Stockholm
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Showing posts with label Bok. Show all posts
Showing posts with label Bok. Show all posts
Sunday, September 02, 2007
Friday, August 31, 2007
Bok: Naturpedagogik
Naturpedagogik
Sellgren Germund
År
ISBN
Jag har inflikat mina egna idéer i texten.
s 12-20
Kläder efter väder .
13 Naturen som en bok - Lekar
Skapa Relation till naturen =
Lättare att komma ihåg flora & fauna.
1. Bokstavsleken - T = Tall osv
2. FantasiOrdLeken = M = Mysig Mossa
3. Rebus = GLAD = Gråsugga+Larv+Almlöv+Daggmask
4. NamnLeken = Per plockar en pinne = Stå i ring och kör en presentation: Per Pinne, Sten Sten, Björn Blåbär, Anna Asplöv, Malin Mossa...
5. ABC Leken= A=Asplöv B=Brunt C=Citrongult löv
6. BildaEttOrdLeken = En gren = "Y", vasstrå= "O",
14 CirkelSamling
Lär barnen bygga upp en cirkel med hjälp av:
-Hålla händer o släpp.
-Passare: Ett barn står i mitten och håller i ändan av ett rep. Låt den andra repändan gå från barn till barn så att alla barn förstått att de står lika långt från cirkeln.
14 Lekar
1. NamnPresention
Barnen står i ring.
En säger: Hej! Jag heter Lina och jag byter plats med Tord.
Tord upprepar och byter ut namnet.
2. Vem är jag?
Platsbyte efter påståenden:
- Jag har varm choklad med mig.
- Jag har extra strumpor med mig.
- Jag har stövlar på mig.
- Jag tycker om regn.
Alla barn som känner sig träffade byter plats.
3. Sist ut förlorar (lp)
Barnen får välja mellan 3 djur som de ska visa med händer o göra ljud till.
Ett två tre och alla visar djur gesten de har valt.
Domaren håller i en påse innehållandes 3 kort med vart och ett av dessa 3 djur. Ett plockas bort. De barn som valt just det djuret stiger ur cirkeln.
4. Apport!
Stå i ring.
Markera varje plats med en pinne.
Alla barnen får samtidigt hämta var sitt objekt på bestämd tid:
Sakerna ska lämnas i ringen vid sin plats.
- En pinne på marken lika lång som din tumme.
- Ett grannbarr lika lång som ditt lillfingernagel.
- En sten som du kan knyta din hand om.
- Något som påminner om en fågel.
- Hämta något som har en ljus färg.
- Hämta något som börjar på K.
- Hitta bokstaven X.
5. Väderobservation
Studera himlen. Hur ser molnen ut.
Åt vilket håll blåser det? Kall eller varm vind?
Gissa dagens temperatur.
6a. HemMarsch för trötta huvud
Alla ställer sig i ett led.
Ettan tar 10 steg, ställer sig åt sidan och väntar på att ledet passerat och ställer sig sist. osv.
6b. Den som ställer sig åt sidan börjar på en saga
"Det var en gång." Barnet ska säga det till alla som passerar och hinner därför inte säga
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Hur lär sig barnen att samarbeta?
Hur utvecklas barnens fantasi?
Sellgren Germund
År
ISBN
Jag har inflikat mina egna idéer i texten.
s 12-20
Kläder efter väder .
13 Naturen som en bok - Lekar
Skapa Relation till naturen =
Lättare att komma ihåg flora & fauna.
1. Bokstavsleken - T = Tall osv
2. FantasiOrdLeken = M = Mysig Mossa
3. Rebus = GLAD = Gråsugga+Larv+Almlöv+Daggmask
4. NamnLeken = Per plockar en pinne = Stå i ring och kör en presentation: Per Pinne, Sten Sten, Björn Blåbär, Anna Asplöv, Malin Mossa...
5. ABC Leken= A=Asplöv B=Brunt C=Citrongult löv
6. BildaEttOrdLeken = En gren = "Y", vasstrå= "O",
14 CirkelSamling
Lär barnen bygga upp en cirkel med hjälp av:
-Hålla händer o släpp.
-Passare: Ett barn står i mitten och håller i ändan av ett rep. Låt den andra repändan gå från barn till barn så att alla barn förstått att de står lika långt från cirkeln.
14 Lekar
1. NamnPresention
Barnen står i ring.
En säger: Hej! Jag heter Lina och jag byter plats med Tord.
Tord upprepar och byter ut namnet.
2. Vem är jag?
Platsbyte efter påståenden:
- Jag har varm choklad med mig.
- Jag har extra strumpor med mig.
- Jag har stövlar på mig.
- Jag tycker om regn.
Alla barn som känner sig träffade byter plats.
3. Sist ut förlorar (lp)
Barnen får välja mellan 3 djur som de ska visa med händer o göra ljud till.
Ett två tre och alla visar djur gesten de har valt.
Domaren håller i en påse innehållandes 3 kort med vart och ett av dessa 3 djur. Ett plockas bort. De barn som valt just det djuret stiger ur cirkeln.
4. Apport!
Stå i ring.
Markera varje plats med en pinne.
Alla barnen får samtidigt hämta var sitt objekt på bestämd tid:
Sakerna ska lämnas i ringen vid sin plats.
- En pinne på marken lika lång som din tumme.
- Ett grannbarr lika lång som ditt lillfingernagel.
- En sten som du kan knyta din hand om.
- Något som påminner om en fågel.
- Hämta något som har en ljus färg.
- Hämta något som börjar på K.
- Hitta bokstaven X.
5. Väderobservation
Studera himlen. Hur ser molnen ut.
Åt vilket håll blåser det? Kall eller varm vind?
Gissa dagens temperatur.
6a. HemMarsch för trötta huvud
Alla ställer sig i ett led.
Ettan tar 10 steg, ställer sig åt sidan och väntar på att ledet passerat och ställer sig sist. osv.
6b. Den som ställer sig åt sidan börjar på en saga
"Det var en gång." Barnet ska säga det till alla som passerar och hinner därför inte säga
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Hur lär sig barnen att samarbeta?
Hur utvecklas barnens fantasi?
Bok: Myllrande..
Myllrande mångfald
Claes Malmberg/ Anders Olsson/ Kill Persson
År 1992
ISBN 9155853811
s
Omdöme
Claes Malmberg/ Anders Olsson/ Kill Persson
År 1992
ISBN 9155853811
s
Omdöme
Friday, March 09, 2007
Interkult. ped
Iterkulturell pedagogik i teori och praktik - Pirjo Lahdenperä 91-44-03669-8 Författarna och Studentlitteratur 2004 Kap 1 - Interkulterell pedagogik -vad, hur o varför Kap2 - Lärarens insterkult kompetens i undervis - María Borgström 2:1 Barnens livssäckar inneh en livsvärld+en livssyn 2:2 Lärarna ..måste konfrontera Konsekvenserna av migrationsprocesseer i klrum ..Flexibilitet Metoder Kunskap Modern kommunikation ..Reflektera undervis.miljön+Hur eleverna skaffar sig kunskap ..Praktiska erfarenheter skapas o prövas olika teorier som föder en ny kunskap 2:3 Interkulturell kompetens ..Öppenhet Förståelse+ Leda till 2vägskommunikation mellan olika etniska el kulturella bkgr. ..Inneha Kunskap el Förhåll.sätt om den andre 2:4 Interkulturell pedagogik ..Tar fasta på "kulturella" skillnader mellan "den som lär" o den "lärande" ..Studie-inriktningar: Socialisation Lärande o undervisning i ett kulturellt multietniskt Globalt interkulturellt sammanhang.
..Syfte: Relatera kulturella faktorers inverkan på ind utveckling o lärande genom kulturella föreställ .. sidan 38 -Pedagogik
..Förhållningssätt
..Vetenskap & Praktik (metoder o påverk.sätt på ind)
-Socialiseringsprocessen
- Talspråket: ..Skapar Ord + världsbild ..Bestämt ögonblick inom en aktivitet ..Aktivitet } Kulturell betydelse+socialt organiserade ..Representerar vår verklighet ..Förärvas+kulturell kunskap av Barn vid komm m 2a medl av deras soc gr Individen: ..Lär sig språket ..Självutveckling ..Smälter in i språkgr ..Assimilerar bestämd kultur
Giddens, Anthony, Sociologi Oa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19 Jonsson, Pirkko, Arbeta i grupp Oaa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19
..Syfte: Relatera kulturella faktorers inverkan på ind utveckling o lärande genom kulturella föreställ .. sidan 38 -Pedagogik
..Förhållningssätt
..Vetenskap & Praktik (metoder o påverk.sätt på ind)
-Socialiseringsprocessen
- Talspråket: ..Skapar Ord + världsbild ..Bestämt ögonblick inom en aktivitet ..Aktivitet } Kulturell betydelse+socialt organiserade ..Representerar vår verklighet ..Förärvas+kulturell kunskap av Barn vid komm m 2a medl av deras soc gr Individen: ..Lär sig språket ..Självutveckling ..Smälter in i språkgr ..Assimilerar bestämd kultur
Giddens, Anthony, Sociologi Oa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19 Jonsson, Pirkko, Arbeta i grupp Oaa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19
Tuesday, March 06, 2007
Paulo Freire
Indelning - Lärarrollen
Kulturcirklarna leddes av en samordnare som Paulo döpte det till, inte lärare eftersom Paulo såg läraren som en förmedlare vars uppgift var att fylla eleven eller "behållare" som Paulo själv uttryckte det med en massa information utan att eleven visste vad han skulle ha den informationen till.
Samordnarens uppgifter är att leva en vecka tillsammans med sina elever (alfabetisander), observera dem och få en inblick i deras alfabetiseringsproblem. Tillsammans ska de hitta de olika grundorden ur det folkliga ordförådet, som innehåller laddade vardagliga nyckelord (generativa ord) som kommer från elevernas erfarenheter, som samordnaren registrerar och sen tar med det i dialoger och diskussioner med sina elever. På det viset blir båda partnerna undervisade av varandra och samtidigt som eleverna lär sig läsa och skriva blir de medvetna om sin och andras problemsituation.
Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen
“ Genom dialog upphör elevernas lärare och lärarnas elever att existera och ett nytt begrepp dyker upp: elevlärare och lärareelev. Läraren är inte längre endast den som undervisar utan är en som själv undervisas i dialogen med eleverna, som å sin sida undervisar medan de undervisas. De blir tillsammans ansvariga för en process, i vilken alla växer“.
Paulo Freire nämner också begreppet problemformulering som ett begrepp där människor formulerar sitt problem och sedan söker kunskap efter problemställningen.
I boken “Att tillämpa en frigörande pedagogik“ beskriver ett antal pedagoger hur de använder Freires idéer konkret i undervisningen. Vad jag ser är att många av dessa idéer är lika aktuella i dag som för 20 år sedan. Den utbildning i social ekonomi som vi själva går tycker jag liknar Freires pedagogik i många stycken.
Han ansåg att man måste leva tillsammans med folket för att kunna hjälpa dem med livsnödvändigheter, som att sköta barnen, och hjälpa till med sysslor, som blev åsidosatta när de vuxna fick undervisning, för att få dem att få dem att gå med i projektet utan att missa saker som måste göras för livsuppehället.
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=207484
I synen på inlärning och kunskap finns en stark tro på varje individs egen förmåga och vilja till lärande. Enligt den brasilianske pedagogen Paulo Freire uppnås medvetenhet och integration genom dialog i en problembaserad undervisning.
http://courses.ki.se/pbl.pdf?node=48167
Den kunskapssyn som oftast formulerats från 1970-talet och framåt i en progressiv anda har utgått från
Paulo Freires och John Deweys skrifter.
http://www.resurs.folkbildning.net/download/196/ant19utmaningar.pdf
Slutligen Paulo Freire med hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. "Pedagogik för förtyckta".
http://www.certec.lth.se/lectures/vaxjo2001/pdf/lli_2002.pdff
Slutligen Paulo Freiremed hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. ”Pedagogik för förtyckta”.
http://www.certec.lth.se/utbildning/filer/forelasning.pdf
Paulo Freire (1921-1997)
En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen. Han var en stor beundrare av Freinet.
"Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor" - Paulo Freire
http://home2.pp.sbbs.se/fredsduvan/Doks/Freinet.html
Kulturcirklarna leddes av en samordnare som Paulo döpte det till, inte lärare eftersom Paulo såg läraren som en förmedlare vars uppgift var att fylla eleven eller "behållare" som Paulo själv uttryckte det med en massa information utan att eleven visste vad han skulle ha den informationen till.
Samordnarens uppgifter är att leva en vecka tillsammans med sina elever (alfabetisander), observera dem och få en inblick i deras alfabetiseringsproblem. Tillsammans ska de hitta de olika grundorden ur det folkliga ordförådet, som innehåller laddade vardagliga nyckelord (generativa ord) som kommer från elevernas erfarenheter, som samordnaren registrerar och sen tar med det i dialoger och diskussioner med sina elever. På det viset blir båda partnerna undervisade av varandra och samtidigt som eleverna lär sig läsa och skriva blir de medvetna om sin och andras problemsituation.
Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen
“ Genom dialog upphör elevernas lärare och lärarnas elever att existera och ett nytt begrepp dyker upp: elevlärare och lärareelev. Läraren är inte längre endast den som undervisar utan är en som själv undervisas i dialogen med eleverna, som å sin sida undervisar medan de undervisas. De blir tillsammans ansvariga för en process, i vilken alla växer“.
Paulo Freire nämner också begreppet problemformulering som ett begrepp där människor formulerar sitt problem och sedan söker kunskap efter problemställningen.
I boken “Att tillämpa en frigörande pedagogik“ beskriver ett antal pedagoger hur de använder Freires idéer konkret i undervisningen. Vad jag ser är att många av dessa idéer är lika aktuella i dag som för 20 år sedan. Den utbildning i social ekonomi som vi själva går tycker jag liknar Freires pedagogik i många stycken.
Han ansåg att man måste leva tillsammans med folket för att kunna hjälpa dem med livsnödvändigheter, som att sköta barnen, och hjälpa till med sysslor, som blev åsidosatta när de vuxna fick undervisning, för att få dem att få dem att gå med i projektet utan att missa saker som måste göras för livsuppehället.
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=207484
I synen på inlärning och kunskap finns en stark tro på varje individs egen förmåga och vilja till lärande. Enligt den brasilianske pedagogen Paulo Freire uppnås medvetenhet och integration genom dialog i en problembaserad undervisning.
http://courses.ki.se/pbl.pdf?node=48167
Den kunskapssyn som oftast formulerats från 1970-talet och framåt i en progressiv anda har utgått från
Paulo Freires och John Deweys skrifter.
http://www.resurs.folkbildning.net/download/196/ant19utmaningar.pdf
Slutligen Paulo Freire med hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. "Pedagogik för förtyckta".
http://www.certec.lth.se/lectures/vaxjo2001/pdf/lli_2002.pdff
Slutligen Paulo Freiremed hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. ”Pedagogik för förtyckta”.
http://www.certec.lth.se/utbildning/filer/forelasning.pdf
Paulo Freire (1921-1997)
En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen. Han var en stor beundrare av Freinet.
"Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor" - Paulo Freire
http://home2.pp.sbbs.se/fredsduvan/Doks/Freinet.html
Monday, March 05, 2007
Boken om pedagogerna
Anna Forssell
isbn 47-05230-9
2005
Författarna och liber ab
Lev Vygotskij - Intro [109]
- 1896-1934 (tuberkulos)
- Vitryssland
- Judisk ursprung
- Mest betydande verk: Tänkandet och språk
- Forskare, pedagog, visionär och kreativ inspirerande lärare.
Studenten Vygotskij [110]
Lottning till universiteten var ett måste för det fanns alldeles för många kompetenta studenter av judisk ursprung. Vygotskij hade turen på sin sida att komma in på ett universitet.
Studerade Medicin. Juridik. Psykologi. Filosofi. Pedagogik. Språkvetenskap.
Vygotskijs mål/ engagemang
> Omskapa världen via arbete och kollektiv verksamhet för att forma individen till en psykologisk varelse.
> Språkutvecklingen och språkets funktioner. [113]
> Lärande och utveckling hos barn med kommunitiva handikapp och
> Barn med olika inlärningssvårigheter samt
> Förbättra villkoren för undervisningen av dessa barn.
> Engagerade sig i lärarutbildningen
Vy:s frågetecken
> Hur skulle den "nya" sovjetmedborgaren uppfostras?
> Hur skulle man omsätta den officiella ideologin, marxism-leninismen i undervisningen?
> Hur skulle undervisningen bedrivas?
> Vad är lärande, utveckling och bildning? (Se Vy:s teorier < ) Vy:s utgångspunkt
- Marxistisk och materialistisk filosofistiskt. - Människan en biologisk och kulturell varelse (sociokulturellt perspektiv): Biologiska uvecklingslinjen -Födelsen. Utvecklar en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..)
Vy:s teorier/ idéer
> Människan formas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse genom sociala och kulurella erfarenheter.
> Språket är ett kollektivt redskap.
> Människors medvetande formas genom språkliga praktiker
> Språket är avgörande för individens lärande och utveckling.
> Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor, utvecklas ganska lika under denna fas. När barnet börjar kommunicera (kroppskontakt, blickar, språket) bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer och språket är en av dem. [117]
> 1990-talet, 100tals arbeten är tagna från Vy:s idéer. [114]
Vy:s samarbete
> Jean Piaget, Vy:s läste Piagets forskningsresultat om barns utveckling under 1920-talet.
Piaget samarbetade med J Dewey.
> A.R. Luria & A.N. Leontiev. Trion utvecklade perspektiv inom den kulturhistoriska eller sociohistoriska skolan. Arbetade med Sociokulturell teori. Kulturpsykologi. Aktivitetsteori. Verksamhetsteori.
Forskaren A. R. Luria [115]
- Neurologin (arbetsområde)
- Framstående neurolog.
- Bok: Cognitive development: It's cultural and social foundations.
- Analys: Hur användningen av skrift förändrar människors sätt att resonera, varsebli och uppfattar sin omvärld.
- Arbetade med en hel del viktiga projekt tillsammans med Vy.
Forskaren A. N. Leontiev [116]
- Ledare för "Charkoviterna"
- Grundare av aktivitets- eller verksamhetsteorin.
- 1963 Leninpriset
Vy:s synsätt på lärande och utveckling - sociokulturellt perspektiv
- Människan =biologisk och kulturell varelse. Biologiska uvecklingslinjen börjar från födelsen och utvecklar senare en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..) [116]
- Biologiska processer styr
: Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor utvecklas ganska lika under denna fas.
: När barnet börjar kommunicera bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer.
: Kommunikation= kroppskontakt, blickar, språket [117]
- Lägre och högre psykologiska funktioner.
: Lägre psy funk. = Individen minns när denne bränt sig och gör inte om misstaget.
: Högre psy funk. (komplexa färdigheter) = Individen lär sig kommunicera. Minnas. Lösa problem. Förstå sig själv osv.
: Högre psy funk. används som medierande redskap
Ex: Minnas koden 1914. Använd din kunskap, första världskriget som blir ett medierande redskap. [118]
Grundläggande mediering av sociala handlingar
- Människan = redskapsanvändare och redskapsutvecklare. Ex: Shopplista, hammare..
- Fysiska redskap: Artefakter skapade av människan. Ex: Papper. Bil. Dator. Varukorg..
- Psykiska redskap: Artefakter för tänkandet och komunikationen. Ex: Siffersystemet. Alfabetet. Klassifikationer. Formler.. [119]
Kommunikationen -språket kopplar
- Människa - samhället (de kollektiva erfarenheterna)
- Människa - människa
- Inom människan (tyst tänkande = intrapsykologiska funktionen)
Språket är tänkandets redskap.
- Biologiska processen - Barnets olika utvecklingsstadier (Piaget) [120]
1. Preoperationella stadiet = Sensomotorisk intelligens
2. Konkreta operationernas stadium = Barnet börjar förstå vissa logiska resonemang
3. Formella operationerna = Fullt utvecklat
Mognadsnivå = Uveckling inifrån
Anpassa undervisning efter barnets kognitiva förutsättningar.
Anpassa kunskaperna efter barnets utvecklingsnivå. [121]
Interaktion = Barnet tar till sig samhällets kollektiva erfarenheter och använder dem i sitt sätt att resonera och kommunicera och möjlighet till ett lärande kan uppstå.
- Utveckling, förändring och dynamik är mest utmärkande för människor.
- Dynamisk process i en intervju = Barnet försöker förstå och svara på en fråga.
UtvecklingsZonen - Vy:s mest kända begrepp
> Tanke = Genom att människan behärskar vissa kunskaper är de nära att behärska andra kunskaper och färdigheter.
> Defination = Avståndet, det som barn kan klara av på egen hand och det som de kan själva men behöver lite hjälp med. Ex: Barnet lär sig knyta sina skor med kommunikativt stöd -Hur ska du göra nu?
> Visar vart barnet är på väg i sin utveckling med hjälp av sin kunskap och färdigheter.
> Analytiskt begrepp = Att förstå lärande och utveckling.
> Uppkommer i aktiviteter.
> Nya utvecklingszoner till mer avancerade problem uppkommer efter att barnet erövrat nya intellektuella och fysiska färdigheter.
Appropriering = Vad individer gör vid bekanskap med fysiska redskap.
Internalisering = Att bygga upp en repertoar av erfarenheter vid användning av språkliga redskap: Rekonstruera relationer. Dra slutsatser. Hur vi ska handla i olika situationer..
Rudolf Steiner - waldorfskolans grundare [133]
- 1861-1925
- Österrike
- Intresse: Pedagogik och läkepedagogik (barn med utvecklingsstörningar)
- Doktorand: Filosofi
- Bildar ordet Antroposofi genom att visa upp en ny helhetssyn på människan.
- Grundar Waldorfskolan
- Bok Frihetens filosofi
Waldorfspedagogiken [137]
> 3 aspekter
1. Individens egna anlag och intentioner.
2. Individens utveckling till en social medborgare
3. Individens beroende av omvärlden (människor och natur)
- Grundat på vetenskap, konst och hantverk/ praktisk verksamhet
- Struktur bygger på självförvaltning och hitta nya samarbetsformer och forskning.
> 3 hörnstenar, reflekterande över det egna tänkandet o bildandet av omdömen.
1. Fantasi
2. Kreativitet
3. Exakthet
Waldorfskolan
- Start 1919
- 12-årig utbildning
- Utgångspunkt = Kropp. Själ. Ande.
- Målet = Integrera och balansera waldorsped. tre aspekter med historia, samhället och framtiden.
- Syfte = Ge eleverna en praktisk, social och kognitiv grund inför livet.
- Miljön = Ljusa färger. Rena interiörer. Gedigna byggnader..
- Åldrar = 0-7 år, 7-14 år, 14-21 år
- Utvecklingsområdena = Vilja. Känsla. Tanke. (138-141)
- Skolrytmen = Regelbundna återkommande månadsfester och projektuppvisning.
- Periodundervisning = 2-4 veckors projekttema. Tilltala tanken.
Waldorfsläraren
- Kunskap om hela verksamheten.
- God lyssnare
- Generella och specifika kunskaper
- Leda sin egen och elevers utveckling till frihet
Föräldrar till Waldorfselever
- Bidrar till underhåll av Lokaler. Möbelrenovering. Festansvariga. Styrelsemedlemmar.
- Föräldrarmöte 1 g/ månad.
- Föräldrarnas engagemang i skolan bidrar till ökad trygghet för eleverna.
Waldorfsskolans organisation
- Oftast ingen rektor. Kollegiet styr.
- Kollegieum utsedda mandatgrupper tar hand om det administrativa och anställningar.
- Kollegiet samlas 1g/vecka.
Pedagogen Maria Montessori
- 1870-1952
- Läkare och antropolog.
- Filosofisk idé = Ändra människors livsmönster för att få ett bättre samhälle.
- Budskap = Barnets sociala, emotionella och fysiska utveckling lika viktig som den intellektuella.
- Konstruerade och prövade sinnestränade material på mentalt handikappade barn.
- Grundade en förskola.
Förskolan Casa dei bambini
- 1907
- "Barnens hem" (namnet antyder en respekt för barnen)
- Montessoripedagogikens födelseplats
- Skolan har en världslig syn "allt har sin mening"
- Avdelningar = Ataljé. Labhörna. Datorer. Bibliotek. Kök.
- Barnen hjälper till i köket. Stimuleras och utvecklas praktisk och teoretiskt.
- Strukturera skolmiljön
1. Didaktiskt material på väggarna. Golvet är mötesplats för olika möten, undervisning, läsning, skrivning och räkning.
2. Social aspekt = Ögonkontakt. Närhet.
3. Estetisk aspekt = Fräsha blommor. Inramade alster. Harmoniska färger.
4. Intryck = Spännande. Lockande. Utmanande. Välkomnande.
Montessoripedagogiken = Frihet ger utveckling
- Vad barnet vill arbeta med
- Var barnet vill arbetta
- Arbetsgrupp el. självständigt
- Egen arbetstakt fram till deadline.
- Viktig aspekt = Barnet känner glädje coh stimulans när det bilvit medvetet om den egna utvecklingen.
Montessori Lärandet
- Först helheten sedan detaljerna. Ex: Lära om Sverige. Först visa universum sen jorden sist Sverige.
- Utgångspunkten ur ett historiskt perspektiv. Ex: Matte. Först siffrornas historia sen matte utvecklingen, sist förståelsen för matte.
- Ett nytt ämne presenteras.
- Kopplas till nyförvärvad kunskap
- Centrala begrepp identifieras
- Uppgiftsfrågor besvaras.
- Ger arbetsdisciplin och koncentration
Montessori Läraren
- Vägleder
- Utmanar elevens hypoteser
- Hjälper att få struktur på elevens tankegångar
- Locka fram elevens vilja att lära och föreställningsförmågan
- Ej avbryta, störa eller hjälpa i onödan.
- Verktyg = Berättelser. Tidslinjer. Modeller.
- Ha djupt intresse för att vilja förstå och lära känna barnet
- Observerar barnets utveckling
- Barnet visar läraren hur han/hon ska bli en bättre lärare
Montessori Eleven
- Diskuterar
- Prövar hypoteser
- Lockas och utmanas
- Vilja och entusiasm
Mål - Resultat
- Individuellt lärande och i interaktion
- Föra dialog och argumentation
Krititk mot Montessori
Barnen får inte vara barn tillräckligt.
Montessori kritierar vanliga skolor
- Påverkan av det pedagogiska arbetet i skolan är inte tillräckligt.
- Psykologiska lagar som styr barnets utveckling framkallar försvarsattityder hos barnet och utmattar det.
- Forskare observerar stilla sittandes elever som om de vore fastnålade fjärilar i en glasmonter.
Första Montessoriskolan i Sverige
- 1920
Célestin Freinets - Arbetets pedagogik
- 1896-1966
- Fransman
- Lärare, författare
- 1919 Lungskada
- 1934 grundade egen skola
- 1939 Blev kallad för terroristledare. Sattes i koncentrationsläger.
- 1941 Släpptes under bevakning av militären. Skrev böcker fram till sin död.
Freinetsskolan
- Eget tryckeri = Klasstidning. Diktsamling. Korrespondens
- Egenskrivet material = Uppslagsverk, kartotek..
- Avdelningar = Forskning. Experimentering. Laborering.
Arbetets pedagogik = Freinets idéer
- Arbetets värde = Inlärning. Vänner. Konfliktlösning. Ansvarsträning. Meningsfullt. Finnas mottagare.
- Arbetsmaterial = Klippa schabloner ur linoleum (plastmatta) till projekt..
- Arbetsuppgifter = Rengöra akvariumet. Skriva brev eller tidningsartikel. Förbereda föredrag...
- Förändra samhället = Solidaritet. Jämlikhet. Kunskap. Känsla för individens egenvärde.
- Inga läroböcker eller läxor.
- Eleven lär sig genom att intervju det de vill ha kunskap om.
Freinets undervisning - Praktik delen
- Barn hämtar information ute i samhället genom intervjuer samtidigt
- Lär sig artighet och ansvar
- Beararbetar informationen till en artikel
- Artikeln trycks i klasstidningen.
Freinets undervisning - Teori delen
- Temaprojekt, 7-8 veckor.
- Samla information ur böckerna.
- Info:n omsätts i bild, text, sång, dans, målning, teater eller musik.
- Redovisning för elever och föräldrar.
Redovisningar, exempel
- Barnet som lärt sig spela ett instrument.
- Utställning av människroppens inre organ i paper-maché
- Teater på engelska
- Video och animationer
Freinets klass struktur
- Måndagsmöten = veckoplanering och klassråd
- En utsedd sekretrare för protokoll, skriver ut ex antal kopior
- Kassören samlar in pengar, redovisar kassan, sätter in pengarna på bank.
- Några utses till "vaktmästare", städa klassrummet, vattna blommorna..
- Barnen turas om ansvarstagandet.
- Skriver upp vem ska jobba med vilka projekt var och när och vad som behövs köpas in (pennor, blomjord..)
Freinet kritiserar vanlig skola
Traditionell skola begär för mycket av läraren.
Kritik mot Freinet
- Samhället ifrågarsätter Freinets idéer, de ser elever ränna runt i stan med sina intervjufrågor och får intrycket att eleverna inte lär sig något vettigt i skolan.
Freinet i Sverige
- 1977 Freinetsrörelsen KAP startar.
: Kooperativet Arbetets Pedagogik
: Diskuterar ekonomiska frågor, håller debatt och årsmöten.
- Kaparen. Nättidning där pedagoger diskuterar dokumenterar agrumenterar.
isbn 47-05230-9
2005
Författarna och liber ab
Lev Vygotskij - Intro [109]
- 1896-1934 (tuberkulos)
- Vitryssland
- Judisk ursprung
- Mest betydande verk: Tänkandet och språk
- Forskare, pedagog, visionär och kreativ inspirerande lärare.
Studenten Vygotskij [110]
Lottning till universiteten var ett måste för det fanns alldeles för många kompetenta studenter av judisk ursprung. Vygotskij hade turen på sin sida att komma in på ett universitet.
Studerade Medicin. Juridik. Psykologi. Filosofi. Pedagogik. Språkvetenskap.
Vygotskijs mål/ engagemang
> Omskapa världen via arbete och kollektiv verksamhet för att forma individen till en psykologisk varelse.
> Språkutvecklingen och språkets funktioner. [113]
> Lärande och utveckling hos barn med kommunitiva handikapp och
> Barn med olika inlärningssvårigheter samt
> Förbättra villkoren för undervisningen av dessa barn.
> Engagerade sig i lärarutbildningen
Vy:s frågetecken
> Hur skulle den "nya" sovjetmedborgaren uppfostras?
> Hur skulle man omsätta den officiella ideologin, marxism-leninismen i undervisningen?
> Hur skulle undervisningen bedrivas?
> Vad är lärande, utveckling och bildning? (Se Vy:s teorier < ) Vy:s utgångspunkt
- Marxistisk och materialistisk filosofistiskt. - Människan en biologisk och kulturell varelse (sociokulturellt perspektiv): Biologiska uvecklingslinjen -Födelsen. Utvecklar en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..)
Vy:s teorier/ idéer
> Människan formas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse genom sociala och kulurella erfarenheter.
> Språket är ett kollektivt redskap.
> Människors medvetande formas genom språkliga praktiker
> Språket är avgörande för individens lärande och utveckling.
> Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor, utvecklas ganska lika under denna fas. När barnet börjar kommunicera (kroppskontakt, blickar, språket) bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer och språket är en av dem. [117]
> 1990-talet, 100tals arbeten är tagna från Vy:s idéer. [114]
Vy:s samarbete
> Jean Piaget, Vy:s läste Piagets forskningsresultat om barns utveckling under 1920-talet.
Piaget samarbetade med J Dewey.
> A.R. Luria & A.N. Leontiev. Trion utvecklade perspektiv inom den kulturhistoriska eller sociohistoriska skolan. Arbetade med Sociokulturell teori. Kulturpsykologi. Aktivitetsteori. Verksamhetsteori.
Forskaren A. R. Luria [115]
- Neurologin (arbetsområde)
- Framstående neurolog.
- Bok: Cognitive development: It's cultural and social foundations.
- Analys: Hur användningen av skrift förändrar människors sätt att resonera, varsebli och uppfattar sin omvärld.
- Arbetade med en hel del viktiga projekt tillsammans med Vy.
Forskaren A. N. Leontiev [116]
- Ledare för "Charkoviterna"
- Grundare av aktivitets- eller verksamhetsteorin.
- 1963 Leninpriset
Vy:s synsätt på lärande och utveckling - sociokulturellt perspektiv
- Människan =biologisk och kulturell varelse. Biologiska uvecklingslinjen börjar från födelsen och utvecklar senare en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..) [116]
- Biologiska processer styr
: Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor utvecklas ganska lika under denna fas.
: När barnet börjar kommunicera bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer.
: Kommunikation= kroppskontakt, blickar, språket [117]
- Lägre och högre psykologiska funktioner.
: Lägre psy funk. = Individen minns när denne bränt sig och gör inte om misstaget.
: Högre psy funk. (komplexa färdigheter) = Individen lär sig kommunicera. Minnas. Lösa problem. Förstå sig själv osv.
: Högre psy funk. används som medierande redskap
Ex: Minnas koden 1914. Använd din kunskap, första världskriget som blir ett medierande redskap. [118]
Grundläggande mediering av sociala handlingar
- Människan = redskapsanvändare och redskapsutvecklare. Ex: Shopplista, hammare..
- Fysiska redskap: Artefakter skapade av människan. Ex: Papper. Bil. Dator. Varukorg..
- Psykiska redskap: Artefakter för tänkandet och komunikationen. Ex: Siffersystemet. Alfabetet. Klassifikationer. Formler.. [119]
Kommunikationen -språket kopplar
- Människa - samhället (de kollektiva erfarenheterna)
- Människa - människa
- Inom människan (tyst tänkande = intrapsykologiska funktionen)
Språket är tänkandets redskap.
- Biologiska processen - Barnets olika utvecklingsstadier (Piaget) [120]
1. Preoperationella stadiet = Sensomotorisk intelligens
2. Konkreta operationernas stadium = Barnet börjar förstå vissa logiska resonemang
3. Formella operationerna = Fullt utvecklat
Mognadsnivå = Uveckling inifrån
Anpassa undervisning efter barnets kognitiva förutsättningar.
Anpassa kunskaperna efter barnets utvecklingsnivå. [121]
Interaktion = Barnet tar till sig samhällets kollektiva erfarenheter och använder dem i sitt sätt att resonera och kommunicera och möjlighet till ett lärande kan uppstå.
- Utveckling, förändring och dynamik är mest utmärkande för människor.
- Dynamisk process i en intervju = Barnet försöker förstå och svara på en fråga.
UtvecklingsZonen - Vy:s mest kända begrepp
> Tanke = Genom att människan behärskar vissa kunskaper är de nära att behärska andra kunskaper och färdigheter.
> Defination = Avståndet, det som barn kan klara av på egen hand och det som de kan själva men behöver lite hjälp med. Ex: Barnet lär sig knyta sina skor med kommunikativt stöd -Hur ska du göra nu?
> Visar vart barnet är på väg i sin utveckling med hjälp av sin kunskap och färdigheter.
> Analytiskt begrepp = Att förstå lärande och utveckling.
> Uppkommer i aktiviteter.
> Nya utvecklingszoner till mer avancerade problem uppkommer efter att barnet erövrat nya intellektuella och fysiska färdigheter.
Appropriering = Vad individer gör vid bekanskap med fysiska redskap.
Internalisering = Att bygga upp en repertoar av erfarenheter vid användning av språkliga redskap: Rekonstruera relationer. Dra slutsatser. Hur vi ska handla i olika situationer..
Rudolf Steiner - waldorfskolans grundare [133]
- 1861-1925
- Österrike
- Intresse: Pedagogik och läkepedagogik (barn med utvecklingsstörningar)
- Doktorand: Filosofi
- Bildar ordet Antroposofi genom att visa upp en ny helhetssyn på människan.
- Grundar Waldorfskolan
- Bok Frihetens filosofi
Waldorfspedagogiken [137]
> 3 aspekter
1. Individens egna anlag och intentioner.
2. Individens utveckling till en social medborgare
3. Individens beroende av omvärlden (människor och natur)
- Grundat på vetenskap, konst och hantverk/ praktisk verksamhet
- Struktur bygger på självförvaltning och hitta nya samarbetsformer och forskning.
> 3 hörnstenar, reflekterande över det egna tänkandet o bildandet av omdömen.
1. Fantasi
2. Kreativitet
3. Exakthet
Waldorfskolan
- Start 1919
- 12-årig utbildning
- Utgångspunkt = Kropp. Själ. Ande.
- Målet = Integrera och balansera waldorsped. tre aspekter med historia, samhället och framtiden.
- Syfte = Ge eleverna en praktisk, social och kognitiv grund inför livet.
- Miljön = Ljusa färger. Rena interiörer. Gedigna byggnader..
- Åldrar = 0-7 år, 7-14 år, 14-21 år
- Utvecklingsområdena = Vilja. Känsla. Tanke. (138-141)
- Skolrytmen = Regelbundna återkommande månadsfester och projektuppvisning.
- Periodundervisning = 2-4 veckors projekttema. Tilltala tanken.
Waldorfsläraren
- Kunskap om hela verksamheten.
- God lyssnare
- Generella och specifika kunskaper
- Leda sin egen och elevers utveckling till frihet
Föräldrar till Waldorfselever
- Bidrar till underhåll av Lokaler. Möbelrenovering. Festansvariga. Styrelsemedlemmar.
- Föräldrarmöte 1 g/ månad.
- Föräldrarnas engagemang i skolan bidrar till ökad trygghet för eleverna.
Waldorfsskolans organisation
- Oftast ingen rektor. Kollegiet styr.
- Kollegieum utsedda mandatgrupper tar hand om det administrativa och anställningar.
- Kollegiet samlas 1g/vecka.
Pedagogen Maria Montessori
- 1870-1952
- Läkare och antropolog.
- Filosofisk idé = Ändra människors livsmönster för att få ett bättre samhälle.
- Budskap = Barnets sociala, emotionella och fysiska utveckling lika viktig som den intellektuella.
- Konstruerade och prövade sinnestränade material på mentalt handikappade barn.
- Grundade en förskola.
Förskolan Casa dei bambini
- 1907
- "Barnens hem" (namnet antyder en respekt för barnen)
- Montessoripedagogikens födelseplats
- Skolan har en världslig syn "allt har sin mening"
- Avdelningar = Ataljé. Labhörna. Datorer. Bibliotek. Kök.
- Barnen hjälper till i köket. Stimuleras och utvecklas praktisk och teoretiskt.
- Strukturera skolmiljön
1. Didaktiskt material på väggarna. Golvet är mötesplats för olika möten, undervisning, läsning, skrivning och räkning.
2. Social aspekt = Ögonkontakt. Närhet.
3. Estetisk aspekt = Fräsha blommor. Inramade alster. Harmoniska färger.
4. Intryck = Spännande. Lockande. Utmanande. Välkomnande.
Montessoripedagogiken = Frihet ger utveckling
- Vad barnet vill arbeta med
- Var barnet vill arbetta
- Arbetsgrupp el. självständigt
- Egen arbetstakt fram till deadline.
- Viktig aspekt = Barnet känner glädje coh stimulans när det bilvit medvetet om den egna utvecklingen.
Montessori Lärandet
- Först helheten sedan detaljerna. Ex: Lära om Sverige. Först visa universum sen jorden sist Sverige.
- Utgångspunkten ur ett historiskt perspektiv. Ex: Matte. Först siffrornas historia sen matte utvecklingen, sist förståelsen för matte.
- Ett nytt ämne presenteras.
- Kopplas till nyförvärvad kunskap
- Centrala begrepp identifieras
- Uppgiftsfrågor besvaras.
- Ger arbetsdisciplin och koncentration
Montessori Läraren
- Vägleder
- Utmanar elevens hypoteser
- Hjälper att få struktur på elevens tankegångar
- Locka fram elevens vilja att lära och föreställningsförmågan
- Ej avbryta, störa eller hjälpa i onödan.
- Verktyg = Berättelser. Tidslinjer. Modeller.
- Ha djupt intresse för att vilja förstå och lära känna barnet
- Observerar barnets utveckling
- Barnet visar läraren hur han/hon ska bli en bättre lärare
Montessori Eleven
- Diskuterar
- Prövar hypoteser
- Lockas och utmanas
- Vilja och entusiasm
Mål - Resultat
- Individuellt lärande och i interaktion
- Föra dialog och argumentation
Krititk mot Montessori
Barnen får inte vara barn tillräckligt.
Montessori kritierar vanliga skolor
- Påverkan av det pedagogiska arbetet i skolan är inte tillräckligt.
- Psykologiska lagar som styr barnets utveckling framkallar försvarsattityder hos barnet och utmattar det.
- Forskare observerar stilla sittandes elever som om de vore fastnålade fjärilar i en glasmonter.
Första Montessoriskolan i Sverige
- 1920
Célestin Freinets - Arbetets pedagogik
- 1896-1966
- Fransman
- Lärare, författare
- 1919 Lungskada
- 1934 grundade egen skola
- 1939 Blev kallad för terroristledare. Sattes i koncentrationsläger.
- 1941 Släpptes under bevakning av militären. Skrev böcker fram till sin död.
Freinetsskolan
- Eget tryckeri = Klasstidning. Diktsamling. Korrespondens
- Egenskrivet material = Uppslagsverk, kartotek..
- Avdelningar = Forskning. Experimentering. Laborering.
Arbetets pedagogik = Freinets idéer
- Arbetets värde = Inlärning. Vänner. Konfliktlösning. Ansvarsträning. Meningsfullt. Finnas mottagare.
- Arbetsmaterial = Klippa schabloner ur linoleum (plastmatta) till projekt..
- Arbetsuppgifter = Rengöra akvariumet. Skriva brev eller tidningsartikel. Förbereda föredrag...
- Förändra samhället = Solidaritet. Jämlikhet. Kunskap. Känsla för individens egenvärde.
- Inga läroböcker eller läxor.
- Eleven lär sig genom att intervju det de vill ha kunskap om.
Freinets undervisning - Praktik delen
- Barn hämtar information ute i samhället genom intervjuer samtidigt
- Lär sig artighet och ansvar
- Beararbetar informationen till en artikel
- Artikeln trycks i klasstidningen.
Freinets undervisning - Teori delen
- Temaprojekt, 7-8 veckor.
- Samla information ur böckerna.
- Info:n omsätts i bild, text, sång, dans, målning, teater eller musik.
- Redovisning för elever och föräldrar.
Redovisningar, exempel
- Barnet som lärt sig spela ett instrument.
- Utställning av människroppens inre organ i paper-maché
- Teater på engelska
- Video och animationer
Freinets klass struktur
- Måndagsmöten = veckoplanering och klassråd
- En utsedd sekretrare för protokoll, skriver ut ex antal kopior
- Kassören samlar in pengar, redovisar kassan, sätter in pengarna på bank.
- Några utses till "vaktmästare", städa klassrummet, vattna blommorna..
- Barnen turas om ansvarstagandet.
- Skriver upp vem ska jobba med vilka projekt var och när och vad som behövs köpas in (pennor, blomjord..)
Freinet kritiserar vanlig skola
Traditionell skola begär för mycket av läraren.
Kritik mot Freinet
- Samhället ifrågarsätter Freinets idéer, de ser elever ränna runt i stan med sina intervjufrågor och får intrycket att eleverna inte lär sig något vettigt i skolan.
Freinet i Sverige
- 1977 Freinetsrörelsen KAP startar.
: Kooperativet Arbetets Pedagogik
: Diskuterar ekonomiska frågor, håller debatt och årsmöten.
- Kaparen. Nättidning där pedagoger diskuterar dokumenterar agrumenterar.
Monday, February 26, 2007
Skola och utbildning
Skola och utbildning
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
Saturday, February 17, 2007
interkulturella perspektiv
Interkulturella perspektiv
-Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer
Hans Lorentz & Bosse Bergstedt
2006
91-44-04484-4
44 - Utgångspunkten för verklighetsuppfattning
Den väsentliga uppfattningen om identitet innebär att en människa uppfattas som en alldeles egen individ, autonom (självständig) och oberoende. Människans identitet anses inom denna tradition utvecklas mer eller mindre i isolat (isolerat) och det är det egna tänkandet som gör att jag kan ha en uppfattning om att jag finns till.
Det sociologiska subjektet vxt fram som ett svar på modernitetens mer komplexa sociala liv.
Sociologiska vetenskapen sa att identiteten är en kulturell konstruktion genom kulturell socialisation skapas identiteter.
Människans sätt att vara, tänka och handla påverkas av hennes sociala vara. Samhällets sociala kategoriseringar och dess interaktion med subjektets identitet blev då intressant. Utifrån detta utvecklades kunskapssociologin av bl a Karl Marx och Max Weber.
45 -
Identiteter Skapas, Kontinuerligt förändras, Förhandlas.
Grundläggande synsätt inom forskning
Skapas alltid genom interaktiva processer och reflexivitet.
-Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer
Hans Lorentz & Bosse Bergstedt
2006
91-44-04484-4
44 - Utgångspunkten för verklighetsuppfattning
Den väsentliga uppfattningen om identitet innebär att en människa uppfattas som en alldeles egen individ, autonom (självständig) och oberoende. Människans identitet anses inom denna tradition utvecklas mer eller mindre i isolat (isolerat) och det är det egna tänkandet som gör att jag kan ha en uppfattning om att jag finns till.
Det sociologiska subjektet vxt fram som ett svar på modernitetens mer komplexa sociala liv.
Sociologiska vetenskapen sa att identiteten är en kulturell konstruktion genom kulturell socialisation skapas identiteter.
Människans sätt att vara, tänka och handla påverkas av hennes sociala vara. Samhällets sociala kategoriseringar och dess interaktion med subjektets identitet blev då intressant. Utifrån detta utvecklades kunskapssociologin av bl a Karl Marx och Max Weber.
45 -
Identiteter Skapas, Kontinuerligt förändras, Förhandlas.
Grundläggande synsätt inom forskning
Skapas alltid genom interaktiva processer och reflexivitet.
Subscribe to:
Posts (Atom)