den kallare årstiden när träden är nakna övervintrar Aspglansbaggarna i löv och mossa på marken.

Försvarsmekanism
Aspglansbaggen avger en illaluktande doft av karbolsyra (Preston-Mafham, 1999) från körtlarna på sidorna (ff, år) eller kastar upp halvsmält maginnehåll (Sandhall, Lindroth, 1976) när den känner sig hotad.
Larven har en annan metod. På ryggen har den utstjälpbara blåsor (Sandhall, Lindroth, 1976) som sprider en vidrig doft av ett vitt sekret (http://www.dalatidningarna.se/) som gör dem oaptitliga.

Skadedjur
En Aspglansbagge uppfattas inte som ett svårt skadedjur (Sandhall, Lindroth, 1976). Från skala 1-5 där fem står för den värsta skadeinsekten hamnar Aspglansbaggen på en svag etta.

Skämt
-Hovmästarn, det är en skalbagge i min soppa!
- Titta inte på mig, det är inte jag som har tillagat soppan.

37
Kemisk krigföring
Både asp och sälg innehåller salicin som påminner om kemiska bekämpningsmedel. Men aspglansbaggen kan oskadliggöra giftet
hos aspen. Larverna kan dessutom omvandla salicinet till ett eget försvar. De tillverkar ett illaluktande ämne som de sprutar ut när de hotas av myror.



Motiveringen till mitt val av Aspglansbagge
Jag valde baggen mest pga namnet. Jag tänkte, om vi ändå ska hålla på med träd, då kan det vara trevligt att ha en koppling mellan småkrypet och det träd jag väljer senare under kursen. På det viset får jag mer att berätta om när jag pratar om antingen trädet eller insekten på grund av kopplingen.


FRÅGOR
. Den blir ett år ungefär, men då ligger den i vintervila hela vintern
2. Jag tror att det måste vara någon annan art de gör smycken av. Det finns skalbaggar som har mycket hårdare och färggladare vingar i Sydamerika
3. Aspglansbaggen kom till Sverige i Asparnas följe efter den senaste istiden
4. Aspglansbaggen finns där det finns Asp över hela Sverige
5. Vem som upptäckte den vet man inte men den som beskrev den först var, Linne 1758.
6. Sekretet är snarare gulaktigt hur det luktar och vad det inehåller vet jag inte på rak arm.
7. Det stämmer, den utsöndrar sekret från benen och kan även utsöndra maginnehåll om den blir stressad.
8. Se länken. http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/
jourhavandebiolog/insekter/aposematiskainsekter.4.ade22481132e74971b80001907.html
9. Röd färg på monterade insekter brukar ofta förändras med tiden. Den är något rödare när den är i livet.

Källor - Litteratur

Bonnier Fakta (1986). Jordens djur 12. - Bonnier Fakta Bokförlag AB.

Å. Sandhall, C. H. Lindroth (1976). Skalbaggar: Naturguide med 153 foton i färg.

C. Beverley, D. Ponsonby (2003). Insekter & spindlar -en fascinerande värld. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm.

K. Preston-Mafham (1999). Skalbaggar -Den nya, utförliga handboken. Bokförlaget Replik. 3 8290 2437 1

L. Mound 1990). Insekter. Fakta i Närbild 91 48 51869 7

G. Mandahl-Barth, C.-C. Coulianos (1998.) Vad finner jag i skogen. Norstedts Förlag, Stockholm, 1998.

Källor - Internet
http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=4015
http://fotolena.se/Lena/H-insekter/H-skalbaggar/bagge-50.htm http://www.dalarnastidningar.se/harkiv/se/sekret/

Riksmuseets samlingar
http://www2.nrm.se/fbo/data/nordiska.html

Altavista
http://www.novator.se/bioenergy/BE695/asp.html
beetle : Azoteimages
http://www.azote.se/index.asp?str=skalbagge

Ask.com
http://www.pbase.com/stureh/skalbaggar
http://www.flickr.mud.yahoo.com/photos/ekebo/page8/

Yahoo.com http://www.jlw.se/blog/category/my-photography/

TRÄFFAR http://www.nrm.se/download/18.6d4df901112d8290e398000282/LINNÉ+
utställningstexter_2.pdf