Arbetsuppgift - Asp - Fakta
Vetenskapligt namn: Populus Tremula
Svenskt namn: Asp
Vad betyder de latinska orden populus och tremula?
Populus = stor mängd
Tremula = skaka
Tillhör trädfamiljen Salicaceae. Lövfällande busk- eller trädfamilj. Hit tillhör många artiska eller alpina arter (Press, 1993).
Släktnamn = Populus (Georgson, 1982)
Släkt med = Poppeln
Namnet [Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan]
Asp är ett fornsvenskt ord, och kommer från det urgermanska språket. På forntyska kallas asp för aspa.
Carl von Linné skrev ner dessa latinska ord om aspen:
Arbor tremula = Darrande
festinans = brådväxt
repens = rotkrypande
lucus constituens = lundbildande
equis et ovibus grata = behaglig för hästar och får
Släktnamnet Populus är fornlatinskt och betyder folk. Tremula betyder darrande, skälvande och syftar på bladens rörelser.
Utbredning växtplats karaktär
Aspen var en av de tidigaste trädinvandrarna efter den senaste istiden. Den trivs bäst i öppna landskap och växer mest i hagkanter, gläntor, på byggen och i områden som härjats av brand coh stormfällning. Dess favoritjord är kalkhaltig mark med rörligt grundvatten.
En del aspar kan bli 30 m höga och det grövsta omkretsen på en asp i Sverige (Ångermanland) mätte 480 cm. Aspen blir sällan över 100 år.
Normalt blir aspen ett smalkronigt träd. Unga aspar har en slät vitgrå eller gulgrå bark. Och ju äldre de blir desto grövre skorpbark som får en gråsvart nyans. Rotsystemet är ytligt och utbrett. Det är pga detta som aspstubbarna får riktligt med rotskott.
Aspen blommar under mars-april, men det är först runt mitten av maj-juni som de runda bladen slår ut. Bladen har långa tillplattade skaft som vajar fram och tillbaka i vinden. Denna darrande rörelse med de prasslande löven har gett namn åt trädet. På hösten blir bladen guldgula eller purpurröda.
Användning förr och nu
Aspens ved är kärnfri, vit lätt porös och enkel att klyva. Dessa egenskaper är kvalitéer hos en tändsticka och som blindträ BLINDTRÄ vid möbeltillverkning. Aspens ved används även till båtbyggande eftersom vedet är vattenfast. Veden äger så fin kvalitet att det passar även att göra ett vitt fint papper av den.
Förr användes aspvirket alltifrån stängsel, takspån askar kannor skålar byttor klövjesadlar tråg till "fruntimmershattar". Man flätade saman tunna och smala aspspånor. Fröullen blandades med ull och användes ibland som stoppning. Barken från aspen färgade garnet svart medan löven gjorde garnet gult.
Aspen ger inte bara människan det hon behöver, men även djur som får getter kor och hästar får sin andel. De lockas nämligen av aspens löv kvistar och bark.
Av vävnaden mellan ved och bark och som kallades kambiet tillverkades vid behov mjöl.
Förr i tiden [Allan Gunnarson, ]
Torkade asplöv ansågs förr i tiden vara bra mot diarré medan barken av aspen producerades avföringsmedel. En dekokt på rötter och knoppar sades lindra gikt och kunde rensa blodet. En man vid namnet Anders Rosensten rådde personer med öronvärk att badda det onda med några droppar från ljummen aspsav. Aspens söta sav sades göra bättre bot mot vårtor och blånader än björklake. Och den som ville ha ett vackert hår blandade lika delar aspknoppar och smör och stötte det i en mortel. Efter några dagar i solen skulle denna goda pomadan smörjas in i håret. Och om hur detta hårmedel luktade förtäljer ej historien.
Från Småland I Småland hade man producerat fram ett medel mot fotsvett. 'Man tog tre pepparnejlikor i munnen, en asptelning till käpp och tre asplöv i vardera skon, och gick motsols kring kyrkan.'
Religion
"Att darra som ett asplöv" har gett trädet dess mytologi. Tyvärr finns det inte bara en historia kring talesättet utan flera. Ett är att Jesus spikades fast vid ett kors gjort av aspvirket, och sedan dess har trädets löv darrat av fruktan för trädetslagets hemska öde. Tydligen skulle drottningen av Ryssland gett order att gräva fram detta kors, och 306 år efter Jesus korsfästelse hittat korset. Men den historian bet inte på en skånepåg vid namnet Emil Jönsson som sade: 'Asp skulle ha ruttnat opp på ett par års tid'. Han menade att det inte skulle kunna vara sant. -Något annat som Emil hört var att apotekarna förr i tiden tutade i folk att det gick att köpa "korsfästelseträ", och att de personer som led av värk och bleksot skulle äta detta. Dessa okunniga människorna trodde givetvis på apotekarnas historia och trodde blint på att det murkna träet verkligen kom från själva Kristi kors.
En annan historia från Skåne berättar att lövens darrande beror på bäckahästens närvaro. Denna folktro utrotades så småningom och en annan historia tog vid nämligen att asplöven darrar för att de är rädda för att bli till tändsticksvirke.
I västergötland fanns det folk som berättade att det var Kain som slog ihjäl Abel med en asp vilket fick trädet att börja darra.
I England uppstod ett elakt påstående som säger att aspen står skvallrar liksom skvallrande kvinnor med pladdrande tungor.
På asatiden hade aspen ett bra rykte om sig och ansågs vara ett heligt träd på många heliga lundar.
En legend från Småland berättar om en kvinna som dömts till döden lovade att aspen skulle bli dess vittne till hennes oskuld. Ända sedan dess har asparna vid Alvesta färgats blodröda varje höst.
aspen som kalendermärke
Vetenskapligt namn: Populus Tremula
Svenskt namn: Asp
Vad betyder de latinska orden populus och tremula?
Populus = stor mängd
Tremula = skaka
Tillhör trädfamiljen Salicaceae. Lövfällande busk- eller trädfamilj. Hit tillhör många artiska eller alpina arter (Press, 1993).
Släktnamn = Populus (Georgson, 1982)
Släkt med = Poppeln
Namnet [Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan]
Asp är ett fornsvenskt ord, och kommer från det urgermanska språket. På forntyska kallas asp för aspa.
Carl von Linné skrev ner dessa latinska ord om aspen:
Arbor tremula = Darrande
festinans = brådväxt
repens = rotkrypande
lucus constituens = lundbildande
equis et ovibus grata = behaglig för hästar och får
Släktnamnet Populus är fornlatinskt och betyder folk. Tremula betyder darrande, skälvande och syftar på bladens rörelser.
Utbredning växtplats karaktär
Aspen var en av de tidigaste trädinvandrarna efter den senaste istiden. Den trivs bäst i öppna landskap och växer mest i hagkanter, gläntor, på byggen och i områden som härjats av brand coh stormfällning. Dess favoritjord är kalkhaltig mark med rörligt grundvatten.
En del aspar kan bli 30 m höga och det grövsta omkretsen på en asp i Sverige (Ångermanland) mätte 480 cm. Aspen blir sällan över 100 år.
Normalt blir aspen ett smalkronigt träd. Unga aspar har en slät vitgrå eller gulgrå bark. Och ju äldre de blir desto grövre skorpbark som får en gråsvart nyans. Rotsystemet är ytligt och utbrett. Det är pga detta som aspstubbarna får riktligt med rotskott.
Aspen blommar under mars-april, men det är först runt mitten av maj-juni som de runda bladen slår ut. Bladen har långa tillplattade skaft som vajar fram och tillbaka i vinden. Denna darrande rörelse med de prasslande löven har gett namn åt trädet. På hösten blir bladen guldgula eller purpurröda.
Användning förr och nu
Aspens ved är kärnfri, vit lätt porös och enkel att klyva. Dessa egenskaper är kvalitéer hos en tändsticka och som blindträ BLINDTRÄ vid möbeltillverkning. Aspens ved används även till båtbyggande eftersom vedet är vattenfast. Veden äger så fin kvalitet att det passar även att göra ett vitt fint papper av den.
Förr användes aspvirket alltifrån stängsel, takspån askar kannor skålar byttor klövjesadlar tråg till "fruntimmershattar". Man flätade saman tunna och smala aspspånor. Fröullen blandades med ull och användes ibland som stoppning. Barken från aspen färgade garnet svart medan löven gjorde garnet gult.
Aspen ger inte bara människan det hon behöver, men även djur som får getter kor och hästar får sin andel. De lockas nämligen av aspens löv kvistar och bark.
Av vävnaden mellan ved och bark och som kallades kambiet tillverkades vid behov mjöl.
Förr i tiden [Allan Gunnarson, ]
Torkade asplöv ansågs förr i tiden vara bra mot diarré medan barken av aspen producerades avföringsmedel. En dekokt på rötter och knoppar sades lindra gikt och kunde rensa blodet. En man vid namnet Anders Rosensten rådde personer med öronvärk att badda det onda med några droppar från ljummen aspsav. Aspens söta sav sades göra bättre bot mot vårtor och blånader än björklake. Och den som ville ha ett vackert hår blandade lika delar aspknoppar och smör och stötte det i en mortel. Efter några dagar i solen skulle denna goda pomadan smörjas in i håret. Och om hur detta hårmedel luktade förtäljer ej historien.
Från Småland I Småland hade man producerat fram ett medel mot fotsvett. 'Man tog tre pepparnejlikor i munnen, en asptelning till käpp och tre asplöv i vardera skon, och gick motsols kring kyrkan.'
Religion
"Att darra som ett asplöv" har gett trädet dess mytologi. Tyvärr finns det inte bara en historia kring talesättet utan flera. Ett är att Jesus spikades fast vid ett kors gjort av aspvirket, och sedan dess har trädets löv darrat av fruktan för trädetslagets hemska öde. Tydligen skulle drottningen av Ryssland gett order att gräva fram detta kors, och 306 år efter Jesus korsfästelse hittat korset. Men den historian bet inte på en skånepåg vid namnet Emil Jönsson som sade: 'Asp skulle ha ruttnat opp på ett par års tid'. Han menade att det inte skulle kunna vara sant. -Något annat som Emil hört var att apotekarna förr i tiden tutade i folk att det gick att köpa "korsfästelseträ", och att de personer som led av värk och bleksot skulle äta detta. Dessa okunniga människorna trodde givetvis på apotekarnas historia och trodde blint på att det murkna träet verkligen kom från själva Kristi kors.
En annan historia från Skåne berättar att lövens darrande beror på bäckahästens närvaro. Denna folktro utrotades så småningom och en annan historia tog vid nämligen att asplöven darrar för att de är rädda för att bli till tändsticksvirke.
I västergötland fanns det folk som berättade att det var Kain som slog ihjäl Abel med en asp vilket fick trädet att börja darra.
I England uppstod ett elakt påstående som säger att aspen står skvallrar liksom skvallrande kvinnor med pladdrande tungor.
På asatiden hade aspen ett bra rykte om sig och ansågs vara ett heligt träd på många heliga lundar.
En legend från Småland berättar om en kvinna som dömts till döden lovade att aspen skulle bli dess vittne till hennes oskuld. Ända sedan dess har asparna vid Alvesta färgats blodröda varje höst.
aspen som kalendermärke
-när aspbladen liknar musöron då är det tid för abborren och fjällsjöfisken att nappa.
När bladen vuxit till en två-örings storlek är det dags att släppa kreaturen ut på bete.
En asp som blommar tidigt väntar en tidigt vår sommar medan en sen blomning betyder senare vår och sommar.
Historik
Det är ett träd som kräver att få stå i rampljuset och slår gärna rot där brand och storm varit på besök i skogen, men en och annan glänta går bra (Georgson, 1982) så länge inget annat träd skymmer ljuset så är aspen nöjd.
Aspen är den enda vildväxande poppeln i Sverige (Larsson, 2004). Den tillhör pionjärträden som var en av de första träd som invandrade efter istiden (Larsson, 2004).
Trädens invanringsHistoria - sydsvensk skogshistoria (Niklasson, 2005)
Aspens invandring skedde efter inlandsisens reträtt för 13 000- 15 000 år sedan strax efter tundran, björk och tall.
Kunskapen om trädens invandring är helt och hållet sprungen ur de rester som växter lämnat efter sig i sjöar och myrar i form av pollen och makrofossil. Här och var kan vi i form av benrester i gravar, fd boplatser och myrar också få intressanta glimtar av dåtidens högre djurvärld och dess livsmiljö.
Skåne och Danmark hade landsförbindelse en period, vilket underlättade arternas spridning. Ett arktiskt klimat höll ännu en tid träden borta men det tog inte en lång stund innan träd som aspen var på plats.
För ca 12 000 år sedan i öppen skog var asp en av de dominerande träd. Kunskapen om denna skog är begränsad.
MakrofossilAnalys, växt- och vedrester resulterar ofta i direkta bevis för om en art funnits på platsen därför en viktig metod. Pollenkorn är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Dessa inlagras och bevaras i torvmossar och sjöbottnar vilka man tar borrprover (Niklasson, 2005).
Ekologiska störningar
Öppna ytor orsakade av stormbyar och skogsbränder gör plats åt aspen som kräver öppna ytor på grund av ljustillförsel och näring för att det ska kunna slå rot. Därför kallas asp för pionjär (Niklasson, 2005).
I sö Småland har bland annat aspen som är ett av de översvämningståligaste träden blivit ett av de dominerande träd vid sjön Möckeln som lagt beslag på öppen yta. När sedan träden vindfälls faller de i sjön och skapar fuktig död ved som drar till sig specialiserade insekter. På stambasen växer hårklomossan som anses vara en viktig ansvarsart för Sverige (Niklasson, 2005).
Aspen har inte bara hög tolerans mot översvämningar den har en tjock bark och överlever ofta eldens slickande tungor. Efter en skogsbrand är konkurrensen stor om ljus- och rotrelaterade ytor. Dessa båda styrande faktorer bidrar till den fortsatta sucessionens utveckling (Niklasson, 2005).
80 år efter en brand är asp det träd som vuxit upp mest och bäst. En pollen analys ur ett sediment från en liten göl i nv Blekinge har visat kontinuerligt stort inslag av asp fram till ett par hundra år sedan, då en minskning skedde.
Fiby -en nästintill urskog som ligger strax utanför Uppsala och är en av Sydsveriges bäst kända naturskogar. Här lever relikartade träd av asp kvar. Anledningen till att det finns gott om just asp finner man svaret från en pollenanalys som visar att Fibyskogen haft täta bränder för 3000 år (N05). En kolanalys visade att bränderna upphörde för ca 200 år sedan. Människan har hittat rödlistade arter i död ved, men också ovanliga epifyter av asp. Aspen ses som ett av de viktigaste trädslag i Fibyskogen. Detta har gjort Fibyskog till en referenslokal för rödlistade arter.
När bladen vuxit till en två-örings storlek är det dags att släppa kreaturen ut på bete.
En asp som blommar tidigt väntar en tidigt vår sommar medan en sen blomning betyder senare vår och sommar.
Historik
Det är ett träd som kräver att få stå i rampljuset och slår gärna rot där brand och storm varit på besök i skogen, men en och annan glänta går bra (Georgson, 1982) så länge inget annat träd skymmer ljuset så är aspen nöjd.
Aspen är den enda vildväxande poppeln i Sverige (Larsson, 2004). Den tillhör pionjärträden som var en av de första träd som invandrade efter istiden (Larsson, 2004).
Trädens invanringsHistoria - sydsvensk skogshistoria (Niklasson, 2005)
Aspens invandring skedde efter inlandsisens reträtt för 13 000- 15 000 år sedan strax efter tundran, björk och tall.
Kunskapen om trädens invandring är helt och hållet sprungen ur de rester som växter lämnat efter sig i sjöar och myrar i form av pollen och makrofossil. Här och var kan vi i form av benrester i gravar, fd boplatser och myrar också få intressanta glimtar av dåtidens högre djurvärld och dess livsmiljö.
Skåne och Danmark hade landsförbindelse en period, vilket underlättade arternas spridning. Ett arktiskt klimat höll ännu en tid träden borta men det tog inte en lång stund innan träd som aspen var på plats.
För ca 12 000 år sedan i öppen skog var asp en av de dominerande träd. Kunskapen om denna skog är begränsad.
MakrofossilAnalys, växt- och vedrester resulterar ofta i direkta bevis för om en art funnits på platsen därför en viktig metod. Pollenkorn är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Dessa inlagras och bevaras i torvmossar och sjöbottnar vilka man tar borrprover (Niklasson, 2005).
Ekologiska störningar
Öppna ytor orsakade av stormbyar och skogsbränder gör plats åt aspen som kräver öppna ytor på grund av ljustillförsel och näring för att det ska kunna slå rot. Därför kallas asp för pionjär (Niklasson, 2005).
I sö Småland har bland annat aspen som är ett av de översvämningståligaste träden blivit ett av de dominerande träd vid sjön Möckeln som lagt beslag på öppen yta. När sedan träden vindfälls faller de i sjön och skapar fuktig död ved som drar till sig specialiserade insekter. På stambasen växer hårklomossan som anses vara en viktig ansvarsart för Sverige (Niklasson, 2005).
Aspen har inte bara hög tolerans mot översvämningar den har en tjock bark och överlever ofta eldens slickande tungor. Efter en skogsbrand är konkurrensen stor om ljus- och rotrelaterade ytor. Dessa båda styrande faktorer bidrar till den fortsatta sucessionens utveckling (Niklasson, 2005).
80 år efter en brand är asp det träd som vuxit upp mest och bäst. En pollen analys ur ett sediment från en liten göl i nv Blekinge har visat kontinuerligt stort inslag av asp fram till ett par hundra år sedan, då en minskning skedde.
Fiby -en nästintill urskog som ligger strax utanför Uppsala och är en av Sydsveriges bäst kända naturskogar. Här lever relikartade träd av asp kvar. Anledningen till att det finns gott om just asp finner man svaret från en pollenanalys som visar att Fibyskogen haft täta bränder för 3000 år (N05). En kolanalys visade att bränderna upphörde för ca 200 år sedan. Människan har hittat rödlistade arter i död ved, men också ovanliga epifyter av asp. Aspen ses som ett av de viktigaste trädslag i Fibyskogen. Detta har gjort Fibyskog till en referenslokal för rödlistade arter.
Aspdominerad skog
Gml aspar är mycket viktiga för många arter bland annat fåglar som bor i ihåliga träd. De fl hackspettarna uppskattar aspens mjuka ved. det är bara grova döda träd som är mer attraktiva i hackspettens ögon. Hackspettarnas bon blir sedan eftertraktade av andra fåglar, fladermöss, ekorre coh mård när Hacke flyttar ut. En hackspetss boning resulterar i starkolonier medan ett spillkråkans bobygge i en aspdunge ger liv åt en kajkoloni. I sin tur lockar stararna och kajornas bo till sig insekter som skalbaggar och flugor. Eftersom fåglarna bor ett antal år i samma bon ger det upphov till ett myckt rikt insektsliv i dessa bon (N05).
Aspen finns i många andra skogstyper, från talldominerad skog till blöta svämskogar. Aspen har lika bred ekologisk amplitud som ek och björk. Föryngring av aspen sker främst genom stubbskott, men tidigare, efter en BRAND var det vanligt med fröföryngring. Aspen var en av två träarter som dominerade skogen efter en brand. aspen gynnas bäst av naken mineraljord speciellt efter hårda bränder.
Aspen är snarare en lång succession än en renodlad skogstyp. Tack vare sin stubbskottsbildning vilket är mer effektiv vid förökning kan aspen lätt konkurrera ut andra ljuskrävande träd som björk och tall som måste fröföryngras. Det är imponerande att se hur långt ifrån ett stubbskott det kan sticka upp nya träd.
Aspen är det träd som varit hårt ansatt av skogsbruket. I norra Sverige är aspen värd för knäckesjukesvampen som skadar unga tallar. Därför har man vidtagit åtgärder att få bort aspen. Under en lång tid på ett systematiskt sätt har skogsbruket avverkat apsen genom sk fickning, en kombination av ringbarkning och injektion av et hormoslyrpreparat i trädets ledningsvävnad.
Gamla aspar utan ihåligheter är guld värda. Ofta utvecklas en rik moss och lavflora på stammarna med t ex olika fjädermossor Neckera lunglav samt följearterna.
På solbelysta gamla aspar utvecklas asppraktbaggen Descarprentriesina variolosa i barken nära marken. Denne asppraktbaggens ovala bo-ingång kan efter att skalbaggen själv flyttat ut för flera år sedan, hittar bo till andra insekter. Rikliga savfloder ur en asp ger stora insektshopar.
En aspstam kan bli uppåt 200 år gammal. På bördig mark blir aspen inte lika gammal. Det som till slut tar knäcken på en asp är vanligtvis en vindfällning orsakat av ett hackspettsbo i stammen. Sådana aspar är ännu mer utsatta på ett hygge än i en skog. Men aspen är en överlevare som skjuter skarpa skott och till och med en aspdunge kan utvecklas till en enda superorgnism. Därför ÄR det troligt att SVERIGES ÄLDSTA TRÄD är en drygt 10 000 år gammal asp. You go girl!
En grövre asp som efter sin död kan utveckla en mycket rik fauna om stammen är solbelyst. Aspen är VANLIGAST i Småland coh Uppland där den trivs. En insekt INSEKT som trivstfulla cinnoberskalbaggen Cucujus cinnaberinus vars larv lever under barken på nydöda grövre aspar. Detta längs med nedre Dalälven och efter 2 år måste baggen hitta en ny nydöd asp. Det behövs alltså nydöda aspar om cinnoberskalbaggen ska överleva.
Aspfjärilen är anpassad att leva farligt i en brandfarlig skog. som larv lever den på aspblad från ngr m höga gärna solbelysta aspar. Soliga dagar söker sig aspfjärilen till vattenpölar och spillning på marken, där man kan ofta se den på grusvägar. Störst chans att se en aspfjäril är i asprika områden i östra Småland, Uppland och Dalsland (N05).
Naturhänsyn i brukad skog
aspen föryngrar sig mest genom rotskott, men får sällan chans att bli träformig ga det höga betestrycket. utan brand sker föryngring endast med sporadisk fröspridning (N05).
Aspen har ett generellt ett mycket högt naturvårdsvärde. Den måste därför speciellt uppmärksammas vid alla skogsbruksåtgärder. Men under perioden 1950-80-talet ansågs den bringa olycka över tall genom att den var värd för knäckesjukan, en svampsjukdom som bidrog till dö hos unga tallarnas toppskott. Detta onda öga på aspen skedde endast i norra Sverige. I Sydsverige uppskattades den mer för dess positiva sidor. Allteftersom de gamla ädellövsträden blivit allt mer sällsynta har aspen blivit ett allt viktigare träd för hålhäckande fåglar som hackspetten. Redan när aspen är endast 30 cm lång och 50-70 år gammal är den värdefull för hackspettarna: större hackspett, spillkråka och gröngöling.
Vidare är aspen värdefull för epifytiska mossor och lavar. Viktigt att tänka på är att inte kapa högstubbar av aspar efter som dessa har störst värde som gml levande träd. Det är VINDEN som orsakar högstubbade aspar. ASPPRAKTBAGGEN som lever på solbelysta aspar och grön ASPVEDBOCK Saperda perforata som leve i döda aspar som befinner sig i skugga.
I Sydsverige finns endast 1-2% asp. Orsak: Skogsbrand. Det är ytterst viktigt att spara aspen där det redan finns en rik aspfauna som ser aspen som sin värd. Detta gäller framförallt landskap som Uppland och östra Götaland. "..särskilt värdefullt att spara asp där den redan förekommer rikligt." Därför har aspen mycket hög prioritet för trakter i Uppland och vid Dalälven där just cinnoberbaggen lever. Med andra ord aspen har ett stort värde när det gäller mångfalden. Ungaspar på solbelysta marker har ett stort värde ur mångfaldssynpunkt och bör sparas. I kvista lever liten ASPVEDBOCK Saperda populnea och i stammen nära marken lever den stora ASPVEDBOCKEN Saperda carcharias som i sin tur är viktig föda åt vitryggig hackspett som finns i Dalsland coh Värmland. Den mindre hackspetten letar efter uppsvällda gallbildningarna på kvistarna orsakade av just aspvedbocken och hacka fram dess larv. Även sk aspsly har värde för dessa hotade hackspettar.
I svämskogar som regelbundet översvämmas behövs ingen gallring från människans hand, det ordnar naturen själv.
Egenskap: Gammelasp - Signalart: Gelélavar Collema spp. Mindre träfjäril och asppraktbagge.
Egenskap: Grövre nydöd asp: cinnoberbaggen och grön aspvedbock.
Hobbys
Aspen är djurens vän och man kan kalla aspen för det betydelsefulla titeln husvärd/hotelldirektör. Men det här trädet ger inte bara insekterna som Barkborren, spindlarna och fåglar som hackspetten och slagugglan, tak över huvudet, nej aspen är också skogens Ica butik som ger djuren som älgen haren och bävern (Mitchell, 1977) gott om mat. Aspen ger även människan sin ved till produktion av framförallt tändstickor, men till möbler (fanér) och att klä väggarna i våra hus (panel) (ICA Bokförlaget, 1998). Därför är aspen en av de viktigare träden i våra svenska skogar tack vare sin mjuka ved.
Är ett av de största träden i världen..
Utseende & hälsa
Aspen har en smal och rak stam. Som ung växer den snabbt men hastigheten avtar ju äldre den blir. På äldre dar angrips den lätt av rötsvampar och lever därför inte särskildt länge. En gammal asp har en mörk coh skrovlig yta jämfört med en ung asps släta coh olivgröna stam (Larsson, 2004)
Längd: 20 m el längre (Press, 1993). Ljust träd med bred krona (Press, 1993).
Bark - Unga träd har slät vitgrå-gulgrå bark medan äldre träd har grå-svartgrå skorpaktig bark (Georgson, 1982). Grå och slät (Press, 1993).
Kvistar: Unga kvistar är ludna, äldre kala och mat gråbruna (Press, 1993).
Blad - Mellangrönt. OvalRunt. Mjuk sågtandad kant (egen observation). Unga blad är kopparaktiga till en början, men blir senare mellangröna
Blommor: Aspen är en tvåbyggare dvs han- och honhängerna växer på skilda träd (Edlin, 1982). Aspen har långa blomhängen och blommar i mars-april (Georgson, 1982). Han och honhängen dinglar i samlingar från grenspetsarna på skilda träd. Blomställningen är smal av små vanligtvis vindpolinerade (Press, 1993). Blommorna, 5-8 cm kommer före bladen (Press, 1993). Hanhängen har violettröda ståndare medan honhängena har rosa märken. (Press, 1993). Blomningstid i februari-mars. Kapslarna är 4 cm.
Skaft - Ljusgrönt. Platt. Delar en liten kvist med några andra blad. Om man håller upp bladet i skaftet faller bladet åt den ena eller andra sidan.
Skott - Aspen är en tvåbyggare, bild nr: Lövsprickningen sker i maj(Georgson, 1982).
Kortlivat träd (Press, 1993).
Utbredning
Hela Sverige Europa till Japan.
"En asp växer sällan ensam" (Georgson, 1982). Tack vare sitt rotsystem och alla sina rotskott som det blir nya aspar av finns det en asp finns det fler i samma område.
Vildväxande på mager mark över hela Sverige coh Europa (Press, 1993).
Skogsbruksmetoder och lövskogens skötsel
Den vanligaste skogsbrukssättet i sydsvensk bokskog är en typ av trakthyggesbruk med kvarställande av fröträd för naurlig föryngring. Några år innan det är dags att föryngra beståndet brukar man glesa ut beståndet märkbart utan att för den skull låta det bli så ljust att gräs och annan vegetation tar över.
Den ofta mycket täta ngskogen måste röjas och gallras i täta intervaller, betydligt oftare än för barrträd. för att man ska få fram raka och värdefulla stammar. Lövträd som aspen finner man oftast inblandad i barrbestånd, där de tidigare mest ansågs vara till men för barrträdens utveckling o därför röjdes bort tidigt.
Asp föryngras i princip inte avsiktligt men kan tas tillvara till t ex tändsticksvirke (Niklasson, 2005).
Djur i asp
Den sällsynta vedlevande mindre träfjärilen Lamellocossus terebra lever i veden på äldre levande aspar och dess larvgagn skapar savflöder som utnyttjas av flera andra arter (Niklasson, 2005).
Viktiga strukturer - Svampar i/på asp
På levande aspar växer asptickan Phelinus tremulae, och på döda aspar lever barktickan Oxyporus corticola (Niklasson, 2005).
Svamparna är fundamentala arger i skogsekosystem, inte bara genom mykkorrizabildning i marken utan också för nedbrytning av organiskt material, inklusive veden i döda träd (N05). Svampar orsakar röta som gör att trädet dör. Men de är viktiga i störningsdynamiken för rötan gör att trädet lättare bryts, fälls och övergår till död ved (N05).
Fiender
En getingsliknande fjäril, Poppelglasvinge, har en 2-3 årig larvutveckling i veden och som föredrar aspar ståendes i sol i södra Norrland.
Den gulröda larven från Gallmyggorna orsakar runda en rummiga mönster på aspens blad. Bladet blir först ärtformigt och skiftar från grönt till rött.
Aspsaftmalens larver gör slingrande gångar inne i aspbladet. Starkt angripna träd ser silverskimrande ut.
Mytologi och Legender om Aspen
Läkemedelsefftekt
Förr och nu.
Kommer från?
Aspen kom efter istiden när det väldiga istäcket drog sig mot nordpolen. Det trivs bäst i öppna landskap där elden härjat eller där stormen rivit ner.
Källa
Bengtsson R. (1998). Stadsträd från A-Z. Movium, Alnarp.
Asp finns även i Algeriet i norra Afrika. Den växer i nästan hela Sverige utom i Lappland. Den blir 15-20 m hög. Stambarkenär slät och gulgrå i naturen oftast klädd med dekorativa lavar. Vid äldre dagar utvecklas gråsvart skorpbark. Bladen blir gula på hösten, röda blad är tecken på stamskador. Aspen är inte det första träd valet vid nyplantering i stadsmiljö.
Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan.
Mitchell A. (1977). Nordeuropas träd -En bestämningsbok. Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1977.
Blomor och frukt: Hanträd är översållade m tjocka gråbruna hängen som är gulaktiga i mitten av mars när de släpper sitt pollen för att sedan bli gråbruna och faller av. Honträd med gröna hängen4*0,5 cm med rödbruna skärmfjäll coh grå hår. Ulliga och vita i mitten av maj, släpper kort därefter sitt ulliga frö.
Barken: har horisontella rynkor och barkporer. Ibland är barkporerna djupa gropar, förstorade av hackspettar.
Kronan är äggformad och gles. Smala grenar.
Holmåsen I. (1989). Träd och buskar -Nordeuropas vildväxande arter. Stenström Interpublishing AB. Bladen är närigsrika och angrips ofta av insekter. Bladkanten är oregelbunden tandad eller vågig. Redan under vintertid kan man se aspens stora rundade blomknoppar. De mindre bladskotten är gul-röd bruna och något klibbiga, alla hartsglänsande. Den vildväxande representanten i Sverige. Rak cylindrisk stam med luftig krona.
Aspen blommar på nakna kvistar. De rödbruna unga bladen kommer först fram när blomningen sker då frökapslarna släpper ut sitt ulliga innehåll. Anledningen till lövens rödbruna färg är att klorofyllet är inte utbildat från början. Bladen är normalt gult under hösten men en och annan rött löv finns med. Löven förmultnar lätt. Bladen har ett filigranmönster.
Rotsystemet är vidsträckt och ytligt och har en fantastiskt sätt att skjuta upp rotskott. Det tar bara några år efter att man fällt en asp tills det dykt upp unga aspar. Aspen är bäverns stapelföda medan de spädare kvistarna är ett viktigt vinterfoder för hjortdjur, harar och smågnagare.
Marken blir täcks av ett gråvitt ulltäcke. Grobarheten är låg och kortvarig, endast några dagar (bra). Fröna gror 8-10 dagar efter sådd. aspen slutar växa vid 60 års ålder.
Längsta aspen i Sverige: 26,3 m i Värmland. Bredaste aspen: 3,12 m i omkrets av en höjd på 18 m i Östergötland. Angrips även av Eldticka och svavelticka och andra svampar. Hackspettar gillar att hacka bon i aspar vilket också blir aspens fall efter en storm. Aspen knäcks just där.
Aspen har sin egen mykorrhizasvamp: aspsoppen.
Aspens ved är gult lätt och mjukt. En halv kubikmeter aspträ ger 1 miljon tändstickor. Veden kan även användas till pappersmassa.
Press B. (1993). Europas träd -En fälthandbok. Bokstaven Text & Bild AB. 91 29 61713 8
Edlin H. (1982). Skogens träd -235 beskrivna arter. SKOGEN-förlag, 1980.
ICA Bokförlag. (1998). Träd i skogen.
Georgson K. (1982). Träd och buskar vintertid. Fältbiologerna 1982.
Larsson B. (2004). Träd och buskar i norr. Skogsvårdsstyrelsen, Norrbotten. ******
Niklasson M. & Nilsson S. G. (2005). Skogsdynamik och arters bevarande. Författarna och studentlitteratur 2005. 9144034466
Ryvarden L. (2001). Träd. ICA Bokförlag AB, Västerås. 91 534 2227 9
Strandhede S-O. (2002). Farliga och ofarliga växter -Från A till Ö. Bilda förlag, Stockholm
Asppollenallergi uppges vara ganska svagt. Besvär kan utlösas vid fröspridningen.
I odling ser man mer av hanträd än honträd helt enkelt för att de är vackrare vid blomningen samt att den "skräpar" inte ner lika mycket som honträden.
Liksom videarter har asp använtsinom folkmedicinen för utvinning av salicylsyra. Från Finland har rapporterats allergisk kontaktdermatit orsakad av salicylalkohol i aspbark.
Widén M. (2002). Sveriges vildväxande träd och buskar. Studentlitteratur 2002.
Vackra bilder.
Det äldsta trädet tillsammans med
Tillsammans m björken det äldsta trädet i vår flora. Förekommer i hela landet. Härdig mot låga temp. Växer på både fattig och näringsrika jordmarker som ler eller kalkrik jord med rikligt och rörligt vatten t ex i sluttningar. Är ett av Sveriges snabbväxande träd i ung ålder. inte särskilt hög. Rekordet på asp är 32,5 m lång i Pixbo Västergötland. Vid Sjöö i Uppland ska det finnas en jätteasp på 4,40 m i omkrets.
Pga svag motståndskraft mot röta blir aspen sällan över 100 år. Skogsindustrin hugger ner asparna när de är 50-70 år gamla. Aspen kräver ljus inte bara ovanifrån utan även från sidorna. Den slåss om ljuset precis som tall coh björken.
Rotskott bildas lätt som skjuter snabbt några meter i höjden under det första året. Speciellt efter att en asp blivit nersågad bildar den snabbt coh många rotskott och som människan förhindrar genom att ringbarka träden några år innan den ska huggas ner så att näringen sipprar ut.
Löven tittar fram strödda på aspen. På aspens ungdomsplantor är bladen mer hjärtformade än runda samt finludna och kan bli upp till 20 cm långa.
Blomningen sker i april för asparna i söder och efter pollenspridningen blir hängena grå aktiga coh fälls ganska snart. Honhängerna kan bli upp mot 18 cm. Först släpps fröet md sin vita hårpensel som följer lätt med vinden.
Uppträder gruppvis eller i blandning med björk och gran. Unga träd från samma stammoder/fader är samma träd med samma arvsanlag och kan kallas klon.
Aspen har ett löst virke och angrips lätt av svampar som eldtickan som orsakar röta och innanföruttnelse. Svampangripna trädstammar får hyresgäster som hackspetten som bygger bo i stammen och senare används bona av andra fåglar. Aspvedbocken gillar också asp speciellt larverna som gnager under barken och i veden ibland djupt in. Det är främst yngre träd som är illa ute.
