Barnen kom ihåg mig!! : )
måndag 7:30-14:50
Blankett/Tillåtelse: Ta reda på om vi ska filma eller inte.
2 nya barn:
Tindra blyg i 15 sek. Sen var vi "oskiljaktiga" resten av dagen.
Filip träffade jag först på samlingen. Inte blyg.
Ute - Aktiviteter
> Plocka kottar o gräs.
> Plastbilsåkande o cyklar (för lite barn klagar).
> Plastbåtar (för lite).
> Sandkakor.
> Rushkana + klätterställning.
> Gunghästar.
Förhållningssätt till sig själv
> Står/sitter för sig själv.
> Tittar på andra.
> Funderar el inspirationslös?
Förhållningssätt barn-barn
> Lätt för att haka på andra barn, gäller ej alla barn.
Förhållningssätt till frökarna (inkl mig)
> Titta-på-mig-C-vad-jag-kan-fröken! "Men titta då!".
> Hålla hand (Tin+).
> Kram o puss. > Känsla av för lite kärlek?
> Hålla hand.
> Armbrytning.
> Kommer till mig när de behöver hjälp oavsett hur bra de känner mig oavsett kön.
> Jag -En pojkes favoritfröken.
Samling
Barnen odlade kattgräs, gräs och vitlök innan påsk. Pedagogiska frågor: vad är detta för något vi har odlat. Berätta för Lp. Mi visste mest. Hade svårt att kontrollera sig med svaren och svarade rätt ut. Flickorna var mer på hugget än pojkarna. Pratade i munnen på varandra. Blev ofta tillsagda att vara tysta. En i taget är inget de har lätt för. Svårt att förstå Ru's verbala språk.
Inne Aktiviteter
> Spel.
> Spika i bild
> Skriva sitt namn
> boktittning
> bilar
> dockor
Förhållningssätt - till sig själva
> Står och tittar beundrar funderar
> Dockan är flickans bästa vän -enda vän?
> Inne i sin egen värld
Förhållningssätt - barn-barn
> Al-Mi-dockor
> Ett barn plockar/serverar/ fram ett spel, pärlor, papper, tågbana och andra hakar på oinbjudna. Barn som inte är starka att säga ifrån får tex spelet ifrån taget. Ger upp, hittar ngt annat och samma sak händer.
Förhållningssätt - barn-förskolelärare
> Bra. barn är otåliga lyssnar itne alltid på fröken pga för mycket i sin egen värld
> L gav orättvis behandling av barnet som plockade fram spelet.
> Barn som faller och slår sig ska man inte säga t ex "gjorde du dig illa?", säg med ett leende el uppmuntran i rösten: "Oj! Vad hände? Vad hittar du på?"
Lunch - Spagetti Cabonara
> Alla barn protesterade mot såsen i glasskålen
> Först med att smaka en droppe, tyckte inte om det, trodde -startskottet, icke
> Mitt knep: Såsen innehåller skinkbitar ät bara dem. Alla utom Mi åt. Rebe ville ha mer sås.
> Mitt knep: Ta mer sallad. "Orange tunga", "gröna tänder", spagetti tunga
> Mitt knep: Ta mer dricka, "spökvatten".
Vila (40-60 min)
> Alla barnen vilade idag.
> 40 min Mi o Kel kan ej vila mer. Mi-bok, Kel-bilar
Tisdag 19 apr 2007 - 7:30-14:50
Frukost/ Lek
> SÅ balanserar på plast-gunghästen. Re vill vara m. Så tar hand om sin lillasy Is. Förflyttar mig från frukostbordet till mattan, flickorna har dragkamp mot/om mig. SÅ visar ett flertal gånger att hon är den som hjälper mig i dragkampen mot Re. På Haren ff dragkampen o Mi hoppar in i Reb ställe. Jag sätts i fängelse varför får jag itne veta fast jag frågade. Flickorna visste inten ens själva varför de satte mig där. SÅ låste upp och släppte ut mig.
> Kel leker m bilar på Snigeln.
Ut
> Barngrupper på 3 o 3 i skogen som lockar många barn. De mindre under 3 sitter mest i sandlådan. Ngn pedagog kanske sitter med i sandlådan m oftast inte.
Samling & blöjbyte
> Bytte blöja på LilleLi 4år. härmade allt jag sa men inte på ren svenska.
Var icke med på den.
Lunch
> Falukorv med potatismos, grönt = gott
Vila /Bokläs
> I soffan: Mi, Is, Reb. Sofia. Al läser, berättar mest för sig själv och tittar på bilderna till slut visar hon bilderna för de 2a. Jag ber henne berätta om bilderna: Vad är det som brinner. varför brinner det? Hur många brandmän finns det på bilden? osv.
> Kerstin tar över bokläsandet. Presenterar boken o ff Astrid Lindgren. Pratar lite om henne. Frågar oim barnen vet vad en ff är. Läser först visar bilderna sen. Kan ni säga Ylva-vi? Flickorna är rastlösa. SÅ har svårt att sitta still. Al: Varför visar du inte bilderna? SÅ vill se bilden m Ker drar boken till sig. SÅ blir sur o börjar slå hälarna mot soffkanten. Tillsägning flera gg "sitt ordentligt!" med en skarp röst, att barnen ska vara lugna. Längre in i berättelsen lugnar barnen ner sig och lyssnar mer. Berättar om "Min moster lever": Mi. Alba: min morfar o mormor lever. Bilderna i boken är målade av arnold ? Kerstin: Läskiga bilder.. Nähä säger Mi: blomman har ögon och mun. Al: Jag får se. Barnen tycker att det är viktigt att titta på bilderna. Barnen verkade ointresserade efter ett tag. Al: tjuvar finns på natten. Hur gör man när man nynnar. Barn vet. Is hade svårt att sluta. Kerstin tokig. En av tjejerna sitter mest still och lyssnar o ger sällan frågor.
Lek
> Pärlor. Is vill göra armband.
Mellis
> Barnen är skeptiska mot medvursten vill inte ha den. Jag: -M ni åt ju korv idag och nu vill ni inte ha korv. Jag ska iaf ha korv på min macka. Mi: -Vad sa du att det hette? -Medvurst korv. 3 av 5 barn åt medvurst sen utom filätarna.
Ut & Hem
SR: Hej då! Tack för idag! Skakar hand m mig. Tindra ville ha en kram. Alla ville ha en kram.
Onsdag 18 apr 2007
Frågade om fösk människo syn - det kompetenta barnet självkänsla..
Frågade om de hade grov- o finplanering. Ja, men fick inte se ngt papper på det.
Frukost/ Lek - Snigeln
> Kel o SÅ ville inte ha frukost, men äggdoften lockade Kel och SÅ hakar på. Copy?
> SÅ visar mig sin nya rosa keps med fjäril. LP frågar vad det är för djur på kepsen kniper hon. Typiskt SÅ. Hon sätter kepsen framför mina ögon så att jag ej kan se. Jag äter upp den. Kepsen blir skrynklig o hon avlägsnar sig fr mig med ngr steg i taget, kastar kepsen på golvet, stampar på den och vill slänga den säger hon, för nu är den ful. Jag har skrynklat till kepsen när jag åt den och är den för ful för att bäras. En kepsrynka ramar SÅs värld. Jag visar henne min keps. Det tar ngr min innan hon blir glada SÅ. Min keps har samma färg som ditt hår -brunt, säger jag. Lockar henne. Då och då under dagen är hon klängig. Är jag förlåten? Det verkar så.
Hon visade mig hur hon lärt sig rita stjärnor igår. Mi vill också rita men inte stjärnor. Hon retar SÅ för att hon ritar m gul tusch medan hon själv ritar m rosa. Rosa är bäst rosa är nr 1 rosa ger status. Mi vill inte att SÅ tittar på hennes teckning hela tiden. SÅ visar sin teckning och Mi visar sin.
> Is vill hålla på m Gotland. Klipper ut en stor karta över Gotland. Han klipper ganska bra, men hans kreativa tankesätt är lustigt. Han vill ha vitt papper under bilden. Vill klippa bit för bit istället för att limma fast kartan på pappret och klippa runt om. Lp visar. Gotlandskartan blir en skattkarta. Gotland passé?
Ut, men inte idag >Safari inomhus pga regn
> Samling i kapprummet. En mans led yeah right! H2OFlaskor och frukt bärs av Kristina. Vi ska gå på Safari. Djur ligger utspridda över allt i storarummet+ataljén. De minsta tycker det är spännande och vill så fort som möjligt röra leksaksdjuren. Ped:en vill annat. Rak led o inte röra djuren. Sjung o var glad. Imse vimse spindeln.. Nästa djur flodhäst och nst sång. Al blir tillsagd måste gå sist. Blir sur o går sin väg. Surar i flera min. Hakar på senare, m arg som ett bi på Ker.
Samling
> Frukt o vatten. Ker: Vad det roligt m Safari? Nej skriker Al o SÅ hakar på m 1 nej. Varför var det inte det? Det var itne roligt att sjunga. De andra barnen säger inget pga Al?
Lunch
> Dill fisk o kokt potatis o sallad o vatten.
> Mi o SÅ vill ej ha fisken. Lockade dem att äta potatisen för det var ju gula tänder o grön tunga o orange. Rub o Kel åt upp allt.
> Bajs o kissprat m flickorna efteråt . De tog upp samtalsämnet. de skulle mata mig m d.
> Mi o jag armbrottades. Muskelprat.
> SÅ mittemot sträcker sig efter mig. Kel också.
Vila/ Lek
>Is, SÅ, Mi o Al sitter i soffan jag läser Emmily och havet. SÅ o Al stör med viskningar och prat om den bruna dockan som Al håller i knäet samt de springer till o från soffan, men skärper sig
när jag börjar förhöra dem om varje stycke jag precis läst för att få veta om de har förstått t ex vad är-frågor: ströming och aborre och vad fåglarna på bilden heter. Förhör o visar de stora bilderna, gör de lugna. 1-0 till mig.
Al: -Efter bokläsningen får vi göra vad vi vill och kutar iväg m SÅ efter sig. Mi stannar kvar i soffan m dockan. Vet inte vad hon ska göra.
Is > vill bygga en giraff av toarullar som han sett i en bok o vill att jag hjälper till. Han väntar otåligt bredvid soffan o vill att jag kommer nu. "Kom nu då!". Jag har inte mycket till val. Killen har idéer o är kreativ till tusen, men orkar oftast inte göra färdigt allt på en gång och säger att jag ska fortsätta att limma. "Jag bestämmer". -Då tar jag hem giraffen när jag är färdig m den. Is: -Nä... Han fortsätter och limmar lite till sen är det tid för mellis.
Mellis
> Is hjälper t att städa undan om jag ber honom.
> Flickorna flyr fältet en bra stund innan det ska städas. Fly-Rutinerade.
> Knäckebröd, mjukbröd, ost, medvurstkorv, saft, mjölk, smör.
> Ru tyst bråkar inte vad han itne vill äta.
> Mi o SÅ bestämda vad de vill ha inte ha. Lite copycats. spec SÅ.
Hem
> Hej då o kram SR, Mi, Is, Ol, Kel, SJ, SÅ, Al, Ali
Torsdag 19 apr 7:30-15:30
Lek
>Sprattelgubbe. SÅ hjälpte mig att klippa i pappmallen. Glad att få hjälpa till. Hon vill känna att hon duger är behövd. Aliss kom med en bula i pannan berättade om hur hon där hemma klättrade upp på bordet o föll ner i golvet.
> SR vill också rita säger hon när hon kom, men agerade som att hon inte visste var papperna låg någonstans fast hon fick klart godkänt att det bara var att gå och hämta papirus och börja rita.
> Tindra satt bredvid mig o klippte ut små små pappbitar typ konfetti. Berättade o visade mig hela tiden hur hon gör sig illa på saxen, klämfinger o peta sig i näsan m saxen.
> Barn + saxar = farligt. Barn petar o viftar m saxen mot ens ansikte o jag måste upprepa mig hur farligt det är o hur barnen ska göra efter att de klippt färdigt ett moment: lägga saxen på bordet.
Ut
> Kel cyklar.
> SR+SJ i skogen.
> Tindra på gunghäst: Jag har varit i thailand. Jag kan berätta var det ligger. Det ligger mellan Grekland och bredvid Öland. Fröken. Titta på mig när jag pratar m dig. Jag började ta upp ant.blocket ur fickan.
Sångsamling
> Ja höll i sångsamlingen. Mormors (prästens?) lilla kråka + Det var så roligt + Bro bro breja, visa och lek. Fröknarna tyckte det var så bra o rolig idé att de ville stå som bro. Där rök min idé eftersom jag ville ha barn. Nu stod där två jättekvinnor som är hårdhänta mot barnen genom hårda armtag o tillsägningar
Hon har svårt att ta egna initiativ o är hellre ett stöd, matta o hejarklack åt andra mer dominanta personer.
Lunch
Hamburgare. Barnen ska äta hamburagaren m bestick -små bitar ska skäras o stoppas i munnen, sitta stilla äta som en vxn o föra samtal på normal ton. De är inte längre barn.
Vila/ Barnboksläsning
> Al o SÅ hade var sin korg med dockor o tillbehör. Dessa 2 e besatta av dockor. Pratar om sina dockor o struntar i om de avbryter för det är de medvetna om att jag finns där o ska läsa en bok. Ibland är de själviska o vill duktigt djävlas m en. Läxade upp dem m strängd röst hur otrevligt det är att det finns folk som avbryter hela tiden. Att det inte alls är snällt. Pedagogiska frågor o bokbilder är den enda lösningen. Det mynnar ut i en trevlig stämning.
Aktivitet
> Flickorna gör mycket väsen och jag sjasar iväg dem t ataljéhörnet. SÅ tycker att jag är dum o vill inte bjuda in mig på sitt kalas. Hon pendlar mellan SÅ o Al. Jobbigt för mig jobbigare för henne.
> MixMax lugnar SÅ lite. Hon blir inte så upptagen av dockpratande som Al.
> Is, gul giraff ett toarullejobb. En kille m + krut i sig som ändrar sig, tröttnar ganska snart, vill bestämma över en, ger mig kommando; han boss jag slav. "Jag kommer inte att ångra mig." Is vill korta halsen efter att precis satt ihop t-rullarna. Omständig kille. Tänker omständigt o tänker ut omständiga lösningar. t ex hur han sätter toarullen mot det gula pappret som ska klä rullen. Lägger rullen på fel sätt o säger att pappret inte räcker. Stort suck. Krävande kille som säger till sin vän Kel att Kel får vänta för Is har bråttom att få tejp. "Jag kan itne vänta. Jag behöver hjälp."
> SR kär i Oskar 14 praktikant. Vågar inte närma sig. -Du tycker om honom, säger jag till SR. -Nej, säger hon m ett stort leende över ansiktet o begraver el vänder bort huvudet. Hela tiden är hon nyfiken om O är kvar o tassar på tå mot O:s håll o ställer sig 15 m bort fr honom för att snbt kuta tillbaka.
> K60 en konfliktlösare i gr. Alltid lugn. Nickar inte medhållandes när ngn annan pratar utan lyssnar hela vägen ut o säger sin ståndpunkt sen. Finns mycket att lära från K60. Tycker att barnen 3-4 år ska få lära sig grundfärgerna RGB o inte alla färger samtidigt. De ska blanda t ex gult o blått för att upptäcka d magiska. Bl färger idag.
Aktiviteter - Sax - Blyerts - Papper - Tejp - Måla - Leksaker
Mellis
> Det finns inget svårare än att säga till barnen att städa för att snart är det matdags. Alla fröknar har det svårt att styra barnet dit man vill. Barn protesterar, agerar neg vägrar lyssna o vill absolut inte veta ngt av vad städning heter. Ordet städning får inte lov att leva i deras värld. M det finns en tjej som aldrig bråkar och tar t o m egna initiativ. Jag behövde sällan be henne om något. Hon hjälpte till m glädje. Hon är ett drömbarn som har svårt att hitta en bästis.
Toa
>Al sa att hon pruttat i samling- o vilorummet. Ville inte gå på toa. En stund senare sitter hon där o gör pru... gjorde bajs på toaletten. Oj det kom en till, kunde hon säga.
Hem
Kram och lyfte flickorna. Kram från Kel. Is ville inte veta av. Puss från 3 Sof:or.
Monday, April 16, 2007
Wednesday, April 11, 2007
Seminarium 4
Borgunn Ytterhus
Barns sociala samvaro
Lund: 2003
Kap. 9, s. 196-201
Synligt "annorlundaskap"
-stigmatiserande eller solidaritetsframkallande?
Barn med synligt annorlundaskap
"trevliga" >> Leker med vanliga barn. Accepterad.
"trevliga och sjuka" >> Den sociala kompetensen sätts ur kurs, men accepteras och får ett anpassat bemötande från de vanliga barnen som i sin tur krävs på kamratanda.
"konstiga och sjuka" >> Uppfattades om obegripliga. Vissa bröt ofta mot de sociala reglerna och gav motstidiga budskap till de vanliga barnen som gav tillbaka motstridiga återkopplingar.
Barn med osynligt annorlundaskap
"konstiga" >> Bryter inte mot regler. Visar inget konkret initiativ. Presenterar sig som ovanlig. Exkluderar sig själv från gruppen. Blir ointressant i de vanliga barnens ögon.
"Konstiga och tröga" >> bröt mot sociala regler, visade ingen vilja att leka och uppfattades som obegripliga, oförutsägbara och obehagliga av de vanliga barnen som tillrättavisade och undvek dem och valde i första hand andra lekkamrater.
Synligt "annorlundaskap" (annorlunda ansiktsuttryck, "ont i benet") är avgörande i en kategoriseringsprocess när barn väljer sina lekkamrater. Denna kategorigrupp accepterades lättare än gruppen barn med osynligt "annorlundaskap" eftersom de uppfattas som "konstiga och tröga" eftersom dessa barn är oförutsägbara och bryter mot sociala regler och visar ingen vilja till lek. Vanliga barn tillrättavisar och undviker dem och prioriterar andra barn som sina lekkamrater.
Osynligt "annorlundaskap" är barn som ses som "konstiga", de bryter inte mot någon social regel, men visar heller inte något konkret initiativ och de presenterar sig dessutom som annorlunda gör att de exkluderade sig själva från de vanliga barnen som uppfattar dem som ointressanta, obegripliga och obehagliga.
Stigmatisering är att upplysa samhället om en individs låga status och kommer från det grekiska ursprunget stigma som betyder kroppsligt märke efter sår eller brännmärkning (Ytterhus, 2003)
Stigma kan även vara "smittande", t ex om en person umgås med kriminella är risken stor att denne också uppfattas som kriminell.
Diskussionsfråga
Barns sociala samvaro
Lund: 2003
Kap. 9, s. 196-201
Synligt "annorlundaskap"
-stigmatiserande eller solidaritetsframkallande?
Barn med synligt annorlundaskap
"trevliga" >> Leker med vanliga barn. Accepterad.
"trevliga och sjuka" >> Den sociala kompetensen sätts ur kurs, men accepteras och får ett anpassat bemötande från de vanliga barnen som i sin tur krävs på kamratanda.
"konstiga och sjuka" >> Uppfattades om obegripliga. Vissa bröt ofta mot de sociala reglerna och gav motstidiga budskap till de vanliga barnen som gav tillbaka motstridiga återkopplingar.
Barn med osynligt annorlundaskap
"konstiga" >> Bryter inte mot regler. Visar inget konkret initiativ. Presenterar sig som ovanlig. Exkluderar sig själv från gruppen. Blir ointressant i de vanliga barnens ögon.
"Konstiga och tröga" >> bröt mot sociala regler, visade ingen vilja att leka och uppfattades som obegripliga, oförutsägbara och obehagliga av de vanliga barnen som tillrättavisade och undvek dem och valde i första hand andra lekkamrater.
Synligt "annorlundaskap" (annorlunda ansiktsuttryck, "ont i benet") är avgörande i en kategoriseringsprocess när barn väljer sina lekkamrater. Denna kategorigrupp accepterades lättare än gruppen barn med osynligt "annorlundaskap" eftersom de uppfattas som "konstiga och tröga" eftersom dessa barn är oförutsägbara och bryter mot sociala regler och visar ingen vilja till lek. Vanliga barn tillrättavisar och undviker dem och prioriterar andra barn som sina lekkamrater.
Osynligt "annorlundaskap" är barn som ses som "konstiga", de bryter inte mot någon social regel, men visar heller inte något konkret initiativ och de presenterar sig dessutom som annorlunda gör att de exkluderade sig själva från de vanliga barnen som uppfattar dem som ointressanta, obegripliga och obehagliga.
Stigmatisering är att upplysa samhället om en individs låga status och kommer från det grekiska ursprunget stigma som betyder kroppsligt märke efter sår eller brännmärkning (Ytterhus, 2003)
Stigma kan även vara "smittande", t ex om en person umgås med kriminella är risken stor att denne också uppfattas som kriminell.
Diskussionsfråga
Thursday, March 29, 2007
Seminarium 1
Veckans centrala begrepp är:
Etnicitet - Tillhörighet till en grupp Katolik
Genus - skiljer man på begreppen kön och genus, där kön motsvarar det biologiska könet medan genus står för det sociala. Klänningar, men olika färger. Leksaker bilar coh dockor och nallar och ritblock.
Klass -
Individ
Kollektiv
Socialisation
Familj
Pubertet
Frigörelse
Trygghet
Identitet
Studieanvisningar till veckans litteratur (se schemat)
1. Vad säger veckans litteratur om begreppen? Skriv kortfattad (5-10 rader) om varje begrepp.
2. Hur förstår du begreppen?
3. Kan du koppla dem till ditt familjporträtt? I så fall hur? Ge minst ett exempel/begrepp.
Individuella föreberedelser
Studenterna ska göra egna individuella ”familjeporträtt” där var och en försöker att fånga in sin egen familjebakgrund och dess sociokulturella betydelse för personen ifråga. ska göras
Syftet med övningen, Familjeporträttet är att koppla veckans centrala begrepp till egna erfarenheter och upplevelser, och på så sätt få en större och mer analytisk förståelse för begreppen.
Inför och under seminariet
Medlemmarna i respektive arbetsgrupp presenterar sitt familjeporträtt för sina studiekamrater. Därefter sammanställer arbetsgruppen de individuella porträtten och förebereder ett för arbetsgruppen gemensam familjporträtt, utifrån veckans begrepp.
Presentationen/redovisningen skall vara på 10-15 minuter.
Begreppsdiskussion utifrån ovanstående frågor.
Familjeporträttet
Etnicitet - Tillhörighet till en grupp Katolik
Genus - skiljer man på begreppen kön och genus, där kön motsvarar det biologiska könet medan genus står för det sociala. Klänningar, men olika färger. Leksaker bilar coh dockor och nallar och ritblock.
Klass -
Individ
Kollektiv
Socialisation
Familj
Pubertet
Frigörelse
Trygghet
Identitet
Studieanvisningar till veckans litteratur (se schemat)
1. Vad säger veckans litteratur om begreppen? Skriv kortfattad (5-10 rader) om varje begrepp.
2. Hur förstår du begreppen?
3. Kan du koppla dem till ditt familjporträtt? I så fall hur? Ge minst ett exempel/begrepp.
Individuella föreberedelser
Studenterna ska göra egna individuella ”familjeporträtt” där var och en försöker att fånga in sin egen familjebakgrund och dess sociokulturella betydelse för personen ifråga. ska göras
Syftet med övningen, Familjeporträttet är att koppla veckans centrala begrepp till egna erfarenheter och upplevelser, och på så sätt få en större och mer analytisk förståelse för begreppen.
Inför och under seminariet
Medlemmarna i respektive arbetsgrupp presenterar sitt familjeporträtt för sina studiekamrater. Därefter sammanställer arbetsgruppen de individuella porträtten och förebereder ett för arbetsgruppen gemensam familjporträtt, utifrån veckans begrepp.
Presentationen/redovisningen skall vara på 10-15 minuter.
Begreppsdiskussion utifrån ovanstående frågor.
Familjeporträttet
Po-dagar
PO-dag 1 - 29/3 07
Träff på Farsta gymnasium kl 9.00.
Misstänkte att hitta en miniaula som e.g. kallas lilla-aulan (om det nu gör ngn skillnad..) var inte svår att hitta p.g.a. dess storlek, men för att vägen dit var krokig och diffus.
Vi blev ett tjugotal studenter som fick jobba i olika grupper. Kul!
Med första gruppen:
Hur ska en lärare vara?
Individuell uppgift:
Välj en valfri bild, säg ditt namn, förskolan du ska göra din VFU o varför du valt bilden.
Med andra gruppen:
Hitta på 2 diskussionsfrågor om vad du/ni vill veta om Farsta.
Uppskrivna på baksidan av Farsta kartan.
Lunch
korv m mos/ fisk (sill?)/ nudlar m kyckling
Miljö
Ett gymnasium som kändes mest om ett högstadie.
Halv dag eftersom vi från Södertörn redan gjort vår praktik och behöver inte mer info än den vi fått i pärmarna.
Blankett
Tystnadsplikt underskrift.
PO-dag 2
Hej
Du är välkommen till förskolan Solrosen tisdagen den 24 april kl 9-16.
Adress Diskusvägen 26-28, 122 40 Enskede.
Ta kontakt med Gittis Thomsen tel 508 46 618 och bestäm närmare.
MVH
Eva-Stina Rauge
Gubbängsskolan
Träff på Farsta gymnasium kl 9.00.
Misstänkte att hitta en miniaula som e.g. kallas lilla-aulan (om det nu gör ngn skillnad..) var inte svår att hitta p.g.a. dess storlek, men för att vägen dit var krokig och diffus.
Vi blev ett tjugotal studenter som fick jobba i olika grupper. Kul!
Med första gruppen:
Hur ska en lärare vara?
Individuell uppgift:
Välj en valfri bild, säg ditt namn, förskolan du ska göra din VFU o varför du valt bilden.
Med andra gruppen:
Hitta på 2 diskussionsfrågor om vad du/ni vill veta om Farsta.
Uppskrivna på baksidan av Farsta kartan.
Lunch
korv m mos/ fisk (sill?)/ nudlar m kyckling
Miljö
Ett gymnasium som kändes mest om ett högstadie.
Halv dag eftersom vi från Södertörn redan gjort vår praktik och behöver inte mer info än den vi fått i pärmarna.
Blankett
Tystnadsplikt underskrift.
PO-dag 2
Hej
Du är välkommen till förskolan Solrosen tisdagen den 24 april kl 9-16.
Adress Diskusvägen 26-28, 122 40 Enskede.
Ta kontakt med Gittis Thomsen tel 508 46 618 och bestäm närmare.
MVH
Eva-Stina Rauge
Gubbängsskolan
Tuesday, March 13, 2007
HTmars
Reflektionsuppgift
1. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan. Utgå från synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande. Se frågorna 1,2,4.
2. Anknyta till en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
Reflektionsuppgift
1. Anknyt din kunskap med en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
2. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan som du praktiserat i. Se källtextseminariet (Synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande).
Förskolans synsätt på kunskap och lärandet
Gläntans arbetsplan
>Utveckling och lärande - Barnet ska..
.. utveckla sin förmåga att uttrycka sig med alla sinnena.. målning, rörelse, musik, lek, konstruktion.
.. få språkinlärning för att för behärska och stärka det svenska språket.. Samtal. Kommunikation, sång[samling], rim o ramsor, högläsning o berättelser, biblioteksbesök.
.. få utveckla miljömedvetenheten.. skogen. Källsortera papper.
.. få det särskilda stöd som behövs i deras utveckling..Resurspedagog. Stödenheten.
>Normer & värden
Barnet ska få en trygg o säker miljö
Barnets ska få empatisk utveckling.
Barnet ska utveckla en positiv självkänsla och tillit till andra + lära sig visa respekt för olikheter.
..Anpassa ute- och innemiljön + material efter barnets ålder och utveckling.
..Närvarolista.
..Gruppstärkande aktiviteter.
..Regler för uppförande gentemot varandra.
..Goda vuxna förebilder.
..Hjälpa barnen sätta ord på sina känslor ohandlingar.
..Visa barnen respekt o se till deras individuella handlingar.
..Uppmuntra o berömma i ord o handling.
..
1. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan. Utgå från synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande. Se frågorna 1,2,4.
2. Anknyta till en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
Reflektionsuppgift
1. Anknyt din kunskap med en eller flera pedagogiska intriktningar eller tänkare (Sokrates, Dewey, Montessori, Vygotskij).
2. Beskriv de pedagogiska grundidéerna i förskolan som du praktiserat i. Se källtextseminariet (Synsättet på barnet, människan, samhället, kunskap och lärande).
Förskolans synsätt på kunskap och lärandet
Gläntans arbetsplan
>Utveckling och lärande - Barnet ska..
.. utveckla sin förmåga att uttrycka sig med alla sinnena.. målning, rörelse, musik, lek, konstruktion.
.. få språkinlärning för att för behärska och stärka det svenska språket.. Samtal. Kommunikation, sång[samling], rim o ramsor, högläsning o berättelser, biblioteksbesök.
.. få utveckla miljömedvetenheten.. skogen. Källsortera papper.
.. få det särskilda stöd som behövs i deras utveckling..Resurspedagog. Stödenheten.
>Normer & värden
Barnet ska få en trygg o säker miljö
Barnets ska få empatisk utveckling.
Barnet ska utveckla en positiv självkänsla och tillit till andra + lära sig visa respekt för olikheter.
..Anpassa ute- och innemiljön + material efter barnets ålder och utveckling.
..Närvarolista.
..Gruppstärkande aktiviteter.
..Regler för uppförande gentemot varandra.
..Goda vuxna förebilder.
..Hjälpa barnen sätta ord på sina känslor ohandlingar.
..Visa barnen respekt o se till deras individuella handlingar.
..Uppmuntra o berömma i ord o handling.
..
Monday, March 12, 2007
VFU
VerksamhetsFörberedande Utbildning12-16/3 2007
Schema
09:00-16:30 måndag
07:30-15:30 tisdag
06:30-14:30 onsdag
09:00-18:00 torsdag 9 tim
08:00-15:00
Kom-ihåg-Lista
Inomhusskor
Regnbyxor
Stövlar
$ > lunch Måndag Tisdag
Miljön
Hall - Vita väggar. Glasdörrar. Torkskåp. Hatthyllor. 2 wc för stora och små.
Kök - Öppen yta. Kylskåp. Diskmaskin. Vask.
Matsal - 2 bord 16 röda barnstolar. Fönster. Rätt så trång yta.
Verkstad - Stort bord. Fönster: gott om ljus.
Lekrum - Stort och ljust. Utrymme för spring och lek med den stora rullbrädan: poppis.
Samlingsrum - Litet rum (10 barnmadrasser). 2 stora gardinlösa fönster. Hjärt-slinga som dekoration runt fönstrena. 2 bokhyllplan. 1 stereo. Blått plastgolv. Blå stor rund matta. 2 stora lådor med jättelego och jättegklossar.
Sofia R 5 år. Vet vad respekt och vad hövlighet (nysa i armen) är. Åt upp allt på tallriken och lämna glas bestick och tallrik till disken. Mycket glad över sin kunskap. Räknade upp vilka som kan flyga: drakar, Karlsson, häxor, trollkarlar och Peter Pan. Sofia undrade varför jag hade kommit och varför räcker det inte med bara en dag. Hon kallade mig fröken.
Sofia J 3 år. Mycket blyg. Tog timmar innan hon släppte loss senare under dagen. Hon verkar inte riktigt passa in i gruppen om ingen bjuder in henne, uppmärksammar henne. Gillar att rita cirklar.
Isak 4 år. Kramgo. Leker med killar och tjejer. Vet att han är stark. Inte rädd för att säga ifrån om någon slår en och han vill att denne ska säga förlåt.
Kelvin 3 år. Har svårt med på/av klädning. Medveten om kunskap som räkning.
Emil 4 år. Glad. Busig. Lekfrisk. Förlåt är svårt:Skyller på att han också har ont.
Aliss 3 år. Glad. Busig. Ej blöjfri riktigt än.
Alba 4 år. - Stor. Rastlös. Olydig. Respektlös:Nr1.
Rebecka 4 år. Stor tös. Absolut inte blyg. Uppmärksamhetskrävande.
Ruben 3 år. Blyg. Busig. Inte så bokintresserad pga min dialekt? Glad i nappar och snuttefilten.
Mi 4 år. Tuff tjej.
Sofia Å 5 år.
Personal
Kerstin
Monika
Patricia
Haymi
Sandlådan
Vuxna går runt. Gungar. Sitter med barnen i sandlådan. Står vid klätterställningen. Står i en grupp och pratar med varandra. Låter barnen leka fritt. Nya barn kan lätt känna sig ensamma. Jag inspirerade dem att göra sandkakor, busade med en i taget i klätterställningen. Höll en flicka i sandlådan sällskap och frågade vad hon gjorde för något spännande annars satt hon bara där och verkade lite apatisk. Hon fick energi av att jag som vuxen var i hennes närhet och var intresserad av det hon höll på med. Jag fick hennes förtroende. Vi räknade hennes sandkakor. Fler barn kom och ville baka. Skillnaden mellan Sofia R och resten av förskolebarnen var att hon visste vad respekt är för något. När de andra barnen krossade Sofia Rs färdigbakade kakor ett antal gånger, tittade hon på mig med ett hopplöst ansiktsuttryck och sa till mig att så gör man inte. Jag sa att vi bakar en ny kaka. Och så gjorde hon det och blev glad när jag berömde henne för hennes fina kakor. Sofia uppmärksammade att ett barn satte sig på sandräcket som Sofia använde till sandkakorna och sa till mig att där ska man inte sitta, där ska man lägga kakorna.
Avklädning
en del barn stod bara och väntade på att få hjälp. Kelvin hade tufft med kardborrebanden på skorna. Sofia J hade problem med jack-dragkedjan.
Bokläsning
Jag läser bok (Kaninen Ludde lär sig ta på sig kläder, sitta och äta rätt) och pojke förstår inte vad jag säger. Kan du inte prata så att jag förstår? frågar han. Flickorna riktigt lyssnade på min läsning coh en av dem, Aliss, ville att jag skulle vända blad långt innan jag hunnit läsa färdigt den lilla korta texten.
SamlingRummet
Alla barnen runt i ring på en blå matta, ögonkontakt och närhet. Fröken berättar vilka som är där och vilka som saknas och varför de saknas och varför jag praktikanten är där. Räkning av dem närvarande gjordes högt och tydligt. Alla barn sjöng med. Namnvisan, "till vänster om Ruben sitter Alba -Hej Alba, vad kul att du är här.. ". Visor sjöngs med hjälp av 2 utvalda gosedjur. Apa och flodhäst. Visorna kombinerades med verbal och fysisk kommunikation samt tänka till (vem som sitter bredvid).
Lunch
Pojkarna först ut ur samlingsrummet (för att de är få?) sedan flickorna. Barnen har egna platser. Köttbullar, potatis (skala själva), brunsås, lingon, sallad (morot var en favorit.)
Middagsblund
Kissa och hopp i säng i samlingsrummet. Mjuk klassisk musik med delfiner i bakgrunden. 7 barn. 4 flickor 3 pojkar. Endast en flicka fann omedelbart lugn och ro: pga Kerstin som satt bredvid? 4 barn roterade på madrasserna. Svårt att koppla av. CD-byte. Alfons Åberg smockar till en yngre (avkopplings låt?) 3 barn somnar och sover länge. Efter 60-90 min släpps de in i stora rummet för att leka.
Mellis
Brun- och knäckebröd. Smör. Hummus och en vegan bland barnen. Sojamjölk och vatten. Barnen lär sig ta en skiva bröd ur korgen som de sen ska skicka vidare till barnet bredvid. De ska om de kan själva bre sina mackor, inte många. Det är mycket trevlig stämning vid bordet. Barn pratar, ställer frågor till vuxna och andra barn.
Lekdags
Busande barn men inte alla vet vad de ska hitta på. Uttråkade? Rastlösa? Inspirationslösa?
Tisdag 13 mars 2007
07.30-15.30 Snigel-samling. Frukost.
09:00 Sandlåda
10:50 Samlingsrum. 13 barn. Födelsedagsfirande.
11:00 Lunch.
11:30 Middagsblund/ sagostund.
13:30 Lekdags.
14:10 Mellis.
14:40 Sandlåda
15:00-18:00 Hämtdags.
Fotograferar miljön.
Träffar tvillingarna Fredrik och Daniel. Lek med tågbanan, upptäcka leksaksljud, problem med kranen allt är roligt nytt o kul. Hinner bara plocka fram ant.blocket innan jag blir bjuden av Sofia R som dukat upp jättefint med glas tallrik bestick till tre personer till fika med henne. Även Daniel följer med. Fredrik kommer med lokomotiv och 2 vagnar som han sätter på bordet. Sofia R tycker inte om det. "Man ska inte ha leksaker på bordet." Varför inte det frågar jag. "De kan bli smutsiga".
Fler barn dyker upp. Isak visar sina orange strumpor varför han halkar. Sofia vill ha min uppmärksamhet. Rebecka har svårt att äta säger hon och visar med sked och tallrik som aldrig når hennes mun. Fredrik kommer med fler saker ett är timglaset som Sofia sen använder som sockerkar när hon sockrar maten i tallrikarna. Tysta Sofia J ställer sig bredvid mig. Sofia R vill måla och jag ska följa med säger hon. Tvillingarna och Rebecka hakar på. Allis också.
Runt målarbordet saknas en kille. Hittar honom på andra sidan av den rullande bokhyllan. Han sitter och målar av bokstäverna som hänger på vägen Aa-Öö. Han ritar en cirkel pekar på det och säger "o". Ritar nästa bokstav i och säger bokstavens namn. Han är under 3 år och kan många bokstäver. Går fram till väggen med bokstäverna och samtidigt som han pekar på dem säger han (oftast rätt) bokstavs namn. Mycket fascinerad av alfabetet. Isak också kunna. Han vill skriva sitt namn men vet inte hur man gör. Han hittar inte alla bokstäverna (s). Ger honom rådet att hitta sitt namn någonstans i lokalen, memorera det och kopiera av det. Han hittar en skylt med sitt namn, men hur gör man bokstäverna? För s:et misslyckas och ser ut som en trea. När han till slut lärt sig skriva "isak" säger jag att det första ess:et är egentligen siffran 3 och han lyser som solen när han blir medveten om att det är inte något meningslöst streck han skrev utan en trea.
Sagostund m Kerstin. Sagan om den fula ankungen. Stannar upp mellanåt och frågar "Har svanar tänder, vad heter svanarnas munnar, vad äter svanar". Barnen i soffan: flicka tar hand om en mörk flickdocka, flicka kramar en nalle, pojke håller i en vit flickdocka.
Barnbeteenden: Flickor springer över golv. förskoleläraren säger stopp! inte göra så. hon får i nte bli på Alba som är ledaren (pga sin längd?) drar med sig andra flickor och pojkar. Hon ignorerar tillsägelser, är rastlös, uttråkad, vill vara nr 1 hela tiden. Finns alltid barn som inte har något att göra, som verkar apatiska eller inte veta vart de ska ta vägen. Flickor o pojkar leker tillsammans oftast får de klara sig själva utan en vuxen. Ingen inspiration matas dem med. Kunskap och lärande genom sagor och sång. Bara några minuters "lektionstid" utsätts barnen för. Lekandet verkar inte gagna alla. Eller står de och observerar andra? Sofia R ville gärna hjälpa till med att duka fram mellanmålet, men fick inte. Eh?
Onsdag 14 mars
Öppnade idag [06:30] med K60. Frukost ägg o fil >>Ägg-Linnea, Isabella+Sofia Å, Valentina, Emilia?
Lek. Fredrik tittar förtjust på en alfabets-kulram medan Daniel försöker ta den ifrån honom. Får han för lite uppmärksamhet från sin bror?
Sandlådan. Barn är stolta att visa vad de kan i klätterställningen o kakorna i sandlådan.
Samling. Barnen spelar instrument i en ring. De lär sig vilka instr. ska spela när. Sång? Missade början.
Träffar Oliva för första gången. Hon är nog den enda som kan stå emot Albas dominanta sida. Hon gick inte med på Sofias namnbyte. Sofia Å är nog fri från Alba nu och mår bättre.
Den nya vikarien gick hela tiden fram till mig som praktiserat i 2½ dag frågade om personalens rutiner på Haren. Hon gav en lillkille näsblod och tog tag i klädskinnet i nacken och drog iväg med en annan grabb till toan. Jag fruktar för deras liv. I samlingsrummet när vi satt i en ring med barnen, slet hon instrumentet ur handen på de barnen som inte förstod att de skulle hålla instrumentet stilla. Hur ska den vuxne lära den yngre ngt om denne sliter verktyget ur lillens hand?
Sofia R en av de tystare och blygsammare barnen som håller mycket för sig själv, men oj så kvicklärd fick en allt för hård tillrättavisning av handledaren idag, för att hon inte höll upp instrument triangeln och slog på den efter den vuxnas tycke. Flickan slog ner blicken och böjde på huvud och kropp när stormen dånade över henne. Gör si och inte så. Hon skulle ge allt för att komma ut därifrån. Senare under dagen blev det mycket stim o skoj pga mig. Och när handledaren sa städdags fanns det ett o annat barn som hade det svårt att sluta leken. Givetvis råkade Sofia R ut för ett hårt armgrepp och stormen dånade bredvid hennes lilla huvud och ännu en gång krympte flickan i storlek och självkänsla. Jag stod precis bredvid henne och gjorde inget å andra sidan var det försent. Hur ska det blyga barnet komma ut ur sitt skal om det hela tiden blåser utanför så fort det sticker ut huvudet för att se om kusten är klar?
Alba som är den mest egoistiska respektlösa barnet på förskolan klarar sig på något sätt undan krabbans vässade klor, varför?
Ironiskt nog lyssnar barnen som handledaren valt på Alfons Åberg och när denne smällde till en mindre kille än honom själv så att denne fick näsblod och senare när Alfons fick dåligt samvete och ville gottgöra det för lillkillen, ja då var det försent. Lillkillen vågade inte ge sig ut för att var storstormen kunde blåsa upp när som helst där ute och gav han sig ut gjorde han det på egen risk.
Frågan är om det mesta av arbetsplanen inte är mest bullshit och inte upplevs till samhällets förväntningar.
K60 har varit socionom -konfliktlösare och en bra sådan eftersom hon kom med ett flertal bra tänk efter tankar. Säg inte duktig till barnet säg istället så starka armar du har. Konflikter är inte bara av ondo, de är bra för att komma varandra närmare o veta var o ens ståndpunkt. Under fikat lyssnade vi på handledaren o jag satt o nickade bejakande till det som jag tyckte lät bra eller förstod vad hon menade. Det gjorde inte K60 som satt o lyssnade för att sen säga något smartare o mer genomtänkt.
Sofia R lärde sig säga Bebin Ebba o inte uttala Emma till Ebbas stavning. Hon fortsätter att säga Akta! till barn som inte flyttar på sig från ruschkanan. Hon lär sig att hosta i armen och inte rätt ut i luften. Hon lär mer än leker. ??
Torsdag 15/3 2007
Pest-personal
Fi för Filippa hon flippa. Terroriserar tvillingarna igen, en ligger på gråtandes på golvet och en rusar iväg för att söka skydd hos fröken (mig) , drar i en annan unge får tom alba att gråta. Hon struntar i att plocka upp pärlor efter sig, öppnar fönstret och vet inte hur man stänger det sen för att låta det vara öppet samtidigt som hon lämnat patiennerna utanför ramarna. Okapabel att läsa ordentligt prata ordentligt inget tålamod. Springer in i huset så fort vi fått ut barnen på gården. Fortsätter att ställa en helsikes massa frågor som om jag jobbat där i fem år. klarar itne av att hitta plaspåsarna till sophinken, inte många ställen att leta på, men hon letar inte alls. Kommer med maten till bordet pekar på ärtsoppan och säger att hon tycker att den ser äcklig ut. Vikare.
Barnens utveckling -Handledarens observation
Isak klarar inte av finmotoriken vanligt bland pojkar. T ex att ta på sig de bara står där oförmögna att göra något. Rebecka talar om färgen rosa för hon klarar inte av att säga hej. En del barn har svårt att säga hej och hej då däröfr är det jätteviktigt att hälsa och inte bra hur fina flickorna är i sina rosa klänningar. Mi och Sofia Å. Nallar och dockor ska barnen avvänjas från liksom nappar och snuttefiltar.
Fredag 16 mars 2007
Sandlådan och lekparken. Fredrik går fram o tillbaka på den retangulära sandlådans brygga som finns på insidan och ropar förtjust "L". I tunnan sitter jag med Sofia Å, Mi, Linus och Aliss och den som vill säga något måste räcka upp handen. Det går bra, en går snabbt över för att barnen kallas till fruktpaus. Sofia Å har svårt att svara på frågor, men berättar gärna om sina rosa kläder. Många barn upprepar muntiligt om något som de varit med om eller har på sig. En Ke - 5 mössor. Fre - alfabetet. SoR - Karlsson, kläder.
Pojkar skiljer sig från flickor genom att säga att de inte kan, vissa tar till (krokodil?)tårar.
Is ville göra en barkbåt. Han har svårt m saxen och klipper med tummen neråt. Jag visar hur han ska hålla rätt, men protesterar och säger att handen gör ont då. Båten ska ha "golv" och han börjar klippa små små tygbitar. Det tar en evighet och han tröttnar allt mer. "Du får göra resten" säger han till mig. -Din båt ditt arbete, säger jag. Jag ska bara hjälpa till lite grann. Is: Jag har redan gjort en sådan båt, jag har gjort mycket du får göra som jag säger.
Ali vill oxå bygga en båt. Tar ett nypon och efter att fått lim på det säger: Var ska vi sätta det här då? Alla nypon och kottar o pinnar som sätts fast på barkbåten återkommer samma fråga. Högt tänkande eller vill ha förslag. Var vill du sätta fast det, säger jag. Ibland vände jag båten, ibland pekade jag ut ett antal tomplatser.
Diskussionsfråga
1. Att lära barnet säga förlåt eller inte? (måndag)
2. Stora barn som trängs är olydiga, lyssnar inte, hur ta itu med dem?
3. Ta på sig -stressigt pga hur mycket ska jag som vxn hjälpa till när barnen ska snabbt ut?
Friday, March 09, 2007
Interkult. ped
Iterkulturell pedagogik i teori och praktik - Pirjo Lahdenperä 91-44-03669-8 Författarna och Studentlitteratur 2004 Kap 1 - Interkulterell pedagogik -vad, hur o varför Kap2 - Lärarens insterkult kompetens i undervis - María Borgström 2:1 Barnens livssäckar inneh en livsvärld+en livssyn 2:2 Lärarna ..måste konfrontera Konsekvenserna av migrationsprocesseer i klrum ..Flexibilitet Metoder Kunskap Modern kommunikation ..Reflektera undervis.miljön+Hur eleverna skaffar sig kunskap ..Praktiska erfarenheter skapas o prövas olika teorier som föder en ny kunskap 2:3 Interkulturell kompetens ..Öppenhet Förståelse+ Leda till 2vägskommunikation mellan olika etniska el kulturella bkgr. ..Inneha Kunskap el Förhåll.sätt om den andre 2:4 Interkulturell pedagogik ..Tar fasta på "kulturella" skillnader mellan "den som lär" o den "lärande" ..Studie-inriktningar: Socialisation Lärande o undervisning i ett kulturellt multietniskt Globalt interkulturellt sammanhang.
..Syfte: Relatera kulturella faktorers inverkan på ind utveckling o lärande genom kulturella föreställ .. sidan 38 -Pedagogik
..Förhållningssätt
..Vetenskap & Praktik (metoder o påverk.sätt på ind)
-Socialiseringsprocessen
- Talspråket: ..Skapar Ord + världsbild ..Bestämt ögonblick inom en aktivitet ..Aktivitet } Kulturell betydelse+socialt organiserade ..Representerar vår verklighet ..Förärvas+kulturell kunskap av Barn vid komm m 2a medl av deras soc gr Individen: ..Lär sig språket ..Självutveckling ..Smälter in i språkgr ..Assimilerar bestämd kultur
Giddens, Anthony, Sociologi Oa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19 Jonsson, Pirkko, Arbeta i grupp Oaa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19
..Syfte: Relatera kulturella faktorers inverkan på ind utveckling o lärande genom kulturella föreställ .. sidan 38 -Pedagogik
..Förhållningssätt
..Vetenskap & Praktik (metoder o påverk.sätt på ind)
-Socialiseringsprocessen
- Talspråket: ..Skapar Ord + världsbild ..Bestämt ögonblick inom en aktivitet ..Aktivitet } Kulturell betydelse+socialt organiserade ..Representerar vår verklighet ..Förärvas+kulturell kunskap av Barn vid komm m 2a medl av deras soc gr Individen: ..Lär sig språket ..Självutveckling ..Smälter in i språkgr ..Assimilerar bestämd kultur
Giddens, Anthony, Sociologi Oa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19 Jonsson, Pirkko, Arbeta i grupp Oaa Medborgarplatsens bibliotek 2007-01-26 2007-03-19
Kurslitteratur - LU
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p. Vt-07 Delkurs 3:
Barn och ungdomars sociala relationer 5p.
Litteraturlista Böcker
• Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur. Hela boken.
• Hwang, P & Nilsson, B (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: natur och kultur. Andra reviderade upplagor. Sidan 15-55. 147-190.
• Wahlström, K (2003/2005). Flickor, pojkar och pedagoger. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB. Upplaga 2:1. eller senare. Hela boken.
• Ytterhus, B (2003). Barns sociala samvaro – inklusion och exklusion i förskolan. Lund: studentlitteratur. Hela boken.
• Borgström, M & Goldstein-Kyaga, K (2002). ”Det är mitt liv” Identiteten och den etniska kontexten. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Hela texten. Kompendium innehållande texter och/eller artiklar finns att köpa på Akademibokhandeln och har följande rubrik: Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p/Kompletterande kärarutbildningen med interkulturell profil, 60p. Utbildningsvetenskap, grundkurs vt07. Delkurs 3: Barn och ungdomars sociala relationer 5p. Rapporter
• Larsson, B. (2005) Arenor för alla. En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Stockholm:
Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1. Hela boken. Finns att ladda ner på ungdomsstyrelsens hemsida:
http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/
4028e5950412b735010412be329b0003/arenor_for_alla.pdf
Litteratur till vfu-veckan
• Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: studentlitteratur. Andra upplagan.
• Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Stockholm Skolverket. Finns att ladda ner på skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/
Barn och ungdomars sociala relationer 5p.
Litteraturlista Böcker
• Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur. Hela boken.
• Hwang, P & Nilsson, B (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: natur och kultur. Andra reviderade upplagor. Sidan 15-55. 147-190.
• Wahlström, K (2003/2005). Flickor, pojkar och pedagoger. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB. Upplaga 2:1. eller senare. Hela boken.
• Ytterhus, B (2003). Barns sociala samvaro – inklusion och exklusion i förskolan. Lund: studentlitteratur. Hela boken.
• Borgström, M & Goldstein-Kyaga, K (2002). ”Det är mitt liv” Identiteten och den etniska kontexten. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen. Hela texten. Kompendium innehållande texter och/eller artiklar finns att köpa på Akademibokhandeln och har följande rubrik: Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p/Kompletterande kärarutbildningen med interkulturell profil, 60p. Utbildningsvetenskap, grundkurs vt07. Delkurs 3: Barn och ungdomars sociala relationer 5p. Rapporter
• Larsson, B. (2005) Arenor för alla. En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Stockholm:
Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:1. Hela boken. Finns att ladda ner på ungdomsstyrelsens hemsida:
http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/
4028e5950412b735010412be329b0003/arenor_for_alla.pdf
Litteratur till vfu-veckan
• Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: studentlitteratur. Andra upplagan.
• Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Stockholm Skolverket. Finns att ladda ner på skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/
Tuesday, March 06, 2007
Paulo Freire
Indelning - Lärarrollen
Kulturcirklarna leddes av en samordnare som Paulo döpte det till, inte lärare eftersom Paulo såg läraren som en förmedlare vars uppgift var att fylla eleven eller "behållare" som Paulo själv uttryckte det med en massa information utan att eleven visste vad han skulle ha den informationen till.
Samordnarens uppgifter är att leva en vecka tillsammans med sina elever (alfabetisander), observera dem och få en inblick i deras alfabetiseringsproblem. Tillsammans ska de hitta de olika grundorden ur det folkliga ordförådet, som innehåller laddade vardagliga nyckelord (generativa ord) som kommer från elevernas erfarenheter, som samordnaren registrerar och sen tar med det i dialoger och diskussioner med sina elever. På det viset blir båda partnerna undervisade av varandra och samtidigt som eleverna lär sig läsa och skriva blir de medvetna om sin och andras problemsituation.
Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen
“ Genom dialog upphör elevernas lärare och lärarnas elever att existera och ett nytt begrepp dyker upp: elevlärare och lärareelev. Läraren är inte längre endast den som undervisar utan är en som själv undervisas i dialogen med eleverna, som å sin sida undervisar medan de undervisas. De blir tillsammans ansvariga för en process, i vilken alla växer“.
Paulo Freire nämner också begreppet problemformulering som ett begrepp där människor formulerar sitt problem och sedan söker kunskap efter problemställningen.
I boken “Att tillämpa en frigörande pedagogik“ beskriver ett antal pedagoger hur de använder Freires idéer konkret i undervisningen. Vad jag ser är att många av dessa idéer är lika aktuella i dag som för 20 år sedan. Den utbildning i social ekonomi som vi själva går tycker jag liknar Freires pedagogik i många stycken.
Han ansåg att man måste leva tillsammans med folket för att kunna hjälpa dem med livsnödvändigheter, som att sköta barnen, och hjälpa till med sysslor, som blev åsidosatta när de vuxna fick undervisning, för att få dem att få dem att gå med i projektet utan att missa saker som måste göras för livsuppehället.
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=207484
I synen på inlärning och kunskap finns en stark tro på varje individs egen förmåga och vilja till lärande. Enligt den brasilianske pedagogen Paulo Freire uppnås medvetenhet och integration genom dialog i en problembaserad undervisning.
http://courses.ki.se/pbl.pdf?node=48167
Den kunskapssyn som oftast formulerats från 1970-talet och framåt i en progressiv anda har utgått från
Paulo Freires och John Deweys skrifter.
http://www.resurs.folkbildning.net/download/196/ant19utmaningar.pdf
Slutligen Paulo Freire med hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. "Pedagogik för förtyckta".
http://www.certec.lth.se/lectures/vaxjo2001/pdf/lli_2002.pdff
Slutligen Paulo Freiremed hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. ”Pedagogik för förtyckta”.
http://www.certec.lth.se/utbildning/filer/forelasning.pdf
Paulo Freire (1921-1997)
En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen. Han var en stor beundrare av Freinet.
"Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor" - Paulo Freire
http://home2.pp.sbbs.se/fredsduvan/Doks/Freinet.html
Kulturcirklarna leddes av en samordnare som Paulo döpte det till, inte lärare eftersom Paulo såg läraren som en förmedlare vars uppgift var att fylla eleven eller "behållare" som Paulo själv uttryckte det med en massa information utan att eleven visste vad han skulle ha den informationen till.
Samordnarens uppgifter är att leva en vecka tillsammans med sina elever (alfabetisander), observera dem och få en inblick i deras alfabetiseringsproblem. Tillsammans ska de hitta de olika grundorden ur det folkliga ordförådet, som innehåller laddade vardagliga nyckelord (generativa ord) som kommer från elevernas erfarenheter, som samordnaren registrerar och sen tar med det i dialoger och diskussioner med sina elever. På det viset blir båda partnerna undervisade av varandra och samtidigt som eleverna lär sig läsa och skriva blir de medvetna om sin och andras problemsituation.
Paulo Freire och dialogen
Film som pedagogiskt redskap i historieundervisningen
“ Genom dialog upphör elevernas lärare och lärarnas elever att existera och ett nytt begrepp dyker upp: elevlärare och lärareelev. Läraren är inte längre endast den som undervisar utan är en som själv undervisas i dialogen med eleverna, som å sin sida undervisar medan de undervisas. De blir tillsammans ansvariga för en process, i vilken alla växer“.
Paulo Freire nämner också begreppet problemformulering som ett begrepp där människor formulerar sitt problem och sedan söker kunskap efter problemställningen.
I boken “Att tillämpa en frigörande pedagogik“ beskriver ett antal pedagoger hur de använder Freires idéer konkret i undervisningen. Vad jag ser är att många av dessa idéer är lika aktuella i dag som för 20 år sedan. Den utbildning i social ekonomi som vi själva går tycker jag liknar Freires pedagogik i många stycken.
Han ansåg att man måste leva tillsammans med folket för att kunna hjälpa dem med livsnödvändigheter, som att sköta barnen, och hjälpa till med sysslor, som blev åsidosatta när de vuxna fick undervisning, för att få dem att få dem att gå med i projektet utan att missa saker som måste göras för livsuppehället.
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=207484
I synen på inlärning och kunskap finns en stark tro på varje individs egen förmåga och vilja till lärande. Enligt den brasilianske pedagogen Paulo Freire uppnås medvetenhet och integration genom dialog i en problembaserad undervisning.
http://courses.ki.se/pbl.pdf?node=48167
Den kunskapssyn som oftast formulerats från 1970-talet och framåt i en progressiv anda har utgått från
Paulo Freires och John Deweys skrifter.
http://www.resurs.folkbildning.net/download/196/ant19utmaningar.pdf
Slutligen Paulo Freire med hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. "Pedagogik för förtyckta".
http://www.certec.lth.se/lectures/vaxjo2001/pdf/lli_2002.pdff
Slutligen Paulo Freiremed hans medvetandegörande och frigörande pedagogik, hans inverkan på svensk förskola och skola och hans verk, bl.a. ”Pedagogik för förtyckta”.
http://www.certec.lth.se/utbildning/filer/forelasning.pdf
Paulo Freire (1921-1997)
En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen. Han var en stor beundrare av Freinet.
"Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor" - Paulo Freire
http://home2.pp.sbbs.se/fredsduvan/Doks/Freinet.html
Monday, March 05, 2007
Boken om pedagogerna
Anna Forssell
isbn 47-05230-9
2005
Författarna och liber ab
Lev Vygotskij - Intro [109]
- 1896-1934 (tuberkulos)
- Vitryssland
- Judisk ursprung
- Mest betydande verk: Tänkandet och språk
- Forskare, pedagog, visionär och kreativ inspirerande lärare.
Studenten Vygotskij [110]
Lottning till universiteten var ett måste för det fanns alldeles för många kompetenta studenter av judisk ursprung. Vygotskij hade turen på sin sida att komma in på ett universitet.
Studerade Medicin. Juridik. Psykologi. Filosofi. Pedagogik. Språkvetenskap.
Vygotskijs mål/ engagemang
> Omskapa världen via arbete och kollektiv verksamhet för att forma individen till en psykologisk varelse.
> Språkutvecklingen och språkets funktioner. [113]
> Lärande och utveckling hos barn med kommunitiva handikapp och
> Barn med olika inlärningssvårigheter samt
> Förbättra villkoren för undervisningen av dessa barn.
> Engagerade sig i lärarutbildningen
Vy:s frågetecken
> Hur skulle den "nya" sovjetmedborgaren uppfostras?
> Hur skulle man omsätta den officiella ideologin, marxism-leninismen i undervisningen?
> Hur skulle undervisningen bedrivas?
> Vad är lärande, utveckling och bildning? (Se Vy:s teorier < ) Vy:s utgångspunkt
- Marxistisk och materialistisk filosofistiskt. - Människan en biologisk och kulturell varelse (sociokulturellt perspektiv): Biologiska uvecklingslinjen -Födelsen. Utvecklar en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..)
Vy:s teorier/ idéer
> Människan formas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse genom sociala och kulurella erfarenheter.
> Språket är ett kollektivt redskap.
> Människors medvetande formas genom språkliga praktiker
> Språket är avgörande för individens lärande och utveckling.
> Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor, utvecklas ganska lika under denna fas. När barnet börjar kommunicera (kroppskontakt, blickar, språket) bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer och språket är en av dem. [117]
> 1990-talet, 100tals arbeten är tagna från Vy:s idéer. [114]
Vy:s samarbete
> Jean Piaget, Vy:s läste Piagets forskningsresultat om barns utveckling under 1920-talet.
Piaget samarbetade med J Dewey.
> A.R. Luria & A.N. Leontiev. Trion utvecklade perspektiv inom den kulturhistoriska eller sociohistoriska skolan. Arbetade med Sociokulturell teori. Kulturpsykologi. Aktivitetsteori. Verksamhetsteori.
Forskaren A. R. Luria [115]
- Neurologin (arbetsområde)
- Framstående neurolog.
- Bok: Cognitive development: It's cultural and social foundations.
- Analys: Hur användningen av skrift förändrar människors sätt att resonera, varsebli och uppfattar sin omvärld.
- Arbetade med en hel del viktiga projekt tillsammans med Vy.
Forskaren A. N. Leontiev [116]
- Ledare för "Charkoviterna"
- Grundare av aktivitets- eller verksamhetsteorin.
- 1963 Leninpriset
Vy:s synsätt på lärande och utveckling - sociokulturellt perspektiv
- Människan =biologisk och kulturell varelse. Biologiska uvecklingslinjen börjar från födelsen och utvecklar senare en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..) [116]
- Biologiska processer styr
: Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor utvecklas ganska lika under denna fas.
: När barnet börjar kommunicera bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer.
: Kommunikation= kroppskontakt, blickar, språket [117]
- Lägre och högre psykologiska funktioner.
: Lägre psy funk. = Individen minns när denne bränt sig och gör inte om misstaget.
: Högre psy funk. (komplexa färdigheter) = Individen lär sig kommunicera. Minnas. Lösa problem. Förstå sig själv osv.
: Högre psy funk. används som medierande redskap
Ex: Minnas koden 1914. Använd din kunskap, första världskriget som blir ett medierande redskap. [118]
Grundläggande mediering av sociala handlingar
- Människan = redskapsanvändare och redskapsutvecklare. Ex: Shopplista, hammare..
- Fysiska redskap: Artefakter skapade av människan. Ex: Papper. Bil. Dator. Varukorg..
- Psykiska redskap: Artefakter för tänkandet och komunikationen. Ex: Siffersystemet. Alfabetet. Klassifikationer. Formler.. [119]
Kommunikationen -språket kopplar
- Människa - samhället (de kollektiva erfarenheterna)
- Människa - människa
- Inom människan (tyst tänkande = intrapsykologiska funktionen)
Språket är tänkandets redskap.
- Biologiska processen - Barnets olika utvecklingsstadier (Piaget) [120]
1. Preoperationella stadiet = Sensomotorisk intelligens
2. Konkreta operationernas stadium = Barnet börjar förstå vissa logiska resonemang
3. Formella operationerna = Fullt utvecklat
Mognadsnivå = Uveckling inifrån
Anpassa undervisning efter barnets kognitiva förutsättningar.
Anpassa kunskaperna efter barnets utvecklingsnivå. [121]
Interaktion = Barnet tar till sig samhällets kollektiva erfarenheter och använder dem i sitt sätt att resonera och kommunicera och möjlighet till ett lärande kan uppstå.
- Utveckling, förändring och dynamik är mest utmärkande för människor.
- Dynamisk process i en intervju = Barnet försöker förstå och svara på en fråga.
UtvecklingsZonen - Vy:s mest kända begrepp
> Tanke = Genom att människan behärskar vissa kunskaper är de nära att behärska andra kunskaper och färdigheter.
> Defination = Avståndet, det som barn kan klara av på egen hand och det som de kan själva men behöver lite hjälp med. Ex: Barnet lär sig knyta sina skor med kommunikativt stöd -Hur ska du göra nu?
> Visar vart barnet är på väg i sin utveckling med hjälp av sin kunskap och färdigheter.
> Analytiskt begrepp = Att förstå lärande och utveckling.
> Uppkommer i aktiviteter.
> Nya utvecklingszoner till mer avancerade problem uppkommer efter att barnet erövrat nya intellektuella och fysiska färdigheter.
Appropriering = Vad individer gör vid bekanskap med fysiska redskap.
Internalisering = Att bygga upp en repertoar av erfarenheter vid användning av språkliga redskap: Rekonstruera relationer. Dra slutsatser. Hur vi ska handla i olika situationer..
Rudolf Steiner - waldorfskolans grundare [133]
- 1861-1925
- Österrike
- Intresse: Pedagogik och läkepedagogik (barn med utvecklingsstörningar)
- Doktorand: Filosofi
- Bildar ordet Antroposofi genom att visa upp en ny helhetssyn på människan.
- Grundar Waldorfskolan
- Bok Frihetens filosofi
Waldorfspedagogiken [137]
> 3 aspekter
1. Individens egna anlag och intentioner.
2. Individens utveckling till en social medborgare
3. Individens beroende av omvärlden (människor och natur)
- Grundat på vetenskap, konst och hantverk/ praktisk verksamhet
- Struktur bygger på självförvaltning och hitta nya samarbetsformer och forskning.
> 3 hörnstenar, reflekterande över det egna tänkandet o bildandet av omdömen.
1. Fantasi
2. Kreativitet
3. Exakthet
Waldorfskolan
- Start 1919
- 12-årig utbildning
- Utgångspunkt = Kropp. Själ. Ande.
- Målet = Integrera och balansera waldorsped. tre aspekter med historia, samhället och framtiden.
- Syfte = Ge eleverna en praktisk, social och kognitiv grund inför livet.
- Miljön = Ljusa färger. Rena interiörer. Gedigna byggnader..
- Åldrar = 0-7 år, 7-14 år, 14-21 år
- Utvecklingsområdena = Vilja. Känsla. Tanke. (138-141)
- Skolrytmen = Regelbundna återkommande månadsfester och projektuppvisning.
- Periodundervisning = 2-4 veckors projekttema. Tilltala tanken.
Waldorfsläraren
- Kunskap om hela verksamheten.
- God lyssnare
- Generella och specifika kunskaper
- Leda sin egen och elevers utveckling till frihet
Föräldrar till Waldorfselever
- Bidrar till underhåll av Lokaler. Möbelrenovering. Festansvariga. Styrelsemedlemmar.
- Föräldrarmöte 1 g/ månad.
- Föräldrarnas engagemang i skolan bidrar till ökad trygghet för eleverna.
Waldorfsskolans organisation
- Oftast ingen rektor. Kollegiet styr.
- Kollegieum utsedda mandatgrupper tar hand om det administrativa och anställningar.
- Kollegiet samlas 1g/vecka.
Pedagogen Maria Montessori
- 1870-1952
- Läkare och antropolog.
- Filosofisk idé = Ändra människors livsmönster för att få ett bättre samhälle.
- Budskap = Barnets sociala, emotionella och fysiska utveckling lika viktig som den intellektuella.
- Konstruerade och prövade sinnestränade material på mentalt handikappade barn.
- Grundade en förskola.
Förskolan Casa dei bambini
- 1907
- "Barnens hem" (namnet antyder en respekt för barnen)
- Montessoripedagogikens födelseplats
- Skolan har en världslig syn "allt har sin mening"
- Avdelningar = Ataljé. Labhörna. Datorer. Bibliotek. Kök.
- Barnen hjälper till i köket. Stimuleras och utvecklas praktisk och teoretiskt.
- Strukturera skolmiljön
1. Didaktiskt material på väggarna. Golvet är mötesplats för olika möten, undervisning, läsning, skrivning och räkning.
2. Social aspekt = Ögonkontakt. Närhet.
3. Estetisk aspekt = Fräsha blommor. Inramade alster. Harmoniska färger.
4. Intryck = Spännande. Lockande. Utmanande. Välkomnande.
Montessoripedagogiken = Frihet ger utveckling
- Vad barnet vill arbeta med
- Var barnet vill arbetta
- Arbetsgrupp el. självständigt
- Egen arbetstakt fram till deadline.
- Viktig aspekt = Barnet känner glädje coh stimulans när det bilvit medvetet om den egna utvecklingen.
Montessori Lärandet
- Först helheten sedan detaljerna. Ex: Lära om Sverige. Först visa universum sen jorden sist Sverige.
- Utgångspunkten ur ett historiskt perspektiv. Ex: Matte. Först siffrornas historia sen matte utvecklingen, sist förståelsen för matte.
- Ett nytt ämne presenteras.
- Kopplas till nyförvärvad kunskap
- Centrala begrepp identifieras
- Uppgiftsfrågor besvaras.
- Ger arbetsdisciplin och koncentration
Montessori Läraren
- Vägleder
- Utmanar elevens hypoteser
- Hjälper att få struktur på elevens tankegångar
- Locka fram elevens vilja att lära och föreställningsförmågan
- Ej avbryta, störa eller hjälpa i onödan.
- Verktyg = Berättelser. Tidslinjer. Modeller.
- Ha djupt intresse för att vilja förstå och lära känna barnet
- Observerar barnets utveckling
- Barnet visar läraren hur han/hon ska bli en bättre lärare
Montessori Eleven
- Diskuterar
- Prövar hypoteser
- Lockas och utmanas
- Vilja och entusiasm
Mål - Resultat
- Individuellt lärande och i interaktion
- Föra dialog och argumentation
Krititk mot Montessori
Barnen får inte vara barn tillräckligt.
Montessori kritierar vanliga skolor
- Påverkan av det pedagogiska arbetet i skolan är inte tillräckligt.
- Psykologiska lagar som styr barnets utveckling framkallar försvarsattityder hos barnet och utmattar det.
- Forskare observerar stilla sittandes elever som om de vore fastnålade fjärilar i en glasmonter.
Första Montessoriskolan i Sverige
- 1920
Célestin Freinets - Arbetets pedagogik
- 1896-1966
- Fransman
- Lärare, författare
- 1919 Lungskada
- 1934 grundade egen skola
- 1939 Blev kallad för terroristledare. Sattes i koncentrationsläger.
- 1941 Släpptes under bevakning av militären. Skrev böcker fram till sin död.
Freinetsskolan
- Eget tryckeri = Klasstidning. Diktsamling. Korrespondens
- Egenskrivet material = Uppslagsverk, kartotek..
- Avdelningar = Forskning. Experimentering. Laborering.
Arbetets pedagogik = Freinets idéer
- Arbetets värde = Inlärning. Vänner. Konfliktlösning. Ansvarsträning. Meningsfullt. Finnas mottagare.
- Arbetsmaterial = Klippa schabloner ur linoleum (plastmatta) till projekt..
- Arbetsuppgifter = Rengöra akvariumet. Skriva brev eller tidningsartikel. Förbereda föredrag...
- Förändra samhället = Solidaritet. Jämlikhet. Kunskap. Känsla för individens egenvärde.
- Inga läroböcker eller läxor.
- Eleven lär sig genom att intervju det de vill ha kunskap om.
Freinets undervisning - Praktik delen
- Barn hämtar information ute i samhället genom intervjuer samtidigt
- Lär sig artighet och ansvar
- Beararbetar informationen till en artikel
- Artikeln trycks i klasstidningen.
Freinets undervisning - Teori delen
- Temaprojekt, 7-8 veckor.
- Samla information ur böckerna.
- Info:n omsätts i bild, text, sång, dans, målning, teater eller musik.
- Redovisning för elever och föräldrar.
Redovisningar, exempel
- Barnet som lärt sig spela ett instrument.
- Utställning av människroppens inre organ i paper-maché
- Teater på engelska
- Video och animationer
Freinets klass struktur
- Måndagsmöten = veckoplanering och klassråd
- En utsedd sekretrare för protokoll, skriver ut ex antal kopior
- Kassören samlar in pengar, redovisar kassan, sätter in pengarna på bank.
- Några utses till "vaktmästare", städa klassrummet, vattna blommorna..
- Barnen turas om ansvarstagandet.
- Skriver upp vem ska jobba med vilka projekt var och när och vad som behövs köpas in (pennor, blomjord..)
Freinet kritiserar vanlig skola
Traditionell skola begär för mycket av läraren.
Kritik mot Freinet
- Samhället ifrågarsätter Freinets idéer, de ser elever ränna runt i stan med sina intervjufrågor och får intrycket att eleverna inte lär sig något vettigt i skolan.
Freinet i Sverige
- 1977 Freinetsrörelsen KAP startar.
: Kooperativet Arbetets Pedagogik
: Diskuterar ekonomiska frågor, håller debatt och årsmöten.
- Kaparen. Nättidning där pedagoger diskuterar dokumenterar agrumenterar.
isbn 47-05230-9
2005
Författarna och liber ab
Lev Vygotskij - Intro [109]
- 1896-1934 (tuberkulos)
- Vitryssland
- Judisk ursprung
- Mest betydande verk: Tänkandet och språk
- Forskare, pedagog, visionär och kreativ inspirerande lärare.
Studenten Vygotskij [110]
Lottning till universiteten var ett måste för det fanns alldeles för många kompetenta studenter av judisk ursprung. Vygotskij hade turen på sin sida att komma in på ett universitet.
Studerade Medicin. Juridik. Psykologi. Filosofi. Pedagogik. Språkvetenskap.
Vygotskijs mål/ engagemang
> Omskapa världen via arbete och kollektiv verksamhet för att forma individen till en psykologisk varelse.
> Språkutvecklingen och språkets funktioner. [113]
> Lärande och utveckling hos barn med kommunitiva handikapp och
> Barn med olika inlärningssvårigheter samt
> Förbättra villkoren för undervisningen av dessa barn.
> Engagerade sig i lärarutbildningen
Vy:s frågetecken
> Hur skulle den "nya" sovjetmedborgaren uppfostras?
> Hur skulle man omsätta den officiella ideologin, marxism-leninismen i undervisningen?
> Hur skulle undervisningen bedrivas?
> Vad är lärande, utveckling och bildning? (Se Vy:s teorier < ) Vy:s utgångspunkt
- Marxistisk och materialistisk filosofistiskt. - Människan en biologisk och kulturell varelse (sociokulturellt perspektiv): Biologiska uvecklingslinjen -Födelsen. Utvecklar en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..)
Vy:s teorier/ idéer
> Människan formas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse genom sociala och kulurella erfarenheter.
> Språket är ett kollektivt redskap.
> Människors medvetande formas genom språkliga praktiker
> Språket är avgörande för individens lärande och utveckling.
> Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor, utvecklas ganska lika under denna fas. När barnet börjar kommunicera (kroppskontakt, blickar, språket) bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer och språket är en av dem. [117]
> 1990-talet, 100tals arbeten är tagna från Vy:s idéer. [114]
Vy:s samarbete
> Jean Piaget, Vy:s läste Piagets forskningsresultat om barns utveckling under 1920-talet.
Piaget samarbetade med J Dewey.
> A.R. Luria & A.N. Leontiev. Trion utvecklade perspektiv inom den kulturhistoriska eller sociohistoriska skolan. Arbetade med Sociokulturell teori. Kulturpsykologi. Aktivitetsteori. Verksamhetsteori.
Forskaren A. R. Luria [115]
- Neurologin (arbetsområde)
- Framstående neurolog.
- Bok: Cognitive development: It's cultural and social foundations.
- Analys: Hur användningen av skrift förändrar människors sätt att resonera, varsebli och uppfattar sin omvärld.
- Arbetade med en hel del viktiga projekt tillsammans med Vy.
Forskaren A. N. Leontiev [116]
- Ledare för "Charkoviterna"
- Grundare av aktivitets- eller verksamhetsteorin.
- 1963 Leninpriset
Vy:s synsätt på lärande och utveckling - sociokulturellt perspektiv
- Människan =biologisk och kulturell varelse. Biologiska uvecklingslinjen börjar från födelsen och utvecklar senare en rad färdigheter (kontrollera sin kropp, fixera blicken..) [116]
- Biologiska processer styr
: Barn i olika delar av världen som lever i skilda kulturella villkor utvecklas ganska lika under denna fas.
: När barnet börjar kommunicera bestäms dess utveckling även av sociokulturella faktorer.
: Kommunikation= kroppskontakt, blickar, språket [117]
- Lägre och högre psykologiska funktioner.
: Lägre psy funk. = Individen minns när denne bränt sig och gör inte om misstaget.
: Högre psy funk. (komplexa färdigheter) = Individen lär sig kommunicera. Minnas. Lösa problem. Förstå sig själv osv.
: Högre psy funk. används som medierande redskap
Ex: Minnas koden 1914. Använd din kunskap, första världskriget som blir ett medierande redskap. [118]
Grundläggande mediering av sociala handlingar
- Människan = redskapsanvändare och redskapsutvecklare. Ex: Shopplista, hammare..
- Fysiska redskap: Artefakter skapade av människan. Ex: Papper. Bil. Dator. Varukorg..
- Psykiska redskap: Artefakter för tänkandet och komunikationen. Ex: Siffersystemet. Alfabetet. Klassifikationer. Formler.. [119]
Kommunikationen -språket kopplar
- Människa - samhället (de kollektiva erfarenheterna)
- Människa - människa
- Inom människan (tyst tänkande = intrapsykologiska funktionen)
Språket är tänkandets redskap.
- Biologiska processen - Barnets olika utvecklingsstadier (Piaget) [120]
1. Preoperationella stadiet = Sensomotorisk intelligens
2. Konkreta operationernas stadium = Barnet börjar förstå vissa logiska resonemang
3. Formella operationerna = Fullt utvecklat
Mognadsnivå = Uveckling inifrån
Anpassa undervisning efter barnets kognitiva förutsättningar.
Anpassa kunskaperna efter barnets utvecklingsnivå. [121]
Interaktion = Barnet tar till sig samhällets kollektiva erfarenheter och använder dem i sitt sätt att resonera och kommunicera och möjlighet till ett lärande kan uppstå.
- Utveckling, förändring och dynamik är mest utmärkande för människor.
- Dynamisk process i en intervju = Barnet försöker förstå och svara på en fråga.
UtvecklingsZonen - Vy:s mest kända begrepp
> Tanke = Genom att människan behärskar vissa kunskaper är de nära att behärska andra kunskaper och färdigheter.
> Defination = Avståndet, det som barn kan klara av på egen hand och det som de kan själva men behöver lite hjälp med. Ex: Barnet lär sig knyta sina skor med kommunikativt stöd -Hur ska du göra nu?
> Visar vart barnet är på väg i sin utveckling med hjälp av sin kunskap och färdigheter.
> Analytiskt begrepp = Att förstå lärande och utveckling.
> Uppkommer i aktiviteter.
> Nya utvecklingszoner till mer avancerade problem uppkommer efter att barnet erövrat nya intellektuella och fysiska färdigheter.
Appropriering = Vad individer gör vid bekanskap med fysiska redskap.
Internalisering = Att bygga upp en repertoar av erfarenheter vid användning av språkliga redskap: Rekonstruera relationer. Dra slutsatser. Hur vi ska handla i olika situationer..
Rudolf Steiner - waldorfskolans grundare [133]
- 1861-1925
- Österrike
- Intresse: Pedagogik och läkepedagogik (barn med utvecklingsstörningar)
- Doktorand: Filosofi
- Bildar ordet Antroposofi genom att visa upp en ny helhetssyn på människan.
- Grundar Waldorfskolan
- Bok Frihetens filosofi
Waldorfspedagogiken [137]
> 3 aspekter
1. Individens egna anlag och intentioner.
2. Individens utveckling till en social medborgare
3. Individens beroende av omvärlden (människor och natur)
- Grundat på vetenskap, konst och hantverk/ praktisk verksamhet
- Struktur bygger på självförvaltning och hitta nya samarbetsformer och forskning.
> 3 hörnstenar, reflekterande över det egna tänkandet o bildandet av omdömen.
1. Fantasi
2. Kreativitet
3. Exakthet
Waldorfskolan
- Start 1919
- 12-årig utbildning
- Utgångspunkt = Kropp. Själ. Ande.
- Målet = Integrera och balansera waldorsped. tre aspekter med historia, samhället och framtiden.
- Syfte = Ge eleverna en praktisk, social och kognitiv grund inför livet.
- Miljön = Ljusa färger. Rena interiörer. Gedigna byggnader..
- Åldrar = 0-7 år, 7-14 år, 14-21 år
- Utvecklingsområdena = Vilja. Känsla. Tanke. (138-141)
- Skolrytmen = Regelbundna återkommande månadsfester och projektuppvisning.
- Periodundervisning = 2-4 veckors projekttema. Tilltala tanken.
Waldorfsläraren
- Kunskap om hela verksamheten.
- God lyssnare
- Generella och specifika kunskaper
- Leda sin egen och elevers utveckling till frihet
Föräldrar till Waldorfselever
- Bidrar till underhåll av Lokaler. Möbelrenovering. Festansvariga. Styrelsemedlemmar.
- Föräldrarmöte 1 g/ månad.
- Föräldrarnas engagemang i skolan bidrar till ökad trygghet för eleverna.
Waldorfsskolans organisation
- Oftast ingen rektor. Kollegiet styr.
- Kollegieum utsedda mandatgrupper tar hand om det administrativa och anställningar.
- Kollegiet samlas 1g/vecka.
Pedagogen Maria Montessori
- 1870-1952
- Läkare och antropolog.
- Filosofisk idé = Ändra människors livsmönster för att få ett bättre samhälle.
- Budskap = Barnets sociala, emotionella och fysiska utveckling lika viktig som den intellektuella.
- Konstruerade och prövade sinnestränade material på mentalt handikappade barn.
- Grundade en förskola.
Förskolan Casa dei bambini
- 1907
- "Barnens hem" (namnet antyder en respekt för barnen)
- Montessoripedagogikens födelseplats
- Skolan har en världslig syn "allt har sin mening"
- Avdelningar = Ataljé. Labhörna. Datorer. Bibliotek. Kök.
- Barnen hjälper till i köket. Stimuleras och utvecklas praktisk och teoretiskt.
- Strukturera skolmiljön
1. Didaktiskt material på väggarna. Golvet är mötesplats för olika möten, undervisning, läsning, skrivning och räkning.
2. Social aspekt = Ögonkontakt. Närhet.
3. Estetisk aspekt = Fräsha blommor. Inramade alster. Harmoniska färger.
4. Intryck = Spännande. Lockande. Utmanande. Välkomnande.
Montessoripedagogiken = Frihet ger utveckling
- Vad barnet vill arbeta med
- Var barnet vill arbetta
- Arbetsgrupp el. självständigt
- Egen arbetstakt fram till deadline.
- Viktig aspekt = Barnet känner glädje coh stimulans när det bilvit medvetet om den egna utvecklingen.
Montessori Lärandet
- Först helheten sedan detaljerna. Ex: Lära om Sverige. Först visa universum sen jorden sist Sverige.
- Utgångspunkten ur ett historiskt perspektiv. Ex: Matte. Först siffrornas historia sen matte utvecklingen, sist förståelsen för matte.
- Ett nytt ämne presenteras.
- Kopplas till nyförvärvad kunskap
- Centrala begrepp identifieras
- Uppgiftsfrågor besvaras.
- Ger arbetsdisciplin och koncentration
Montessori Läraren
- Vägleder
- Utmanar elevens hypoteser
- Hjälper att få struktur på elevens tankegångar
- Locka fram elevens vilja att lära och föreställningsförmågan
- Ej avbryta, störa eller hjälpa i onödan.
- Verktyg = Berättelser. Tidslinjer. Modeller.
- Ha djupt intresse för att vilja förstå och lära känna barnet
- Observerar barnets utveckling
- Barnet visar läraren hur han/hon ska bli en bättre lärare
Montessori Eleven
- Diskuterar
- Prövar hypoteser
- Lockas och utmanas
- Vilja och entusiasm
Mål - Resultat
- Individuellt lärande och i interaktion
- Föra dialog och argumentation
Krititk mot Montessori
Barnen får inte vara barn tillräckligt.
Montessori kritierar vanliga skolor
- Påverkan av det pedagogiska arbetet i skolan är inte tillräckligt.
- Psykologiska lagar som styr barnets utveckling framkallar försvarsattityder hos barnet och utmattar det.
- Forskare observerar stilla sittandes elever som om de vore fastnålade fjärilar i en glasmonter.
Första Montessoriskolan i Sverige
- 1920
Célestin Freinets - Arbetets pedagogik
- 1896-1966
- Fransman
- Lärare, författare
- 1919 Lungskada
- 1934 grundade egen skola
- 1939 Blev kallad för terroristledare. Sattes i koncentrationsläger.
- 1941 Släpptes under bevakning av militären. Skrev böcker fram till sin död.
Freinetsskolan
- Eget tryckeri = Klasstidning. Diktsamling. Korrespondens
- Egenskrivet material = Uppslagsverk, kartotek..
- Avdelningar = Forskning. Experimentering. Laborering.
Arbetets pedagogik = Freinets idéer
- Arbetets värde = Inlärning. Vänner. Konfliktlösning. Ansvarsträning. Meningsfullt. Finnas mottagare.
- Arbetsmaterial = Klippa schabloner ur linoleum (plastmatta) till projekt..
- Arbetsuppgifter = Rengöra akvariumet. Skriva brev eller tidningsartikel. Förbereda föredrag...
- Förändra samhället = Solidaritet. Jämlikhet. Kunskap. Känsla för individens egenvärde.
- Inga läroböcker eller läxor.
- Eleven lär sig genom att intervju det de vill ha kunskap om.
Freinets undervisning - Praktik delen
- Barn hämtar information ute i samhället genom intervjuer samtidigt
- Lär sig artighet och ansvar
- Beararbetar informationen till en artikel
- Artikeln trycks i klasstidningen.
Freinets undervisning - Teori delen
- Temaprojekt, 7-8 veckor.
- Samla information ur böckerna.
- Info:n omsätts i bild, text, sång, dans, målning, teater eller musik.
- Redovisning för elever och föräldrar.
Redovisningar, exempel
- Barnet som lärt sig spela ett instrument.
- Utställning av människroppens inre organ i paper-maché
- Teater på engelska
- Video och animationer
Freinets klass struktur
- Måndagsmöten = veckoplanering och klassråd
- En utsedd sekretrare för protokoll, skriver ut ex antal kopior
- Kassören samlar in pengar, redovisar kassan, sätter in pengarna på bank.
- Några utses till "vaktmästare", städa klassrummet, vattna blommorna..
- Barnen turas om ansvarstagandet.
- Skriver upp vem ska jobba med vilka projekt var och när och vad som behövs köpas in (pennor, blomjord..)
Freinet kritiserar vanlig skola
Traditionell skola begär för mycket av läraren.
Kritik mot Freinet
- Samhället ifrågarsätter Freinets idéer, de ser elever ränna runt i stan med sina intervjufrågor och får intrycket att eleverna inte lär sig något vettigt i skolan.
Freinet i Sverige
- 1977 Freinetsrörelsen KAP startar.
: Kooperativet Arbetets Pedagogik
: Diskuterar ekonomiska frågor, håller debatt och årsmöten.
- Kaparen. Nättidning där pedagoger diskuterar dokumenterar agrumenterar.
Tuesday, February 27, 2007
Kompendium
KälltextSeminarium
"Pedagogiska tanketraditioner"
Seminariefrågor till fredagen den 2/3
februari 28th, 2007 at 1:23 am (Delkurs 1)
1.Dewey’s syn på
a) Barnet: Barnet är i centrum. Barnet har sina egna insikter och benägenheter
som måste översättas till sociala motsvarigheter. Barns aktiva sida kommer före den passiva. Barnens aktiviteter skall betonas. De skall sättas i situationer där de själva skall lösa problemen. Man skall kolla vad som intresserar barnen – det är ett tecken på en underliggande förmåga. Barnens intressen är en mätare på vilken utvecklingsnivå barnet har nått.
b) Människan: Människan är en aktiv varelse som söker kunskapen och kunskapen får vi genom problem; det blir alltså PBI: Problem Baserad Inlärning.
c) Skolan: Skolan skall vara praktiskt orienterad. Skolan är en social institution, en form av samhällslivet: låta barnet använda sina egna krafter för sociala syften. Skolan skall representera livet, det som man lever just nu, (vardagliga sysslor) i hemmet o.s.v. Skolan skall förenkla samhällslivet. För mycket aktiviteter gör barnet förvirrat och man skall istället bygga vidare på de aktiviteter barnet känner till. Barnet skall förena arbetet med tänkandet. Läraren skall ej styra barnet utan hjälpa barnet.
d) Samhället: Samhället är en organisk enhet av individer. Bortser vi från individuella faktorn i samhället så återstår bara en trög och livlös massa. Samhällets plikt att utbilda är dess högsta moraliska plikt. När samhället insett detta kommer resurser av tid, intresse och pengar att ställas till utbildningens föfogande.
e) Kunskap och lärande: Läraren är inte i skolan för att förmedla vissa idéer eller forma vissa vanor hos barnen. ”Learning by doing”, Dewey i ett nötskal Hans berömda fråga: ”Vad är erfarenhet?”. Måste ge barnen full tillgång till sin begåvning. Utbildningsprocessen består ab två sidor; en psykologisk och en social och ingen av dessa kan underordnas den andra. Dessa är organiskt förbundna med varandra. Tror på expressiva och konstruktiva aktiviteter.
Key’s syn på
a) Barnet: Barnet är i centrum. De skall behandlas som jämlikar och inte som undersåtar. Barn borde vara våra förebilder! Alla barn har rätt till en barndom.
b) Människan: människan förändras ständigt och förändras i och med att vi blir medvetna om generationens helighet. Människan förändras/omskapas och kommer att förändras i framtiden. Key tror på en rashygien.
c) Skolan: Kritiskt mot skolan, barnen skall vara hemma med modern upp till 9-10 års åldern och sedan börja i en skola som är gemensam för pojkar och flickor. ”Själamordet” i skolan: barnens själar ”mördas”. Key är emot förskolor, hon anser att modern skall uppfostra det lilla barnet.
d) Samhället: Kristendomen är pessimistisk mot människonaturen och jordelivet. Samhället måste få kvinnlighet över sig.
e) Kunskap och lärande: Uppfostran har med kunskap att göra. Låta barn vara barn, låta de leka. Medborgerlig utbildning är viktigt! ”Bildning är vad som är kvar när vi glömt allt vad vi lärt oss” (E.K.) Barnet måste få vara i fred. Barnen skall utvecklas själva hos en klok och öm moder. Bildningen är enligt Key översikten, helheten och syntesen.
Kvinnor och män jämlika men olika. Kvinnor måste ut i samhällslivet med sina unika
erfarenheter efter att ha uppfostrat sina barn. Naturlig skillnad mellan kvinnor och män och det är då kvinnors uppgift att fostra barnen. Det är genom kvinnan som frälsningen skall komma. Utgår från kvinnan hela tiden.
Montessori’s syn på
a) Barnet: Montessori hade en vetenskaplig syn på barnen. Barnet är naturens lärjunge. Måste utvecklas i sin egen takt, i ensamhet och genomföras fullt ut. Barnet besitter en känslighet för färger dimensioner och detaljer i omgivningen. Barn drivs av andra motiv än vuxna och de måste arbeta (ej fysiskt direkt) för att kunna växa. Ej vila! (som de flesta vuxna tvingar barnen till). Deras ”jobb” skall alltså inte avbrytas.
b) Människan: Som människa måste man utveckla sig själv för att kunna bli ”fullständig”. Man måste få ta sin tid och inte bli avbruten i denna process. ”Naturen är en sträng lärarinna som bestraffar en minsta olydnad genom vad som kallas hämmad utveckling…” (Montessori)
c) Skolan: Skolmiljön skall vara anpassad för barnen; stor ljus lokal med olika avdelningar där materialet kan nås av barnet. Skolan är inget passivt förvaringsställe för barn! Läraren skall hålla sig i bakgrunden. Barnen måste få stor plats i skolan.
d) Samhället: är en värld för vuxna men måste göras till en värld för barn där barnen bästa är i fokus.
e) Kunskap och lärande: Barn växer (lär sig) genom arbetet och detta skall ej avbrytas. Barnens fysiska utveckling följs upp och leds, de studeras ur antropologisk syn vinkel och språkövningar, sinnesövningar och praktiska vardagslivsövningar utgör grundvalen för kunskaperna.
Ingen speciell ordning??? Barnet skall utvecklas i sin egen takt. Inga satta mål. Att växa är ett mål i sig. Likhet mellan alla: ”Learning by doing” Alla sätter barnen i centrum.
Läraren skall ej vara styrande utan mer som ett hjälpmedel. Inte lägga sig i för mycket utan hjälpa barnet genom att förse dem med det material de behöver. Lärarna skall ha en individualistiskt syn på barnen. Måste inse att varje barn utvecklas olika.
Montessori (användandet av material) och Dewey (PBI).
"Pedagogiska tanketraditioner"
Seminariefrågor till fredagen den 2/3
februari 28th, 2007 at 1:23 am (Delkurs 1)
1.Dewey’s syn på
a) Barnet: Barnet är i centrum. Barnet har sina egna insikter och benägenheter
som måste översättas till sociala motsvarigheter. Barns aktiva sida kommer före den passiva. Barnens aktiviteter skall betonas. De skall sättas i situationer där de själva skall lösa problemen. Man skall kolla vad som intresserar barnen – det är ett tecken på en underliggande förmåga. Barnens intressen är en mätare på vilken utvecklingsnivå barnet har nått.
b) Människan: Människan är en aktiv varelse som söker kunskapen och kunskapen får vi genom problem; det blir alltså PBI: Problem Baserad Inlärning.
c) Skolan: Skolan skall vara praktiskt orienterad. Skolan är en social institution, en form av samhällslivet: låta barnet använda sina egna krafter för sociala syften. Skolan skall representera livet, det som man lever just nu, (vardagliga sysslor) i hemmet o.s.v. Skolan skall förenkla samhällslivet. För mycket aktiviteter gör barnet förvirrat och man skall istället bygga vidare på de aktiviteter barnet känner till. Barnet skall förena arbetet med tänkandet. Läraren skall ej styra barnet utan hjälpa barnet.
d) Samhället: Samhället är en organisk enhet av individer. Bortser vi från individuella faktorn i samhället så återstår bara en trög och livlös massa. Samhällets plikt att utbilda är dess högsta moraliska plikt. När samhället insett detta kommer resurser av tid, intresse och pengar att ställas till utbildningens föfogande.
e) Kunskap och lärande: Läraren är inte i skolan för att förmedla vissa idéer eller forma vissa vanor hos barnen. ”Learning by doing”, Dewey i ett nötskal Hans berömda fråga: ”Vad är erfarenhet?”. Måste ge barnen full tillgång till sin begåvning. Utbildningsprocessen består ab två sidor; en psykologisk och en social och ingen av dessa kan underordnas den andra. Dessa är organiskt förbundna med varandra. Tror på expressiva och konstruktiva aktiviteter.
Key’s syn på
a) Barnet: Barnet är i centrum. De skall behandlas som jämlikar och inte som undersåtar. Barn borde vara våra förebilder! Alla barn har rätt till en barndom.
b) Människan: människan förändras ständigt och förändras i och med att vi blir medvetna om generationens helighet. Människan förändras/omskapas och kommer att förändras i framtiden. Key tror på en rashygien.
c) Skolan: Kritiskt mot skolan, barnen skall vara hemma med modern upp till 9-10 års åldern och sedan börja i en skola som är gemensam för pojkar och flickor. ”Själamordet” i skolan: barnens själar ”mördas”. Key är emot förskolor, hon anser att modern skall uppfostra det lilla barnet.
d) Samhället: Kristendomen är pessimistisk mot människonaturen och jordelivet. Samhället måste få kvinnlighet över sig.
e) Kunskap och lärande: Uppfostran har med kunskap att göra. Låta barn vara barn, låta de leka. Medborgerlig utbildning är viktigt! ”Bildning är vad som är kvar när vi glömt allt vad vi lärt oss” (E.K.) Barnet måste få vara i fred. Barnen skall utvecklas själva hos en klok och öm moder. Bildningen är enligt Key översikten, helheten och syntesen.
Kvinnor och män jämlika men olika. Kvinnor måste ut i samhällslivet med sina unika
erfarenheter efter att ha uppfostrat sina barn. Naturlig skillnad mellan kvinnor och män och det är då kvinnors uppgift att fostra barnen. Det är genom kvinnan som frälsningen skall komma. Utgår från kvinnan hela tiden.
Montessori’s syn på
a) Barnet: Montessori hade en vetenskaplig syn på barnen. Barnet är naturens lärjunge. Måste utvecklas i sin egen takt, i ensamhet och genomföras fullt ut. Barnet besitter en känslighet för färger dimensioner och detaljer i omgivningen. Barn drivs av andra motiv än vuxna och de måste arbeta (ej fysiskt direkt) för att kunna växa. Ej vila! (som de flesta vuxna tvingar barnen till). Deras ”jobb” skall alltså inte avbrytas.
b) Människan: Som människa måste man utveckla sig själv för att kunna bli ”fullständig”. Man måste få ta sin tid och inte bli avbruten i denna process. ”Naturen är en sträng lärarinna som bestraffar en minsta olydnad genom vad som kallas hämmad utveckling…” (Montessori)
c) Skolan: Skolmiljön skall vara anpassad för barnen; stor ljus lokal med olika avdelningar där materialet kan nås av barnet. Skolan är inget passivt förvaringsställe för barn! Läraren skall hålla sig i bakgrunden. Barnen måste få stor plats i skolan.
d) Samhället: är en värld för vuxna men måste göras till en värld för barn där barnen bästa är i fokus.
e) Kunskap och lärande: Barn växer (lär sig) genom arbetet och detta skall ej avbrytas. Barnens fysiska utveckling följs upp och leds, de studeras ur antropologisk syn vinkel och språkövningar, sinnesövningar och praktiska vardagslivsövningar utgör grundvalen för kunskaperna.
Ingen speciell ordning??? Barnet skall utvecklas i sin egen takt. Inga satta mål. Att växa är ett mål i sig. Likhet mellan alla: ”Learning by doing” Alla sätter barnen i centrum.
Läraren skall ej vara styrande utan mer som ett hjälpmedel. Inte lägga sig i för mycket utan hjälpa barnet genom att förse dem med det material de behöver. Lärarna skall ha en individualistiskt syn på barnen. Måste inse att varje barn utvecklas olika.
Montessori (användandet av material) och Dewey (PBI).
Monday, February 26, 2007
Skola och utbildning
Skola och utbildning
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
-i historiskt och internationellt perspektiv
Henry Egidius
2001
91-27-08482-5
144-171, 265-352
Ellen Key
Dk 2:
Bildning. Kunskap. Lärande.
Teoriutbildningar
Synsätt på barnets: Biologiska. Emotionella. Kognitiva. Sociala. Kulturella utveckling.
Antiken-->1900-t.
Dk:s 2 mål:
Centrala pedagogiska utbildningsinstitutionella traditioner.
Moderna pedagogiska tänkarna.
Barns utveckling och lärande (genom hi) påverkat lärarrollen och ped
Kunskap. Bildning.
Överenskommelse: 144-183
Kap 8
Folkundervisningens utveckling i Sverige och andra länder
144-Svenska skolan - världen
-1960-talet - förebild
-liknande innehåll och arbetsform m 2a länder
- Tyskland har en splittrat skolsystem jämfört med Sverige.
[145] Svensk skola
-Medeltiden-1850-t. Bildning.
-Medeltiden arbetarklassen . Gud & Djävulen
- 1842. Allmän folkskola. [157]
-1962 >Folkskola blir Grundskola.
Kyrkan ansvarig för folkskolan
-1000-t >renässansen. Kätteri.-1600-t >Kyrkan ansvarde för folkundervisningen (lutherska tron+katekesen) -1919 >Katekesen ej längre en lärobok. [146]
-Munkar. Präster. Notarier. Köpmän.
Reform
-Franska och amerikanska revolutionernas borgare: "Alla var födda lika och skulle ha samma chans till skolgång". [148]
-Boktryckarkonsten >Skola för alla. [147]
-Läsförmåga > Heliga skrifter
-Arbetare >10 Guds bud. Fromma berättelser. Enkel matte, geografi, naturkunskap, sv hi, sv shvet, slöjd, sömnad, hushållsarbete, gymnastik.
[150] Moderna pedagogiska tänkarna -Rousseau &
1. 1750-t
2. Pedagog. Författare. Franska revolutionens främste tänkare.
3. Självlärd. Bocker: Djupa. Lidelse. Sant mänskliga och ursprungliga.
4. "Émile, ou de lÉducation" lärande o personlig utveckling, 1762 brändes pga människors rätt till religionsfrihet o personlig religiös övertygelse.
5. Fängslades och flydde till Schweiz, fick asyl av Fredrik den store, beskyddare av fritänkare.
6. "Bevara barnets ursprungliga renhet o godhet..inte i att inprägla dygd och sanning utan i att hålla barnets hjärta fritt från laster o förståndet från villfarelser."
=Låta barn o ungdomar förstå sin handling av orsak och verkan. Inte straffa dem med aga. Låt Låt barnen lösa problemi den verkliga världen. Övning ger färdighet. [151]
7. Projektarbeten. Praktik.
= Verkligheten o verksamheterna (praktiken) är utgångspunkten inte lärarnas idéer.
8. Var emot den utbildning som redan tänkt färdigt åt eleverna. Ville ha bort böckerna. [152]
9. Kärnan i handledningspedagogik - låt barnen tänka själva, reflektera o gå till olika kunskapskällor, {153} förstå olika begrepp. Låt dem sammanfatta, tolka och dra slutsatser.
10. Barn ska få vara barn: "Behandla dina barn eller elever efter deras ålder! Barn har ett särskilt sätt att se, tänka och känna". [152]
11. Belyste individen individuella och personliga sidor. Barn ska vara delaktiga i utvecklingen av den gemenskap de tillhör där de utvecklar en allmänvilja för att kunna hantera nya problem.
[154] J. H. Pestalozzi
1. 1766, Zürich får tag i Rousseaus brända bok.
2. Präst -> politik. Avslöjar korruption i hemstaden. Fängelse. Fri. Gifter sig. Jordbrukare.
3. Pedagogisk reformering av skola och utbilning. Öppnade skola blev skollärare för föräldrarlösa barn som arbetade med konkret ting, egenskapsbeskriv, avteck, ord.grupper. [155]
4. Burgdorf. Lärandets psykologi -Rousseaus modell. Svårighetsgrad efter barnets tankeförmåga.
5. Förstå momenten innan helheten.
6. Enkla skrivrörelser, staplar och cirklar. Sedan bokstäver.
7. Styra inlärningsprocesserna:
Metodik >Blev en av de första att utforma pedagogisk metodik.
= Läran om Hur lärarna ska undervisa för att barnen ska förstå hur de ska Tänka Känna Göra.
8. 1801. Bok "Hur Gertrud undervisar sina barn"
9. 1800-t-1960. Inflytande.
10. Satsade på lärarutbildning i sin ped. [156]
Ämnen: Utveckling till egenmakt, självstyrt lärande, full autonomi.
Mål: Vilja. Veta. Utföra saker.
11. Wilhelm von Humboldt. Filosof. Utbildningsminister. Anhängare till Pestalozzi. Genombrott i utvecklingen av gymnasiet och universitetet. 1800-t.
Resultat: Medvetna medborgare. Samhällsreformer. Minskad makt för adeln. Överklassena bromsade utbildningarna som tyckte illa om underklassens uppstudsighet mot överklassen.
[157] Frankrike
- 1830. 50% >> 1845. 70% av fransmännen kunde läsa.
- 1866. Socialister bildar Förbundet för folkundervisning. Biskoparna (katolska) protesterar.
- 1879. Avveckling av medeltida kyrko- och feodalsamhället. Moral och samhällslära ersätter kristendomsUndervisningen. [158]
- 1904. Kyrkan förbjöds driva skolor.
- 1905. Kyrka och stat separerade.
- 1940-talet. Tysklands ockupation av landet stöttade katolikerna. Lärarna tog på sig prästkappan. De medvetna franska medborgarna skulle tystas.
-President Charles de Gaulle. Gör om folkskola till gemensam 5 årig grundskola.
Tyskland synsätt på skolundervisningen [159]
- 1700-talet. De preussiska kungarna stödde folkundervisningen för att få bukt på moralen och den protestantiska tron hos det tyska folket. Obligatoriska folkskolor ploppade upp som svampar ur jorden för att hålla schakt på alla dem som inte gick lärdomsskolan -det tyska gymnasiet.
- 1806. Wilhem von Humboldt, filosof, utbildningsministern som grundade Berlinuniversitet år 1810 och anhängaren av Pestalozzis pedagogik, förbjöd präster vid prästseminarier att utöva läraryrket.
- 1871. Tyskland blev ett kejsardöme och nekade bönderna och arbetarklassen högre skolgång för att se till att dessa samhällsklasser inte blev allt för smarta medborgare som skulle kunna göra uppror och revolt och ta över makten i landet.
Tysk folkskola
Bönderna och arbetarklassen skulle bara gå i folkskola där det undervisades sedlighet, fromhet, sparsamhet, yrkesskicklighet, men framförallt lydnad och disciplin. Medan lärdomsskolan utbildade präster, lärare, domare och ämbetsmän. [160]
Skulle vara obligatorisk, kostnadsfri och allmän. Flickor och pojkar var för sig. Skolan lade vikten på ämnen som gympa och kristendomkunskap. Det fanns en möjlighet till att läsa vidare i fortsättningsskola (lärlingsutbildning) och vidare till yrkesskola.
Under mellankrigsstiden grundades en 4-åriga grundskola som lärde ut sorienteringsämnen, naturkunskap, tyska, matte, teckning, sång, idrott och slöjd.
De som inte gick realskola (mellanskola) fick gå på högstadiet (grundskola) 4 år samt gå "tyska överskolan" på 9 år och läste språk och kultur inom det egna landet. Kristendomsundervisningen blev fri. Det var frivilligt att lära ut kristendom och frivilligt att lära sig kristendom.
1950 städade den tyska regeringen undan allt nazistiskt innehåll från skolorna samt gav delstaterna fria händer över skolväsendet i Västtyskland. Konservativa viljor har inte tillåtit ge utrymme för några reformer och därför är den 4-åriga tyska folkskolan kvar än idag. Även några få enhetsskolor finns kvar med teoretiska inriktade program.
Orienteringsstadium är obligatoriskt efter den 4-åriga folkskolan, de elever som valt fel hittar rätt. Viktigt är att se hur långt den unga eleven 5-6 år klarar sig i matte, tyska och engelska.
Idag är den tyska skolan obligatorisk från 6-18 årsålder, 25% går till gymnasiet, 25% till realskolan som leder till kvalificerad yrkesutbildning, en tiondel går alla åren i enhetsskolan och de sista 40% går till fortsättningsskola och lärlingsutbildning eller yrkesskola.
Det engelska skolsystemet
1689. Skolor inrättades för att vinna barnens och de ungas kristna tro. Vilket ledde till att kyrkan lade beslag på undervisningen och skolor som Grammar schools för överklassens barn och Charity schools för de fattigas barn etablerades.
1870-1902 hårdnade den industriella konkurrensen (Tyskland USA Frankrike) och den engelska staten tog tillbaka större delen av makten över skolan trots protester från kyrkorna för att inrätta en obligatorisk skolgång. Kommunerna och landstingen fick i uppgift att etablera folkskolor, county schools (state schools), och kyrkornas nya skolor, voluntary schools, fick en chans att uppfylla de nya villkoren i barnens skolgång.
Englands barn börjar skolan vid 5 årsåldern.
Överklassens barn gick vidare till läroverk och realskolor.
Arbetarklassens barn gick den allmänna skolan.
Efter första världskriget ökade behovet av av realskolor och tekniska skolor. Landstingen etablerade fler grammar schools samt commericial- och technical schools (realskolor med praktisk inriktning).
Övergången från folkskolan (idag primärskolan)
11 årsåldern
grundskola de första 6 åren
de elever som inte gick vidare stannade kvar i folkskolan till de blev 14 år (idag 16 år).
1920-talet. Skolsystemet omorganiseras. Handels- och teknikskolorna slås samman till technical schools.
Skolsystemet dirigerade överklassens barn till grammar schools och public schools. Medelklassens barn gick i technical schools och arbetarklassens barn i modern schools. [163]
1940-talet. Comprehensive school infördes av skolutredningen. Skolan hade 3 olika inriktingar (streams) och alla samhällsklasser välkomnades. Elevernas val av inriktning avgördes av ett intelligentstest. [164]
A-stream, alla som skulle gå gymnasiet.
B-stream, alla som skulle gå teknisk, social och ekonomisk utbildning.
C-stream, alla som skulle gå ut i arbetslivet efter den obligatoriska skolan.
År 2000. Exklusiva privata förberedande skolor , vidare till exklusiva public schools.
Enhetsskola, t ex middle school, ålder 8-13
"Liksom i Sverige har man ofta elever i olika åldrar i samma klass." ??
1980-t. M. Thatcher, regeringschef målet var att uppnå en effektiv utbildning genom att länka skola med arbetsliv inom teknik, forskning och praktisk yrkeskunskap. City Technology Collages.
Aga avskaffades 1986, nästan 30 år efter Sverige.
Usa
1630-talet. Britterna migrerar till New England. Puritanerna var emot folkskola och ville att britterna skulle se till att barnen levde och växte upp i ett religiöst och moraliskt liv. [167]
1770-talet. Thomas Jefferson ville införa allmän skola och klippa bandet mellan skolan och kyrkan, men samhället och framförallt kyrkan var emot det eftersom kyrkan såg sig själv som ansvarig för skolundervisningen. [168]
1837. Livsåskådning och religion samt den franska revolutionen vände amerikanernas syn om frihet och jämlikhet samtidigt som industrialimen gjorde vanliga familjer rika och gjorde att den första allmänna skolan, public school etablerades i Massachusetts.
Analysera
"public school i usa kom att vara en skola som verkligen var offentligt och allmän, inte som i England en exklusiv skola för rikemansbarn. Det var en common school, en allmän skola för hela folket." [168]
Lärarseminarier i Tyskland och Skandinavien
Allmänna folkskolor inrättades av H Mann
Privata skolor många föräldrar precis osm i europa 1900-t el t församlingsskola
Skolåren varierade från delstat till delstat. sh:t ej redo för skola ville driva egna skolor
1890-t gick många barn en 8-årig folkskola, elementary school, möjlighet att gå vidare till en 4-årig high school liknande praktisk realskola. [169]
Enhetsskola
1900-t. Folkskola ersätts med en 6-årig grundskola, elementary school, påbyggt med 3-årigt högstadium, junior high school, och ett 3-årigt gymnasium, senior high school.
Den amerikanska skolmodellen blev förebilden för många europeiska länder bl a Sverige. Orsak till efterrapningen: Elever ur de lägre socialgrupperna förbättrade sina möjligheter att ta sig vidare till högre utbildning. [170]
Dewey -"Learning by doing"
Kännedom på amerikansk skolgång: inriktning på det praktiska lilvets behov
J Piaget, schweizisk pedgog kör om Dewey belyste intellektets utveckling och träning.
Kungskapsrörelse: inget fritt sökande efter kunskap, mer ordning och reda i skolan.
[171] John Dewey
1. 1930
2. Professor i filosofi, psykologi och pedagogik.
3. Inspirerad av F Hegels filosofi och den humanisktiska traditionen: "sanningarna finns i den antika och bibliska världen", och för den idealistiska filosofin="Vår vardagliga liv styrs av essentialism"
4. Grundade försöksskola och brann för den idealistiska filosofin = Vår vardagliga liv styrs av essentialism; "Learning by doing".
Människan och djuren utvecklar själva sin kunskap genom handling: Se hur ting fungerar och hur de fungerar efter att blivit ändrade. Kunskapsmål fanns inga färdiga och ingen bild av hur samhället för kommande generation kommer att se ut, det är för att inlärning= livslångt lärande. Ge barn utrymme för personlig utveckling.
[172-173] Deweys pedagogik
-Kallades den progressiva rörelsen för att den
-Frigjordes från föråldrad essentialism och humanism och
-Strävade framåt (mot 1900-t).
Pedagogikmetoden PBL >> ProblemBaserat Lärande:
1. Analysera problemet/ situationen.
2. Upptäcka svårigheterna.
3. Tänk efter. Hur kan problemet hanteras.
4. Försök att se alternativa problemlösningar, välj ett av dessa.
5. Pröva den hypotes som verkar ge bästa resultat.
Deweys synsätt -skolan..
- Göras om till ett vuxen-samhälle. Samarbete och arbetsfördelning viktigt för grupparbetet.
..barnet
- Barns kunskaper är något Flytande. Outvecklat. Levande.
- Barnets utvecklingsnivå som en rät linje: Barnet i ena änden och kunskaperna i andra änden. [173]
Dewey efterföljare: William Kilpatrick
Jean Piaget - Konstruktivismens pedagog [173-174]
- Schweizare
- Doktorsexamen i biologi
- Intresse: Männniskans (barnet) tänkande i struktur och funktioner.
Bedöma - Sortera - Uppleva - Uppfatta
Piagets synsätt på individer
- Kunskapsskapande -aktiv bearbetningsprocess.
- Kunskapstillskott ändrar helheten. Ny kunskap måste förstås på ett nytt sätt.
- Träna sitt tänkande i takt med ökad mognad.
[175-176] Gymnasieskolan i Sverige år 2000
- 1971
- Enhetsskola
- Endast 3-åriga program
- Ger behörighet till högskola
- Kurs kombineras till hela studieprogram
- Resultatstyrd [178]
- Lärare och elever tar eget ansvar för det dagliga skolarbetet, innhåll och form. [178]
Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna
Utan att ändra i läroplanen kan man ändra det konkreta i statliga föreskrifterna och utveckla de målriktningarna i flera omgångar.
Skolans värdegrund
1. Står först i Lpo 94
2. "Rättskänsla, genorositet, tolerans och ansvarstagande Skall Ske enligt den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism"
3. Kristendemokraterna ville: "hävda kristendomens ställning i skolan."
4. Övriga partierna: "skolan ska vara en mötesplats för människor från skilda sociala och kulturella miljöer. Den bör därför vara neurtral ur religiös synpunkt"
Skolans huvuduppgifter
1. Göra individen uppmärksammad på de grundläggande värdena i samhället.
2. Förmedla kunskaper = Tänka kritiskt. Granska fakta och förhållanden. Inse konsekvenserna av olika alternativ m.a.o. "elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling"
3. Förbereda eleverna för arbete och verksamhet i samhället.
En skola för bildning
1. Skola och elever vadar i ett överflödigt informationssamhälle.
Hur omvandlas all denna information till kunskap?
Vem har kontroll över vad barn och ungdomar lär och kan?
Hur kan vi sortera ut vad som är väsentlig kunskap ur informationshavet?
2. Vad är bildning?
1600-1800-talen - Humanistisk bildning
- Kunskap om kulturarvet (de stora verken i världslitteraturen, konsten, musiken, teatern och filmen).
- Frigörelsen från kyrkan =Tillbaka till de grekiska och romerska antikens stora filosofer och författare. Vi läste och reflekterade deras verk, formade vår egna uppfattning, livssyn, livsskådning och värdegrund.
Gymnsiet - Läroplanen 1900-2000-talen
- arbeta självständigt och i arbetsgrupp
- Metakognition = Att reflektera över sitt eget sätt att lära och tänka
Gymnasiet - Konkurrensen [178]
- Betygsättning -Hur nöjd den enskilda eleven är
- Många kommunala skolor, men
- Friskolor ökar
Gymnasiet - Studie- och yrkesförberedande skola - Ur ett historiskt perspektiv
- Kyrkan använde skolan som rekryteringsutbildning för präster, lärare, ämbetsmän och läkare.
- 1800-1900-tal - Förberedelser inför studierna på högskola och universitet. Latinlinje fram till 1960-t.
- 2000 - Studieförberedande. Yrkesförberedande studier. Yrkesutbilding. Ålder 16-19 och uppåt.
- Huvudsyfte - Förbereda gymnasieelever inför arbets- och samhällslivet.
1. Individen ska inte utveckla sig själv genom studierna >>föråldrat!
2. Syftet: Individen ska formas till en god samhällsmedborgare:
- Tillägna sig kunskaper och färdigheter
- Ha ett etiskt förhållningssätt
- Kritiskt tänkande
- Miljömedvetenhet
- Tolerans för olikheter
- Internationell utblick
- Positiv inställning till demokratiskt styrelseskick
Förnya utbildningspolitiskt synsätt
- Många elever får inte godkänt betyg
- Många fullföljer inte sina gymnasiestudier
- Omvandla skolan till flexibelt och öppet lärande
- Möjlighet till personlig utveckling
2001 - Politiskt förslag
- Färre coh bredare studievägar
- 50% ska vidare studera på högskola
- Skola och arbetsliv måste vidareutvecklas
Synpunkt
Kursutvärdering, dk 2
DelkursAnsvarige är omtänksam nog att läggar ut kurslitteraturListan, men istället för att skriva ner isbn-nr, står endast boktiteln samt vilka sidor som ska läsas, men Hallå! "Boken om pedagogerna" finns med olika författare och olika upplagor. Vilken bok gäller? Varför personen väljer bort isbn numret förblir en okunskap.
DelkursAnsvarige är omtänksam nog att läggar ut kurslitteraturListan, men istället för att skriva ner isbn-nr, står endast boktiteln samt vilka sidor som ska läsas, men Hallå! "Boken om pedagogerna" finns med olika författare och olika upplagor. Vilken bok gäller? Varför personen väljer bort isbn numret förblir en okunskap.
Friday, February 23, 2007
HTfeb
Linda Pavlovic, 730831
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp 1
Emma Isaksson
INLEDNING
För mer än 35 år sedan uppfattade vi svenskar Sverige som nationalistiskt och monokulturellt. Vi anpassade oss varken till samarbetet mellan olika länder (internationalisering) eller mångkulturism (pluralism). Istället ägnade vi tiden åt att diskutera samhällsklyftan mellan arbetare och borgare. Men fram till idag har det svenska samhället lutat alltmer åt det mångkulturella och heterogena (olikartade) hållet som innefattar olika folkgrupper, tankesystem, livsuppfattningar, ideologier, livsvärden och religioner. Alltfler svenskar har börjat vidga sin medvetenhet om sig själva och om den exotiska individen bredvid, och det gäller även mig själv speciellt eftersom jag hade tänkt att bli lärare. Mångkulturell utbildning är till för alla, och den har kommit hit för att utvecklas och jag med den.
Del A
Ordet kultur kommer från det latinska ordet cultura och betyder odling, och tanken är att något ska förbättras och bära frukt. Människan ska odla sig själv och sin själ vanligtvis menar vi genom det estetiska begreppet konst som bland annat innefattar musik, (rörliga) bilder, artefakter i sten, glas, lera, trä och så vidare. Kultur är något som skapas ständigt av människan och finns över hela världen. Det ses med olika ögon, uppfattas och tolkas olika. Vid industrialismens födelse under 1800-talet ville människan skildra och värdera andra kulturer genom att X skulle se Y:s kultur ur Y:s ögon. Kultur kan vara livsstil, kommunikation eller något medvetet som styr oss människor efter vissa normer. Till exempelvis att spanjorer tar sig en vilopaus mitt under dagen i några timmar, fransmännen kör som dårar i storstaden och i vissa kulturer ska du som restaurangsgäst be att få tillbehör som salt, dressing, ketchup och så vidare i samband med din beställning, om du ber om saltet efter att maten burits in kan det tolkas som att maträtten inte varit tillfredställande. Är kultur då något som lagts in medvetet i våra huvuden? Kultur kan vara en process som global media tv, radio och Internet som förmedlar ett tillstånd genom till exempelvis sagor på tv som förklarar och visar sitt lands firande av en särskild årstid.
M. Öhlander (Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari, 2007) berättade på en föreläsning att iranska kvinnor hade blivit medvetna om den egna kulturen i hemlandet först efter att ha upplevt ett annat lands kultur, och att det finns kvinnor som bryter upp med sin kultur i hemlandet och kommer till Sverige där vissa får ett jobb på en fabrik medan andra skaffar sig en utbildning och har förståelse för invandrarkvinnornas situation ute i den svenska fabrikerna.
När någon migrerar till ett land och får ett jobb kommer personen att klasspositioneras efter yrke, utbildning, uppväxtmiljö, ekonomi, livsstil och konsumtionsmönster. Men som fattig invandrare med dåliga språkkunskaper kan då denna sociala stratifikation (klassfördelning) upplevas som ojämlikhet och orättvis eftersom personen blivit medveten om sin samhällsklass och situation. Att förstå vad en samhällsklass är för något är att förstå människans existens och handlingmöjligheter till objektiva livschanser (lön) och subjektiva livschanser (identitet). Karl Marx, författaren som intresserade sig att kunna påverka och urskilja samhällsutvecklingen försökte intala samhället att en samhällsklass utgjordes av det materiella ägandet, att det var en orättvis och ojämn fördelning med tanke på det arbete som bonden utförde var nästan gratis och att godsherren tog större delen av inkomsten och stoppade den i sin egen ficka. Och detta gjorde (och gör det fortfarande) att samhällsklyftorna ökade mellan klasserna. Det som män gör värderas högre och får därmed högre lön eller att det nya jobbet ges hellre till en man än en kvinna. Kvinnor anses som det svagare könet och är därför inte lämpliga att jobba inom yrken som byggbranschen, bilverkstad och så vidare. Därför värderas pojkar/män och flickor/kvinnor i stor sätt olika redan från det att de föds. Ändå kan de flesta av oss inte låta bli att fråga om det blev en flicka eller en pojke för de flesta av den nyblivna mammans familj och vänner vill ge ett rosa eller blått gratulationskort med ballong och nalle som symboliserar ”det blev en [..]!”. Från början hjälper färgerna på babykläderna visa allmänheten vilket kön barnet har. Det är som med trafikljuset rött står för stopp och grönt betyder kör. Mer än hälften av all kommunikation är icke-verbal och det kan vara symboler (wc, vägmärkeringar), handrörelser och ansiktsuttryck. Kommunikationen är en socialiseringsprocess som sker i vårt dagliga liv i samspel med andra människor. Att kläd- och leksaksbutikerna är uppdelade i pojk- och flickavdelningar är för att det ska vara enklare och snabbare att hitta det kunden letar efter samt slippa frustrerande kunder. Det är kläddesignern som vi ska konfrontera som förmodligen kommer att peka ut oss konsumenter, mig och dig, för att det råder en viss efterfrågan på ett visst klädesplagg för att det är i ropet. Barnet eller den vuxne vill se ut som sin idol eller känna tillhörighet i en grupp är mycket viktigt för individen. En trygg identitet byggs upp antingen genom att individen välkomnas in i en grupp och känner en social tillhörighet, konstruktivitism, eller att individen föds i en grupp och får en biologisk tillhörighet, primordalism. Att tillhöra ett visst folkslag kallas etnicitet och härstammar från det grekiska ordet ethnos som betyder folk eller nation. Ordet associeras ofta med utseendefixering som hud- och hårfärg, ansiktsstruktur o.s.v.
T. Hübinette (Föreläsning i etnicitet, 6 februari, 2007) informerade och gav exempel under sin föreläsning att etnicitet relateras till kategorierna klass, kön, nationalitet, religion och språk. Här följer några exempel till kategorierna ovanför: en grupp svarta amerikaner kopplas ofta samman till arbetarklassen och oftast är det män som regerar utav könen. Sverige-finskar boende i Sverige betraktar Sverige som sitt hemland. Nordirland betraktas som en etnisk grupp på grund av olika religionstillhörigheter (katoliker och protestanter) men medborgarna tillhör samma nation. Svenskarna föreställer sig Sverige som en homogen (likartad) grupp där alla talar svenska, men egentligen talar många ett annat språk än svenska. Med ett raster som ett sållningsmall kan vi människor hitta rätt identitet och få ordning och reda i vad vi uppfattar som en kaotisk och tilltuffsad värld. Meningen är att göra om det negativa till något förståeligt och med innebörd.
När européerna skaffade sig kolonier och slavar under 1400-talet började kategoriseringen på andra människor utifrån ett raster för att se vilka människor som var värdefulla och vilka som inte var det. I slutet av 1800-talet trädde det postmoderna samhället fram och såg det västerländska identiteten som något rent, isolerat, oföränderligt och väsentligt.
I slutet av 1980-talet blev vi medvetna om begrepp som formar vår identitet: etnicitet, civilisationer, migrationer, identifikationer, att det är ”vi och de andra” och inte ”vi mot dom andra”, gränsöverskridande och diasporor (individer i en etnisk grupp som bor utanför det egna landets gränser) samt globalisering och kulturella flöden som media. För att kunna tillhöra en homogen grupp ska individen först och främst uppfatta sig likadan och för att kunna göra det måste individen kunna se skillnader och likheter som Lorentz & Bergstedt (2006:43) uttrycker det: ”skillnader mellan olika likheter, samt likheter i olikheter”.
Vid ett kulturmöte till exempelvis på en skola som är en social och kulturell mötesplats ska vi kunna visa att vi av egen vilja vill göra de här mötena med andra kulturer, och visa att vi är öppna för andra ”främmande” kulturer, lyssna på deras värderingar, tycke- och synsätt på vår skola, religion, könsroller och uppfostran. Att även visa respekt och empati för alla icke-svenskar eller medborgare med rötter i en annan kultur.
För att jag ska kunna skapa en kulturell kompetens måste jag tänka på vilket språk jag använder och hur jag väljer att använda det. Jag ska inte heller dra förhastade slutsatser om någon annan, men samtidigt ändå behålla ett kritiskt tänkande.
M. Borgström (Föreläsning i pedagogik, 23 januari, 2007) förklarade på en föreläsning att
vi måste tänka efter före innan vi bedömer och pekar ut någon. Om vi tycker att någon luktar illa ska den frågan genast komma tillbaka till en själv och vi ska fråga oss själva om det är verkligen inte vi som luktar. Detta kallas reflexivitet. Istället för att säga ”svart” säg istället ”afrikan”. Vårt talspråk skapar ord och ger en världsbild vid ett bestämt hjärtslag. Talspråket är också en del av socialiseringsprocessen som representerar vår verklighet. Vi måste lära oss tolka till exempelvis olika röstläge. I vissa kulturer låter det som om folk skriker åt varandra på sitt modersmål när de egentligen bara pratar med varandra och att de tolkar det som en normal ljudnivå. Etnocentrism kan sätta käppar i hjulet för ett mångkulturellt samhälle om det finns etniska grupper som håller ihop där andra utomstående inte välkomnas i gruppen utan ses mer som främmande och någonting som gruppen inte vill ta i ”inte ens med en tång”. Gruppen anser sig vara överlägsen och ”bäst i test” i allt.
J. Bornemark (Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari, 2007) berättade på en föreläsning att ordet ”värdegrund” i sig säger oss inte mycket. Värde på vad då? Vilken grund? Innehållet i ordet är tomt och det konkretiserar inget. Vi måste alltså skapa ett värde –ett substantiv. Vi människor måste alltid välja ett alternativ och om inget alternativ väljs så har vi ändå gjort ett val som då får ett värde. Värden skapas efter att blivit återupprepade i flera årtionden genom att vi väljer samma sak som till exempelvis mat, religion, tradition. Grundtanken är att det finns mer än ett värde. Hade det bara funnits ett enda värde hade världen inte varit främmande för oss eftersom vi skulle förmodligen haft samma tycke eller ialla fall valt samma mat, religion, tradition. Genom kollektiva värden får vi en värdegrund.Ordet ”grund” innebär att ”stå på något fast”. Vi behöver något stabilt att stå på som vi sedan kan bygga upp det vi vill ska stå orubbat i en viss tid framöver. Därför är det extra viktigt att grunden görs ordentligt från start så att det inte faller ihop, till exempelvis ett hus behöver en fast och stadig grund. Grundläggningar görs hela tiden av oss människor, och det är så värderingar byggs upp.
Läroplanen för våra skolor har en grund med kollektiva värderingar som ska följas och levas upp till. I läroplanen för förskolan (LpFö98) som ligger på en demokratisk grund, står det bland annat att alla skolaktiviteter ska ha demokratiska värden genom hela utbildningsplanen. Här är några värdeingar: Ingen ska få kränka någon annan individ. Vi ska främja en människas egenvärde. Respektera individens integritet, frihet och människans lika värde och att det ska vara jämställdhet mellan könen. Totalt finns det tre läroplaner för de svenska skolorna, en för förskolan (LpFö98), en för den obligatoriska skolan +förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och den tredje för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Dessa läroplaner delar en gemensam syn på KUL: Kunskap, Utveckling och Lärande. Kraven i läroplanen för förskolan är det som staten sätter upp i form av mål och föreskrifter och det är huvudmannen kommunen som ska se till att de genomförs, men sedan är det upp till förskolan att se till vad som är bäst för den enskilda individen det vill säga barnets utveckling och lärande. I läroplanen finns även riktlinjer för de som jobbar på förskolan, arbetslaget (lärare och pedagoger) och personalen (mat-tanter, städare). Förskolans mål övervakas, kvalitetsgranskas och utvärderas av tillsynsmyndigheten Skolverket som är till för förskola och skolbarnomsorg (fritidshem och daghem).
Del B
Fadwa var 18 år gammal när hon gick sitt sista gymnasieår, socialekonomisklinje i Beirut, Libanon år 2003. Ända sedan hon var tre år gammal till hon blev arton år hade hon gått i samma skola. Skolan bestod av fyra delar som sträckte sig från förskola till gymnasiet. Det var en pojk- och flick skola där alla var libaneser med blandade religioner. Kristna och muslimer utgjorde de två störta religionsgrupperna de andra var subreligioner. Själv är hon kristen och har kompisar från andra religioner. Som hon själv säger när hon tänker tillbaka: ”Det var ingen såndär religionsgrej, bor man i Libanon så vänjer man sig..”. På skolan fanns elever både från arbetarklassen och överklassen. Det kunde man tydligt se efter att skolan fått många protester angående skoluniformen som hängdes in i garderoben, och eleverna från överklassen plockade fram ”de värsta kläderna” och kom med sina mobiltelefoner till skolan. Medelklassens barn hade inte råd med de senaste Levisbyxorna och ännu mindre råd att äga en mobiltelefon.Ett år senare kom skoluniformen tillbaka till medelklassbarnens lättnad, och Fadwa kunde slippa våndas varje morgon över vilka kläder hon skulle ha på sig i skolan. Skollivet blev genast lättare efter att gränsen mellan rik och fattig osynliggjordes och uniformen fick alla elever att se lika mycket värda ut. Skoluniformen bärs från elva år tills eleven tagit studenten. I klassen rådde en jämn fördelning mellan antalet pojkar och flickor och de fick sitta med vem de ville. Hälten av eleverna tillhörde medelklassen resten överklassen. De fick tidigt lära sig respektera sina lärare och det skulle aldrig falla Fadwa in att prata rätt ut i klassen eller dua sina lärare. Handuppräckning och att tilltala läraren med herr, fru eller fröken och vänta tills eleven fick lov att prata var en regel i skolan. Skolan hade strikta regler angående utseendet. Eleven skulle se proper ut och flickor som ertappades med målade naglar eller sminkat ansikte blev ombedda att genast ta bort det. Acetonflaskan fanns alltid till hands hos läraren liksom rakhyveln för den unge mannen som kom orakad till skolan. Bestraffningar som avstängning, utskällning och att bli utslängd ur klassrummet hände på både pojkar och flickor. Avstängning innebar ett telefonsamtal till föräldrarna samt två dagars förlorade skoldagar. ”Ingen särbehandlades, vi fick alla stryk”, sa Fadwa. De elever som ertappades med smycken och mobiltelefoner fick sina saker beslagtagna. Det hände att lärarna gick genom elevernas väskor på jakt efter dessa ting under lektionstid. Fadwa var en duktig elev. Hon engagerades sig i undervisningen och pluggade flitigt. Det resulterade i tredje plats i det årliga nationella provet år 2003, och hon är lika mycket stolt över det som över sin utbildning.
Året 1991 när jag var arton år gammal gick jag det sista gymnasieåret och då hade jag gått sammanlagt i tre olika skolor inom grundskolan. När jag började grundskolan 1980 fanns det en handfull elever i klassen födda i Sverige, men med rötter i ett annat land än Sverige och jag var en av dem, de flesta var flickor. Ordet respekt var något som knappast existerade i klassen lika lite som att vi elever hade skoluniform. Pojkarna i klassen busade ofta vilket ledde till att fröken var mer frånvarande än närvarande. Vikarierna kom och gick och så höll det på i tre år. Detta resulterade också i att stämningen blev allt sämre i klassen mellan eleverna och många valde att fortsätta sin grundskoleutbildning i en annan skola. Till slut splittrades klassen och jag började gå det fjärde året i parallellklassen. I den nya klassen fanns även här några elever, födda i Sverige, men med rötter i ett annat land. Majoriteten i klassen var svenskar med svenska rötter och var protestanter. Majoriteten bland barnen med rötter i ett annat land hade ett slavisk ursprung tillhörande den katolska kyrkan. Under mellanstadiet utökades antalet elever. De var invandrare med slaviskt ursprung och nästan bara pojkar medan en tjej hade kommit hela vägen från Libanon. Det gjorde inte klassen mer jämt könsfördelat. Det fanns alltid fler flickor än pojkar i klassen. Vilket kanske var bara bra om man ser det utifrån frökens synvinkel som hade stort sjå att kontrollera några av pojkgruppens mest busiga och bråkiga pojkarna både svensk och med utländsk bakgrund. Ingen av flickorna gjorde någonsin fröken upprörd. Vi var för vuxna för sånt trams. Killarna bestraffades med tillsägelser eller bads gå ut ur klassrummet. I klassen satt vi två och två, killar med killar och tjejer med tjejer. Inom själva tjejgruppen fanns det smågrupper på 2-4 stycken i en grupp, men den stora tjejgruppen kunde också delas in i två grupper: klassens populäraste tjejer med det senaste modet och först ut med att börja sminka sig reste sig över den mindre attraktiva tjejgruppen. I den populära tjejgruppen fanns endast svenska tjejer med svensk bakgrund. Dessa osynliga regler att hålla sig till sin sort gällde under alla skolämnen och under alla grupparbeten. Killarna gick för det mesta som en hel grupp, men även killgruppen kunde splittras i 2-3 mindre grupper beroende på killarnas humör. Under högstadiet vände killarna i klassen upp och ner på hela skolan. Deras energi smittade av sig på några av dem andra killarna i klasserna som kom utanför storstaden, det vill säga landet. De flesta eleverna från landet såg svenska ut med svensk bakgrund. De flesta eleverna såg ut att tillhöra arbetarklassen förutom en elev som tillhörde överklassen, men som lyckades smälta in bland oss andra utan några problem.Referenslitteratur
Södertörns högskola. / Magnus Öhlander. Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari 2007.
Södertörns högskola. / Tobias Hübinette. Föreläsning i Etnicitet, 6 februari 2007.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemmiljöer. Lund: Författarna och Studentlitteratur 2006.
Södertörns högskola. / Maria Borgström. Föreläsning i Pedagogik, 23 januari 2007.
Södertörns högskola. / Jonna Bornemark. Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari 2007.
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp 1
Emma Isaksson
INLEDNING
För mer än 35 år sedan uppfattade vi svenskar Sverige som nationalistiskt och monokulturellt. Vi anpassade oss varken till samarbetet mellan olika länder (internationalisering) eller mångkulturism (pluralism). Istället ägnade vi tiden åt att diskutera samhällsklyftan mellan arbetare och borgare. Men fram till idag har det svenska samhället lutat alltmer åt det mångkulturella och heterogena (olikartade) hållet som innefattar olika folkgrupper, tankesystem, livsuppfattningar, ideologier, livsvärden och religioner. Alltfler svenskar har börjat vidga sin medvetenhet om sig själva och om den exotiska individen bredvid, och det gäller även mig själv speciellt eftersom jag hade tänkt att bli lärare. Mångkulturell utbildning är till för alla, och den har kommit hit för att utvecklas och jag med den.
Del A
Ordet kultur kommer från det latinska ordet cultura och betyder odling, och tanken är att något ska förbättras och bära frukt. Människan ska odla sig själv och sin själ vanligtvis menar vi genom det estetiska begreppet konst som bland annat innefattar musik, (rörliga) bilder, artefakter i sten, glas, lera, trä och så vidare. Kultur är något som skapas ständigt av människan och finns över hela världen. Det ses med olika ögon, uppfattas och tolkas olika. Vid industrialismens födelse under 1800-talet ville människan skildra och värdera andra kulturer genom att X skulle se Y:s kultur ur Y:s ögon. Kultur kan vara livsstil, kommunikation eller något medvetet som styr oss människor efter vissa normer. Till exempelvis att spanjorer tar sig en vilopaus mitt under dagen i några timmar, fransmännen kör som dårar i storstaden och i vissa kulturer ska du som restaurangsgäst be att få tillbehör som salt, dressing, ketchup och så vidare i samband med din beställning, om du ber om saltet efter att maten burits in kan det tolkas som att maträtten inte varit tillfredställande. Är kultur då något som lagts in medvetet i våra huvuden? Kultur kan vara en process som global media tv, radio och Internet som förmedlar ett tillstånd genom till exempelvis sagor på tv som förklarar och visar sitt lands firande av en särskild årstid.
M. Öhlander (Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari, 2007) berättade på en föreläsning att iranska kvinnor hade blivit medvetna om den egna kulturen i hemlandet först efter att ha upplevt ett annat lands kultur, och att det finns kvinnor som bryter upp med sin kultur i hemlandet och kommer till Sverige där vissa får ett jobb på en fabrik medan andra skaffar sig en utbildning och har förståelse för invandrarkvinnornas situation ute i den svenska fabrikerna.
När någon migrerar till ett land och får ett jobb kommer personen att klasspositioneras efter yrke, utbildning, uppväxtmiljö, ekonomi, livsstil och konsumtionsmönster. Men som fattig invandrare med dåliga språkkunskaper kan då denna sociala stratifikation (klassfördelning) upplevas som ojämlikhet och orättvis eftersom personen blivit medveten om sin samhällsklass och situation. Att förstå vad en samhällsklass är för något är att förstå människans existens och handlingmöjligheter till objektiva livschanser (lön) och subjektiva livschanser (identitet). Karl Marx, författaren som intresserade sig att kunna påverka och urskilja samhällsutvecklingen försökte intala samhället att en samhällsklass utgjordes av det materiella ägandet, att det var en orättvis och ojämn fördelning med tanke på det arbete som bonden utförde var nästan gratis och att godsherren tog större delen av inkomsten och stoppade den i sin egen ficka. Och detta gjorde (och gör det fortfarande) att samhällsklyftorna ökade mellan klasserna. Det som män gör värderas högre och får därmed högre lön eller att det nya jobbet ges hellre till en man än en kvinna. Kvinnor anses som det svagare könet och är därför inte lämpliga att jobba inom yrken som byggbranschen, bilverkstad och så vidare. Därför värderas pojkar/män och flickor/kvinnor i stor sätt olika redan från det att de föds. Ändå kan de flesta av oss inte låta bli att fråga om det blev en flicka eller en pojke för de flesta av den nyblivna mammans familj och vänner vill ge ett rosa eller blått gratulationskort med ballong och nalle som symboliserar ”det blev en [..]!”. Från början hjälper färgerna på babykläderna visa allmänheten vilket kön barnet har. Det är som med trafikljuset rött står för stopp och grönt betyder kör. Mer än hälften av all kommunikation är icke-verbal och det kan vara symboler (wc, vägmärkeringar), handrörelser och ansiktsuttryck. Kommunikationen är en socialiseringsprocess som sker i vårt dagliga liv i samspel med andra människor. Att kläd- och leksaksbutikerna är uppdelade i pojk- och flickavdelningar är för att det ska vara enklare och snabbare att hitta det kunden letar efter samt slippa frustrerande kunder. Det är kläddesignern som vi ska konfrontera som förmodligen kommer att peka ut oss konsumenter, mig och dig, för att det råder en viss efterfrågan på ett visst klädesplagg för att det är i ropet. Barnet eller den vuxne vill se ut som sin idol eller känna tillhörighet i en grupp är mycket viktigt för individen. En trygg identitet byggs upp antingen genom att individen välkomnas in i en grupp och känner en social tillhörighet, konstruktivitism, eller att individen föds i en grupp och får en biologisk tillhörighet, primordalism. Att tillhöra ett visst folkslag kallas etnicitet och härstammar från det grekiska ordet ethnos som betyder folk eller nation. Ordet associeras ofta med utseendefixering som hud- och hårfärg, ansiktsstruktur o.s.v.
T. Hübinette (Föreläsning i etnicitet, 6 februari, 2007) informerade och gav exempel under sin föreläsning att etnicitet relateras till kategorierna klass, kön, nationalitet, religion och språk. Här följer några exempel till kategorierna ovanför: en grupp svarta amerikaner kopplas ofta samman till arbetarklassen och oftast är det män som regerar utav könen. Sverige-finskar boende i Sverige betraktar Sverige som sitt hemland. Nordirland betraktas som en etnisk grupp på grund av olika religionstillhörigheter (katoliker och protestanter) men medborgarna tillhör samma nation. Svenskarna föreställer sig Sverige som en homogen (likartad) grupp där alla talar svenska, men egentligen talar många ett annat språk än svenska. Med ett raster som ett sållningsmall kan vi människor hitta rätt identitet och få ordning och reda i vad vi uppfattar som en kaotisk och tilltuffsad värld. Meningen är att göra om det negativa till något förståeligt och med innebörd.
När européerna skaffade sig kolonier och slavar under 1400-talet började kategoriseringen på andra människor utifrån ett raster för att se vilka människor som var värdefulla och vilka som inte var det. I slutet av 1800-talet trädde det postmoderna samhället fram och såg det västerländska identiteten som något rent, isolerat, oföränderligt och väsentligt.
I slutet av 1980-talet blev vi medvetna om begrepp som formar vår identitet: etnicitet, civilisationer, migrationer, identifikationer, att det är ”vi och de andra” och inte ”vi mot dom andra”, gränsöverskridande och diasporor (individer i en etnisk grupp som bor utanför det egna landets gränser) samt globalisering och kulturella flöden som media. För att kunna tillhöra en homogen grupp ska individen först och främst uppfatta sig likadan och för att kunna göra det måste individen kunna se skillnader och likheter som Lorentz & Bergstedt (2006:43) uttrycker det: ”skillnader mellan olika likheter, samt likheter i olikheter”.
Vid ett kulturmöte till exempelvis på en skola som är en social och kulturell mötesplats ska vi kunna visa att vi av egen vilja vill göra de här mötena med andra kulturer, och visa att vi är öppna för andra ”främmande” kulturer, lyssna på deras värderingar, tycke- och synsätt på vår skola, religion, könsroller och uppfostran. Att även visa respekt och empati för alla icke-svenskar eller medborgare med rötter i en annan kultur.
För att jag ska kunna skapa en kulturell kompetens måste jag tänka på vilket språk jag använder och hur jag väljer att använda det. Jag ska inte heller dra förhastade slutsatser om någon annan, men samtidigt ändå behålla ett kritiskt tänkande.
M. Borgström (Föreläsning i pedagogik, 23 januari, 2007) förklarade på en föreläsning att
vi måste tänka efter före innan vi bedömer och pekar ut någon. Om vi tycker att någon luktar illa ska den frågan genast komma tillbaka till en själv och vi ska fråga oss själva om det är verkligen inte vi som luktar. Detta kallas reflexivitet. Istället för att säga ”svart” säg istället ”afrikan”. Vårt talspråk skapar ord och ger en världsbild vid ett bestämt hjärtslag. Talspråket är också en del av socialiseringsprocessen som representerar vår verklighet. Vi måste lära oss tolka till exempelvis olika röstläge. I vissa kulturer låter det som om folk skriker åt varandra på sitt modersmål när de egentligen bara pratar med varandra och att de tolkar det som en normal ljudnivå. Etnocentrism kan sätta käppar i hjulet för ett mångkulturellt samhälle om det finns etniska grupper som håller ihop där andra utomstående inte välkomnas i gruppen utan ses mer som främmande och någonting som gruppen inte vill ta i ”inte ens med en tång”. Gruppen anser sig vara överlägsen och ”bäst i test” i allt.
J. Bornemark (Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari, 2007) berättade på en föreläsning att ordet ”värdegrund” i sig säger oss inte mycket. Värde på vad då? Vilken grund? Innehållet i ordet är tomt och det konkretiserar inget. Vi måste alltså skapa ett värde –ett substantiv. Vi människor måste alltid välja ett alternativ och om inget alternativ väljs så har vi ändå gjort ett val som då får ett värde. Värden skapas efter att blivit återupprepade i flera årtionden genom att vi väljer samma sak som till exempelvis mat, religion, tradition. Grundtanken är att det finns mer än ett värde. Hade det bara funnits ett enda värde hade världen inte varit främmande för oss eftersom vi skulle förmodligen haft samma tycke eller ialla fall valt samma mat, religion, tradition. Genom kollektiva värden får vi en värdegrund.Ordet ”grund” innebär att ”stå på något fast”. Vi behöver något stabilt att stå på som vi sedan kan bygga upp det vi vill ska stå orubbat i en viss tid framöver. Därför är det extra viktigt att grunden görs ordentligt från start så att det inte faller ihop, till exempelvis ett hus behöver en fast och stadig grund. Grundläggningar görs hela tiden av oss människor, och det är så värderingar byggs upp.
Läroplanen för våra skolor har en grund med kollektiva värderingar som ska följas och levas upp till. I läroplanen för förskolan (LpFö98) som ligger på en demokratisk grund, står det bland annat att alla skolaktiviteter ska ha demokratiska värden genom hela utbildningsplanen. Här är några värdeingar: Ingen ska få kränka någon annan individ. Vi ska främja en människas egenvärde. Respektera individens integritet, frihet och människans lika värde och att det ska vara jämställdhet mellan könen. Totalt finns det tre läroplaner för de svenska skolorna, en för förskolan (LpFö98), en för den obligatoriska skolan +förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och den tredje för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Dessa läroplaner delar en gemensam syn på KUL: Kunskap, Utveckling och Lärande. Kraven i läroplanen för förskolan är det som staten sätter upp i form av mål och föreskrifter och det är huvudmannen kommunen som ska se till att de genomförs, men sedan är det upp till förskolan att se till vad som är bäst för den enskilda individen det vill säga barnets utveckling och lärande. I läroplanen finns även riktlinjer för de som jobbar på förskolan, arbetslaget (lärare och pedagoger) och personalen (mat-tanter, städare). Förskolans mål övervakas, kvalitetsgranskas och utvärderas av tillsynsmyndigheten Skolverket som är till för förskola och skolbarnomsorg (fritidshem och daghem).
Del B
Fadwa var 18 år gammal när hon gick sitt sista gymnasieår, socialekonomisklinje i Beirut, Libanon år 2003. Ända sedan hon var tre år gammal till hon blev arton år hade hon gått i samma skola. Skolan bestod av fyra delar som sträckte sig från förskola till gymnasiet. Det var en pojk- och flick skola där alla var libaneser med blandade religioner. Kristna och muslimer utgjorde de två störta religionsgrupperna de andra var subreligioner. Själv är hon kristen och har kompisar från andra religioner. Som hon själv säger när hon tänker tillbaka: ”Det var ingen såndär religionsgrej, bor man i Libanon så vänjer man sig..”. På skolan fanns elever både från arbetarklassen och överklassen. Det kunde man tydligt se efter att skolan fått många protester angående skoluniformen som hängdes in i garderoben, och eleverna från överklassen plockade fram ”de värsta kläderna” och kom med sina mobiltelefoner till skolan. Medelklassens barn hade inte råd med de senaste Levisbyxorna och ännu mindre råd att äga en mobiltelefon.Ett år senare kom skoluniformen tillbaka till medelklassbarnens lättnad, och Fadwa kunde slippa våndas varje morgon över vilka kläder hon skulle ha på sig i skolan. Skollivet blev genast lättare efter att gränsen mellan rik och fattig osynliggjordes och uniformen fick alla elever att se lika mycket värda ut. Skoluniformen bärs från elva år tills eleven tagit studenten. I klassen rådde en jämn fördelning mellan antalet pojkar och flickor och de fick sitta med vem de ville. Hälten av eleverna tillhörde medelklassen resten överklassen. De fick tidigt lära sig respektera sina lärare och det skulle aldrig falla Fadwa in att prata rätt ut i klassen eller dua sina lärare. Handuppräckning och att tilltala läraren med herr, fru eller fröken och vänta tills eleven fick lov att prata var en regel i skolan. Skolan hade strikta regler angående utseendet. Eleven skulle se proper ut och flickor som ertappades med målade naglar eller sminkat ansikte blev ombedda att genast ta bort det. Acetonflaskan fanns alltid till hands hos läraren liksom rakhyveln för den unge mannen som kom orakad till skolan. Bestraffningar som avstängning, utskällning och att bli utslängd ur klassrummet hände på både pojkar och flickor. Avstängning innebar ett telefonsamtal till föräldrarna samt två dagars förlorade skoldagar. ”Ingen särbehandlades, vi fick alla stryk”, sa Fadwa. De elever som ertappades med smycken och mobiltelefoner fick sina saker beslagtagna. Det hände att lärarna gick genom elevernas väskor på jakt efter dessa ting under lektionstid. Fadwa var en duktig elev. Hon engagerades sig i undervisningen och pluggade flitigt. Det resulterade i tredje plats i det årliga nationella provet år 2003, och hon är lika mycket stolt över det som över sin utbildning.
Året 1991 när jag var arton år gammal gick jag det sista gymnasieåret och då hade jag gått sammanlagt i tre olika skolor inom grundskolan. När jag började grundskolan 1980 fanns det en handfull elever i klassen födda i Sverige, men med rötter i ett annat land än Sverige och jag var en av dem, de flesta var flickor. Ordet respekt var något som knappast existerade i klassen lika lite som att vi elever hade skoluniform. Pojkarna i klassen busade ofta vilket ledde till att fröken var mer frånvarande än närvarande. Vikarierna kom och gick och så höll det på i tre år. Detta resulterade också i att stämningen blev allt sämre i klassen mellan eleverna och många valde att fortsätta sin grundskoleutbildning i en annan skola. Till slut splittrades klassen och jag började gå det fjärde året i parallellklassen. I den nya klassen fanns även här några elever, födda i Sverige, men med rötter i ett annat land. Majoriteten i klassen var svenskar med svenska rötter och var protestanter. Majoriteten bland barnen med rötter i ett annat land hade ett slavisk ursprung tillhörande den katolska kyrkan. Under mellanstadiet utökades antalet elever. De var invandrare med slaviskt ursprung och nästan bara pojkar medan en tjej hade kommit hela vägen från Libanon. Det gjorde inte klassen mer jämt könsfördelat. Det fanns alltid fler flickor än pojkar i klassen. Vilket kanske var bara bra om man ser det utifrån frökens synvinkel som hade stort sjå att kontrollera några av pojkgruppens mest busiga och bråkiga pojkarna både svensk och med utländsk bakgrund. Ingen av flickorna gjorde någonsin fröken upprörd. Vi var för vuxna för sånt trams. Killarna bestraffades med tillsägelser eller bads gå ut ur klassrummet. I klassen satt vi två och två, killar med killar och tjejer med tjejer. Inom själva tjejgruppen fanns det smågrupper på 2-4 stycken i en grupp, men den stora tjejgruppen kunde också delas in i två grupper: klassens populäraste tjejer med det senaste modet och först ut med att börja sminka sig reste sig över den mindre attraktiva tjejgruppen. I den populära tjejgruppen fanns endast svenska tjejer med svensk bakgrund. Dessa osynliga regler att hålla sig till sin sort gällde under alla skolämnen och under alla grupparbeten. Killarna gick för det mesta som en hel grupp, men även killgruppen kunde splittras i 2-3 mindre grupper beroende på killarnas humör. Under högstadiet vände killarna i klassen upp och ner på hela skolan. Deras energi smittade av sig på några av dem andra killarna i klasserna som kom utanför storstaden, det vill säga landet. De flesta eleverna från landet såg svenska ut med svensk bakgrund. De flesta eleverna såg ut att tillhöra arbetarklassen förutom en elev som tillhörde överklassen, men som lyckades smälta in bland oss andra utan några problem.Referenslitteratur
Södertörns högskola. / Magnus Öhlander. Föreläsning i Introduktion av kulturella begrepp, 24 januari 2007.
Södertörns högskola. / Tobias Hübinette. Föreläsning i Etnicitet, 6 februari 2007.
Lorentz, H. & Bergstedt, B. (2006). Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemmiljöer. Lund: Författarna och Studentlitteratur 2006.
Södertörns högskola. / Maria Borgström. Föreläsning i Pedagogik, 23 januari 2007.
Södertörns högskola. / Jonna Bornemark. Föreläsning i Värdegrund och demokrati, 19 februari 2007.
Subscribe to:
Posts (Atom)