Naturliga Länkar

http://www.naturskola.se/

Aspglansbagge
http://www.nejlika.se/biology/fauna#chrysomela_populi

Språk
http://www.verbix.com/

Bok: Barns tankar..

Barns tankar om ekologiska processer
Helldén
År
ISBN

s


Omdöme

Bok: Naturpedagogik

Naturpedagogik
Sellgren Germund
År
ISBN

Jag har inflikat mina egna idéer i texten.

s 12-20
Kläder efter väder .

13 Naturen som en bok - Lekar
Skapa Relation till naturen =
Lättare att komma ihåg flora & fauna.

1. Bokstavsleken - T = Tall osv
2. FantasiOrdLeken = M = Mysig Mossa

3. Rebus = GLAD = Gråsugga+Larv+Almlöv+Daggmask
4. NamnLeken = Per plockar en pinne = Stå i ring och kör en presentation: Per Pinne, Sten Sten, Björn Blåbär, Anna Asplöv, Malin Mossa...

5. ABC Leken= A=Asplöv B=Brunt C=Citrongult löv
6. BildaEttOrdLeken = En gren = "Y", vasstrå= "O",

14 CirkelSamling
Lär barnen bygga upp en cirkel med hjälp av:
-Hålla händer o släpp.
-Passare: Ett barn står i mitten och håller i ändan av ett rep. Låt den andra repändan gå från barn till barn så att alla barn förstått att de står lika långt från cirkeln.

14 Lekar
1. NamnPresention
Barnen står i ring.
En säger: Hej! Jag heter Lina och jag byter plats med Tord.
Tord upprepar och byter ut namnet.

2. Vem är jag?
Platsbyte efter påståenden:
- Jag har varm choklad med mig.
- Jag har extra strumpor med mig.
- Jag har stövlar på mig.
- Jag tycker om regn.
Alla barn som känner sig träffade byter plats.

3. Sist ut förlorar (lp)
Barnen får välja mellan 3 djur som de ska visa med händer o göra ljud till.
Ett två tre och alla visar djur gesten de har valt.
Domaren håller i en påse innehållandes 3 kort med vart och ett av dessa 3 djur. Ett plockas bort. De barn som valt just det djuret stiger ur cirkeln.

4. Apport!
Stå i ring.
Markera varje plats med en pinne.
Alla barnen får samtidigt hämta var sitt objekt på bestämd tid:
Sakerna ska lämnas i ringen vid sin plats.

- En pinne på marken lika lång som din tumme.
- Ett grannbarr lika lång som ditt lillfingernagel.
- En sten som du kan knyta din hand om.
- Något som påminner om en fågel.
- Hämta något som har en ljus färg.
- Hämta något som börjar på K.
- Hitta bokstaven X.

5. Väderobservation
Studera himlen. Hur ser molnen ut.
Åt vilket håll blåser det? Kall eller varm vind?
Gissa dagens temperatur.

6a. HemMarsch för trötta huvud
Alla ställer sig i ett led.
Ettan tar 10 steg, ställer sig åt sidan och väntar på att ledet passerat och ställer sig sist. osv.

6b. Den som ställer sig åt sidan börjar på en saga
"Det var en gång." Barnet ska säga det till alla som passerar och hinner därför inte säga


OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Hur lär sig barnen att samarbeta?
Hur utvecklas barnens fantasi?

Bok: Myllrande..

Myllrande mångfald
Claes Malmberg/ Anders Olsson/ Kill Persson
År 1992
ISBN 9155853811

s

Omdöme

AspGlansBagge

Svenskt namn: Aspglansbagge
Latinskt namn: Chrysomela populi

Aspglansbagge tillhör gruppen bladbaggar som går under det vetenskapliga namnet, Chrysomeliadae som betyder "ett gyllene äpple" (Beverley, Ponsonby, 2003).

Kvinnorna i Chile och Brasilien gjorde halssmycken av dessa baggar medan folket i västra amerika använde dem till att dekorera askar med (Beverley, Ponsonby, 2003).

Skryt
Skalbaggarna utgör den mest framgångsrika djurgruppen på jorden (Bonnier Fakta, 1986) .

Utseende storlek & stil
Svart huvud med svartgrönt skimmer medan kroppen är kullrig och bred medan benen är korta och svarta vilket får den att gå klumpigt (Sandhall, Lindroth, 1976). 4 av 5 fotleder är synliga. Vingarna är glänsiga och orangea (Beverley, Ponsonby, 2003) med svarta vingspetsar. Honan är något större än hannen, 10-12 mm mellan panna-bakkropp.

Tillhörande
Insektsgruppen pga att kroppen består av 3 delar och 3 par ben.


Antalet arter bladbaggar: 281 st

ORDNING-------- SKALBAGGAR------- Coleoptera
FAMILJ---------- BLADBAGGAR------- Chrysomelidae
UNDERFAMILJ-- GLANSBAGGAR----- Chrysomelinae
ART-------------- ASPGLANSBAGGAR- Chrysomela populi
(http://www.entomologi.se/)

Holometabol metamorfos =Fullständig utveckling:
Ägg-Larv-Puppa-Imagio
Parningssässongen sker i juni-juli. Honorna lägger äggen i små samlingar under aspbladet under våren. 10 dagar senare kläcks äggen och larverna börjar äta gruppvis. Så småningom sprider de sig och lämnar endast bladnerverna och bladets översida efter sig. En larv blir ca 13 mm lång.
Tre veckor senare någon gång i juli-augusti förpuppas de och det kan man se genom att en vitaktig puppa hänger fritt från bladet, och efter att de kläckts och kommit ut som fullvuxna skalbaggar börjar de genast att äta bladet (Wahlin, 1994).

Bor i..
..träden Asp, Sälg, Poppel och Vide.

Utbredning
AspGlansbagge finns över hela Europa och Asien samt i Japan och den förekommer i sandlandskap vid kusterna (Preston-Mafham, 1999)

Favoritmat
Aspglansbaggen är en kräsen vegetarian och håller ofta till ett av sina favoritträd t ex Aspen. Lustigt nog är både Aspens och Sälgens blad giftiga och innehåller ämnet Salicin som påminner om ett bekämpningsmedel. Men Aspglansbaggen visar sig kunna oskadliggöra giftet (http://www.nrm.se/) och kan lugnt äta vidare. Framförallt på våren, april-maj (naturhistoriska museet) kan man ofta se hur både fullvuxna Aspglansbaggar och deras larver knaprar på bladen (Wahlin, 1994). Och det som Aspglansbaggen gillar bäst på trädet är de mjuka unga knopparna och bladen som kommit fram alldeles färska på våren.

Vila & övervintring
De är inte särskilt aktiva nattetid vilket man tror att de har sin kortare viloperiod då medan under den kallare årstiden när träden är nakna övervintrar Aspglansbaggarna i löv och mossa på marken.

Försvarsmekanism
Aspglansbaggen avger en illaluktande doft av karbolsyra (Preston-Mafham, 1999) från körtlarna på sidorna (ff, år) eller kastar upp halvsmält maginnehåll (Sandhall, Lindroth, 1976) när den känner sig hotad.
Larven har en annan metod. På ryggen har den utstjälpbara blåsor (Sandhall, Lindroth, 1976) som sprider en vidrig doft av ett vitt sekret (http://www.dalatidningarna.se/) som gör dem oaptitliga.

Skadedjur
En Aspglansbagge uppfattas inte som ett svårt skadedjur (Sandhall, Lindroth, 1976). Från skala 1-5 där fem står för den värsta skadeinsekten hamnar Aspglansbaggen på en svag etta.

Skämt
-Hovmästarn, det är en skalbagge i min soppa!
- Titta inte på mig, det är inte jag som har tillagat soppan.

37
Kemisk krigföring
Både asp och sälg innehåller salicin som påminner om kemiska bekämpningsmedel. Men aspglansbaggen kan oskadliggöra giftet
hos aspen. Larverna kan dessutom omvandla salicinet till ett eget försvar. De tillverkar ett illaluktande ämne som de sprutar ut när de hotas av myror.



Motiveringen till mitt val av Aspglansbagge
Jag valde baggen mest pga namnet. Jag tänkte, om vi ändå ska hålla på med träd, då kan det vara trevligt att ha en koppling mellan småkrypet och det träd jag väljer senare under kursen. På det viset får jag mer att berätta om när jag pratar om antingen trädet eller insekten på grund av kopplingen.


FRÅGOR
. Den blir ett år ungefär, men då ligger den i vintervila hela vintern
2. Jag tror att det måste vara någon annan art de gör smycken av. Det finns skalbaggar som har mycket hårdare och färggladare vingar i Sydamerika
3. Aspglansbaggen kom till Sverige i Asparnas följe efter den senaste istiden
4. Aspglansbaggen finns där det finns Asp över hela Sverige
5. Vem som upptäckte den vet man inte men den som beskrev den först var, Linne 1758.
6. Sekretet är snarare gulaktigt hur det luktar och vad det inehåller vet jag inte på rak arm.
7. Det stämmer, den utsöndrar sekret från benen och kan även utsöndra maginnehåll om den blir stressad.
8. Se länken. http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/
jourhavandebiolog/insekter/aposematiskainsekter.4.ade22481132e74971b80001907.html
9. Röd färg på monterade insekter brukar ofta förändras med tiden. Den är något rödare när den är i livet.

Källor - Litteratur

Bonnier Fakta (1986). Jordens djur 12. - Bonnier Fakta Bokförlag AB.

Å. Sandhall, C. H. Lindroth (1976). Skalbaggar: Naturguide med 153 foton i färg.

C. Beverley, D. Ponsonby (2003). Insekter & spindlar -en fascinerande värld. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm.

K. Preston-Mafham (1999). Skalbaggar -Den nya, utförliga handboken. Bokförlaget Replik. 3 8290 2437 1

L. Mound 1990). Insekter. Fakta i Närbild 91 48 51869 7

G. Mandahl-Barth, C.-C. Coulianos (1998.) Vad finner jag i skogen. Norstedts Förlag, Stockholm, 1998.

Källor - Internet
http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=4015
http://fotolena.se/Lena/H-insekter/H-skalbaggar/bagge-50.htm http://www.dalarnastidningar.se/harkiv/se/sekret/

Riksmuseets samlingar
http://www2.nrm.se/fbo/data/nordiska.html

Altavista
http://www.novator.se/bioenergy/BE695/asp.html
beetle : Azoteimages
http://www.azote.se/index.asp?str=skalbagge

Ask.com
http://www.pbase.com/stureh/skalbaggar
http://www.flickr.mud.yahoo.com/photos/ekebo/page8/

Yahoo.com http://www.jlw.se/blog/category/my-photography/

TRÄFFAR http://www.nrm.se/download/18.6d4df901112d8290e398000282/LINNÉ+
utställningstexter_2.pdf

Trädet Asp

Arbetsuppgift - Asp - Fakta

Vetenskapligt namn: Populus Tremula
Svenskt namn: Asp


Vad betyder de latinska orden populus och tremula?
Populus = stor mängd
Tremula = skaka

Tillhör trädfamiljen Salicaceae. Lövfällande busk- eller trädfamilj. Hit tillhör många artiska eller alpina arter (Press, 1993).

Släktnamn = Populus (Georgson, 1982)
Släkt med = Poppeln

Namnet [Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan]
Asp är ett fornsvenskt ord, och kommer från det urgermanska språket. På forntyska kallas asp för aspa.
Carl von Linné skrev ner dessa latinska ord om aspen:

Arbor tremula = Darrande
festinans = brådväxt
repens = rotkrypande
lucus constituens = lundbildande
equis et ovibus grata = behaglig för hästar och får

Släktnamnet Populus är fornlatinskt och betyder folk. Tremula betyder darrande, skälvande och syftar på bladens rörelser.

Utbredning växtplats karaktär
Aspen var en av de tidigaste trädinvandrarna efter den senaste istiden. Den trivs bäst i öppna landskap och växer mest i hagkanter, gläntor, på byggen och i områden som härjats av brand coh stormfällning. Dess favoritjord är kalkhaltig mark med rörligt grundvatten.
En del aspar kan bli 30 m höga och det grövsta omkretsen på en asp i Sverige (Ångermanland) mätte 480 cm. Aspen blir sällan över 100 år.

Normalt blir aspen ett smalkronigt träd. Unga aspar har en slät vitgrå eller gulgrå bark. Och ju äldre de blir desto grövre skorpbark som får en gråsvart nyans. Rotsystemet är ytligt och utbrett. Det är pga detta som aspstubbarna får riktligt med rotskott.
Aspen blommar under mars-april, men det är först runt mitten av maj-juni som de runda bladen slår ut. Bladen har långa tillplattade skaft som vajar fram och tillbaka i vinden. Denna darrande rörelse med de prasslande löven har gett namn åt trädet. På hösten blir bladen guldgula eller purpurröda.

Användning förr och nu
Aspens ved är kärnfri, vit lätt porös och enkel att klyva. Dessa egenskaper är kvalitéer hos en tändsticka och som blindträ BLINDTRÄ vid möbeltillverkning. Aspens ved används även till båtbyggande eftersom vedet är vattenfast. Veden äger så fin kvalitet att det passar även att göra ett vitt fint papper av den.
Förr användes aspvirket alltifrån stängsel, takspån askar kannor skålar byttor klövjesadlar tråg till "fruntimmershattar". Man flätade saman tunna och smala aspspånor. Fröullen blandades med ull och användes ibland som stoppning. Barken från aspen färgade garnet svart medan löven gjorde garnet gult.

Aspen ger inte bara människan det hon behöver, men även djur som får getter kor och hästar får sin andel. De lockas nämligen av aspens löv kvistar och bark.
Av vävnaden mellan ved och bark och som kallades kambiet tillverkades vid behov mjöl.
Förr i tiden [Allan Gunnarson, ]
Torkade asplöv ansågs förr i tiden vara bra mot diarré medan barken av aspen producerades avföringsmedel. En dekokt på rötter och knoppar sades lindra gikt och kunde rensa blodet. En man vid namnet Anders Rosensten rådde personer med öronvärk att badda det onda med några droppar från ljummen aspsav. Aspens söta sav sades göra bättre bot mot vårtor och blånader än björklake. Och den som ville ha ett vackert hår blandade lika delar aspknoppar och smör och stötte det i en mortel. Efter några dagar i solen skulle denna goda pomadan smörjas in i håret. Och om hur detta hårmedel luktade förtäljer ej historien.
Från Småland I Småland hade man producerat fram ett medel mot fotsvett. 'Man tog tre pepparnejlikor i munnen, en asptelning till käpp och tre asplöv i vardera skon, och gick motsols kring kyrkan.'

Religion
"Att darra som ett asplöv" har gett trädet dess mytologi. Tyvärr finns det inte bara en historia kring talesättet utan flera. Ett är att Jesus spikades fast vid ett kors gjort av aspvirket, och sedan dess har trädets löv darrat av fruktan för trädetslagets hemska öde. Tydligen skulle drottningen av Ryssland gett order att gräva fram detta kors, och 306 år efter Jesus korsfästelse hittat korset. Men den historian bet inte på en skånepåg vid namnet Emil Jönsson som sade: 'Asp skulle ha ruttnat opp på ett par års tid'. Han menade att det inte skulle kunna vara sant. -Något annat som Emil hört var att apotekarna förr i tiden tutade i folk att det gick att köpa "korsfästelseträ", och att de personer som led av värk och bleksot skulle äta detta. Dessa okunniga människorna trodde givetvis på apotekarnas historia och trodde blint på att det murkna träet verkligen kom från själva Kristi kors.
En annan historia från Skåne berättar att lövens darrande beror på bäckahästens närvaro. Denna folktro utrotades så småningom och en annan historia tog vid nämligen att asplöven darrar för att de är rädda för att bli till tändsticksvirke.
I västergötland fanns det folk som berättade att det var Kain som slog ihjäl Abel med en asp vilket fick trädet att börja darra.
I England uppstod ett elakt påstående som säger att aspen står skvallrar liksom skvallrande kvinnor med pladdrande tungor.
På asatiden hade aspen ett bra rykte om sig och ansågs vara ett heligt träd på många heliga lundar.
En legend från Småland berättar om en kvinna som dömts till döden lovade att aspen skulle bli dess vittne till hennes oskuld. Ända sedan dess har asparna vid Alvesta färgats blodröda varje höst.

aspen som kalendermärke

-när aspbladen liknar musöron då är det tid för abborren och fjällsjöfisken att nappa.
När bladen vuxit till en två-örings storlek är det dags att släppa kreaturen ut på bete.
En asp som blommar tidigt väntar en tidigt vår sommar medan en sen blomning betyder senare vår och sommar.

Historik
Det är ett träd som kräver att få stå i rampljuset och slår gärna rot där brand och storm varit på besök i skogen, men en och annan glänta går bra (Georgson, 1982) så länge inget annat träd skymmer ljuset så är aspen nöjd.
Aspen är den enda vildväxande poppeln i Sverige (Larsson, 2004). Den tillhör pionjärträden som var en av de första träd som invandrade efter istiden (Larsson, 2004).

Trädens invanringsHistoria - sydsvensk skogshistoria (Niklasson, 2005)
Aspens invandring skedde efter inlandsisens reträtt för 13 000- 15 000 år sedan strax efter tundran, björk och tall.
Kunskapen om trädens invandring är helt och hållet sprungen ur de rester som växter lämnat efter sig i sjöar och myrar i form av pollen och makrofossil. Här och var kan vi i form av benrester i gravar, fd boplatser och myrar också få intressanta glimtar av dåtidens högre djurvärld och dess livsmiljö.
Skåne och Danmark hade landsförbindelse en period, vilket underlättade arternas spridning. Ett arktiskt klimat höll ännu en tid träden borta men det tog inte en lång stund innan träd som aspen var på plats.
För ca 12 000 år sedan i öppen skog var asp en av de dominerande träd. Kunskapen om denna skog är begränsad.
MakrofossilAnalys, växt- och vedrester resulterar ofta i direkta bevis för om en art funnits på platsen därför en viktig metod. Pollenkorn är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Dessa inlagras och bevaras i torvmossar och sjöbottnar vilka man tar borrprover (Niklasson, 2005).

Ekologiska störningar
Öppna ytor orsakade av stormbyar och skogsbränder gör plats åt aspen som kräver öppna ytor på grund av ljustillförsel och näring för att det ska kunna slå rot. Därför kallas asp för pionjär (Niklasson, 2005).
I sö Småland har bland annat aspen som är ett av de översvämningståligaste träden blivit ett av de dominerande träd vid sjön Möckeln som lagt beslag på öppen yta. När sedan träden vindfälls faller de i sjön och skapar fuktig död ved som drar till sig specialiserade insekter. På stambasen växer hårklomossan som anses vara en viktig ansvarsart för Sverige (Niklasson, 2005).
Aspen har inte bara hög tolerans mot översvämningar den har en tjock bark och överlever ofta eldens slickande tungor. Efter en skogsbrand är konkurrensen stor om ljus- och rotrelaterade ytor. Dessa båda styrande faktorer bidrar till den fortsatta sucessionens utveckling (Niklasson, 2005).
80 år efter en brand är asp det träd som vuxit upp mest och bäst. En pollen analys ur ett sediment från en liten göl i nv Blekinge har visat kontinuerligt stort inslag av asp fram till ett par hundra år sedan, då en minskning skedde.
Fiby -en nästintill urskog som ligger strax utanför Uppsala och är en av Sydsveriges bäst kända naturskogar. Här lever relikartade träd av asp kvar. Anledningen till att det finns gott om just asp finner man svaret från en pollenanalys som visar att Fibyskogen haft täta bränder för 3000 år (N05). En kolanalys visade att bränderna upphörde för ca 200 år sedan. Människan har hittat rödlistade arter i död ved, men också ovanliga epifyter av asp. Aspen ses som ett av de viktigaste trädslag i Fibyskogen. Detta har gjort Fibyskog till en referenslokal för rödlistade arter.

Aspdominerad skog
Gml aspar är mycket viktiga för många arter bland annat fåglar som bor i ihåliga träd. De fl hackspettarna uppskattar aspens mjuka ved. det är bara grova döda träd som är mer attraktiva i hackspettens ögon. Hackspettarnas bon blir sedan eftertraktade av andra fåglar, fladermöss, ekorre coh mård när Hacke flyttar ut. En hackspetss boning resulterar i starkolonier medan ett spillkråkans bobygge i en aspdunge ger liv åt en kajkoloni. I sin tur lockar stararna och kajornas bo till sig insekter som skalbaggar och flugor. Eftersom fåglarna bor ett antal år i samma bon ger det upphov till ett myckt rikt insektsliv i dessa bon (N05).
Aspen finns i många andra skogstyper, från talldominerad skog till blöta svämskogar. Aspen har lika bred ekologisk amplitud som ek och björk. Föryngring av aspen sker främst genom stubbskott, men tidigare, efter en BRAND var det vanligt med fröföryngring. Aspen var en av två träarter som dominerade skogen efter en brand. aspen gynnas bäst av naken mineraljord speciellt efter hårda bränder.
Aspen är snarare en lång succession än en renodlad skogstyp. Tack vare sin stubbskottsbildning vilket är mer effektiv vid förökning kan aspen lätt konkurrera ut andra ljuskrävande träd som björk och tall som måste fröföryngras. Det är imponerande att se hur långt ifrån ett stubbskott det kan sticka upp nya träd.
Aspen är det träd som varit hårt ansatt av skogsbruket. I norra Sverige är aspen värd för knäckesjukesvampen som skadar unga tallar. Därför har man vidtagit åtgärder att få bort aspen. Under en lång tid på ett systematiskt sätt har skogsbruket avverkat apsen genom sk fickning, en kombination av ringbarkning och injektion av et hormoslyrpreparat i trädets ledningsvävnad.
Gamla aspar utan ihåligheter är guld värda. Ofta utvecklas en rik moss och lavflora på stammarna med t ex olika fjädermossor Neckera lunglav samt följearterna.
På solbelysta gamla aspar utvecklas asppraktbaggen Descarprentriesina variolosa i barken nära marken. Denne asppraktbaggens ovala bo-ingång kan efter att skalbaggen själv flyttat ut för flera år sedan, hittar bo till andra insekter. Rikliga savfloder ur en asp ger stora insektshopar.
En aspstam kan bli uppåt 200 år gammal. På bördig mark blir aspen inte lika gammal. Det som till slut tar knäcken på en asp är vanligtvis en vindfällning orsakat av ett hackspettsbo i stammen. Sådana aspar är ännu mer utsatta på ett hygge än i en skog. Men aspen är en överlevare som skjuter skarpa skott och till och med en aspdunge kan utvecklas till en enda superorgnism. Därför ÄR det troligt att SVERIGES ÄLDSTA TRÄD är en drygt 10 000 år gammal asp. You go girl!
En grövre asp som efter sin död kan utveckla en mycket rik fauna om stammen är solbelyst. Aspen är VANLIGAST i Småland coh Uppland där den trivs. En insekt INSEKT som trivstfulla cinnoberskalbaggen Cucujus cinnaberinus vars larv lever under barken på nydöda grövre aspar. Detta längs med nedre Dalälven och efter 2 år måste baggen hitta en ny nydöd asp. Det behövs alltså nydöda aspar om cinnoberskalbaggen ska överleva.
Aspfjärilen är anpassad att leva farligt i en brandfarlig skog. som larv lever den på aspblad från ngr m höga gärna solbelysta aspar. Soliga dagar söker sig aspfjärilen till vattenpölar och spillning på marken, där man kan ofta se den på grusvägar. Störst chans att se en aspfjäril är i asprika områden i östra Småland, Uppland och Dalsland (N05).

Naturhänsyn i brukad skog
aspen föryngrar sig mest genom rotskott, men får sällan chans att bli träformig ga det höga betestrycket. utan brand sker föryngring endast med sporadisk fröspridning (N05).
Aspen har ett generellt ett mycket högt naturvårdsvärde. Den måste därför speciellt uppmärksammas vid alla skogsbruksåtgärder. Men under perioden 1950-80-talet ansågs den bringa olycka över tall genom att den var värd för knäckesjukan, en svampsjukdom som bidrog till dö hos unga tallarnas toppskott. Detta onda öga på aspen skedde endast i norra Sverige. I Sydsverige uppskattades den mer för dess positiva sidor. Allteftersom de gamla ädellövsträden blivit allt mer sällsynta har aspen blivit ett allt viktigare träd för hålhäckande fåglar som hackspetten. Redan när aspen är endast 30 cm lång och 50-70 år gammal är den värdefull för hackspettarna: större hackspett, spillkråka och gröngöling.
Vidare är aspen värdefull för epifytiska mossor och lavar. Viktigt att tänka på är att inte kapa högstubbar av aspar efter som dessa har störst värde som gml levande träd. Det är VINDEN som orsakar högstubbade aspar. ASPPRAKTBAGGEN som lever på solbelysta aspar och grön ASPVEDBOCK Saperda perforata som leve i döda aspar som befinner sig i skugga.
I Sydsverige finns endast 1-2% asp. Orsak: Skogsbrand. Det är ytterst viktigt att spara aspen där det redan finns en rik aspfauna som ser aspen som sin värd. Detta gäller framförallt landskap som Uppland och östra Götaland. "..särskilt värdefullt att spara asp där den redan förekommer rikligt." Därför har aspen mycket hög prioritet för trakter i Uppland och vid Dalälven där just cinnoberbaggen lever. Med andra ord aspen har ett stort värde när det gäller mångfalden. Ungaspar på solbelysta marker har ett stort värde ur mångfaldssynpunkt och bör sparas. I kvista lever liten ASPVEDBOCK Saperda populnea och i stammen nära marken lever den stora ASPVEDBOCKEN Saperda carcharias som i sin tur är viktig föda åt vitryggig hackspett som finns i Dalsland coh Värmland. Den mindre hackspetten letar efter uppsvällda gallbildningarna på kvistarna orsakade av just aspvedbocken och hacka fram dess larv. Även sk aspsly har värde för dessa hotade hackspettar.
I svämskogar som regelbundet översvämmas behövs ingen gallring från människans hand, det ordnar naturen själv.

Egenskap: Gammelasp - Signalart: Gelélavar Collema spp. Mindre träfjäril och asppraktbagge.

Egenskap: Grövre nydöd asp: cinnoberbaggen och grön aspvedbock.


Hobbys
Aspen är djurens vän och man kan kalla aspen för det betydelsefulla titeln husvärd/hotelldirektör. Men det här trädet ger inte bara insekterna som Barkborren, spindlarna och fåglar som hackspetten och slagugglan, tak över huvudet, nej aspen är också skogens Ica butik som ger djuren som älgen haren och bävern (Mitchell, 1977) gott om mat. Aspen ger även människan sin ved till produktion av framförallt tändstickor, men till möbler (fanér) och att klä väggarna i våra hus (panel) (ICA Bokförlaget, 1998). Därför är aspen en av de viktigare träden i våra svenska skogar tack vare sin mjuka ved.

Är ett av de största träden i världen..


Utseende & hälsa
Aspen har en smal och rak stam. Som ung växer den snabbt men hastigheten avtar ju äldre den blir. På äldre dar angrips den lätt av rötsvampar och lever därför inte särskildt länge. En gammal asp har en mörk coh skrovlig yta jämfört med en ung asps släta coh olivgröna stam (Larsson, 2004)
Längd: 20 m el längre (Press, 1993). Ljust träd med bred krona (Press, 1993).

Bark - Unga träd har slät vitgrå-gulgrå bark medan äldre träd har grå-svartgrå skorpaktig bark (Georgson, 1982). Grå och slät (Press, 1993).

Kvistar: Unga kvistar är ludna, äldre kala och mat gråbruna (Press, 1993).

Blad - Mellangrönt. OvalRunt. Mjuk sågtandad kant (egen observation). Unga blad är kopparaktiga till en början, men blir senare mellangröna

Blommor: Aspen är en tvåbyggare dvs han- och honhängerna växer på skilda träd (Edlin, 1982). Aspen har långa blomhängen och blommar i mars-april (Georgson, 1982). Han och honhängen dinglar i samlingar från grenspetsarna på skilda träd. Blomställningen är smal av små vanligtvis vindpolinerade (Press, 1993). Blommorna, 5-8 cm kommer före bladen (Press, 1993). Hanhängen har violettröda ståndare medan honhängena har rosa märken. (Press, 1993). Blomningstid i februari-mars. Kapslarna är 4 cm.

Skaft - Ljusgrönt. Platt. Delar en liten kvist med några andra blad. Om man håller upp bladet i skaftet faller bladet åt den ena eller andra sidan.

Skott - Aspen är en tvåbyggare, bild nr: Lövsprickningen sker i maj(Georgson, 1982).

Kortlivat träd (Press, 1993).

Utbredning
Hela Sverige Europa till Japan.
"En asp växer sällan ensam" (Georgson, 1982). Tack vare sitt rotsystem och alla sina rotskott som det blir nya aspar av finns det en asp finns det fler i samma område.
Vildväxande på mager mark över hela Sverige coh Europa (Press, 1993).

Skogsbruksmetoder och lövskogens skötsel
Den vanligaste skogsbrukssättet i sydsvensk bokskog är en typ av trakthyggesbruk med kvarställande av fröträd för naurlig föryngring. Några år innan det är dags att föryngra beståndet brukar man glesa ut beståndet märkbart utan att för den skull låta det bli så ljust att gräs och annan vegetation tar över.
Den ofta mycket täta ngskogen måste röjas och gallras i täta intervaller, betydligt oftare än för barrträd. för att man ska få fram raka och värdefulla stammar. Lövträd som aspen finner man oftast inblandad i barrbestånd, där de tidigare mest ansågs vara till men för barrträdens utveckling o därför röjdes bort tidigt.
Asp föryngras i princip inte avsiktligt men kan tas tillvara till t ex tändsticksvirke (Niklasson, 2005).

Djur i asp
Den sällsynta vedlevande mindre träfjärilen Lamellocossus terebra lever i veden på äldre levande aspar och dess larvgagn skapar savflöder som utnyttjas av flera andra arter (Niklasson, 2005).

Viktiga strukturer - Svampar i/på asp
På levande aspar växer asptickan Phelinus tremulae, och på döda aspar lever barktickan Oxyporus corticola (Niklasson, 2005).
Svamparna är fundamentala arger i skogsekosystem, inte bara genom mykkorrizabildning i marken utan också för nedbrytning av organiskt material, inklusive veden i döda träd (N05). Svampar orsakar röta som gör att trädet dör. Men de är viktiga i störningsdynamiken för rötan gör att trädet lättare bryts, fälls och övergår till död ved (N05).

Fiender
En getingsliknande fjäril, Poppelglasvinge, har en 2-3 årig larvutveckling i veden och som föredrar aspar ståendes i sol i södra Norrland.
Den gulröda larven från Gallmyggorna orsakar runda en rummiga mönster på aspens blad. Bladet blir först ärtformigt och skiftar från grönt till rött.
Aspsaftmalens larver gör slingrande gångar inne i aspbladet. Starkt angripna träd ser silverskimrande ut.

Mytologi och Legender om Aspen


Läkemedelsefftekt
Förr och nu.


Kommer från?
Aspen kom efter istiden när det väldiga istäcket drog sig mot nordpolen. Det trivs bäst i öppna landskap där elden härjat eller där stormen rivit ner.

Källa

Bengtsson R. (1998). Stadsträd från A-Z. Movium, Alnarp.
Asp finns även i Algeriet i norra Afrika. Den växer i nästan hela Sverige utom i Lappland. Den blir 15-20 m hög. Stambarkenär slät och gulgrå i naturen oftast klädd med dekorativa lavar. Vid äldre dagar utvecklas gråsvart skorpbark. Bladen blir gula på hösten, röda blad är tecken på stamskador. Aspen är inte det första träd valet vid nyplantering i stadsmiljö.

Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan.

Mitchell A. (1977). Nordeuropas träd -En bestämningsbok. Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1977.
Blomor och frukt: Hanträd är översållade m tjocka gråbruna hängen som är gulaktiga i mitten av mars när de släpper sitt pollen för att sedan bli gråbruna och faller av. Honträd med gröna hängen4*0,5 cm med rödbruna skärmfjäll coh grå hår. Ulliga och vita i mitten av maj, släpper kort därefter sitt ulliga frö.
Barken: har horisontella rynkor och barkporer. Ibland är barkporerna djupa gropar, förstorade av hackspettar.
Kronan är äggformad och gles. Smala grenar.

Holmåsen I. (1989). Träd och buskar -Nordeuropas vildväxande arter. Stenström Interpublishing AB. Bladen är närigsrika och angrips ofta av insekter. Bladkanten är oregelbunden tandad eller vågig. Redan under vintertid kan man se aspens stora rundade blomknoppar. De mindre bladskotten är gul-röd bruna och något klibbiga, alla hartsglänsande. Den vildväxande representanten i Sverige. Rak cylindrisk stam med luftig krona.
Aspen blommar på nakna kvistar. De rödbruna unga bladen kommer först fram när blomningen sker då frökapslarna släpper ut sitt ulliga innehåll. Anledningen till lövens rödbruna färg är att klorofyllet är inte utbildat från början. Bladen är normalt gult under hösten men en och annan rött löv finns med. Löven förmultnar lätt. Bladen har ett filigranmönster.
Rotsystemet är vidsträckt och ytligt och har en fantastiskt sätt att skjuta upp rotskott. Det tar bara några år efter att man fällt en asp tills det dykt upp unga aspar. Aspen är bäverns stapelföda medan de spädare kvistarna är ett viktigt vinterfoder för hjortdjur, harar och smågnagare.
Marken blir täcks av ett gråvitt ulltäcke. Grobarheten är låg och kortvarig, endast några dagar (bra). Fröna gror 8-10 dagar efter sådd. aspen slutar växa vid 60 års ålder.
Längsta aspen i Sverige: 26,3 m i Värmland. Bredaste aspen: 3,12 m i omkrets av en höjd på 18 m i Östergötland. Angrips även av Eldticka och svavelticka och andra svampar. Hackspettar gillar att hacka bon i aspar vilket också blir aspens fall efter en storm. Aspen knäcks just där.
Aspen har sin egen mykorrhizasvamp: aspsoppen.
Aspens ved är gult lätt och mjukt. En halv kubikmeter aspträ ger 1 miljon tändstickor. Veden kan även användas till pappersmassa.

Press B. (1993). Europas träd -En fälthandbok. Bokstaven Text & Bild AB. 91 29 61713 8

Edlin H. (1982). Skogens träd -235 beskrivna arter. SKOGEN-förlag, 1980.

ICA Bokförlag. (1998). Träd i skogen.

Georgson K. (1982). Träd och buskar vintertid. Fältbiologerna 1982.

Larsson B. (2004). Träd och buskar i norr. Skogsvårdsstyrelsen, Norrbotten. ******

Niklasson M. & Nilsson S. G. (2005). Skogsdynamik och arters bevarande. Författarna och studentlitteratur 2005. 9144034466

Ryvarden L. (2001). Träd. ICA Bokförlag AB, Västerås. 91 534 2227 9

Strandhede S-O. (2002). Farliga och ofarliga växter -Från A till Ö. Bilda förlag, Stockholm
Asppollenallergi uppges vara ganska svagt. Besvär kan utlösas vid fröspridningen.
I odling ser man mer av hanträd än honträd helt enkelt för att de är vackrare vid blomningen samt att den "skräpar" inte ner lika mycket som honträden.
Liksom videarter har asp använtsinom folkmedicinen för utvinning av salicylsyra. Från Finland har rapporterats allergisk kontaktdermatit orsakad av salicylalkohol i aspbark.

Widén M. (2002). Sveriges vildväxande träd och buskar. Studentlitteratur 2002.
Vackra bilder.
Det äldsta trädet tillsammans med
Tillsammans m björken det äldsta trädet i vår flora. Förekommer i hela landet. Härdig mot låga temp. Växer på både fattig och näringsrika jordmarker som ler eller kalkrik jord med rikligt och rörligt vatten t ex i sluttningar. Är ett av Sveriges snabbväxande träd i ung ålder. inte särskilt hög. Rekordet på asp är 32,5 m lång i Pixbo Västergötland. Vid Sjöö i Uppland ska det finnas en jätteasp på 4,40 m i omkrets.
Pga svag motståndskraft mot röta blir aspen sällan över 100 år. Skogsindustrin hugger ner asparna när de är 50-70 år gamla. Aspen kräver ljus inte bara ovanifrån utan även från sidorna. Den slåss om ljuset precis som tall coh björken.
Rotskott bildas lätt som skjuter snabbt några meter i höjden under det första året. Speciellt efter att en asp blivit nersågad bildar den snabbt coh många rotskott och som människan förhindrar genom att ringbarka träden några år innan den ska huggas ner så att näringen sipprar ut.
Löven tittar fram strödda på aspen. På aspens ungdomsplantor är bladen mer hjärtformade än runda samt finludna och kan bli upp till 20 cm långa.
Blomningen sker i april för asparna i söder och efter pollenspridningen blir hängena grå aktiga coh fälls ganska snart. Honhängerna kan bli upp mot 18 cm. Först släpps fröet md sin vita hårpensel som följer lätt med vinden.
Uppträder gruppvis eller i blandning med björk och gran. Unga träd från samma stammoder/fader är samma träd med samma arvsanlag och kan kallas klon.
Aspen har ett löst virke och angrips lätt av svampar som eldtickan som orsakar röta och innanföruttnelse. Svampangripna trädstammar får hyresgäster som hackspetten som bygger bo i stammen och senare används bona av andra fåglar. Aspvedbocken gillar också asp speciellt larverna som gnager under barken och i veden ibland djupt in. Det är främst yngre träd som är illa ute.

Träd i närmiljön

Arbetsuppgift 1


Bandhagen







-Träd?
Lena grådaskiga gröna
6,5 cm lång [största]
Smala spetsiga blad+sågtandad kant.
5 blad på ett skaft
Flerstammig

Under bladet
Vit kokong/puppa
4 mm hög




Björk
Hjärtformade mörkgröna blad
Sågtandad kant
5 cm lång
Gulnar först av alla träd på hösten
Skaftet är mycket kort 1,3 cm lång
5 blad på en kvist

Bok?
Olika gröna nyanser om det är samma träd.
Skaftet är triangelrunt




Bok?
mellangrön smalt blad
9,5 cm långt
Lime aktig småtandad kant
Skaftet är triangelrunt


Rönn
Mellan grön nyans
Sågtandad kant
8 par blad + det nionde på ett skaft.
Runt skaft/kvist


Lönn
Mellangrön nyans
14,5 cm lång
Rött skaft, 18,5 cm lång
Ljusgröna näsor, 1 par/skaft
5 löv+ 1 par näsor/ kvist

Hästkastanj
Ljusgrönt blad bestående av
7 ballongformade löv/ skaft
Sågtandad kant
21 cm lång
Runt skaft, ljusgrönt

Asp
Mellangrön
7 rundovala löv/ kvist
Tjock kvist
Platta ljusgröna bladskaft

Skol[mjuk]start ht07

Lärarutbildningen, termin 2
Tom Tits, första skoldagen 9-16

Mjukstart
Med en mjukdjursspindel i sin ena hand stiger läraren upp på scenen. Först blev jag förvånad men så tänkte jag att en liten show inte kunde vara helt fel. Under nästan hela dagen följde spindeln henne vart hon än befann sig.

Måla blad, skratta, blåsa fjäder, plocka löv på gården, måla vatten och dansa loss var det som hände under första dagen. Snacka om mjukstart!

Läxa I
Se vilka träd som finns i min närmiljö här hemma. Följ broschyren från skolan.

Läxa II
Välj ut ett träd och ta reda på så mycket du kan om det.

Läxa III
Tänk ut vilken insekt jag vill rita av och göra en huvudbonad av.

OBS!
-Terminsmärket.
-Matsäck ons 12 sep.

Semi 5

Förskolebarns gemensamma lekar
Annica Löfdahl

Kap. 7, s 111-125, Vad betyder innehållet i barnens lekar?
Kap. 8, s 127-136, Att förstå barns kommunikation


Valda begrepp
Roller är viktiga för lekens innehåll utan dem blir barnens möjligheter till till att skapa mening och förståelse för sin omvärld begränsad. Det är de generella rollerna som gör att innehållet i leken blir synligt.

Lekvärld /scen
Många av barnens lekar innehåller ologiska (ur vuxen perspektiv), expressionistiska, spontana och varierande scener, och när en scen ändras, förändras även handlingen.
Ex: Farliga tigrar kan komma in i en familjelek för att krydda leken med spänning och dramatik.
Transformationer används i lek och kan vara t ex en kudde blir en planka eller delfin.

Legitimt perifert deltagande
En perifer roll är en lågstatusroll. Rollen tilldelas till yngre barn eller till flickor som vill vara med i en pojkdominerad grupp eller pojkar som vill vara med i en flickdominerad barngrupp. Om barngruppen inte kan hitta en perifert roll utesluter man barnet.


Diskussionsfrågor
1. På förskolan Bikupan delas barnen upp i yngre och äldre grupper så att barnen kan leka ostört. Hitta för- och nackdelen med detta?

2. Om du som pedagog ser att ett dominant barn inte bara bestämmer väldigt mycket i lekarna men också roffar åt sig önskvärda roller, hur skulle du gått tillväga?

3. Vilka lekar är bra respektive dåliga när man som pedagog försöker få med alla barnen t ex under en sångsamling?


Bokrecension
-Se sidan 114, roligt förvirrande:
"Den dramatiska formen som har en klar början och ett tydligt slut är svår att upptäcka. "

-Svårt att skriva om ett särskilt begrepp när begreppet finns i mer än ett kapitel. Man måste jaga det genom hela boken. Jobbigt och frustrerande

VFU maj

Måndag 7 maj, 8-15

Pedagogen behandlar mig som ett barn, 3-5 år. Pedagogerna pratar indirekt till mig. Idag när en pedagog såg att limflaskan användes vid fel bord började pedagogen prata indirekt till mig genom barnen genom att säga: Det förstår du väl flicka lilla att vi har ett speciellt bord där vi limmar och målar och att vi vid detta bord endast äter.

Pedagogen behandlar mig som ett barn. Barnen kommer fram till mig och säger att de fryser om sina händer och jag går in med dem till kapprummet. Jag hann göra detta två gånger när en pedagog kommer fram till mig och undrar vart jag ska ta vägen. Barnen är iskalla om händerna coh vill ha sina vantar svarar jag. Och får klartecken att gå in med barnen. När jag kommer ut säger samma pedagog att jag ska säga till när jag går in med någon av barnen annars tror de övriga pedagoger att barnet är försvunnet.
Jag har under min tidigare praktiktid inte sett eller hört att någon av de andra pedagogerna någonsin talar om för någon av de andra pedagogerna att nu går hon in med ett av barnen.
Har jag observerat dåligt?

Pedagogen behandlar mig som ett barn. Jag sitter ner med en kille som ska påbörja sitt helikopterprojekt. En tjej vill måla en trolldegsfigur och undrar vilken färg (material) som hon kan använda och killen anmäler sig direkt att vilja hjälpa henne. Jag tyckte det var en bra idé att barnen hjälpte varandra och berömde killen vilken fin gest det var att hjälpa någon annan. När han för andra gången erbjöd sin hjälp åt samma tjej satte pedagogen stopp för det och tyckte att tjejen kunde gott ta hand om sig själv. Killen tittade frågandes på mig och jag själv måste ha sett ut som ett levande frågetecken eftersom jag tittade frågandes på pedagogen.
Tanke: Är det fel att hjälpa någon att hitta det som denne inte kan hitta?

Idag kändes det som att jag bara gjorde fel. Jag är där för att göra observationer samt ta en liten del av deras verksamhet. Känner pedagogerna sig hotade av min närvaro? Observerar jag för mycket? Är det där skon klämmer?

Is gillar att bygga. Jag har sett, lärt samt fått det bekräftat en gång för alla att barn är copycats i varandras beteende och aktivitet. De är ett kollektiv. De är sociala. De vill hjälpa varandra. Barnen är helt enkelt utsvultna.

Em försökte till och med närma sig Is och ville vara med på en bit hörn av hans projekt Helikopter. Is hade börjat prata om något som lockade Em och som Em själv började prata om samtidigt som han försökte få vara med i projektet genom att närma sig fysiskt, men där tog det stop. Helikoptern var ett enmansprojekt ohc jag var den enda som fick hjälpa till.

Den dominanta flickans pappa frågade sin dotter i kapprummet: Har ni bestämt vad ni ska leka idag då? Inte undra på att flickan är som hon är. Hon ska vara bestämd för det har ju pappa bestämt på ett indirekt sätt.



Tisdag 8 maj, 8-15
Barn måste inspireras för att de ska komma igång.
På sångsamlingen vill en del barn röra på sig.
I skapande verkstaden vill de gärna kopiera varandra.


SÅ hade en tröja på sig idag som visade ett tryck med en fe som höll i ett trollspö. Jag föreslog att hon kunde göra ett sådant till sig som hon kunde leka med sedan. SÅ gjorde först ett trollspå till sig senare under dagen fick hon beställning på 4 spö som hon skulle göra till de andra tjejerna. SÅ var mycket glad över att ha fått den uppgiften.

IS bestämmer fortfarande över vad jag som vuxen kan och ska göra åt/ för honom. Idag var mycket som störde honom i hans projekt "Helikopter".

MI ville att jag skulle strunta i IS eftersom han hade lagt beslag på mig alldeles för mycket "strunt i han" sa hon och ville att jag skulle putta på henne medan hon satt på en cykel.
MI ville att jag skulle skriva "Olivia", men jag ville att hon skulle lära sig det själv. Först pekade jag på ett ord som innehöll "O" sedan började jag "rita" med fingret på pappret, ingen bra idé. JAg tog sedan 2 kvistar som låg på bordet och gjorde ett "L", men av någon anledning skrev hon ellet upp och ner och det slutade med att hon blev till ett åskmoln och gick sin väg. Vad gjorde jag för fel? MI är 4.

EM gråter på som vanligt. Han är en liten olycka som drabbar både andra och sig själv och som vanligtvis slutar situationen med hans tårar. Han vill inte hjälpa till med att städa bara busa. Där det finns gråt är han närvarande.

Ons 9 maj - PO-dag
9-12 Gläntan
13-16 Farsta gymnasium

Gläntan
Handledaren ville att barnen skulle rita av sina ansikten. 1) Samling på golvet om vad som finns i ansiktet. ögon näsa mun kinder panna öron. Barnen fick sedan sätta sig vid bordet och rita av sig själv. I verkligheten apade sig AL o SÅ och drog med MI. Handledarens tålamod tog slut och särade på flickorna, men det hjälpte inte. MI var negativt till idén att rita av sig själv pga att hon tyckte det var svårt och för att hon redan hade gjort det på sitt förra dagis och tyckte att uppgiften var tråkig. Arg och irriterad. En flicka ritade både knopp och kropp. RE är +osäker på sig själv. Hon frågar alltid andra hur hon ska göra. Men hon ber aldrig en pedagog om hjälp. MI ville att jag skule skriva en flickas namn och jag tyckte det var ett utmärkt tillfälle att lära MI 4år att lära sig skriva någon annans namn. Hon protesterade omedelbart om att hon inte kunde, men fattade pennan ganska snart. Först visade jag med fingret på pappret hur hon skulle skriva den första bokstaven. Den första coh andra bokstaven -Inga problem. Tredje bokstaven, L gick inte. Jag tog två kvistar som låg på bordet och gjorde ett L. Hon ritade L:et upp och ner. Jag försökte en gång till med ett flygande pekfinger ovanför kvist-L:et, men icke. Efter 5 försök blev det för mycket fel och hon gick sin väg. Jag gav inte upp. Jag skrev ner namnet på ett papper och gav MI pappret, men det var försent.

Jag själv lekte Björnen sover och bro bro Breja med stora barn i samlingsrummet.
Dagens lektion: Al

Farsta Gy.
Uppgift - Dilemma
En flicka är fräck i mun och skrämmer andra barn. Vad göra som pedagog?

Gästföreläsare
Farsta gymnasiums Vaktänglar mot obehöriga och sprit och knarkoch Friends mot mobbing.


Torsdag 10 maj
Trolldegsbak med 3 3-åringar, en pojke två flickor. Från början förstod inte barnen vad som hände verkade som men de såg att något var på G. De satt tåligt vid bordet tills jag kom till bordet och skulle förklara vad vi skulle hitta på. De verkar fortfarande inte riktigt förstå. Jag bad om deras hjälp att ta ingredienserna till bordet. Barnen hjälpte gärna till. Jag hällde i mjölet i skålen och gav saltpaketet (1 kg) till KE som hällde försiktigt ner det på mjölet i degbunken. Hela tiden ställde jag frågor för att se om de förstod vad de höll på med. Vad var det som vi hällde i nu? Efter att KE hällt i lite salt gav han paketet till SJ som i sin tur gav paketet till mig som jag lät passera till EM. Barnen turades om att hälla ut saltet i skålen utan att jag behövde säga mycket mer.

Efter att jag hällt i det kokta vattnet med oljan blev degen riktigt varm. Barnen fick efter ett tag känna på den varma degen. Oj! Vad varmt det var. De kände på den varma degen några gånger och lade på ett brett leende. Barnen fick var sin liten degklump att knåda. Det blev mer stick fingret i degen leken än knådande så jag tog tag i knådandet. Barnen skulle sedan kavla ut degen och börja trycka ut figurer, trodde jag. Fingerleken och att få deg på tummen var mycket mer spännande samt att låta degen få vandra från det ena örat till det andra. Jag frågade vad de ville göra och när det inte gick, plockade jag fram 5 olika leksaker och lade dem på bordet. KE ville göra en telefon men gjorde inget. Jag bestämde mig att skära ut en telefon ur min degklump. Resultatet blev att KE ville ta min telefon och säga att det var hans. suck. Barnen började använda bakformerna. EM var den som tryckte ut flest och förstod uppgiften bäst och hon var nog yngst i gänget. KE tryckte ut två bilar vilka jag ristade in hans namn på och gav figurerna tillbaka till honom samtidigt som jag fick en tredje bil av honom. Efter att ristat in namnet på den tredje bilen hade de andra två "försvunnit" in i KE degklump. SJ smulade mest med degen och gjorde små små abstrakta figurer och kallade de för små grisar.

Min tanke med trolldegen var att barnen skulle bidra till ett akvarium som alla barnen skulle deltaga i. I alla fall de som frivilligt ville bidra med något.
Trolldeg med yngre barn ska jag itne förvänta mig att det blir som jag hoppas på. Från början trodde jag att barnen skulle i alla fall göra figurer ur degen, men de hade mer känsla för att leka med degen. Att göra figurer ur degen var inget mål i deras ögon.

Ruben tog frivilligt utan att jag bett honom att ta pappret och glaset som låg kvar på bordet. Det värmde i hjärtat. Jag har tidigare observerat barn som jättegärna vill hjälpa till med dukningen. Ibland får de hjälpa till, men inte alltid.

Pedagogerna vill att jag ska ta reda på varför en flicka är så ensam. Jag ska få in henne i gemenskapen. Hon gillar inte att skapa som många av de andra barnen där jag ofta sitter pga de tre aktviteterna som jag förbereder. Ska försöka få med henne på aktivitet nr 2 Akvariumet som jag vill att all barn ska hjälpa till och fixa. AL o SÅ har redan paxat att ta hem fiskespöet. SÅ frigjorde sig lite från AL igår när hon valde det andra träpinnen till att göra ett fiskespö. AL målade akvariumet.


Fredag 11 maj, 8-15

Akvarium (projekt 2)
SR och SJ hjälptes åt att måla utsidan av skolådan.
De leker även ute på gården

Städdax innan mellisen
Emil sparkar undan stora skumgummi lego. Jag ber honom

Mellis
Barnen började skruva på sig efter att ha ätit upp. RU var nästan färdig med sin smörgås och hade ett halvt glas mjölk kvar att dricka upp. Han meddelade pedagogen att han behövde kissa. Han kom inte tillbaka. Jag hittade honom i kapprummet med de andra barnen som var på väg ut. Motvilligt gick han med tillbaka till bordet. Jag bad honom att ta bort sitt glas med mjölk och den halvuppätna smörgåsen. Men där tog det stopp. Han satte armarna i kors och ville inte samarbeta. Jag försökte med alla repliker jag kunde komma på, bl a sa jag:
1. Att de andra barnen hade städat undan efter sig

VFU april

Barnen kom ihåg mig!! : )

måndag 7:30-14:50
Blankett/Tillåtelse: Ta reda på om vi ska filma eller inte.

2 nya barn:
Tindra blyg i 15 sek. Sen var vi "oskiljaktiga" resten av dagen.
Filip träffade jag först på samlingen. Inte blyg.

Ute - Aktiviteter
> Plocka kottar o gräs.
> Plastbilsåkande o cyklar (för lite barn klagar).
> Plastbåtar (för lite).
> Sandkakor.
> Rushkana + klätterställning.
> Gunghästar.

Förhållningssätt till sig själv
> Står/sitter för sig själv.
> Tittar på andra.
> Funderar el inspirationslös?

Förhållningssätt barn-barn
> Lätt för att haka på andra barn, gäller ej alla barn.

Förhållningssätt till frökarna (inkl mig)
> Titta-på-mig-C-vad-jag-kan-fröken! "Men titta då!".
> Hålla hand (Tin+).
> Kram o puss. > Känsla av för lite kärlek?
> Hålla hand.
> Armbrytning.
> Kommer till mig när de behöver hjälp oavsett hur bra de känner mig oavsett kön.
> Jag -En pojkes favoritfröken.

Samling
Barnen odlade kattgräs, gräs och vitlök innan påsk. Pedagogiska frågor: vad är detta för något vi har odlat. Berätta för Lp. Mi visste mest. Hade svårt att kontrollera sig med svaren och svarade rätt ut. Flickorna var mer på hugget än pojkarna. Pratade i munnen på varandra. Blev ofta tillsagda att vara tysta. En i taget är inget de har lätt för. Svårt att förstå Ru's verbala språk.

Inne Aktiviteter
> Spel.
> Spika i bild
> Skriva sitt namn
> boktittning
> bilar
> dockor

Förhållningssätt - till sig själva
> Står och tittar beundrar funderar
> Dockan är flickans bästa vän -enda vän?
> Inne i sin egen värld

Förhållningssätt - barn-barn
> Al-Mi-dockor
> Ett barn plockar/serverar/ fram ett spel, pärlor, papper, tågbana och andra hakar på oinbjudna. Barn som inte är starka att säga ifrån får tex spelet ifrån taget. Ger upp, hittar ngt annat och samma sak händer.

Förhållningssätt - barn-förskolelärare
> Bra. barn är otåliga lyssnar itne alltid på fröken pga för mycket i sin egen värld
> L gav orättvis behandling av barnet som plockade fram spelet.
> Barn som faller och slår sig ska man inte säga t ex "gjorde du dig illa?", säg med ett leende el uppmuntran i rösten: "Oj! Vad hände? Vad hittar du på?"

Lunch - Spagetti Cabonara
> Alla barn protesterade mot såsen i glasskålen
> Först med att smaka en droppe, tyckte inte om det, trodde -startskottet, icke
> Mitt knep: Såsen innehåller skinkbitar ät bara dem. Alla utom Mi åt. Rebe ville ha mer sås.
> Mitt knep: Ta mer sallad. "Orange tunga", "gröna tänder", spagetti tunga
> Mitt knep: Ta mer dricka, "spökvatten".

Vila (40-60 min)
> Alla barnen vilade idag.
> 40 min Mi o Kel kan ej vila mer. Mi-bok, Kel-bilar

Tisdag 19 apr 2007 - 7:30-14:50
Frukost/ Lek
> SÅ balanserar på plast-gunghästen. Re vill vara m. Så tar hand om sin lillasy Is. Förflyttar mig från frukostbordet till mattan, flickorna har dragkamp mot/om mig. SÅ visar ett flertal gånger att hon är den som hjälper mig i dragkampen mot Re. På Haren ff dragkampen o Mi hoppar in i Reb ställe. Jag sätts i fängelse varför får jag itne veta fast jag frågade. Flickorna visste inten ens själva varför de satte mig där. SÅ låste upp och släppte ut mig.
> Kel leker m bilar på Snigeln.

Ut
> Barngrupper på 3 o 3 i skogen som lockar många barn. De mindre under 3 sitter mest i sandlådan. Ngn pedagog kanske sitter med i sandlådan m oftast inte.

Samling & blöjbyte
> Bytte blöja på LilleLi 4år. härmade allt jag sa men inte på ren svenska.
Var icke med på den.

Lunch
> Falukorv med potatismos, grönt = gott

Vila /Bokläs
> I soffan: Mi, Is, Reb. Sofia. Al läser, berättar mest för sig själv och tittar på bilderna till slut visar hon bilderna för de 2a. Jag ber henne berätta om bilderna: Vad är det som brinner. varför brinner det? Hur många brandmän finns det på bilden? osv.

> Kerstin tar över bokläsandet. Presenterar boken o ff Astrid Lindgren. Pratar lite om henne. Frågar oim barnen vet vad en ff är. Läser först visar bilderna sen. Kan ni säga Ylva-vi? Flickorna är rastlösa. SÅ har svårt att sitta still. Al: Varför visar du inte bilderna? SÅ vill se bilden m Ker drar boken till sig. SÅ blir sur o börjar slå hälarna mot soffkanten. Tillsägning flera gg "sitt ordentligt!" med en skarp röst, att barnen ska vara lugna. Längre in i berättelsen lugnar barnen ner sig och lyssnar mer. Berättar om "Min moster lever": Mi. Alba: min morfar o mormor lever. Bilderna i boken är målade av arnold ? Kerstin: Läskiga bilder.. Nähä säger Mi: blomman har ögon och mun. Al: Jag får se. Barnen tycker att det är viktigt att titta på bilderna. Barnen verkade ointresserade efter ett tag. Al: tjuvar finns på natten. Hur gör man när man nynnar. Barn vet. Is hade svårt att sluta. Kerstin tokig. En av tjejerna sitter mest still och lyssnar o ger sällan frågor.

Lek
> Pärlor. Is vill göra armband.

Mellis
> Barnen är skeptiska mot medvursten vill inte ha den. Jag: -M ni åt ju korv idag och nu vill ni inte ha korv. Jag ska iaf ha korv på min macka. Mi: -Vad sa du att det hette? -Medvurst korv. 3 av 5 barn åt medvurst sen utom filätarna.

Ut & Hem
SR: Hej då! Tack för idag! Skakar hand m mig. Tindra ville ha en kram. Alla ville ha en kram.


Onsdag 18 apr 2007
Frågade om fösk människo syn - det kompetenta barnet självkänsla..
Frågade om de hade grov- o finplanering. Ja, men fick inte se ngt papper på det.

Frukost/ Lek - Snigeln
> Kel o SÅ ville inte ha frukost, men äggdoften lockade Kel och SÅ hakar på. Copy?

> SÅ visar mig sin nya rosa keps med fjäril. LP frågar vad det är för djur på kepsen kniper hon. Typiskt SÅ. Hon sätter kepsen framför mina ögon så att jag ej kan se. Jag äter upp den. Kepsen blir skrynklig o hon avlägsnar sig fr mig med ngr steg i taget, kastar kepsen på golvet, stampar på den och vill slänga den säger hon, för nu är den ful. Jag har skrynklat till kepsen när jag åt den och är den för ful för att bäras. En kepsrynka ramar SÅs värld. Jag visar henne min keps. Det tar ngr min innan hon blir glada SÅ. Min keps har samma färg som ditt hår -brunt, säger jag. Lockar henne. Då och då under dagen är hon klängig. Är jag förlåten? Det verkar så.

Hon visade mig hur hon lärt sig rita stjärnor igår. Mi vill också rita men inte stjärnor. Hon retar SÅ för att hon ritar m gul tusch medan hon själv ritar m rosa. Rosa är bäst rosa är nr 1 rosa ger status. Mi vill inte att SÅ tittar på hennes teckning hela tiden. SÅ visar sin teckning och Mi visar sin.

> Is vill hålla på m Gotland. Klipper ut en stor karta över Gotland. Han klipper ganska bra, men hans kreativa tankesätt är lustigt. Han vill ha vitt papper under bilden. Vill klippa bit för bit istället för att limma fast kartan på pappret och klippa runt om. Lp visar. Gotlandskartan blir en skattkarta. Gotland passé?

Ut, men inte idag >Safari inomhus pga regn
> Samling i kapprummet. En mans led yeah right! H2OFlaskor och frukt bärs av Kristina. Vi ska gå på Safari. Djur ligger utspridda över allt i storarummet+ataljén. De minsta tycker det är spännande och vill så fort som möjligt röra leksaksdjuren. Ped:en vill annat. Rak led o inte röra djuren. Sjung o var glad. Imse vimse spindeln.. Nästa djur flodhäst och nst sång. Al blir tillsagd måste gå sist. Blir sur o går sin väg. Surar i flera min. Hakar på senare, m arg som ett bi på Ker.

Samling
> Frukt o vatten. Ker: Vad det roligt m Safari? Nej skriker Al o SÅ hakar på m 1 nej. Varför var det inte det? Det var itne roligt att sjunga. De andra barnen säger inget pga Al?

Lunch
> Dill fisk o kokt potatis o sallad o vatten.
> Mi o SÅ vill ej ha fisken. Lockade dem att äta potatisen för det var ju gula tänder o grön tunga o orange. Rub o Kel åt upp allt.
> Bajs o kissprat m flickorna efteråt . De tog upp samtalsämnet. de skulle mata mig m d.
> Mi o jag armbrottades. Muskelprat.
> SÅ mittemot sträcker sig efter mig. Kel också.

Vila/ Lek
>Is, SÅ, Mi o Al sitter i soffan jag läser Emmily och havet. SÅ o Al stör med viskningar och prat om den bruna dockan som Al håller i knäet samt de springer till o från soffan, men skärper sig
när jag börjar förhöra dem om varje stycke jag precis läst för att få veta om de har förstått t ex vad är-frågor: ströming och aborre och vad fåglarna på bilden heter. Förhör o visar de stora bilderna, gör de lugna. 1-0 till mig.

Al: -Efter bokläsningen får vi göra vad vi vill och kutar iväg m SÅ efter sig. Mi stannar kvar i soffan m dockan. Vet inte vad hon ska göra.

Is > vill bygga en giraff av toarullar som han sett i en bok o vill att jag hjälper till. Han väntar otåligt bredvid soffan o vill att jag kommer nu. "Kom nu då!". Jag har inte mycket till val. Killen har idéer o är kreativ till tusen, men orkar oftast inte göra färdigt allt på en gång och säger att jag ska fortsätta att limma. "Jag bestämmer". -Då tar jag hem giraffen när jag är färdig m den. Is: -Nä... Han fortsätter och limmar lite till sen är det tid för mellis.

Mellis
> Is hjälper t att städa undan om jag ber honom.
> Flickorna flyr fältet en bra stund innan det ska städas. Fly-Rutinerade.
> Knäckebröd, mjukbröd, ost, medvurstkorv, saft, mjölk, smör.
> Ru tyst bråkar inte vad han itne vill äta.
> Mi o SÅ bestämda vad de vill ha inte ha. Lite copycats. spec SÅ.

Hem
> Hej då o kram SR, Mi, Is, Ol, Kel, SJ, SÅ, Al, Ali

Torsdag 19 apr 7:30-15:30

Lek
>Sprattelgubbe. SÅ hjälpte mig att klippa i pappmallen. Glad att få hjälpa till. Hon vill känna att hon duger är behövd. Aliss kom med en bula i pannan berättade om hur hon där hemma klättrade upp på bordet o föll ner i golvet.

> SR vill också rita säger hon när hon kom, men agerade som att hon inte visste var papperna låg någonstans fast hon fick klart godkänt att det bara var att gå och hämta papirus och börja rita.

> Tindra satt bredvid mig o klippte ut små små pappbitar typ konfetti. Berättade o visade mig hela tiden hur hon gör sig illa på saxen, klämfinger o peta sig i näsan m saxen.

> Barn + saxar = farligt. Barn petar o viftar m saxen mot ens ansikte o jag måste upprepa mig hur farligt det är o hur barnen ska göra efter att de klippt färdigt ett moment: lägga saxen på bordet.

Ut
> Kel cyklar.
> SR+SJ i skogen.
> Tindra på gunghäst: Jag har varit i thailand. Jag kan berätta var det ligger. Det ligger mellan Grekland och bredvid Öland. Fröken. Titta på mig när jag pratar m dig. Jag började ta upp ant.blocket ur fickan.

Sångsamling
> Ja höll i sångsamlingen. Mormors (prästens?) lilla kråka + Det var så roligt + Bro bro breja, visa och lek. Fröknarna tyckte det var så bra o rolig idé att de ville stå som bro. Där rök min idé eftersom jag ville ha barn. Nu stod där två jättekvinnor som är hårdhänta mot barnen genom hårda armtag o tillsägningar
Hon har svårt att ta egna initiativ o är hellre ett stöd, matta o hejarklack åt andra mer dominanta personer.

Lunch
Hamburgare. Barnen ska äta hamburagaren m bestick -små bitar ska skäras o stoppas i munnen, sitta stilla äta som en vxn o föra samtal på normal ton. De är inte längre barn.

Vila/ Barnboksläsning
> Al o SÅ hade var sin korg med dockor o tillbehör. Dessa 2 e besatta av dockor. Pratar om sina dockor o struntar i om de avbryter för det är de medvetna om att jag finns där o ska läsa en bok. Ibland är de själviska o vill duktigt djävlas m en. Läxade upp dem m strängd röst hur otrevligt det är att det finns folk som avbryter hela tiden. Att det inte alls är snällt. Pedagogiska frågor o bokbilder är den enda lösningen. Det mynnar ut i en trevlig stämning.

Aktivitet

> Flickorna gör mycket väsen och jag sjasar iväg dem t ataljéhörnet. SÅ tycker att jag är dum o vill inte bjuda in mig på sitt kalas. Hon pendlar mellan SÅ o Al. Jobbigt för mig jobbigare för henne.

> MixMax lugnar SÅ lite. Hon blir inte så upptagen av dockpratande som Al.

> Is, gul giraff ett toarullejobb. En kille m + krut i sig som ändrar sig, tröttnar ganska snart, vill bestämma över en, ger mig kommando; han boss jag slav. "Jag kommer inte att ångra mig." Is vill korta halsen efter att precis satt ihop t-rullarna. Omständig kille. Tänker omständigt o tänker ut omständiga lösningar. t ex hur han sätter toarullen mot det gula pappret som ska klä rullen. Lägger rullen på fel sätt o säger att pappret inte räcker. Stort suck. Krävande kille som säger till sin vän Kel att Kel får vänta för Is har bråttom att få tejp. "Jag kan itne vänta. Jag behöver hjälp."

> SR kär i Oskar 14 praktikant. Vågar inte närma sig. -Du tycker om honom, säger jag till SR. -Nej, säger hon m ett stort leende över ansiktet o begraver el vänder bort huvudet. Hela tiden är hon nyfiken om O är kvar o tassar på tå mot O:s håll o ställer sig 15 m bort fr honom för att snbt kuta tillbaka.

> K60 en konfliktlösare i gr. Alltid lugn. Nickar inte medhållandes när ngn annan pratar utan lyssnar hela vägen ut o säger sin ståndpunkt sen. Finns mycket att lära från K60. Tycker att barnen 3-4 år ska få lära sig grundfärgerna RGB o inte alla färger samtidigt. De ska blanda t ex gult o blått för att upptäcka d magiska. Bl färger idag.

Aktiviteter - Sax - Blyerts - Papper - Tejp - Måla - Leksaker


Mellis
> Det finns inget svårare än att säga till barnen att städa för att snart är det matdags. Alla fröknar har det svårt att styra barnet dit man vill. Barn protesterar, agerar neg vägrar lyssna o vill absolut inte veta ngt av vad städning heter. Ordet städning får inte lov att leva i deras värld. M det finns en tjej som aldrig bråkar och tar t o m egna initiativ. Jag behövde sällan be henne om något. Hon hjälpte till m glädje. Hon är ett drömbarn som har svårt att hitta en bästis.

Toa
>Al sa att hon pruttat i samling- o vilorummet. Ville inte gå på toa. En stund senare sitter hon där o gör pru... gjorde bajs på toaletten. Oj det kom en till, kunde hon säga.

Hem
Kram och lyfte flickorna. Kram från Kel. Is ville inte veta av. Puss från 3 Sof:or.

Seminarium 4

Borgunn Ytterhus
Barns sociala samvaro
Lund: 2003

Kap. 9, s. 196-201

Synligt "annorlundaskap"
-stigmatiserande eller solidaritetsframkallande?

Barn med synligt annorlundaskap
"trevliga" >> Leker med vanliga barn. Accepterad.
"trevliga och sjuka" >> Den sociala kompetensen sätts ur kurs, men accepteras och får ett anpassat bemötande från de vanliga barnen som i sin tur krävs på kamratanda.
"konstiga och sjuka" >> Uppfattades om obegripliga. Vissa bröt ofta mot de sociala reglerna och gav motstidiga budskap till de vanliga barnen som gav tillbaka motstridiga återkopplingar.

Barn med osynligt annorlundaskap
"konstiga" >> Bryter inte mot regler. Visar inget konkret initiativ. Presenterar sig som ovanlig. Exkluderar sig själv från gruppen. Blir ointressant i de vanliga barnens ögon.
"Konstiga och tröga" >> bröt mot sociala regler, visade ingen vilja att leka och uppfattades som obegripliga, oförutsägbara och obehagliga av de vanliga barnen som tillrättavisade och undvek dem och valde i första hand andra lekkamrater.

Synligt "annorlundaskap" (annorlunda ansiktsuttryck, "ont i benet") är avgörande i en kategoriseringsprocess när barn väljer sina lekkamrater. Denna kategorigrupp accepterades lättare än gruppen barn med osynligt "annorlundaskap" eftersom de uppfattas som "konstiga och tröga" eftersom dessa barn är oförutsägbara och bryter mot sociala regler och visar ingen vilja till lek. Vanliga barn tillrättavisar och undviker dem och prioriterar andra barn som sina lekkamrater.

Osynligt "annorlundaskap" är barn som ses som "konstiga", de bryter inte mot någon social regel, men visar heller inte något konkret initiativ och de presenterar sig dessutom som annorlunda gör att de exkluderade sig själva från de vanliga barnen som uppfattar dem som ointressanta, obegripliga och obehagliga.

Stigmatisering är att upplysa samhället om en individs låga status och kommer från det grekiska ursprunget stigma som betyder kroppsligt märke efter sår eller brännmärkning (Ytterhus, 2003)
Stigma kan även vara "smittande", t ex om en person umgås med kriminella är risken stor att denne också uppfattas som kriminell.

Diskussionsfråga

Seminarium 1

Veckans centrala begrepp är:
Etnicitet - Tillhörighet till en grupp Katolik

Genus - skiljer man på begreppen kön och genus, där kön motsvarar det biologiska könet medan genus står för det sociala. Klänningar, men olika färger. Leksaker bilar coh dockor och nallar och ritblock.

Klass -
Individ
Kollektiv
Socialisation
Familj
Pubertet
Frigörelse
Trygghet
Identitet

Studieanvisningar till veckans litteratur (se schemat)
1. Vad säger veckans litteratur om begreppen? Skriv kortfattad (5-10 rader) om varje begrepp.
2. Hur förstår du begreppen?
3. Kan du koppla dem till ditt familjporträtt? I så fall hur? Ge minst ett exempel/begrepp.



Individuella föreberedelser
Studenterna ska göra egna individuella ”familjeporträtt” där var och en försöker att fånga in sin egen familjebakgrund och dess sociokulturella betydelse för personen ifråga. ska göras
Syftet med övningen, Familjeporträttet är att koppla veckans centrala begrepp till egna erfarenheter och upplevelser, och på så sätt få en större och mer analytisk förståelse för begreppen.


Inför och under seminariet
Medlemmarna i respektive arbetsgrupp presenterar sitt familjeporträtt för sina studiekamrater. Därefter sammanställer arbetsgruppen de individuella porträtten och förebereder ett för arbetsgruppen gemensam familjporträtt, utifrån veckans begrepp.
Presentationen/redovisningen skall vara på 10-15 minuter.
Begreppsdiskussion utifrån ovanstående frågor.

Familjeporträttet

Po-dagar

PO-dag 1 - 29/3 07
Träff på Farsta gymnasium kl 9.00.
Misstänkte att hitta en miniaula som e.g. kallas lilla-aulan (om det nu gör ngn skillnad..) var inte svår att hitta p.g.a. dess storlek, men för att vägen dit var krokig och diffus.

Vi blev ett tjugotal studenter som fick jobba i olika grupper. Kul!
Med första gruppen:
Hur ska en lärare vara?

Individuell uppgift:
Välj en valfri bild, säg ditt namn, förskolan du ska göra din VFU o varför du valt bilden.

Med andra gruppen:
Hitta på 2 diskussionsfrågor om vad du/ni vill veta om Farsta.
Uppskrivna på baksidan av Farsta kartan.

Lunch
korv m mos/ fisk (sill?)/ nudlar m kyckling

Miljö
Ett gymnasium som kändes mest om ett högstadie.

Halv dag eftersom vi från Södertörn redan gjort vår praktik och behöver inte mer info än den vi fått i pärmarna.

Blankett
Tystnadsplikt underskrift.


PO-dag 2
Hej
Du är välkommen till förskolan Solrosen tisdagen den 24 april kl 9-16.
Adress Diskusvägen 26-28, 122 40 Enskede.
Ta kontakt med Gittis Thomsen tel 508 46 618 och bestäm närmare.
MVH
Eva-Stina Rauge
Gubbängsskolan

HTmars

Reflektionsuppgift

1. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan. Utgå från synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande. Se frågorna 1,2,4.

2. Anknyta till en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).



Reflektionsuppgift

1. Anknyt din kunskap med en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).

2. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan som du praktiserat i. Se källtextseminariet (Synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande).

Förskolans synsätt på kunskap och lärandet
Gläntans arbetsplan

>Utveckling och lärande - Barnet ska..

.. utveckla sin förmåga att uttrycka sig med alla sinnena.. målning, rörelse, musik, lek, konstruktion.

.. få språkinlärning för att för behärska och stärka det svenska språket.. Samtal. Kommunikation, sång[samling], rim o ramsor, högläsning o berättelser, biblioteksbesök.

.. få utveckla miljömedvetenheten.. skogen. Källsortera papper.

.. få det särskilda stöd som behövs i deras utveckling..Resurspedagog. Stödenheten.

>Normer & värden
Barnet ska få en trygg o säker miljö
Barnets ska få empatisk utveckling.
Barnet ska utveckla en positiv självkänsla och tillit till andra + lära sig visa respekt för olikheter.

..Anpassa ute- och innemiljön + material efter barnets ålder och utveckling.
..Närvarolista.
..Gruppstärkande aktiviteter.
..Regler för uppförande gentemot varandra.
..Goda vuxna förebilder.
..Hjälpa barnen sätta ord på sina känslor ohandlingar.
..Visa barnen respekt o se till deras individuella handlingar.
..Uppmuntra o berömma i ord o handling.
..

VFU

VerksamhetsFörberedande Utbildning
12-16/3 2007

Schema
09:00-16:30 måndag
07:30-15:30 tisdag
06:30-14:30 onsdag
09:00-18:00 torsdag 9 tim
08:00-15:00

Kom-ihåg-Lista
Inomhusskor
Regnbyxor
Stövlar
$ > lunch Måndag Tisdag

Miljön
Hall - Vita väggar. Glasdörrar. Torkskåp. Hatthyllor. 2 wc för stora och små.
Kök - Öppen yta. Kylskåp. Diskmaskin. Vask.
Matsal - 2 bord 16 röda barnstolar. Fönster. Rätt så trång yta.
Verkstad - Stort bord. Fönster: gott om ljus.
Lekrum - Stort och ljust. Utrymme för spring och lek med den stora rullbrädan: poppis.
Samlingsrum - Litet rum (10 barnmadrasser). 2 stora gardinlösa fönster. Hjärt-slinga som dekoration runt fönstrena. 2 bokhyllplan. 1 stereo. Blått plastgolv. Blå stor rund matta. 2 stora lådor med jättelego och jättegklossar.

Sofia R 5 år. Vet vad respekt och vad hövlighet (nysa i armen) är. Åt upp allt på tallriken och lämna glas bestick och tallrik till disken. Mycket glad över sin kunskap. Räknade upp vilka som kan flyga: drakar, Karlsson, häxor, trollkarlar och Peter Pan. Sofia undrade varför jag hade kommit och varför räcker det inte med bara en dag. Hon kallade mig fröken.
Sofia J 3 år. Mycket blyg. Tog timmar innan hon släppte loss senare under dagen. Hon verkar inte riktigt passa in i gruppen om ingen bjuder in henne, uppmärksammar henne. Gillar att rita cirklar.
Isak 4 år. Kramgo. Leker med killar och tjejer. Vet att han är stark. Inte rädd för att säga ifrån om någon slår en och han vill att denne ska säga förlåt.
Kelvin 3 år. Har svårt med på/av klädning. Medveten om kunskap som räkning.
Emil 4 år. Glad. Busig. Lekfrisk. Förlåt är svårt:Skyller på att han också har ont.
Aliss 3 år. Glad. Busig. Ej blöjfri riktigt än.
Alba 4 år. - Stor. Rastlös. Olydig. Respektlös:Nr1.
Rebecka 4 år. Stor tös. Absolut inte blyg. Uppmärksamhetskrävande.
Ruben 3 år. Blyg. Busig. Inte så bokintresserad pga min dialekt? Glad i nappar och snuttefilten.
Mi 4 år. Tuff tjej.
Sofia Å 5 år.

Personal
Kerstin
Monika
Patricia
Haymi

Sandlådan
Vuxna går runt. Gungar. Sitter med barnen i sandlådan. Står vid klätterställningen. Står i en grupp och pratar med varandra. Låter barnen leka fritt. Nya barn kan lätt känna sig ensamma. Jag inspirerade dem att göra sandkakor, busade med en i taget i klätterställningen. Höll en flicka i sandlådan sällskap och frågade vad hon gjorde för något spännande annars satt hon bara där och verkade lite apatisk. Hon fick energi av att jag som vuxen var i hennes närhet och var intresserad av det hon höll på med. Jag fick hennes förtroende. Vi räknade hennes sandkakor. Fler barn kom och ville baka. Skillnaden mellan Sofia R och resten av förskolebarnen var att hon visste vad respekt är för något. När de andra barnen krossade Sofia Rs färdigbakade kakor ett antal gånger, tittade hon på mig med ett hopplöst ansiktsuttryck och sa till mig att så gör man inte. Jag sa att vi bakar en ny kaka. Och så gjorde hon det och blev glad när jag berömde henne för hennes fina kakor. Sofia uppmärksammade att ett barn satte sig på sandräcket som Sofia använde till sandkakorna och sa till mig att där ska man inte sitta, där ska man lägga kakorna.

Avklädning
en del barn stod bara och väntade på att få hjälp. Kelvin hade tufft med kardborrebanden på skorna. Sofia J hade problem med jack-dragkedjan.

Bokläsning
Jag läser bok (Kaninen Ludde lär sig ta på sig kläder, sitta och äta rätt) och pojke förstår inte vad jag säger. Kan du inte prata så att jag förstår? frågar han. Flickorna riktigt lyssnade på min läsning coh en av dem, Aliss, ville att jag skulle vända blad långt innan jag hunnit läsa färdigt den lilla korta texten.

SamlingRummet
Alla barnen runt i ring på en blå matta, ögonkontakt och närhet. Fröken berättar vilka som är där och vilka som saknas och varför de saknas och varför jag praktikanten är där. Räkning av dem närvarande gjordes högt och tydligt. Alla barn sjöng med. Namnvisan, "till vänster om Ruben sitter Alba -Hej Alba, vad kul att du är här.. ". Visor sjöngs med hjälp av 2 utvalda gosedjur. Apa och flodhäst. Visorna kombinerades med verbal och fysisk kommunikation samt tänka till (vem som sitter bredvid).

Lunch
Pojkarna först ut ur samlingsrummet (för att de är få?) sedan flickorna. Barnen har egna platser. Köttbullar, potatis (skala själva), brunsås, lingon, sallad (morot var en favorit.)

Middagsblund
Kissa och hopp i säng i samlingsrummet. Mjuk klassisk musik med delfiner i bakgrunden. 7 barn. 4 flickor 3 pojkar. Endast en flicka fann omedelbart lugn och ro: pga Kerstin som satt bredvid? 4 barn roterade på madrasserna. Svårt att koppla av. CD-byte. Alfons Åberg smockar till en yngre (avkopplings låt?) 3 barn somnar och sover länge. Efter 60-90 min släpps de in i stora rummet för att leka.

Mellis
Brun- och knäckebröd. Smör. Hummus och en vegan bland barnen. Sojamjölk och vatten. Barnen lär sig ta en skiva bröd ur korgen som de sen ska skicka vidare till barnet bredvid. De ska om de kan själva bre sina mackor, inte många. Det är mycket trevlig stämning vid bordet. Barn pratar, ställer frågor till vuxna och andra barn.

Lekdags
Busande barn men inte alla vet vad de ska hitta på. Uttråkade? Rastlösa? Inspirationslösa?

Tisdag 13 mars 2007
07.30-15.30 Snigel-samling. Frukost.
09:00 Sandlåda
10:50 Samlingsrum. 13 barn. Födelsedagsfirande.
11:00 Lunch.
11:30 Middagsblund/ sagostund.
13:30 Lekdags.
14:10 Mellis.
14:40 Sandlåda
15:00-18:00 Hämtdags.

Fotograferar miljön.
Träffar tvillingarna Fredrik och Daniel. Lek med tågbanan, upptäcka leksaksljud, problem med kranen allt är roligt nytt o kul. Hinner bara plocka fram ant.blocket innan jag blir bjuden av Sofia R som dukat upp jättefint med glas tallrik bestick till tre personer till fika med henne. Även Daniel följer med. Fredrik kommer med lokomotiv och 2 vagnar som han sätter på bordet. Sofia R tycker inte om det. "Man ska inte ha leksaker på bordet." Varför inte det frågar jag. "De kan bli smutsiga".
Fler barn dyker upp. Isak visar sina orange strumpor varför han halkar. Sofia vill ha min uppmärksamhet. Rebecka har svårt att äta säger hon och visar med sked och tallrik som aldrig når hennes mun. Fredrik kommer med fler saker ett är timglaset som Sofia sen använder som sockerkar när hon sockrar maten i tallrikarna. Tysta Sofia J ställer sig bredvid mig. Sofia R vill måla och jag ska följa med säger hon. Tvillingarna och Rebecka hakar på. Allis också.
Runt målarbordet saknas en kille. Hittar honom på andra sidan av den rullande bokhyllan. Han sitter och målar av bokstäverna som hänger på vägen Aa-Öö. Han ritar en cirkel pekar på det och säger "o". Ritar nästa bokstav i och säger bokstavens namn. Han är under 3 år och kan många bokstäver. Går fram till väggen med bokstäverna och samtidigt som han pekar på dem säger han (oftast rätt) bokstavs namn. Mycket fascinerad av alfabetet. Isak också kunna. Han vill skriva sitt namn men vet inte hur man gör. Han hittar inte alla bokstäverna (s). Ger honom rådet att hitta sitt namn någonstans i lokalen, memorera det och kopiera av det. Han hittar en skylt med sitt namn, men hur gör man bokstäverna? För s:et misslyckas och ser ut som en trea. När han till slut lärt sig skriva "isak" säger jag att det första ess:et är egentligen siffran 3 och han lyser som solen när han blir medveten om att det är inte något meningslöst streck han skrev utan en trea.
Sagostund m Kerstin. Sagan om den fula ankungen. Stannar upp mellanåt och frågar "Har svanar tänder, vad heter svanarnas munnar, vad äter svanar". Barnen i soffan: flicka tar hand om en mörk flickdocka, flicka kramar en nalle, pojke håller i en vit flickdocka.
Barnbeteenden: Flickor springer över golv. förskoleläraren säger stopp! inte göra så. hon får i nte bli på Alba som är ledaren (pga sin längd?) drar med sig andra flickor och pojkar. Hon ignorerar tillsägelser, är rastlös, uttråkad, vill vara nr 1 hela tiden. Finns alltid barn som inte har något att göra, som verkar apatiska eller inte veta vart de ska ta vägen. Flickor o pojkar leker tillsammans oftast får de klara sig själva utan en vuxen. Ingen inspiration matas dem med. Kunskap och lärande genom sagor och sång. Bara några minuters "lektionstid" utsätts barnen för. Lekandet verkar inte gagna alla. Eller står de och observerar andra? Sofia R ville gärna hjälpa till med att duka fram mellanmålet, men fick inte. Eh?

Onsdag 14 mars
Öppnade idag [06:30] med K60. Frukost ägg o fil >>Ägg-Linnea, Isabella+Sofia Å, Valentina, Emilia?
Lek. Fredrik tittar förtjust på en alfabets-kulram medan Daniel försöker ta den ifrån honom. Får han för lite uppmärksamhet från sin bror?
Sandlådan. Barn är stolta att visa vad de kan i klätterställningen o kakorna i sandlådan.
Samling. Barnen spelar instrument i en ring. De lär sig vilka instr. ska spela när. Sång? Missade början.
Träffar Oliva för första gången. Hon är nog den enda som kan stå emot Albas dominanta sida. Hon gick inte med på Sofias namnbyte. Sofia Å är nog fri från Alba nu och mår bättre.

Den nya vikarien gick hela tiden fram till mig som praktiserat i 2½ dag frågade om personalens rutiner på Haren. Hon gav en lillkille näsblod och tog tag i klädskinnet i nacken och drog iväg med en annan grabb till toan. Jag fruktar för deras liv. I samlingsrummet när vi satt i en ring med barnen, slet hon instrumentet ur handen på de barnen som inte förstod att de skulle hålla instrumentet stilla. Hur ska den vuxne lära den yngre ngt om denne sliter verktyget ur lillens hand?
Sofia R en av de tystare och blygsammare barnen som håller mycket för sig själv, men oj så kvicklärd fick en allt för hård tillrättavisning av handledaren idag, för att hon inte höll upp instrument triangeln och slog på den efter den vuxnas tycke. Flickan slog ner blicken och böjde på huvud och kropp när stormen dånade över henne. Gör si och inte så. Hon skulle ge allt för att komma ut därifrån. Senare under dagen blev det mycket stim o skoj pga mig. Och när handledaren sa städdags fanns det ett o annat barn som hade det svårt att sluta leken. Givetvis råkade Sofia R ut för ett hårt armgrepp och stormen dånade bredvid hennes lilla huvud och ännu en gång krympte flickan i storlek och självkänsla. Jag stod precis bredvid henne och gjorde inget å andra sidan var det försent. Hur ska det blyga barnet komma ut ur sitt skal om det hela tiden blåser utanför så fort det sticker ut huvudet för att se om kusten är klar?
Alba som är den mest egoistiska respektlösa barnet på förskolan klarar sig på något sätt undan krabbans vässade klor, varför?
Ironiskt nog lyssnar barnen som handledaren valt på Alfons Åberg och när denne smällde till en mindre kille än honom själv så att denne fick näsblod och senare när Alfons fick dåligt samvete och ville gottgöra det för lillkillen, ja då var det försent. Lillkillen vågade inte ge sig ut för att var storstormen kunde blåsa upp när som helst där ute och gav han sig ut gjorde han det på egen risk.
Frågan är om det mesta av arbetsplanen inte är mest bullshit och inte upplevs till samhällets förväntningar.
K60 har varit socionom -konfliktlösare och en bra sådan eftersom hon kom med ett flertal bra tänk efter tankar. Säg inte duktig till barnet säg istället så starka armar du har. Konflikter är inte bara av ondo, de är bra för att komma varandra närmare o veta var o ens ståndpunkt. Under fikat lyssnade vi på handledaren o jag satt o nickade bejakande till det som jag tyckte lät bra eller förstod vad hon menade. Det gjorde inte K60 som satt o lyssnade för att sen säga något smartare o mer genomtänkt.

Sofia R lärde sig säga Bebin Ebba o inte uttala Emma till Ebbas stavning. Hon fortsätter att säga Akta! till barn som inte flyttar på sig från ruschkanan. Hon lär sig att hosta i armen och inte rätt ut i luften. Hon lär mer än leker. ??

Torsdag 15/3 2007
Pest-personal
Fi för Filippa hon flippa. Terroriserar tvillingarna igen, en ligger på gråtandes på golvet och en rusar iväg för att söka skydd hos fröken (mig) , drar i en annan unge får tom alba att gråta. Hon struntar i att plocka upp pärlor efter sig, öppnar fönstret och vet inte hur man stänger det sen för att låta det vara öppet samtidigt som hon lämnat patiennerna utanför ramarna. Okapabel att läsa ordentligt prata ordentligt inget tålamod. Springer in i huset så fort vi fått ut barnen på gården. Fortsätter att ställa en helsikes massa frågor som om jag jobbat där i fem år. klarar itne av att hitta plaspåsarna till sophinken, inte många ställen att leta på, men hon letar inte alls. Kommer med maten till bordet pekar på ärtsoppan och säger att hon tycker att den ser äcklig ut. Vikare.

Barnens utveckling -Handledarens observation
Isak klarar inte av finmotoriken vanligt bland pojkar. T ex att ta på sig de bara står där oförmögna att göra något. Rebecka talar om färgen rosa för hon klarar inte av att säga hej. En del barn har svårt att säga hej och hej då däröfr är det jätteviktigt att hälsa och inte bra hur fina flickorna är i sina rosa klänningar. Mi och Sofia Å. Nallar och dockor ska barnen avvänjas från liksom nappar och snuttefiltar.

Fredag 16 mars 2007
Sandlådan och lekparken. Fredrik går fram o tillbaka på den retangulära sandlådans brygga som finns på insidan och ropar förtjust "L". I tunnan sitter jag med Sofia Å, Mi, Linus och Aliss och den som vill säga något måste räcka upp handen. Det går bra, en går snabbt över för att barnen kallas till fruktpaus. Sofia Å har svårt att svara på frågor, men berättar gärna om sina rosa kläder. Många barn upprepar muntiligt om något som de varit med om eller har på sig. En Ke - 5 mössor. Fre - alfabetet. SoR - Karlsson, kläder.
Pojkar skiljer sig från flickor genom att säga att de inte kan, vissa tar till (krokodil?)tårar.
Is ville göra en barkbåt. Han har svårt m saxen och klipper med tummen neråt. Jag visar hur han ska hålla rätt, men protesterar och säger att handen gör ont då. Båten ska ha "golv" och han börjar klippa små små tygbitar. Det tar en evighet och han tröttnar allt mer. "Du får göra resten" säger han till mig. -Din båt ditt arbete, säger jag. Jag ska bara hjälpa till lite grann. Is: Jag har redan gjort en sådan båt, jag har gjort mycket du får göra som jag säger.

Ali vill oxå bygga en båt. Tar ett nypon och efter att fått lim på det säger: Var ska vi sätta det här då? Alla nypon och kottar o pinnar som sätts fast på barkbåten återkommer samma fråga. Högt tänkande eller vill ha förslag. Var vill du sätta fast det, säger jag. Ibland vände jag båten, ibland pekade jag ut ett antal tomplatser.


Diskussionsfråga
1. Att lära barnet säga förlåt eller inte? (måndag)
2. Stora barn som trängs är olydiga, lyssnar inte, hur ta itu med dem?
3. Ta på sig -stressigt pga hur mycket ska jag som vxn hjälpa till när barnen ska snabbt ut?