Veckans centrala begrepp är:
Etnicitet - Tillhörighet till en grupp Katolik
Genus - skiljer man på begreppen kön och genus, där kön motsvarar det biologiska könet medan genus står för det sociala. Klänningar, men olika färger. Leksaker bilar coh dockor och nallar och ritblock.
Klass -
Individ
Kollektiv
Socialisation
Familj
Pubertet
Frigörelse
Trygghet
Identitet
Studieanvisningar till veckans litteratur (se schemat)
1. Vad säger veckans litteratur om begreppen? Skriv kortfattad (5-10 rader) om varje begrepp.
2. Hur förstår du begreppen?
3. Kan du koppla dem till ditt familjporträtt? I så fall hur? Ge minst ett exempel/begrepp.
Individuella föreberedelser
Studenterna ska göra egna individuella ”familjeporträtt” där var och en försöker att fånga in sin egen familjebakgrund och dess sociokulturella betydelse för personen ifråga. ska göras
Syftet med övningen, Familjeporträttet är att koppla veckans centrala begrepp till egna erfarenheter och upplevelser, och på så sätt få en större och mer analytisk förståelse för begreppen.
Inför och under seminariet
Medlemmarna i respektive arbetsgrupp presenterar sitt familjeporträtt för sina studiekamrater. Därefter sammanställer arbetsgruppen de individuella porträtten och förebereder ett för arbetsgruppen gemensam familjporträtt, utifrån veckans begrepp.
Presentationen/redovisningen skall vara på 10-15 minuter.
Begreppsdiskussion utifrån ovanstående frågor.
Familjeporträttet
Thursday, March 29, 2007
Po-dagar
PO-dag 1 - 29/3 07
Träff på Farsta gymnasium kl 9.00.
Misstänkte att hitta en miniaula som e.g. kallas lilla-aulan (om det nu gör ngn skillnad..) var inte svår att hitta p.g.a. dess storlek, men för att vägen dit var krokig och diffus.
Vi blev ett tjugotal studenter som fick jobba i olika grupper. Kul!
Med första gruppen:
Hur ska en lärare vara?
Individuell uppgift:
Välj en valfri bild, säg ditt namn, förskolan du ska göra din VFU o varför du valt bilden.
Med andra gruppen:
Hitta på 2 diskussionsfrågor om vad du/ni vill veta om Farsta.
Uppskrivna på baksidan av Farsta kartan.
Lunch
korv m mos/ fisk (sill?)/ nudlar m kyckling
Miljö
Ett gymnasium som kändes mest om ett högstadie.
Halv dag eftersom vi från Södertörn redan gjort vår praktik och behöver inte mer info än den vi fått i pärmarna.
Blankett
Tystnadsplikt underskrift.
PO-dag 2
Hej
Du är välkommen till förskolan Solrosen tisdagen den 24 april kl 9-16.
Adress Diskusvägen 26-28, 122 40 Enskede.
Ta kontakt med Gittis Thomsen tel 508 46 618 och bestäm närmare.
MVH
Eva-Stina Rauge
Gubbängsskolan
Träff på Farsta gymnasium kl 9.00.
Misstänkte att hitta en miniaula som e.g. kallas lilla-aulan (om det nu gör ngn skillnad..) var inte svår att hitta p.g.a. dess storlek, men för att vägen dit var krokig och diffus.
Vi blev ett tjugotal studenter som fick jobba i olika grupper. Kul!
Med första gruppen:
Hur ska en lärare vara?
Individuell uppgift:
Välj en valfri bild, säg ditt namn, förskolan du ska göra din VFU o varför du valt bilden.
Med andra gruppen:
Hitta på 2 diskussionsfrågor om vad du/ni vill veta om Farsta.
Uppskrivna på baksidan av Farsta kartan.
Lunch
korv m mos/ fisk (sill?)/ nudlar m kyckling
Miljö
Ett gymnasium som kändes mest om ett högstadie.
Halv dag eftersom vi från Södertörn redan gjort vår praktik och behöver inte mer info än den vi fått i pärmarna.
Blankett
Tystnadsplikt underskrift.
PO-dag 2
Hej
Du är välkommen till förskolan Solrosen tisdagen den 24 april kl 9-16.
Adress Diskusvägen 26-28, 122 40 Enskede.
Ta kontakt med Gittis Thomsen tel 508 46 618 och bestäm närmare.
MVH
Eva-Stina Rauge
Gubbängsskolan
Tuesday, March 13, 2007
HTmars
Reflektionsuppgift
1. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan. Utgå från synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande. Se frågorna 1,2,4.
2. Anknyta till en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
Reflektionsuppgift
1. Anknyt din kunskap med en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
2. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan som du praktiserat i. Se källtextseminariet (Synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande).
Förskolans synsätt på kunskap och lärandet
Gläntans arbetsplan
>Utveckling och lärande - Barnet ska..
.. utveckla sin förmåga att uttrycka sig med alla sinnena.. målning, rörelse, musik, lek, konstruktion.
.. få språkinlärning för att för behärska och stärka det svenska språket.. Samtal. Kommunikation, sång[samling], rim o ramsor, högläsning o berättelser, biblioteksbesök.
.. få utveckla miljömedvetenheten.. skogen. Källsortera papper.
.. få det särskilda stöd som behövs i deras utveckling..Resurspedagog. Stödenheten.
>Normer & värden
Barnet ska få en trygg o säker miljö
Barnets ska få empatisk utveckling.
Barnet ska utveckla en positiv självkänsla och tillit till andra + lära sig visa respekt för olikheter.
..Anpassa ute- och innemiljön + material efter barnets ålder och utveckling.
..Närvarolista.
..Gruppstärkande aktiviteter.
..Regler för uppförande gentemot varandra.
..Goda vuxna förebilder.
..Hjälpa barnen sätta ord på sina känslor ohandlingar.
..Visa barnen respekt o se till deras individuella handlingar.
..Uppmuntra o berömma i ord o handling.
..
1. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan. Utgå från synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande. Se frågorna 1,2,4.
2. Anknyta till en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
Reflektionsuppgift
1. Anknyt din kunskap med en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
2. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan som du praktiserat i. Se källtextseminariet (Synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande).
Förskolans synsätt på kunskap och lärandet
Gläntans arbetsplan
>Utveckling och lärande - Barnet ska..
.. utveckla sin förmåga att uttrycka sig med alla sinnena.. målning, rörelse, musik, lek, konstruktion.
.. få språkinlärning för att för behärska och stärka det svenska språket.. Samtal. Kommunikation, sång[samling], rim o ramsor, högläsning o berättelser, biblioteksbesök.
.. få utveckla miljömedvetenheten.. skogen. Källsortera papper.
.. få det särskilda stöd som behövs i deras utveckling..Resurspedagog. Stödenheten.
>Normer & värden
Barnet ska få en trygg o säker miljö
Barnets ska få empatisk utveckling.
Barnet ska utveckla en positiv självkänsla och tillit till andra + lära sig visa respekt för olikheter.
..Anpassa ute- och innemiljön + material efter barnets ålder och utveckling.
..Närvarolista.
..Gruppstärkande aktiviteter.
..Regler för uppförande gentemot varandra.
..Goda vuxna förebilder.
..Hjälpa barnen sätta ord på sina känslor ohandlingar.
..Visa barnen respekt o se till deras individuella handlingar.
..Uppmuntra o berömma i ord o handling.
..
Monday, March 12, 2007
VFU
VerksamhetsFörberedande Utbildning12-16/3 2007
Schema
09:00-16:30 måndag
07:30-15:30 tisdag
06:30-14:30 onsdag
09:00-18:00 torsdag 9 tim
08:00-15:00
Kom-ihåg-Lista
Inomhusskor
Regnbyxor
Stövlar
$ > lunch Måndag Tisdag
Miljön
Hall - Vita väggar. Glasdörrar. Torkskåp. Hatthyllor. 2 wc för stora och små.
Kök - Öppen yta. Kylskåp. Diskmaskin. Vask.
Matsal - 2 bord 16 röda barnstolar. Fönster. Rätt så trång yta.
Verkstad - Stort bord. Fönster: gott om ljus.
Lekrum - Stort och ljust. Utrymme för spring och lek med den stora rullbrädan: poppis.
Samlingsrum - Litet rum (10 barnmadrasser). 2 stora gardinlösa fönster. Hjärt-slinga som dekoration runt fönstrena. 2 bokhyllplan. 1 stereo. Blått plastgolv. Blå stor rund matta. 2 stora lådor med jättelego och jättegklossar.
Sofia R 5 år. Vet vad respekt och vad hövlighet (nysa i armen) är. Åt upp allt på tallriken och lämna glas bestick och tallrik till disken. Mycket glad över sin kunskap. Räknade upp vilka som kan flyga: drakar, Karlsson, häxor, trollkarlar och Peter Pan. Sofia undrade varför jag hade kommit och varför räcker det inte med bara en dag. Hon kallade mig fröken.
Sofia J 3 år. Mycket blyg. Tog timmar innan hon släppte loss senare under dagen. Hon verkar inte riktigt passa in i gruppen om ingen bjuder in henne, uppmärksammar henne. Gillar att rita cirklar.
Isak 4 år. Kramgo. Leker med killar och tjejer. Vet att han är stark. Inte rädd för att säga ifrån om någon slår en och han vill att denne ska säga förlåt.
Kelvin 3 år. Har svårt med på/av klädning. Medveten om kunskap som räkning.
Emil 4 år. Glad. Busig. Lekfrisk. Förlåt är svårt:Skyller på att han också har ont.
Aliss 3 år. Glad. Busig. Ej blöjfri riktigt än.
Alba 4 år. - Stor. Rastlös. Olydig. Respektlös:Nr1.
Rebecka 4 år. Stor tös. Absolut inte blyg. Uppmärksamhetskrävande.
Ruben 3 år. Blyg. Busig. Inte så bokintresserad pga min dialekt? Glad i nappar och snuttefilten.
Mi 4 år. Tuff tjej.
Sofia Å 5 år.
Personal
Kerstin
Monika
Patricia
Haymi
Sandlådan
Vuxna går runt. Gungar. Sitter med barnen i sandlådan. Står vid klätterställningen. Står i en grupp och pratar med varandra. Låter barnen leka fritt. Nya barn kan lätt känna sig ensamma. Jag inspirerade dem att göra sandkakor, busade med en i taget i klätterställningen. Höll en flicka i sandlådan sällskap och frågade vad hon gjorde för något spännande annars satt hon bara där och verkade lite apatisk. Hon fick energi av att jag som vuxen var i hennes närhet och var intresserad av det hon höll på med. Jag fick hennes förtroende. Vi räknade hennes sandkakor. Fler barn kom och ville baka. Skillnaden mellan Sofia R och resten av förskolebarnen var att hon visste vad respekt är för något. När de andra barnen krossade Sofia Rs färdigbakade kakor ett antal gånger, tittade hon på mig med ett hopplöst ansiktsuttryck och sa till mig att så gör man inte. Jag sa att vi bakar en ny kaka. Och så gjorde hon det och blev glad när jag berömde henne för hennes fina kakor. Sofia uppmärksammade att ett barn satte sig på sandräcket som Sofia använde till sandkakorna och sa till mig att där ska man inte sitta, där ska man lägga kakorna.
Avklädning
en del barn stod bara och väntade på att få hjälp. Kelvin hade tufft med kardborrebanden på skorna. Sofia J hade problem med jack-dragkedjan.
Bokläsning
Jag läser bok (Kaninen Ludde lär sig ta på sig kläder, sitta och äta rätt) och pojke förstår inte vad jag säger. Kan du inte prata så att jag förstår? frågar han. Flickorna riktigt lyssnade på min läsning coh en av dem, Aliss, ville att jag skulle vända blad långt innan jag hunnit läsa färdigt den lilla korta texten.
SamlingRummet
Alla barnen runt i ring på en blå matta, ögonkontakt och närhet. Fröken berättar vilka som är där och vilka som saknas och varför de saknas och varför jag praktikanten är där. Räkning av dem närvarande gjordes högt och tydligt. Alla barn sjöng med. Namnvisan, "till vänster om Ruben sitter Alba -Hej Alba, vad kul att du är här.. ". Visor sjöngs med hjälp av 2 utvalda gosedjur. Apa och flodhäst. Visorna kombinerades med verbal och fysisk kommunikation samt tänka till (vem som sitter bredvid).
Lunch
Pojkarna först ut ur samlingsrummet (för att de är få?) sedan flickorna. Barnen har egna platser. Köttbullar, potatis (skala själva), brunsås, lingon, sallad (morot var en favorit.)
Middagsblund
Kissa och hopp i säng i samlingsrummet. Mjuk klassisk musik med delfiner i bakgrunden. 7 barn. 4 flickor 3 pojkar. Endast en flicka fann omedelbart lugn och ro: pga Kerstin som satt bredvid? 4 barn roterade på madrasserna. Svårt att koppla av. CD-byte. Alfons Åberg smockar till en yngre (avkopplings låt?) 3 barn somnar och sover länge. Efter 60-90 min släpps de in i stora rummet för att leka.
Mellis
Brun- och knäckebröd. Smör. Hummus och en vegan bland barnen. Sojamjölk och vatten. Barnen lär sig ta en skiva bröd ur korgen som de sen ska skicka vidare till barnet bredvid. De ska om de kan själva bre sina mackor, inte många. Det är mycket trevlig stämning vid bordet. Barn pratar, ställer frågor till vuxna och andra barn.
Lekdags
Busande barn men inte alla vet vad de ska hitta på. Uttråkade? Rastlösa? Inspirationslösa?
Tisdag 13 mars 2007
07.30-15.30 Snigel-samling. Frukost.
09:00 Sandlåda
10:50 Samlingsrum. 13 barn. Födelsedagsfirande.
11:00 Lunch.
11:30 Middagsblund/ sagostund.
13:30 Lekdags.
14:10 Mellis.
14:40 Sandlåda
15:00-18:00 Hämtdags.
Fotograferar miljön.
Träffar tvillingarna Fredrik och Daniel. Lek med tågbanan, upptäcka leksaksljud, problem med kranen allt är roligt nytt o kul. Hinner bara plocka fram ant.blocket innan jag blir bjuden av Sofia R som dukat upp jättefint med glas tallrik bestick till tre personer till fika med henne. Även Daniel följer med. Fredrik kommer med lokomotiv och 2 vagnar som han sätter på bordet. Sofia R tycker inte om det. "Man ska inte ha leksaker på bordet." Varför inte det frågar jag. "De kan bli smutsiga".
Fler barn dyker upp. Isak visar sina orange strumpor varför han halkar. Sofia vill ha min uppmärksamhet. Rebecka har svårt att äta säger hon och visar med sked och tallrik som aldrig når hennes mun. Fredrik kommer med fler saker ett är timglaset som Sofia sen använder som sockerkar när hon sockrar maten i tallrikarna. Tysta Sofia J ställer sig bredvid mig. Sofia R vill måla och jag ska följa med säger hon. Tvillingarna och Rebecka hakar på. Allis också.
Runt målarbordet saknas en kille. Hittar honom på andra sidan av den rullande bokhyllan. Han sitter och målar av bokstäverna som hänger på vägen Aa-Öö. Han ritar en cirkel pekar på det och säger "o". Ritar nästa bokstav i och säger bokstavens namn. Han är under 3 år och kan många bokstäver. Går fram till väggen med bokstäverna och samtidigt som han pekar på dem säger han (oftast rätt) bokstavs namn. Mycket fascinerad av alfabetet. Isak också kunna. Han vill skriva sitt namn men vet inte hur man gör. Han hittar inte alla bokstäverna (s). Ger honom rådet att hitta sitt namn någonstans i lokalen, memorera det och kopiera av det. Han hittar en skylt med sitt namn, men hur gör man bokstäverna? För s:et misslyckas och ser ut som en trea. När han till slut lärt sig skriva "isak" säger jag att det första ess:et är egentligen siffran 3 och han lyser som solen när han blir medveten om att det är inte något meningslöst streck han skrev utan en trea.
Sagostund m Kerstin. Sagan om den fula ankungen. Stannar upp mellanåt och frågar "Har svanar tänder, vad heter svanarnas munnar, vad äter svanar". Barnen i soffan: flicka tar hand om en mörk flickdocka, flicka kramar en nalle, pojke håller i en vit flickdocka.
Barnbeteenden: Flickor springer över golv. förskoleläraren säger stopp! inte göra så. hon får i nte bli på Alba som är ledaren (pga sin längd?) drar med sig andra flickor och pojkar. Hon ignorerar tillsägelser, är rastlös, uttråkad, vill vara nr 1 hela tiden. Finns alltid barn som inte har något att göra, som verkar apatiska eller inte veta vart de ska ta vägen. Flickor o pojkar leker tillsammans oftast får de klara sig själva utan en vuxen. Ingen inspiration matas dem med. Kunskap och lärande genom sagor och sång. Bara några minuters "lektionstid" utsätts barnen för. Lekandet verkar inte gagna alla. Eller står de och observerar andra? Sofia R ville gärna hjälpa till med att duka fram mellanmålet, men fick inte. Eh?
Onsdag 14 mars
Öppnade idag [06:30] med K60. Frukost ägg o fil >>Ägg-Linnea, Isabella+Sofia Å, Valentina, Emilia?
Lek. Fredrik tittar förtjust på en alfabets-kulram medan Daniel försöker ta den ifrån honom. Får han för lite uppmärksamhet från sin bror?
Sandlådan. Barn är stolta att visa vad de kan i klätterställningen o kakorna i sandlådan.
Samling. Barnen spelar instrument i en ring. De lär sig vilka instr. ska spela när. Sång? Missade början.
Träffar Oliva för första gången. Hon är nog den enda som kan stå emot Albas dominanta sida. Hon gick inte med på Sofias namnbyte. Sofia Å är nog fri från Alba nu och mår bättre.
Den nya vikarien gick hela tiden fram till mig som praktiserat i 2½ dag frågade om personalens rutiner på Haren. Hon gav en lillkille näsblod och tog tag i klädskinnet i nacken och drog iväg med en annan grabb till toan. Jag fruktar för deras liv. I samlingsrummet när vi satt i en ring med barnen, slet hon instrumentet ur handen på de barnen som inte förstod att de skulle hålla instrumentet stilla. Hur ska den vuxne lära den yngre ngt om denne sliter verktyget ur lillens hand?
Sofia R en av de tystare och blygsammare barnen som håller mycket för sig själv, men oj så kvicklärd fick en allt för hård tillrättavisning av handledaren idag, för att hon inte höll upp instrument triangeln och slog på den efter den vuxnas tycke. Flickan slog ner blicken och böjde på huvud och kropp när stormen dånade över henne. Gör si och inte så. Hon skulle ge allt för att komma ut därifrån. Senare under dagen blev det mycket stim o skoj pga mig. Och när handledaren sa städdags fanns det ett o annat barn som hade det svårt att sluta leken. Givetvis råkade Sofia R ut för ett hårt armgrepp och stormen dånade bredvid hennes lilla huvud och ännu en gång krympte flickan i storlek och självkänsla. Jag stod precis bredvid henne och gjorde inget å andra sidan var det försent. Hur ska det blyga barnet komma ut ur sitt skal om det hela tiden blåser utanför så fort det sticker ut huvudet för att se om kusten är klar?
Alba som är den mest egoistiska respektlösa barnet på förskolan klarar sig på något sätt undan krabbans vässade klor, varför?
Ironiskt nog lyssnar barnen som handledaren valt på Alfons Åberg och när denne smällde till en mindre kille än honom själv så att denne fick näsblod och senare när Alfons fick dåligt samvete och ville gottgöra det för lillkillen, ja då var det försent. Lillkillen vågade inte ge sig ut för att var storstormen kunde blåsa upp när som helst där ute och gav han sig ut gjorde han det på egen risk.
Frågan är om det mesta av arbetsplanen inte är mest bullshit och inte upplevs till samhällets förväntningar.
K60 har varit socionom -konfliktlösare och en bra sådan eftersom hon kom med ett flertal bra tänk efter tankar. Säg inte duktig till barnet säg istället så starka armar du har. Konflikter är inte bara av ondo, de är bra för att komma varandra närmare o veta var o ens ståndpunkt. Under fikat lyssnade vi på handledaren o jag satt o nickade bejakande till det som jag tyckte lät bra eller förstod vad hon menade. Det gjorde inte K60 som satt o lyssnade för att sen säga något smartare o mer genomtänkt.
Sofia R lärde sig säga Bebin Ebba o inte uttala Emma till Ebbas stavning. Hon fortsätter att säga Akta! till barn som inte flyttar på sig från ruschkanan. Hon lär sig att hosta i armen och inte rätt ut i luften. Hon lär mer än leker. ??
Torsdag 15/3 2007
Pest-personal
Fi för Filippa hon flippa. Terroriserar tvillingarna igen, en ligger på gråtandes på golvet och en rusar iväg för att söka skydd hos fröken (mig) , drar i en annan unge får tom alba att gråta. Hon struntar i att plocka upp pärlor efter sig, öppnar fönstret och vet inte hur man stänger det sen för att låta det vara öppet samtidigt som hon lämnat patiennerna utanför ramarna. Okapabel att läsa ordentligt prata ordentligt inget tålamod. Springer in i huset så fort vi fått ut barnen på gården. Fortsätter att ställa en helsikes massa frågor som om jag jobbat där i fem år. klarar itne av att hitta plaspåsarna till sophinken, inte många ställen att leta på, men hon letar inte alls. Kommer med maten till bordet pekar på ärtsoppan och säger att hon tycker att den ser äcklig ut. Vikare.
Barnens utveckling -Handledarens observation
Isak klarar inte av finmotoriken vanligt bland pojkar. T ex att ta på sig de bara står där oförmögna att göra något. Rebecka talar om färgen rosa för hon klarar inte av att säga hej. En del barn har svårt att säga hej och hej då däröfr är det jätteviktigt att hälsa och inte bra hur fina flickorna är i sina rosa klänningar. Mi och Sofia Å. Nallar och dockor ska barnen avvänjas från liksom nappar och snuttefiltar.
Fredag 16 mars 2007
Sandlådan och lekparken. Fredrik går fram o tillbaka på den retangulära sandlådans brygga som finns på insidan och ropar förtjust "L". I tunnan sitter jag med Sofia Å, Mi, Linus och Aliss och den som vill säga något måste räcka upp handen. Det går bra, en går snabbt över för att barnen kallas till fruktpaus. Sofia Å har svårt att svara på frågor, men berättar gärna om sina rosa kläder. Många barn upprepar muntiligt om något som de varit med om eller har på sig. En Ke - 5 mössor. Fre - alfabetet. SoR - Karlsson, kläder.
Pojkar skiljer sig från flickor genom att säga att de inte kan, vissa tar till (krokodil?)tårar.
Is ville göra en barkbåt. Han har svårt m saxen och klipper med tummen neråt. Jag visar hur han ska hålla rätt, men protesterar och säger att handen gör ont då. Båten ska ha "golv" och han börjar klippa små små tygbitar. Det tar en evighet och han tröttnar allt mer. "Du får göra resten" säger han till mig. -Din båt ditt arbete, säger jag. Jag ska bara hjälpa till lite grann. Is: Jag har redan gjort en sådan båt, jag har gjort mycket du får göra som jag säger.
Ali vill oxå bygga en båt. Tar ett nypon och efter att fått lim på det säger: Var ska vi sätta det här då? Alla nypon och kottar o pinnar som sätts fast på barkbåten återkommer samma fråga. Högt tänkande eller vill ha förslag. Var vill du sätta fast det, säger jag. Ibland vände jag båten, ibland pekade jag ut ett antal tomplatser.
Diskussionsfråga
1. Att lära barnet säga förlåt eller inte? (måndag)
2. Stora barn som trängs är olydiga, lyssnar inte, hur ta itu med dem?
3. Ta på sig -stressigt pga hur mycket ska jag som vxn hjälpa till när barnen ska snabbt ut?
Friday, March 09, 2007
Interkult. ped
Iterkulturell pedagogik i teori och praktik - Pirjo Lahdenperä 91-44-03669-8 Författarna och Studentlitteratur 2004 Kap 1 - Interkulterell pedagogik -vad, hur o varför Kap2 - Lärarens insterkult kompetens i undervis - María Borgström 2:1 Barnens livssäckar inneh en livsvärld+en livssyn 2:2 Lärarna ..måste konfrontera Konsekvenserna av migrationsprocesseer i klrum ..Flexibilitet Metoder Kunskap Modern kommunikation ..Reflektera undervis.miljön+Hur eleverna skaffar sig kunskap ..Praktiska erfarenheter skapas o prövas olika teorier som föder en ny kunskap 2:3 Interkulturell kompetens ..Öppenhet Förståelse+ Leda till 2vägskommunikation mellan olika etniska el kulturella bkgr. ..Inneha Kunskap el Förhåll.sätt om den andre 2:4 Interkulturell pedagogik ..Tar fasta på "kulturella" skillnader mellan "den som lär" o den "lärande" ..Studie-inriktningar: Socialisation Lärande o undervisning i ett kulturellt multietniskt Globalt interkulturellt sammanhang.
..Syfte: Relatera kulturella faktorers inverkan på ind utveckling o lärande genom kulturella föreställ .. sidan 38 -Pedagogik
..Förhållningssätt
..Vetenskap & Praktik (metoder o påverk.sätt på ind)
-Socialiseringsprocessen
- Talspråket: ..Skapar Ord + världsbild ..Bestämt ögonblick inom en aktivitet ..Aktivitet } Kulturell betydelse+socialt organiserade ..Representerar vår verklighet ..Förärvas+kulturell kunskap av Barn vid komm m 2a medl av deras soc gr Individen: ..Lär sig språket ..Självutveckling ..Smälter in i språkgr ..Assimilerar bestämd kultur
Giddens, Anthony, Sociologi Oa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19 Jonsson, Pirkko, Arbeta i grupp Oaa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19
..Syfte: Relatera kulturella faktorers inverkan på ind utveckling o lärande genom kulturella föreställ .. sidan 38 -Pedagogik
..Förhållningssätt
..Vetenskap & Praktik (metoder o påverk.sätt på ind)
-Socialiseringsprocessen
- Talspråket: ..Skapar Ord + världsbild ..Bestämt ögonblick inom en aktivitet ..Aktivitet } Kulturell betydelse+socialt organiserade ..Representerar vår verklighet ..Förärvas+kulturell kunskap av Barn vid komm m 2a medl av deras soc gr Individen: ..Lär sig språket ..Självutveckling ..Smälter in i språkgr ..Assimilerar bestämd kultur
Giddens, Anthony, Sociologi Oa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19 Jonsson, Pirkko, Arbeta i grupp Oaa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19
Kurslitteratur - LU
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p. Vt-07 Delkurs 3:
Barn och ungdomars sociala relationer 5p.
Litteraturlista Böcker
• Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur. Hela boken.
• Hwang, P & Nilsson, B (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: natur och kultur. Andra reviderade upplagor. Sidan 15-55. 147-190.
• Wahlström, K (2003/2005). Flickor, pojkar och pedagoger. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB. Upplaga 2:1. eller senare. Hela boken.
• Ytterhus, B (2003). Barns sociala samvaro – inklusion och exklusion i förskolan. Lund: studentlitteratur. Hela boken.
• Borgström, M & Goldstein-Kyaga, K (2002). ”Det är mitt liv” Identiteten och den etniska kontexten. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Hela texten. Kompendium innehållande texter och/eller artiklar finns att köpa på Akademibokhandeln och har följande rubrik: Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p/Kompletterande kärarutbildningen med interkulturell profil, 60p. Utbildningsvetenskap, grundkurs vt07. Delkurs 3: Barn och ungdomars sociala relationer 5p. Rapporter
• Larsson, B. (2005) Arenor för alla. En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Stockholm:
Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1. Hela boken. Finns att ladda ner på ungdomsstyrelsens hemsida:
http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/
4028e5950412b735010412be329b0003/arenor_for_alla.pdf
Litteratur till vfu-veckan
• Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: studentlitteratur. Andra upplagan.
• Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Stockholm Skolverket. Finns att ladda ner på skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/
Barn och ungdomars sociala relationer 5p.
Litteraturlista Böcker
• Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur. Hela boken.
• Hwang, P & Nilsson, B (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: natur och kultur. Andra reviderade upplagor. Sidan 15-55. 147-190.
• Wahlström, K (2003/2005). Flickor, pojkar och pedagoger. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB. Upplaga 2:1. eller senare. Hela boken.
• Ytterhus, B (2003). Barns sociala samvaro – inklusion och exklusion i förskolan. Lund: studentlitteratur. Hela boken.
• Borgström, M & Goldstein-Kyaga, K (2002). ”Det är mitt liv” Identiteten och den etniska kontexten. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Hela texten. Kompendium innehållande texter och/eller artiklar finns att köpa på Akademibokhandeln och har följande rubrik: Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p/Kompletterande kärarutbildningen med interkulturell profil, 60p. Utbildningsvetenskap, grundkurs vt07. Delkurs 3: Barn och ungdomars sociala relationer 5p. Rapporter
• Larsson, B. (2005) Arenor för alla. En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Stockholm:
Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1. Hela boken. Finns att ladda ner på ungdomsstyrelsens hemsida:
http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/
4028e5950412b735010412be329b0003/arenor_for_alla.pdf
Litteratur till vfu-veckan
• Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: studentlitteratur. Andra upplagan.
• Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Stockholm Skolverket. Finns att ladda ner på skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/
Tuesday, March 06, 2007
Paulo Freire
Indelning - Lärarrollen
Kulturcirklarna leddes av en samordnare som Paulo döpte det till, inte lärare eftersom Paulo såg läraren som en förmedlare vars uppgift var att fylla eleven eller "behållare" som Paulo själv uttryckte det med en massa information utan att eleven visste vad han skulle ha den informationen till.
Samordnarens uppgifter är att leva en vecka tillsammans med sina elever (alfabetisander), observera dem och få en inblick i deras alfabetiseringsproblem. Tillsammans ska de hitta de olika grundorden ur det folkliga ordförådet, som innehåller laddade vardagliga nyckelord (generativa ord) som kommer från elevernas erfarenheter, som samordnaren registrerar och sen tar med det i dialoger och diskussioner med sina elever. På det viset blir båda partnerna undervisade av varandra och samtidigt som eleverna lär sig läsa och skriva blir de medvetna om sin och andras problemsituation.
Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen
“ Genom dialog upphör elevernas lärare och lärarnas elever att existera och ett nytt begrepp dyker upp: elevlärare och lärareelev. Läraren är inte längre endast den som undervisar utan är en som själv undervisas i dialogen med eleverna, som å sin sida undervisar medan de undervisas. De blir tillsammans ansvariga för en process, i vilken alla växer“.
Paulo Freire nämner också begreppet problemformulering som ett begrepp där människor formulerar sitt problem och sedan söker kunskap efter problemställningen.
I boken “Att tillämpa en frigörande pedagogik“ beskriver ett antal pedagoger hur de använder Freires idéer konkret i undervisningen. Vad jag ser är att många av dessa idéer är lika aktuella i dag som för 20 år sedan. Den utbildning i social ekonomi som vi själva går tycker jag liknar Freires pedagogik i många stycken.
Han ansåg att man måste leva tillsammans med folket för att kunna hjälpa dem med livsnödvändigheter, som att sköta barnen, och hjälpa till med sysslor, som blev åsidosatta när de vuxna fick undervisning, för att få dem att få dem att gå med i projektet utan att missa saker som måste göras för livsuppehället.
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=207484
I synen på inlärning och kunskap finns en stark tro på varje individs egen förmåga och vilja till lärande. Enligt den brasilianske pedagogen Paulo Freire uppnås medvetenhet och integration genom dialog i en problembaserad undervisning.
http://courses.ki.se/pbl.pdf?node=48167
Den kunskapssyn som oftast formulerats från 1970-talet och framåt i en progressiv anda har utgått från
Paulo Freires och John Deweys skrifter.
http://www.resurs.folkbildning.net/download/196/ant19utmaningar.pdf
Slutligen Paulo Freire med hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. "Pedagogik för förtyckta".
http://www.certec.lth.se/lectures/vaxjo2001/pdf/lli_2002.pdff
Slutligen Paulo Freiremed hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. ”Pedagogik för förtyckta”.
http://www.certec.lth.se/utbildning/filer/forelasning.pdf
Paulo Freire (1921-1997)
En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen. Han var en stor beundrare av Freinet.
"Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor" - Paulo Freire
http://home2.pp.sbbs.se/fredsduvan/Doks/Freinet.html
Kulturcirklarna leddes av en samordnare som Paulo döpte det till, inte lärare eftersom Paulo såg läraren som en förmedlare vars uppgift var att fylla eleven eller "behållare" som Paulo själv uttryckte det med en massa information utan att eleven visste vad han skulle ha den informationen till.
Samordnarens uppgifter är att leva en vecka tillsammans med sina elever (alfabetisander), observera dem och få en inblick i deras alfabetiseringsproblem. Tillsammans ska de hitta de olika grundorden ur det folkliga ordförådet, som innehåller laddade vardagliga nyckelord (generativa ord) som kommer från elevernas erfarenheter, som samordnaren registrerar och sen tar med det i dialoger och diskussioner med sina elever. På det viset blir båda partnerna undervisade av varandra och samtidigt som eleverna lär sig läsa och skriva blir de medvetna om sin och andras problemsituation.
Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen
“ Genom dialog upphör elevernas lärare och lärarnas elever att existera och ett nytt begrepp dyker upp: elevlärare och lärareelev. Läraren är inte längre endast den som undervisar utan är en som själv undervisas i dialogen med eleverna, som å sin sida undervisar medan de undervisas. De blir tillsammans ansvariga för en process, i vilken alla växer“.
Paulo Freire nämner också begreppet problemformulering som ett begrepp där människor formulerar sitt problem och sedan söker kunskap efter problemställningen.
I boken “Att tillämpa en frigörande pedagogik“ beskriver ett antal pedagoger hur de använder Freires idéer konkret i undervisningen. Vad jag ser är att många av dessa idéer är lika aktuella i dag som för 20 år sedan. Den utbildning i social ekonomi som vi själva går tycker jag liknar Freires pedagogik i många stycken.
Han ansåg att man måste leva tillsammans med folket för att kunna hjälpa dem med livsnödvändigheter, som att sköta barnen, och hjälpa till med sysslor, som blev åsidosatta när de vuxna fick undervisning, för att få dem att få dem att gå med i projektet utan att missa saker som måste göras för livsuppehället.
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=207484
I synen på inlärning och kunskap finns en stark tro på varje individs egen förmåga och vilja till lärande. Enligt den brasilianske pedagogen Paulo Freire uppnås medvetenhet och integration genom dialog i en problembaserad undervisning.
http://courses.ki.se/pbl.pdf?node=48167
Den kunskapssyn som oftast formulerats från 1970-talet och framåt i en progressiv anda har utgått från
Paulo Freires och John Deweys skrifter.
http://www.resurs.folkbildning.net/download/196/ant19utmaningar.pdf
Slutligen Paulo Freire med hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. "Pedagogik för förtyckta".
http://www.certec.lth.se/lectures/vaxjo2001/pdf/lli_2002.pdff
Slutligen Paulo Freiremed hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. ”Pedagogik för förtyckta”.
http://www.certec.lth.se/utbildning/filer/forelasning.pdf
Paulo Freire (1921-1997)
En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen. Han var en stor beundrare av Freinet.
"Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor" - Paulo Freire
http://home2.pp.sbbs.se/fredsduvan/Doks/Freinet.html
Monday, March 05, 2007
Boken om pedagogerna
Anna Forssell
isbn 47-05230-9
2005
Författarna och liber ab
Lev Vygotskij - Intro [109]
- 1896-1934 (tuberkulos)
- Vitryssland
- Judisk ursprung
- Mest betydande verk: Tänkandet och språk
- Forskare, pedagog, visionär och kreativ inspirerande lärare.
Studenten Vygotskij [110]
Lottning till universiteten var ett måste för det fanns alldeles för många kompetenta studenter av judisk ursprung. Vygotskij hade turen på sin sida att komma in på ett universitet.
Studerade Medicin. Juridik. Psykologi. Filosofi. Pedagogik. Språkvetenskap.
Vygotskijs mål/ engagemang
> Omskapa världen via arbete och kollektiv verksamhet för att forma individen till en psykologisk varelse.
> Språkutvecklingen och språkets funktioner. [113]
> Lärande och utveckling hos barn med kommunitiva handikapp och
> Barn med olika inlärningssvårigheter samt
> Förbättra villkoren för undervisningen av dessa barn.
> Engagerade sig i lärarutbildningen
Vy:s frågetecken
> Hur skulle den "nya" sovjetmedborgaren uppfostras?
> Hur skulle man omsätta den officiella ideologin, marxism-leninismen i undervisningen?
> Hur skulle undervisningen bedrivas?
> Vad är lärande, utveckling och bildning? (Se Vy:s teorier < ) Vy:s utgångspunkt
- Marxistisk och materialistisk filosofistiskt. - Människan en biologisk och kulturell varelse (sociokulturellt perspektiv): Biologiska uvecklingslinjen -Födelsen. Utvecklar en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..)
Vy:s teorier/ idéer
> Människan formas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse genom sociala och kulurella erfarenheter.
> Språket är ett kollektivt redskap.
> Människors medvetande formas genom språkliga praktiker
> Språket är avgörande för individens lärande och utveckling.
> Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor, utvecklas ganska lika under denna fas. När barnet börjar kommunicera (kroppskontakt, blickar, språket) bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer och språket är en av dem. [117]
> 1990-talet, 100tals arbeten är tagna från Vy:s idéer. [114]
Vy:s samarbete
> Jean Piaget, Vy:s läste Piagets forskningsresultat om barns utveckling under 1920-talet.
Piaget samarbetade med J Dewey.
> A.R. Luria & A.N. Leontiev. Trion utvecklade perspektiv inom den kulturhistoriska eller sociohistoriska skolan. Arbetade med Sociokulturell teori. Kulturpsykologi. Aktivitetsteori. Verksamhetsteori.
Forskaren A. R. Luria [115]
- Neurologin (arbetsområde)
- Framstående neurolog.
- Bok: Cognitive development: It's cultural and social foundations.
- Analys: Hur användningen av skrift förändrar människors sätt att resonera, varsebli och uppfattar sin omvärld.
- Arbetade med en hel del viktiga projekt tillsammans med Vy.
Forskaren A. N. Leontiev [116]
- Ledare för "Charkoviterna"
- Grundare av aktivitets- eller verksamhetsteorin.
- 1963 Leninpriset
Vy:s synsätt på lärande och utveckling - sociokulturellt perspektiv
- Människan =biologisk och kulturell varelse. Biologiska uvecklingslinjen börjar från födelsen och utvecklar senare en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..) [116]
- Biologiska processer styr
: Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor utvecklas ganska lika under denna fas.
: När barnet börjar kommunicera bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer.
: Kommunikation= kroppskontakt, blickar, språket [117]
- Lägre och högre psykologiska funktioner.
: Lägre psy funk. = Individen minns när denne bränt sig och gör inte om misstaget.
: Högre psy funk. (komplexa färdigheter) = Individen lär sig kommunicera. Minnas. Lösa problem. Förstå sig själv osv.
: Högre psy funk. används som medierande redskap
Ex: Minnas koden 1914. Använd din kunskap, första världskriget som blir ett medierande redskap. [118]
Grundläggande mediering av sociala handlingar
- Människan = redskapsanvändare och redskapsutvecklare. Ex: Shopplista, hammare..
- Fysiska redskap: Artefakter skapade av människan. Ex: Papper. Bil. Dator. Varukorg..
- Psykiska redskap: Artefakter för tänkandet och komunikationen. Ex: Siffersystemet. Alfabetet. Klassifikationer. Formler.. [119]
Kommunikationen -språket kopplar
- Människa - samhället (de kollektiva erfarenheterna)
- Människa - människa
- Inom människan (tyst tänkande = intrapsykologiska funktionen)
Språket är tänkandets redskap.
- Biologiska processen - Barnets olika utvecklingsstadier (Piaget) [120]
1. Preoperationella stadiet = Sensomotorisk intelligens
2. Konkreta operationernas stadium = Barnet börjar förstå vissa logiska resonemang
3. Formella operationerna = Fullt utvecklat
Mognadsnivå = Uveckling inifrån
Anpassa undervisning efter barnets kognitiva förutsättningar.
Anpassa kunskaperna efter barnets utvecklingsnivå. [121]
Interaktion = Barnet tar till sig samhällets kollektiva erfarenheter och använder dem i sitt sätt att resonera och kommunicera och möjlighet till ett lärande kan uppstå.
- Utveckling, förändring och dynamik är mest utmärkande för människor.
- Dynamisk process i en intervju = Barnet försöker förstå och svara på en fråga.
UtvecklingsZonen - Vy:s mest kända begrepp
> Tanke = Genom att människan behärskar vissa kunskaper är de nära att behärska andra kunskaper och färdigheter.
> Defination = Avståndet, det som barn kan klara av på egen hand och det som de kan själva men behöver lite hjälp med. Ex: Barnet lär sig knyta sina skor med kommunikativt stöd -Hur ska du göra nu?
> Visar vart barnet är på väg i sin utveckling med hjälp av sin kunskap och färdigheter.
> Analytiskt begrepp = Att förstå lärande och utveckling.
> Uppkommer i aktiviteter.
> Nya utvecklingszoner till mer avancerade problem uppkommer efter att barnet erövrat nya intellektuella och fysiska färdigheter.
Appropriering = Vad individer gör vid bekanskap med fysiska redskap.
Internalisering = Att bygga upp en repertoar av erfarenheter vid användning av språkliga redskap: Rekonstruera relationer. Dra slutsatser. Hur vi ska handla i olika situationer..
Rudolf Steiner - waldorfskolans grundare [133]
- 1861-1925
- Österrike
- Intresse: Pedagogik och läkepedagogik (barn med utvecklingsstörningar)
- Doktorand: Filosofi
- Bildar ordet Antroposofi genom att visa upp en ny helhetssyn på människan.
- Grundar Waldorfskolan
- Bok Frihetens filosofi
Waldorfspedagogiken [137]
> 3 aspekter
1. Individens egna anlag och intentioner.
2. Individens utveckling till en social medborgare
3. Individens beroende av omvärlden (människor och natur)
- Grundat på vetenskap, konst och hantverk/ praktisk verksamhet
- Struktur bygger på självförvaltning och hitta nya samarbetsformer och forskning.
> 3 hörnstenar, reflekterande över det egna tänkandet o bildandet av omdömen.
1. Fantasi
2. Kreativitet
3. Exakthet
Waldorfskolan
- Start 1919
- 12-årig utbildning
- Utgångspunkt = Kropp. Själ. Ande.
- Målet = Integrera och balansera waldorsped. tre aspekter med historia, samhället och framtiden.
- Syfte = Ge eleverna en praktisk, social och kognitiv grund inför livet.
- Miljön = Ljusa färger. Rena interiörer. Gedigna byggnader..
- Åldrar = 0-7 år, 7-14 år, 14-21 år
- Utvecklingsområdena = Vilja. Känsla. Tanke. (138-141)
- Skolrytmen = Regelbundna återkommande månadsfester och projektuppvisning.
- Periodundervisning = 2-4 veckors projekttema. Tilltala tanken.
Waldorfsläraren
- Kunskap om hela verksamheten.
- God lyssnare
- Generella och specifika kunskaper
- Leda sin egen och elevers utveckling till frihet
Föräldrar till Waldorfselever
- Bidrar till underhåll av Lokaler. Möbelrenovering. Festansvariga. Styrelsemedlemmar.
- Föräldrarmöte 1 g/ månad.
- Föräldrarnas engagemang i skolan bidrar till ökad trygghet för eleverna.
Waldorfsskolans organisation
- Oftast ingen rektor. Kollegiet styr.
- Kollegieum utsedda mandatgrupper tar hand om det administrativa och anställningar.
- Kollegiet samlas 1g/vecka.
Pedagogen Maria Montessori
- 1870-1952
- Läkare och antropolog.
- Filosofisk idé = Ändra människors livsmönster för att få ett bättre samhälle.
- Budskap = Barnets sociala, emotionella och fysiska utveckling lika viktig som den intellektuella.
- Konstruerade och prövade sinnestränade material på mentalt handikappade barn.
- Grundade en förskola.
Förskolan Casa dei bambini
- 1907
- "Barnens hem" (namnet antyder en respekt för barnen)
- Montessoripedagogikens födelseplats
- Skolan har en världslig syn "allt har sin mening"
- Avdelningar = Ataljé. Labhörna. Datorer. Bibliotek. Kök.
- Barnen hjälper till i köket. Stimuleras och utvecklas praktisk och teoretiskt.
- Strukturera skolmiljön
1. Didaktiskt material på väggarna. Golvet är mötesplats för olika möten, undervisning, läsning, skrivning och räkning.
2. Social aspekt = Ögonkontakt. Närhet.
3. Estetisk aspekt = Fräsha blommor. Inramade alster. Harmoniska färger.
4. Intryck = Spännande. Lockande. Utmanande. Välkomnande.
Montessoripedagogiken = Frihet ger utveckling
- Vad barnet vill arbeta med
- Var barnet vill arbetta
- Arbetsgrupp el. självständigt
- Egen arbetstakt fram till deadline.
- Viktig aspekt = Barnet känner glädje coh stimulans när det bilvit medvetet om den egna utvecklingen.
Montessori Lärandet
- Först helheten sedan detaljerna. Ex: Lära om Sverige. Först visa universum sen jorden sist Sverige.
- Utgångspunkten ur ett historiskt perspektiv. Ex: Matte. Först siffrornas historia sen matte utvecklingen, sist förståelsen för matte.
- Ett nytt ämne presenteras.
- Kopplas till nyförvärvad kunskap
- Centrala begrepp identifieras
- Uppgiftsfrågor besvaras.
- Ger arbetsdisciplin och koncentration
Montessori Läraren
- Vägleder
- Utmanar elevens hypoteser
- Hjälper att få struktur på elevens tankegångar
- Locka fram elevens vilja att lära och föreställningsförmågan
- Ej avbryta, störa eller hjälpa i onödan.
- Verktyg = Berättelser. Tidslinjer. Modeller.
- Ha djupt intresse för att vilja förstå och lära känna barnet
- Observerar barnets utveckling
- Barnet visar läraren hur han/hon ska bli en bättre lärare
Montessori Eleven
- Diskuterar
- Prövar hypoteser
- Lockas och utmanas
- Vilja och entusiasm
Mål - Resultat
- Individuellt lärande och i interaktion
- Föra dialog och argumentation
Krititk mot Montessori
Barnen får inte vara barn tillräckligt.
Montessori kritierar vanliga skolor
- Påverkan av det pedagogiska arbetet i skolan är inte tillräckligt.
- Psykologiska lagar som styr barnets utveckling framkallar försvarsattityder hos barnet och utmattar det.
- Forskare observerar stilla sittandes elever som om de vore fastnålade fjärilar i en glasmonter.
Första Montessoriskolan i Sverige
- 1920
Célestin Freinets - Arbetets pedagogik
- 1896-1966
- Fransman
- Lärare, författare
- 1919 Lungskada
- 1934 grundade egen skola
- 1939 Blev kallad för terroristledare. Sattes i koncentrationsläger.
- 1941 Släpptes under bevakning av militären. Skrev böcker fram till sin död.
Freinetsskolan
- Eget tryckeri = Klasstidning. Diktsamling. Korrespondens
- Egenskrivet material = Uppslagsverk, kartotek..
- Avdelningar = Forskning. Experimentering. Laborering.
Arbetets pedagogik = Freinets idéer
- Arbetets värde = Inlärning. Vänner. Konfliktlösning. Ansvarsträning. Meningsfullt. Finnas mottagare.
- Arbetsmaterial = Klippa schabloner ur linoleum (plastmatta) till projekt..
- Arbetsuppgifter = Rengöra akvariumet. Skriva brev eller tidningsartikel. Förbereda föredrag...
- Förändra samhället = Solidaritet. Jämlikhet. Kunskap. Känsla för individens egenvärde.
- Inga läroböcker eller läxor.
- Eleven lär sig genom att intervju det de vill ha kunskap om.
Freinets undervisning - Praktik delen
- Barn hämtar information ute i samhället genom intervjuer samtidigt
- Lär sig artighet och ansvar
- Beararbetar informationen till en artikel
- Artikeln trycks i klasstidningen.
Freinets undervisning - Teori delen
- Temaprojekt, 7-8 veckor.
- Samla information ur böckerna.
- Info:n omsätts i bild, text, sång, dans, målning, teater eller musik.
- Redovisning för elever och föräldrar.
Redovisningar, exempel
- Barnet som lärt sig spela ett instrument.
- Utställning av människroppens inre organ i paper-maché
- Teater på engelska
- Video och animationer
Freinets klass struktur
- Måndagsmöten = veckoplanering och klassråd
- En utsedd sekretrare för protokoll, skriver ut ex antal kopior
- Kassören samlar in pengar, redovisar kassan, sätter in pengarna på bank.
- Några utses till "vaktmästare", städa klassrummet, vattna blommorna..
- Barnen turas om ansvarstagandet.
- Skriver upp vem ska jobba med vilka projekt var och när och vad som behövs köpas in (pennor, blomjord..)
Freinet kritiserar vanlig skola
Traditionell skola begär för mycket av läraren.
Kritik mot Freinet
- Samhället ifrågarsätter Freinets idéer, de ser elever ränna runt i stan med sina intervjufrågor och får intrycket att eleverna inte lär sig något vettigt i skolan.
Freinet i Sverige
- 1977 Freinetsrörelsen KAP startar.
: Kooperativet Arbetets Pedagogik
: Diskuterar ekonomiska frågor, håller debatt och årsmöten.
- Kaparen. Nättidning där pedagoger diskuterar dokumenterar agrumenterar.
isbn 47-05230-9
2005
Författarna och liber ab
Lev Vygotskij - Intro [109]
- 1896-1934 (tuberkulos)
- Vitryssland
- Judisk ursprung
- Mest betydande verk: Tänkandet och språk
- Forskare, pedagog, visionär och kreativ inspirerande lärare.
Studenten Vygotskij [110]
Lottning till universiteten var ett måste för det fanns alldeles för många kompetenta studenter av judisk ursprung. Vygotskij hade turen på sin sida att komma in på ett universitet.
Studerade Medicin. Juridik. Psykologi. Filosofi. Pedagogik. Språkvetenskap.
Vygotskijs mål/ engagemang
> Omskapa världen via arbete och kollektiv verksamhet för att forma individen till en psykologisk varelse.
> Språkutvecklingen och språkets funktioner. [113]
> Lärande och utveckling hos barn med kommunitiva handikapp och
> Barn med olika inlärningssvårigheter samt
> Förbättra villkoren för undervisningen av dessa barn.
> Engagerade sig i lärarutbildningen
Vy:s frågetecken
> Hur skulle den "nya" sovjetmedborgaren uppfostras?
> Hur skulle man omsätta den officiella ideologin, marxism-leninismen i undervisningen?
> Hur skulle undervisningen bedrivas?
> Vad är lärande, utveckling och bildning? (Se Vy:s teorier < ) Vy:s utgångspunkt
- Marxistisk och materialistisk filosofistiskt. - Människan en biologisk och kulturell varelse (sociokulturellt perspektiv): Biologiska uvecklingslinjen -Födelsen. Utvecklar en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..)
Vy:s teorier/ idéer
> Människan formas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse genom sociala och kulurella erfarenheter.
> Språket är ett kollektivt redskap.
> Människors medvetande formas genom språkliga praktiker
> Språket är avgörande för individens lärande och utveckling.
> Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor, utvecklas ganska lika under denna fas. När barnet börjar kommunicera (kroppskontakt, blickar, språket) bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer och språket är en av dem. [117]
> 1990-talet, 100tals arbeten är tagna från Vy:s idéer. [114]
Vy:s samarbete
> Jean Piaget, Vy:s läste Piagets forskningsresultat om barns utveckling under 1920-talet.
Piaget samarbetade med J Dewey.
> A.R. Luria & A.N. Leontiev. Trion utvecklade perspektiv inom den kulturhistoriska eller sociohistoriska skolan. Arbetade med Sociokulturell teori. Kulturpsykologi. Aktivitetsteori. Verksamhetsteori.
Forskaren A. R. Luria [115]
- Neurologin (arbetsområde)
- Framstående neurolog.
- Bok: Cognitive development: It's cultural and social foundations.
- Analys: Hur användningen av skrift förändrar människors sätt att resonera, varsebli och uppfattar sin omvärld.
- Arbetade med en hel del viktiga projekt tillsammans med Vy.
Forskaren A. N. Leontiev [116]
- Ledare för "Charkoviterna"
- Grundare av aktivitets- eller verksamhetsteorin.
- 1963 Leninpriset
Vy:s synsätt på lärande och utveckling - sociokulturellt perspektiv
- Människan =biologisk och kulturell varelse. Biologiska uvecklingslinjen börjar från födelsen och utvecklar senare en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..) [116]
- Biologiska processer styr
: Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor utvecklas ganska lika under denna fas.
: När barnet börjar kommunicera bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer.
: Kommunikation= kroppskontakt, blickar, språket [117]
- Lägre och högre psykologiska funktioner.
: Lägre psy funk. = Individen minns när denne bränt sig och gör inte om misstaget.
: Högre psy funk. (komplexa färdigheter) = Individen lär sig kommunicera. Minnas. Lösa problem. Förstå sig själv osv.
: Högre psy funk. används som medierande redskap
Ex: Minnas koden 1914. Använd din kunskap, första världskriget som blir ett medierande redskap. [118]
Grundläggande mediering av sociala handlingar
- Människan = redskapsanvändare och redskapsutvecklare. Ex: Shopplista, hammare..
- Fysiska redskap: Artefakter skapade av människan. Ex: Papper. Bil. Dator. Varukorg..
- Psykiska redskap: Artefakter för tänkandet och komunikationen. Ex: Siffersystemet. Alfabetet. Klassifikationer. Formler.. [119]
Kommunikationen -språket kopplar
- Människa - samhället (de kollektiva erfarenheterna)
- Människa - människa
- Inom människan (tyst tänkande = intrapsykologiska funktionen)
Språket är tänkandets redskap.
- Biologiska processen - Barnets olika utvecklingsstadier (Piaget) [120]
1. Preoperationella stadiet = Sensomotorisk intelligens
2. Konkreta operationernas stadium = Barnet börjar förstå vissa logiska resonemang
3. Formella operationerna = Fullt utvecklat
Mognadsnivå = Uveckling inifrån
Anpassa undervisning efter barnets kognitiva förutsättningar.
Anpassa kunskaperna efter barnets utvecklingsnivå. [121]
Interaktion = Barnet tar till sig samhällets kollektiva erfarenheter och använder dem i sitt sätt att resonera och kommunicera och möjlighet till ett lärande kan uppstå.
- Utveckling, förändring och dynamik är mest utmärkande för människor.
- Dynamisk process i en intervju = Barnet försöker förstå och svara på en fråga.
UtvecklingsZonen - Vy:s mest kända begrepp
> Tanke = Genom att människan behärskar vissa kunskaper är de nära att behärska andra kunskaper och färdigheter.
> Defination = Avståndet, det som barn kan klara av på egen hand och det som de kan själva men behöver lite hjälp med. Ex: Barnet lär sig knyta sina skor med kommunikativt stöd -Hur ska du göra nu?
> Visar vart barnet är på väg i sin utveckling med hjälp av sin kunskap och färdigheter.
> Analytiskt begrepp = Att förstå lärande och utveckling.
> Uppkommer i aktiviteter.
> Nya utvecklingszoner till mer avancerade problem uppkommer efter att barnet erövrat nya intellektuella och fysiska färdigheter.
Appropriering = Vad individer gör vid bekanskap med fysiska redskap.
Internalisering = Att bygga upp en repertoar av erfarenheter vid användning av språkliga redskap: Rekonstruera relationer. Dra slutsatser. Hur vi ska handla i olika situationer..
Rudolf Steiner - waldorfskolans grundare [133]
- 1861-1925
- Österrike
- Intresse: Pedagogik och läkepedagogik (barn med utvecklingsstörningar)
- Doktorand: Filosofi
- Bildar ordet Antroposofi genom att visa upp en ny helhetssyn på människan.
- Grundar Waldorfskolan
- Bok Frihetens filosofi
Waldorfspedagogiken [137]
> 3 aspekter
1. Individens egna anlag och intentioner.
2. Individens utveckling till en social medborgare
3. Individens beroende av omvärlden (människor och natur)
- Grundat på vetenskap, konst och hantverk/ praktisk verksamhet
- Struktur bygger på självförvaltning och hitta nya samarbetsformer och forskning.
> 3 hörnstenar, reflekterande över det egna tänkandet o bildandet av omdömen.
1. Fantasi
2. Kreativitet
3. Exakthet
Waldorfskolan
- Start 1919
- 12-årig utbildning
- Utgångspunkt = Kropp. Själ. Ande.
- Målet = Integrera och balansera waldorsped. tre aspekter med historia, samhället och framtiden.
- Syfte = Ge eleverna en praktisk, social och kognitiv grund inför livet.
- Miljön = Ljusa färger. Rena interiörer. Gedigna byggnader..
- Åldrar = 0-7 år, 7-14 år, 14-21 år
- Utvecklingsområdena = Vilja. Känsla. Tanke. (138-141)
- Skolrytmen = Regelbundna återkommande månadsfester och projektuppvisning.
- Periodundervisning = 2-4 veckors projekttema. Tilltala tanken.
Waldorfsläraren
- Kunskap om hela verksamheten.
- God lyssnare
- Generella och specifika kunskaper
- Leda sin egen och elevers utveckling till frihet
Föräldrar till Waldorfselever
- Bidrar till underhåll av Lokaler. Möbelrenovering. Festansvariga. Styrelsemedlemmar.
- Föräldrarmöte 1 g/ månad.
- Föräldrarnas engagemang i skolan bidrar till ökad trygghet för eleverna.
Waldorfsskolans organisation
- Oftast ingen rektor. Kollegiet styr.
- Kollegieum utsedda mandatgrupper tar hand om det administrativa och anställningar.
- Kollegiet samlas 1g/vecka.
Pedagogen Maria Montessori
- 1870-1952
- Läkare och antropolog.
- Filosofisk idé = Ändra människors livsmönster för att få ett bättre samhälle.
- Budskap = Barnets sociala, emotionella och fysiska utveckling lika viktig som den intellektuella.
- Konstruerade och prövade sinnestränade material på mentalt handikappade barn.
- Grundade en förskola.
Förskolan Casa dei bambini
- 1907
- "Barnens hem" (namnet antyder en respekt för barnen)
- Montessoripedagogikens födelseplats
- Skolan har en världslig syn "allt har sin mening"
- Avdelningar = Ataljé. Labhörna. Datorer. Bibliotek. Kök.
- Barnen hjälper till i köket. Stimuleras och utvecklas praktisk och teoretiskt.
- Strukturera skolmiljön
1. Didaktiskt material på väggarna. Golvet är mötesplats för olika möten, undervisning, läsning, skrivning och räkning.
2. Social aspekt = Ögonkontakt. Närhet.
3. Estetisk aspekt = Fräsha blommor. Inramade alster. Harmoniska färger.
4. Intryck = Spännande. Lockande. Utmanande. Välkomnande.
Montessoripedagogiken = Frihet ger utveckling
- Vad barnet vill arbeta med
- Var barnet vill arbetta
- Arbetsgrupp el. självständigt
- Egen arbetstakt fram till deadline.
- Viktig aspekt = Barnet känner glädje coh stimulans när det bilvit medvetet om den egna utvecklingen.
Montessori Lärandet
- Först helheten sedan detaljerna. Ex: Lära om Sverige. Först visa universum sen jorden sist Sverige.
- Utgångspunkten ur ett historiskt perspektiv. Ex: Matte. Först siffrornas historia sen matte utvecklingen, sist förståelsen för matte.
- Ett nytt ämne presenteras.
- Kopplas till nyförvärvad kunskap
- Centrala begrepp identifieras
- Uppgiftsfrågor besvaras.
- Ger arbetsdisciplin och koncentration
Montessori Läraren
- Vägleder
- Utmanar elevens hypoteser
- Hjälper att få struktur på elevens tankegångar
- Locka fram elevens vilja att lära och föreställningsförmågan
- Ej avbryta, störa eller hjälpa i onödan.
- Verktyg = Berättelser. Tidslinjer. Modeller.
- Ha djupt intresse för att vilja förstå och lära känna barnet
- Observerar barnets utveckling
- Barnet visar läraren hur han/hon ska bli en bättre lärare
Montessori Eleven
- Diskuterar
- Prövar hypoteser
- Lockas och utmanas
- Vilja och entusiasm
Mål - Resultat
- Individuellt lärande och i interaktion
- Föra dialog och argumentation
Krititk mot Montessori
Barnen får inte vara barn tillräckligt.
Montessori kritierar vanliga skolor
- Påverkan av det pedagogiska arbetet i skolan är inte tillräckligt.
- Psykologiska lagar som styr barnets utveckling framkallar försvarsattityder hos barnet och utmattar det.
- Forskare observerar stilla sittandes elever som om de vore fastnålade fjärilar i en glasmonter.
Första Montessoriskolan i Sverige
- 1920
Célestin Freinets - Arbetets pedagogik
- 1896-1966
- Fransman
- Lärare, författare
- 1919 Lungskada
- 1934 grundade egen skola
- 1939 Blev kallad för terroristledare. Sattes i koncentrationsläger.
- 1941 Släpptes under bevakning av militären. Skrev böcker fram till sin död.
Freinetsskolan
- Eget tryckeri = Klasstidning. Diktsamling. Korrespondens
- Egenskrivet material = Uppslagsverk, kartotek..
- Avdelningar = Forskning. Experimentering. Laborering.
Arbetets pedagogik = Freinets idéer
- Arbetets värde = Inlärning. Vänner. Konfliktlösning. Ansvarsträning. Meningsfullt. Finnas mottagare.
- Arbetsmaterial = Klippa schabloner ur linoleum (plastmatta) till projekt..
- Arbetsuppgifter = Rengöra akvariumet. Skriva brev eller tidningsartikel. Förbereda föredrag...
- Förändra samhället = Solidaritet. Jämlikhet. Kunskap. Känsla för individens egenvärde.
- Inga läroböcker eller läxor.
- Eleven lär sig genom att intervju det de vill ha kunskap om.
Freinets undervisning - Praktik delen
- Barn hämtar information ute i samhället genom intervjuer samtidigt
- Lär sig artighet och ansvar
- Beararbetar informationen till en artikel
- Artikeln trycks i klasstidningen.
Freinets undervisning - Teori delen
- Temaprojekt, 7-8 veckor.
- Samla information ur böckerna.
- Info:n omsätts i bild, text, sång, dans, målning, teater eller musik.
- Redovisning för elever och föräldrar.
Redovisningar, exempel
- Barnet som lärt sig spela ett instrument.
- Utställning av människroppens inre organ i paper-maché
- Teater på engelska
- Video och animationer
Freinets klass struktur
- Måndagsmöten = veckoplanering och klassråd
- En utsedd sekretrare för protokoll, skriver ut ex antal kopior
- Kassören samlar in pengar, redovisar kassan, sätter in pengarna på bank.
- Några utses till "vaktmästare", städa klassrummet, vattna blommorna..
- Barnen turas om ansvarstagandet.
- Skriver upp vem ska jobba med vilka projekt var och när och vad som behövs köpas in (pennor, blomjord..)
Freinet kritiserar vanlig skola
Traditionell skola begär för mycket av läraren.
Kritik mot Freinet
- Samhället ifrågarsätter Freinets idéer, de ser elever ränna runt i stan med sina intervjufrågor och får intrycket att eleverna inte lär sig något vettigt i skolan.
Freinet i Sverige
- 1977 Freinetsrörelsen KAP startar.
: Kooperativet Arbetets Pedagogik
: Diskuterar ekonomiska frågor, håller debatt och årsmöten.
- Kaparen. Nättidning där pedagoger diskuterar dokumenterar agrumenterar.
Subscribe to:
Posts (Atom)