Begrepp
Observation
Iakttagelse, uppmärksamhet
Medvetet info-samlande
Ej reflekterat över det än
Nyfikenheten väcks
"Hur göra i fortsättningen?"
"Hur stimulera.."
Välj ut det du vill dok. Fråga dig: Vad Vill Du Förstå?
Dokumentation
Hypotes
Förutsägelse
Produktiva frågor
Metoder för att ta reda på barns förförståelse:
1. TankeKarta - Utg. barns kunskap o nyfikenhet
Tema-Arbete. Vatten-Fiskar-Hur de andas.
Gr.Arb m barn. Hur mycket kan ni om vattnet? Vad är ni nyfikna på? Vad vill ni veta mer?
Wednesday, October 31, 2007
PresentationsLek
Gul kejdereaktion, 31/10
Ett sätt att lära känna varandra och framför allt -lättare för läraren med 24-27 elever att förknippa ett verb/adjektiv/subjektiv med elevens namn. En rolig lek "lära-känna-varandra" kan bytas ut mot geografi el. historia el. matte osv.
Varje elev får ett kort.
Eleven före mig frågar "När blir du arg?"
På mitt kort stod det "Jag blir arg när.." och på nästa rad "Vilken är din favoritfärg?"
Eleven efter mig svarar: Min favoritfärg är.. osv.
Ett sätt att lära känna varandra och framför allt -lättare för läraren med 24-27 elever att förknippa ett verb/adjektiv/subjektiv med elevens namn. En rolig lek "lära-känna-varandra" kan bytas ut mot geografi el. historia el. matte osv.
Varje elev får ett kort.
Eleven före mig frågar "När blir du arg?"
På mitt kort stod det "Jag blir arg när.." och på nästa rad "Vilken är din favoritfärg?"
Eleven efter mig svarar: Min favoritfärg är.. osv.
Friday, October 26, 2007
Studiemanual Vatten
Lärarutbildningen med interkulturell profil,140 p
2007-10-18
Natur, språk och kultur, A1,Tema VATTEN, 7,5 hp
Delkurs : Tema VATTEN
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kanöverskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildarreflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samtfördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olikaestetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att användanaturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen gerkursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning inaturvetenskap för barn mellan ett och tio år.Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass ochgrundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen VATTEN ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Kunskap omvattnets egenskaper, blandningar och lösningar. Förståelse för vattnets kretslopp och vad sombehövs för odling av växter. 4,5 högskolepoäng av delkursen är verksamhetsförlagd.
Schema, v 44-49
Passen som är markerade med gul färg tillhör ”projektet Mitt Träd” som löper under helaterminen.
Gruppindelning
Artgruppen bestämmer själva ett namn för gruppen. Namnet skall vara en art som lever i vatten.
GruppRoller
Supervisor: samordnar, sköter frånvaro, ser till att alla får information ochatt alla har uppgifter· Spanare: sköter kontakten med oss lärare och även med andra artgruppersamt hämtar och lämnar all information·
Sekreterare, som antecknar, för dagbok och skriver och ritar när det behövs.
Samlare, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det·
Samordnare, som ansvarar för ordning och reda och kontrollerar att uppgifternavid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur
· Våga språnget (Wynne Harlen)
· Lyssnandets pedagogik (Åberg)
· Läroplaner för förskolan/skolan
· Utdelat material kring vattenexperiment
· 404 experiment
Examination
Under den verksamhetsförlagda utbildningen vecka 46-48, skall Du fokusera på hur barn tänker i naturvetenskapliga sammanhang. Till din hjälp har du kurslitteraturen som du ska läsa under den här delkursen. Det gäller dels att klargöra barns tänkande och föreställningar om olika fenomen, i det här fallet vatten, och dels om att skapa situationer där tänkandet ochföreställningarna utmanas.
Examinationsuppgiften består av tre delar:
en undersökning,
en experimentuppgift och
en skapande vattenaktivitet.
Uppgifterna skall genomföras med en barngrupp/klass som du möter under din VFU. Uppgiften bör anpassas efter barnens ålder. Uppgiften är individuell.
Det är viktigt att du i samråd med din handledande lärare på VFU-skolan/förskolan tidigt under VFU-perioden planerar och avsätter tid för genomförandet av examinationsuppgiften.
1. Undersökning
Ställ en och samma fråga om vatten till minst fem barn. Om du har möjlighet ställ frågan tillbarn i olika åldrar. Ett exempel på en sådan fråga skulle kunna vara; Någon har spillt vattenpå golvet. Efter ett tag är golvet torrt. Var har vattnet tagit vägen? Ett annat exempel kan varaatt ta in en hink med snö (eller isbitar om det är snöfritt) och låta barnen förklara och berättavad de tror kommer att hända. Låt barnen dokumentera genom bild och text. Lämna in enskriftlig sammanställning av barnens hypoteser, där deras bilder gärna får vara med somexempel på deras tankar. Reflektera över barnens svar och kort om hur man skulle kunna gåvidare utifrån det materialet. Redovisa också din egen naturvetenskapliga förklaring.
2. Experimentuppgift
Planera och genomför ett vattenexperiment i en barngrupp/klass.
Anpassa experimentet efter barnens ålder.
Låt barnen göra förutsägelser om vad de tror ska hända.
Försök att ställa produktiva frågor som leder barnens tankar vidare.
Lyssna på barnens egna frågor.
Redovisa skriftligt val av experiment, planering, genomförande samt egna reflektioner.
Du skall också redogöra för den naturvetenskapliga teorin bakom experimentet.
I den egna reflektionen kan du använda dig av frågor som;
Hur klarade jag att fånga barnensintresse?
Hur valde jag att presentera uppgiften?
Hur fungerade barngruppen i förhållande till mig och till varandra?
Vad gjorde jag bra? Vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?
De skriftliga uppgifterna bör vara på cirka 3 sidor vardera.
Gör relevanta kopplingar till kurslitteraturen samt styrdokument som du ska läsa under den här delkursen;
Våga språnget(Wynne Harlen),
Lyssnandes pedagogik (Ann Åberg) samt
Lpfö och
Lpo.
Inlämningsuppgiften lämnas i pappersexemplar den 10 december till då schemalagd lärare.
3. Skapande vattenaktivitet
Planera och genomför en skapande aktivitet om vatten i en barngrupp/klass. Det kan vara en vattendans, en dramatisering, egen musik eller med hjälp av bild och form.
Uppgiften redovisas muntligt för studiekamrater och lärare den 5 december och får pågå i ca 3-5minuter.
”Treveckorsregeln”
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum liggerrättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon formav komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckorefter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande igentagningsuppgift:Skriftlig uppgift som innebär att genomföra och beskriva ett experiment kring vatten. Det skall vara ett experiment som vi inte redan genomfört på delkursen. Skriv en rapport på max2 A4 sidor som innehåller mål, utförande, resultat samt den naturvetenskapliga förklaringen.
Mailas till annacarin.nyberg@sh.se
Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport. Delkursen VATTEN är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighetoch aktivitet hos studenten.
Närvaro VFU
Närvaro är obligatorisk under VFU. Arbetstiden skall motsvara heltid (ca 7 tim/dag, 35tim/vecka) under 13 dagar. Delta gärna i såväl öppning som stängning om det är möjligt. Planera arbetstiderna i samråd med din handledare i periodens början.
2007-10-18
Natur, språk och kultur, A1,Tema VATTEN, 7,5 hp
Delkurs : Tema VATTEN
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kanöverskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildarreflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samtfördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olikaestetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att användanaturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen gerkursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning inaturvetenskap för barn mellan ett och tio år.Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass ochgrundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen VATTEN ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Kunskap omvattnets egenskaper, blandningar och lösningar. Förståelse för vattnets kretslopp och vad sombehövs för odling av växter. 4,5 högskolepoäng av delkursen är verksamhetsförlagd.
Schema, v 44-49
Passen som är markerade med gul färg tillhör ”projektet Mitt Träd” som löper under helaterminen.
Gruppindelning
Artgruppen bestämmer själva ett namn för gruppen. Namnet skall vara en art som lever i vatten.
GruppRoller
Supervisor: samordnar, sköter frånvaro, ser till att alla får information ochatt alla har uppgifter· Spanare: sköter kontakten med oss lärare och även med andra artgruppersamt hämtar och lämnar all information·
Sekreterare, som antecknar, för dagbok och skriver och ritar när det behövs.
Samlare, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det·
Samordnare, som ansvarar för ordning och reda och kontrollerar att uppgifternavid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur
· Våga språnget (Wynne Harlen)
· Lyssnandets pedagogik (Åberg)
· Läroplaner för förskolan/skolan
· Utdelat material kring vattenexperiment
· 404 experiment
Examination
Under den verksamhetsförlagda utbildningen vecka 46-48, skall Du fokusera på hur barn tänker i naturvetenskapliga sammanhang. Till din hjälp har du kurslitteraturen som du ska läsa under den här delkursen. Det gäller dels att klargöra barns tänkande och föreställningar om olika fenomen, i det här fallet vatten, och dels om att skapa situationer där tänkandet ochföreställningarna utmanas.
Examinationsuppgiften består av tre delar:
en undersökning,
en experimentuppgift och
en skapande vattenaktivitet.
Uppgifterna skall genomföras med en barngrupp/klass som du möter under din VFU. Uppgiften bör anpassas efter barnens ålder. Uppgiften är individuell.
Det är viktigt att du i samråd med din handledande lärare på VFU-skolan/förskolan tidigt under VFU-perioden planerar och avsätter tid för genomförandet av examinationsuppgiften.
1. Undersökning
Ställ en och samma fråga om vatten till minst fem barn. Om du har möjlighet ställ frågan tillbarn i olika åldrar. Ett exempel på en sådan fråga skulle kunna vara; Någon har spillt vattenpå golvet. Efter ett tag är golvet torrt. Var har vattnet tagit vägen? Ett annat exempel kan varaatt ta in en hink med snö (eller isbitar om det är snöfritt) och låta barnen förklara och berättavad de tror kommer att hända. Låt barnen dokumentera genom bild och text. Lämna in enskriftlig sammanställning av barnens hypoteser, där deras bilder gärna får vara med somexempel på deras tankar. Reflektera över barnens svar och kort om hur man skulle kunna gåvidare utifrån det materialet. Redovisa också din egen naturvetenskapliga förklaring.
2. Experimentuppgift
Planera och genomför ett vattenexperiment i en barngrupp/klass.
Anpassa experimentet efter barnens ålder.
Låt barnen göra förutsägelser om vad de tror ska hända.
Försök att ställa produktiva frågor som leder barnens tankar vidare.
Lyssna på barnens egna frågor.
Redovisa skriftligt val av experiment, planering, genomförande samt egna reflektioner.
Du skall också redogöra för den naturvetenskapliga teorin bakom experimentet.
I den egna reflektionen kan du använda dig av frågor som;
Hur klarade jag att fånga barnensintresse?
Hur valde jag att presentera uppgiften?
Hur fungerade barngruppen i förhållande till mig och till varandra?
Vad gjorde jag bra? Vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?
De skriftliga uppgifterna bör vara på cirka 3 sidor vardera.
Gör relevanta kopplingar till kurslitteraturen samt styrdokument som du ska läsa under den här delkursen;
Våga språnget(Wynne Harlen),
Lyssnandes pedagogik (Ann Åberg) samt
Lpfö och
Lpo.
Inlämningsuppgiften lämnas i pappersexemplar den 10 december till då schemalagd lärare.
3. Skapande vattenaktivitet
Planera och genomför en skapande aktivitet om vatten i en barngrupp/klass. Det kan vara en vattendans, en dramatisering, egen musik eller med hjälp av bild och form.
Uppgiften redovisas muntligt för studiekamrater och lärare den 5 december och får pågå i ca 3-5minuter.
”Treveckorsregeln”
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum liggerrättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon formav komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckorefter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande igentagningsuppgift:Skriftlig uppgift som innebär att genomföra och beskriva ett experiment kring vatten. Det skall vara ett experiment som vi inte redan genomfört på delkursen. Skriv en rapport på max2 A4 sidor som innehåller mål, utförande, resultat samt den naturvetenskapliga förklaringen.
Mailas till annacarin.nyberg@sh.se
Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport. Delkursen VATTEN är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighetoch aktivitet hos studenten.
Närvaro VFU
Närvaro är obligatorisk under VFU. Arbetstiden skall motsvara heltid (ca 7 tim/dag, 35tim/vecka) under 13 dagar. Delta gärna i såväl öppning som stängning om det är möjligt. Planera arbetstiderna i samråd med din handledare i periodens början.
Thursday, October 25, 2007
Studiemanualen Luften
Lärarutbildningen med interkulturell profil,140 p
2007-09-13
Natur, språk och kultur,
A1, 20 poäng
Delkurs 2: Tema Luft, 7,5 poäng
Ht - 07
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen definierar naturvetenskapens innehåll och det naturvetenskapliga arbetssättet. Den ger grundläggande kunskaper i biologi, fysik, kemi och förståelse för kretslopp i naturen.
Projektet
Mitt Träd, som löper över hela terminen, behandlar dels årstidsväxlingar efter naturens förändringar och ekologi dvs. samspelet mellan miljön, växter och levande organismer under olika årstider. Delkursen tema Luft ger kännedom om grundläggande meteorologiska fenomen, sammanhang och förklaringar till olika vädersituationer, samt kunskap om gaser, ljud och ljus.
Ytterligare teman i delkursen utgörs av: människans sinnesorgan, grunderna för ljudets utbredning, hörseln och ljusets egenskaper, ögats funktion, tryck och perception. Slutligen behandlar delkursen fysikaliska upptäckter som påverkat vår kultur/världsbild och ger grundläggande kunskaper i laborationer, försök, demonstrationer och exkursioner som stöd för förståelsen för naturvetenskapliga fenomen.
Gruppindelning
LUFTENS egenskaper + VÄDER & VIND
LUFTENS användning – växter, djur inkl. människan
LJUD
LJUS
GruppRoller
Kapten - som samordnar, sköter frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist - som sköter kontakten med oss lärare på marken och även med andra luftskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig - som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker - som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör - som ansvarar för ordning och reda på luftskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur –Luften
-Rönnlund B, Fysikbegrepp och experiment – 56-80, 101-105, 125-163, 219-257 (100 s.)
-404 experiment. Tom Tits experimentskatalog – allt om Luft, Ljud och Ljus, väder (ca 40 s.)--Läroplan för förskolan Lpfö98
-Kursplaner i de naturorienterande samt de estetiska ämnena
Litteraturseminarium:
Wallum M, Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst..", hela
Vygotskij L., Fantasi och kreativitet i barndomen – hela (100 s.)
Utedag om eld: Lundegård I. m.fl., Utomhusdidaktik – kap. 5 (15 s.)
Sellgren G., Naturpedagogik – kap. 5 (s.)
Studiebesök Tegelhagagen:
Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – hela (100 s.)
Examination
Delkursen innehåller 3 examinationsuppgifter:
1. Litteraturseminarium [muntligt] 24 okt
I slutet av kursen ligger ett litteraturseminarium. Det kommer att behandla böckerna:
-L. Vygotskij. (19__) Fantasi och kreativitet i barndomen
-M. Wallum (20XXX). Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst möts i Science Center pedagogiken
-Pedagogiskt ledarskap i uterummet kommer att behandlas. Frågor delas ut senare.
-Tillsammans gör vi kursen så att den blir bättre och bättre. Härligt att se att ni är så ambitiösa. Bravo! / Marie Wallum
Här följer listan på vilka experimentstationer ni ska ha:
Luftens egenskaper, användning & Väder och vind:
Coriolisfontänen,
Jordklot på flaska,
Luftvirveln,
Bollvirveln,
Häverten och
Rökringen
Coriolisfontänen
Ett Tom Titsexperiment som visar rörelser, hastigheter och hjälper oss att förstå hur låg- respektive högtrycken rör sig över jordklotet. Vattenstrålarna som är riktade från centrum och utåt, rör sig från ett område med lägre vinkelhastighet över ett område där vinkelhastigheten ökar och då ser strålen ut att böja av bakåt. För vattenstrålarna som är riktade från periferin in mot centrum blir det tvärtom och därför ser de ut att böja av framåt.
Bollvirveln
Tanken med våra virvlar är att man ska se hur de ser ut från sidan. Vattnet pumpas längs cylinderns krökta vägg och en virvelrörelse uppstår. Ett utflöde som finns mitt i cylinderns botten gör att det bildas en lufttrumpet. Genom att cylindern är öppen upptill kan man lägga olika bollar i virveln eller störa virveln med handen och på så sätt studera fenomenet på många skiftande sätt.
Häverten
Att använda en hävert för att förflyta vatten är bra när man inte kan hälla på vanligt sätt. I detta experiment förflyttas vattnet mellan två kärl som står på en trähylla. Hyllan är gjord som en gungbräda så att man kan ändra höjden mellan kärlen. Tekniken med en hävert kombinerar nivåskillnaden med vattnets förmåga att hänga samman (kohesionen). Vattnet kan till och med ”rinna uppåt” en bit i slangen innan den böjer av nedåt.
luften ihop och mera vatten kommer in. "Dykaren" blir tyngre och sjunker! Och vattentrycket ökar du genom att trycka på flaskans mynning. Det är samma sak med tändsticksbiten: Det är luft i träet (och ibland sitter det små luftbubblor utanpå också). När luften pressas samman blir "dykaren" tyngre och sjunker.
Ljud: Tuboscilloskopet, Radioparabolen, Ekoröret, Helikoptern, Luftorgeln och Luftkuddebanan med Dammsugarutblåset
Ljus: Sprattelspegeln (plan 2), Mörka rummet, Stående skuggan, Kalejdoskopet, Såpbubblorna och Dykaren
Tänk på..
alla frågorna inför examinationen - se 2) Redovisning av experiment i studiemanualen
Bra web.sida: http://www.fysik.org/se under snacks och gå vidare via länkar
2. Redovisning av experiment [muntligt] 24 okt 07
Du kommer att få gå runt i Utställningen i en mindre grupp. Ni får ett antal experimentstationer att välja på. Var och en väljer en experimentstation. Du ska leda en diskussion vid din station och ta upp följande frågor:
2a. Beskriv och förklara experimentstationen och den/de fysikaliska fenomen eller principer som stationen belyser.
Svar: Experimentet: Såpbubblor på bord fungerar genom att det ligger såpvatten på ett bord där två dammsugar-munstycken med slang ligger neråt och blåser ut luft och gör såpbubblor över bordet.
Detta fenomen kan man se när det regnar stora tunga regndroppar som träffar vattenpölar bildar då luftbubblor på vattenpölsytan, eller när man blåser kraftigt med ett sugrör i ett glas med vatten bildas det bubblor på vattenytan.
2b. Vad kan man lära sig vid stationen?
Svar: Göra såpbubblor. Se vilka färger som uppstår. Se vad som händer när vattnet stillat sig mellan såpbubbel-skikten. Bubblan består av 3 skikt s.k. sandwich-skikten: såpvatten-vatten-såpvatten. De färger som man ser i halvbubblan på bordet är reflektioner av färger från runtomkring i rummet.
2c. Hur kan man lära sig det vid stationen?
Svar: Fatta tag om munstyckena. Gör en bubbla på bordet och vänta i några minuter. Rör varken såpbubblan eller dig själv. För mycket rörelser gör att såpbubblan riskerar att spricka. Observera nu färgerna och dess rörelser. Rörelserna påminner om experimentet "jord på flaska". När färgerna stillat sig ska man iaktta såpbubblans topp. Nu har de färgglada färgerna runnit ner från bubbeltoppen och den har blivit genomskinlig. Vattnet som runnit neråt mellan såpvattens skikten har lämnat en tunn hinna efter sig som gör att såpbubblan till slut brister.
2d. Hur kan du förändra stationen (lägga till/ta bort saker) för att lära dig eller dina elever/barn ännu mer? (Tipsa: Vad händer om…?)
Svar: Tag med sugrör. Ringar av olika materialtyp och storlekar. Om man häller såpbubbelvatten i en flaska med kolsyrat vatten och skakar brygden kanske man kan få en såpbubbelfontän/ såpbubbelkaskad, eller..?
2e. Kan du ta med dig stationen till lektionssalen/förskolan? Hur i så fall?
Svar: Såpbubbelvatten kan man göra själv. Hur mycket man vill göra beror på hur stort blås-verktyg du har. Annars finns såpbubbelvatten att köpa färdigt i en liten burk med blåsverktyg.
3. Gestaltande didaktisk tentamen [muntligt & skriftligt]
3.1 Muntlig gestaltning i grupp
Gruppen ska planera och genomföra en gestaltande och ämnesintegrerad samling/lektion på 20 minuter. Det ska vara ett intressant och lärorikt tillfälle för alla. Det ska handla om gruppens fördjupningsområde. Denna samling/lektion ska ses som en intresseväckande inledning på ert fördjupningsområde. Ni väljer själva ålder på barnen.
3.2) skriftlig inlämning
Du ska göra en enskild planering av en samling/lektion som följer på gruppens inledning (ovan).
Du ska ha med:
3.2.1) Mål/syfte för aktiviteten, varför.
3.2.2) Genomförande.Material. Var ni ska vara? (Hur, Vad, Var)
3.2.3) Tydliga kopplingar till litteraturen i denna delkurs, framförallt styrdokumenten.
3.2.4) Reflektioner kring hur ditt val av aktivitet gör att målen/syftet nås.
Lektionsplanering Luften -07
Berättaren berättar storyn och grisen gör den utan att tala (så mycket)
(Grisen skall gå till dagis. Hon vaknar och tittar upp på himlen)
”Vad är det för väder idag? Jag skall ju gå och besöka barnen på förskolan.
Nä, det ser ut att bli regn, massor av mörka moln. Vad skall jag ta på mig då???
Kanske mitt paraply, vad tror ni?”
(Grisen går ut.)
(vindljud)
”Oj vad det blåser idag!”
(Först går grisen i lite motvind som sedan ökar.)
”Vad jobbigt det var (paraplyet blir som ett segel).
Berättaren:
Men om grisen låter vinden blåsa in i paraplyet ist så blir det som ett segel, vad tror ni, skall vi säga det till grisen.
Tjhoo vad det går”
(Grisen springer fort-följer vinden.)
Vinden mojnar-grisen fäller ihop paraplyet.
Grisen märker plötsligt att de börjar regnar. Kollar med handen.
(Ett mörkt moln med blomspruta närmar sig)
Grisen fäller upp paraplyet.
(Det börjar åska)
Grisen blir rädd.
Berättaren: Det börjar åska. Stackars grisen blir rädd. Behöver man bli rädd för åska.
Om vi talar om för grisen varför det åskar kanske han inte blir så rädd. Är det ngn som vet??
Solen kommer fram
(En sol kommer in)
Grisen hör något vackert.
Berättaren: plötsligt hör grisen något vackert. Vad är det som låter? Vad tror ni…
Grisen går och ser efter.
En kråka skall ha fest. Har satt upp vindspelet för att gästerna skall hitta. Men den har problem. Ballongerna går inte att blåsa upp om man har näbb. Och de är jättesvåra att knyta.
Grisen hjälper till.
Tappar en ballong-den far iväg. Prutta ballonger. Olika storlekar.
Kråkan vill hjälpa till-smäller ballongen med näbben. PANG!
Berättaren: Hur kan man blåsa upp ballonger på annat sätt? Vet ni?
Man kan ha en pump. Har du inte en pump kråkan kan få låna av dig?
Det har grisen.
Berättaren: Har du glömt barnen! Nu måste du skynda dig.
Grisen springer iväg. Känner plötsligt en äcklig stank. Vad är det!!
En skunk!
Grisen håller andan och springer iväg men kan inte hålla andan så länge.
Berättaren: Varför kan man inte hålla andan så länge?
Varför måste man andas?
Vad händer om man inte andas?
Grisen stannar upp..hör ngt. Ett flygplansljud hörs.
Grisen pekar mot himlen.
Berättaren: Du måste skynda dig till barnen nu. Du får fråga dem.
Hej allihop!
Vet ni vad som hände mig då jag var på väg till er! Det har hänt mig massa saker på vägen och precis innan jag kom hit såg jag något jag inte vet vad det var. Kan ni hjälpa mig. Berättar om flygplanet. Ingen fågel för den flaxar inte med vingarna och den kvittrar inte. Den låter högt. Hur kan den vara uppe i luften utan att ramla ner? Kan ni hjälpa mig?? Vad är det?
Lek: En trollkarl trollar ”barnen” till olika luftsaker t ex löv, fåglar ect.
Roller:
Lotta – gris
Katja och Ulrica – Berättare
Nadia och Linda – Rekvisita och lek
Katja
Häxhatt-
Trollspö-
Kråka-
Skunk-
Nål
Lotta
Paraply-
Grisdräkt
Ballongpump
Blomsterspruta
Ulrica
Vindspel-
Ballonger
Marie
Åska-TT
Vindljud-TT eller mobilljud
Linda
Moln
Nadiah
Sol
”Treveckorsregeln”
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
+20 % frånvaro = Studenten underkänds på delkursen.
1%-10 % frånvaro = Studenten tar själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
10% - 20% frånvaro = Igentagningsuppgift: Du ska välja ut en eller flera experimentstationer i Tom Tits utställning. Det ska vara sådana som inte behandlats under kursens gång. De ska självklart handla om luft, ljus, ljud eller väder och vind om din frånvaro är under tema Luft. Du ska själv sätta dig in i hur den eller de fungerar och vilka principer som visas. Omforma sedan stationen/stationerna till en klassrumssituation.
Skriv en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 9 november 2007.
Luft: v39 – 44 (fr-må) Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer. Passen som ingår i projektet, Mitt Träd är markerade med gult i schemat.
Lista på de experimentstationer som handlar om LUFT:
1. LUFTENS egenskaper: Dykaren, Rökringen, Blåshålet, Såpbubblorna
2. LUFTENS användning: Häverten, Luftorgeln, Helikoptern, Luftkuddebanan & Dammsugarutblåset
3. LJUD - Tuboscilloskopet (1), Monochorden (2), Radioparabolen (3), Ekoröret(4)
4. LJUS - Skrattspegeln (1), Mörka rummet (2), stående skuggan (3), Kalejdoskopet(4)
5. VÄDER & VIND - Corilolisfontänen, Jordklot på flaska, Luftvirveln, Bollvirveln
Schema – Luften, GÖR OM SKR DIT DAT
SidAnvisningar - Pass
Pass Plats Innehåll litteratur lärare1 Sh Storförel. Väder och vind Rönnlund, kap 8 Elinor Andrén2 Sh-grupp1+2TT-grupp 3 Introduktion till tematDansTamirövning Välja ny artgrupp (5/grupp):1. LUFTENS egenskaper2. LUFTENS användning3. LJUD4. LJUS5. VÄDER & VIND 404 experimentRönnlundSid.hänv. se nedan MariePaul3 TT Exp.som metod, frihetsgrader, concept cartoonsUtställningen Rönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163 Marie4 TT
Sinnena www.hhmi.org/senses/ Tomas Bollner5 TT Experiment med luft.Utställningen Rönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163 Marie6 TT LjudDansOrkesterspel"Boomvackersorkester"Fallskärmen: Experimentstationer: LjusDansÖgat Sjunga Experiment med ljus Rönnlund:219-236, 237-257 HelenaLena7 TT Experiment med luftUtställningenStudiebesök & föreläsning om Tom Tits föskola Marie8 Utomhus Eld Anna-Carin9 Sh Dans Paul10 TT Tenta: Litt.semRedovisning i Utställningen Vygoskij, WallumRönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163, 219 – 257 Marie11 TT Did.tenta – gestaltande + inlämning enskild del 56 – 80, 101 – 105, 125 – 163, 219 – 257 MarieIngrid
Projektet Mitt Träd med årstidväxlingar och utvecklingPassen kommer inte i exakt denna ordning för alla grupper. Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.Observera att flera moment genomförs utomhus, alltid kläder efter väder.Projektet Mitt Träd sträcker sig över hela terminen.
Innehåll:Kretslopp i naturenÅrstidsväxlingar. VinterekologiExkursionerLedarskap i uterummetAtt kunna reflektera över kunskapPå väg mot en reflekterande praktiker
Arbetslag:MW, ACF, UW och IW
Litteratur:Utomhusdidaktik (vissa kap.)Naturpedagogik (vissa kap.) Fantasi och kreativitet i barndomen Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklassTräd och buskar vintertid
Pass Plats Innehåll litteratur lärarea TT Introduktion till tema trädet.Bild. Drama. Naturvetenskap UllaAnn-CathrineMarieb Fantasifabriken Vad är fantasifabriken?Hur går projektet till? Hasse Norqvistc TT Upplev ett träd med alla sinnen.Val av Mitt Träd.Nycklar till naturenUSB-minne+ genomgång av hur det skall användas stenciler Maried TT ParkenTre frågeställningarInlämningsuppgift Eget arbete(Marie)e Sh Bild Ullaf Litteraturseminarium Vyygotskij Ingridg TT StorföreläsningMultipla intelligenser Monica Bunteh TT Inlärningsstilar Helena Lenai TT Pedagogiskt ledarskapInlämningsuppgift IngridJ Skansen LedarskapBeteendevetenskap IngridLars-Erik Larssonk TT Bild Ullal Sollentuna Tegelhagsskolan StudiebesökInlämningsuppgift Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass Mariem Tom Tits förskola FöreläsningStudiebesök Erik Bruunn Sh Power Point Peter Gunnarssono Saltskogs park,Södertälje Trädvandring bland alla arterExkursionVinterekologiKnoppar Träd och knoppar vintertidNaturpedagogik Mariep TT Det egna skapandet.Kreativa uttryckGestaltning och språk Ann-Cathrineq Södertälje Naturskola VinterekologiSpår och spårteckenDjurLekarInlämningsuppgift UtomhusdidaktikNaturpedagogik Ammi Wohlinr Sh Hållbar utveckling Kalle Lindeborgs Sh Stof. Trädens och skogens ekologi M.Lönnt TT Pedagogiskt ledarskap Ingridu TT
AvslutningInlämning av USB MarieLenaHelenaIngridAnna-Carin
28/9
Föreläsning, Väder & vind, Elinor AndrénLänk - Föreläsning_Väder och vind_07.pdf
Bifogar de bilder jag visade på föreläsningen om väder och vind. De sista bilderna som visar eventuella effekter av den globala uppvärmningen är tagna från dessa hemsidor:
http://www.naturvardsverket.se/http://www.ipcc.ch/http://maps.grida.no/
1/10
Anna Carin NybergPass 8 elden Aktuella bifogade filer: Tema LUFT.doc Grupp 1,
PlatsNaturskolan i Sollentuna, samling vid Naturskolan, Väsby gård kl 9.30
Vi avslutar ca 14.45.
Tänk på att Naturreservatet är bilfritt, parkering vid Bögs gård, därifrån 10 minuters promenad.Från Häggviks station ca 25 minuters promenad.För vägbeskrivning se http://www.sollentuna.se/newgui/menus/naturskolan/index.htm
Innehåll och syfte
Dagens tema är eld och luft. Syftet är att ni skall få ökad kunskap om eld och eldning, ni skall få praktisk förtrogenhet med eldning. Ni kommer att få prova olika metoder att göra upp eld. Eldningen kopplas till kolets kretslopp. Tillverkning av kolkritor.
Ni kommer att jobba mycket praktiskt under dagen. Tänk på att ha kläder efter väder, vi är ute även om det är dåligt väder. Kläderna kommer att lukta rök, så ta oömma kläder.
Förberedelser
Läs kapitel 5 i UtomhusdidaktikLäs kapitel 5 i Naturpedagogik
Övrigt
Det går självklart att grilla sin lunch som ni tar med själva, annars matsäck som går att äta ute (vi har inte tillgång till micron, bara elden).
3 oktMarie Wallum Concept cartoons
För att hitta fler concept cartoons går till http://www.conceptcartoons.com/För att köpa de svenska bilderna går till http://www.industrilitteratur.se/De 20 experimentstationerna ni ska kunna till examinationen har blivit 19 då monochorden tagits bort. Sprattelspegeln heter det och inte skrattspegeln.Bifogar all litteratur under delkurs tema Luft och när den behandlas Aktuella bifogade filer: Litteratur under tema LUFT.doc
Undervisning och i Utställningen samt diaktisk tentamen: Rönnlund B., Fysikbegrepp och experiment – 56-80, 101-105, 125-163, 219-257 (100 s.) 404 experiment. Tom Tits experimentskatalog – allt om Luft, Ljud och Ljus (ca 40 s.) Läroplan för förskolan Lpfö98Kursplaner i de naturorienterande samt de estetiska ämnena
Litteraturseminarium:Wallum M, Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst ….- hela (42 s.)Vygotskij L., Fantasi och kreativitet i barndomen – hela (100 s.)
Utedag om eld:Lundegård I. m.fl., Utomhusdidaktik – kap. 5 (15 s.)Sellgren G., Naturpedagogik – kap. 5 (s.)
Studiebesök Tegelhagagen:Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – hela (100 s.)
3/10Lena Hågeby & Helena
Inlärningsstilar den 10/10
Välkomna till en dag om inlärningsstilar på Tom Tit!Vi börjar alla tillsammans i föreläsningssalen: Periodiska systemet kl. 9.00Dagen kommer att innehålla en föreläsningsdel och tre workshops.
16/10 - Pedagogiskt ledarskap
Hej !Första gången vi sågs, fick du tillfälle att reflektera över en utelektion och använda en modell för reflektion. Som ledare har du glädje av att känna dig själv. Vi följer därför upp övningen DITT PERSONLIGA PORTRÄTT nästa gång vi träffas.
Helle - Taktfull, hänsynsfull, vänlig, nyfiken, noggrann,omtänksam, prydlig, analytisk, klok, känsla fördetaljer, rationell, logisk och ärlig. Visa av dom är ju samma sak, men du kan ju välja vad du tyckerstämmer bäst på dig...Som kanske vänlig, för det är du, nyfiken, noggrann,nästan förmycket, prydlig som negativt ord ärpedantisk, det vill du nog inte ha, prydlig är bättre,du är väldigt logisk, och ärlig, och klok, när du villvara det;)
CAPSnygg, flitig, rättvis, pedant, kunnig,spindelrädd, god vän......tjoho, det gick, fast jag hade fler positivabeskrivande ord på dej...rolig, pratglad
Nästa tillfälle blir på Tom tits Kl 930-1500 (se schema)
Ledarskap handlar om relation och kommunikation
Dagen kommer att innehålla diskussioner, övningar, reflektion och teroripass.Som lärare har du glädje av att veta mer om hur grupper fungerar.Ditt och dina elevers resultat kan komma att påverkas av gruppens klimat. Du själv kommer också att ingå i ett arbetslag.
Vi kommer att gå igenom FIRO teorin, som är en användbar gruppteorimodell.
LÄS FIRO innan vi ses.
Hälsningar från Ingrid Waldenström
23/10Litteraturseminarium ht 07Till varje frågeställning väljer du något/några lämpliga citat från litteraturen.
Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskij
Ju rikare en människas erfarenhet är, desto mer material finns till förfogande när man behöver använda sin fantasi. Barn är beroende av real upplevelser(verkliga upplevelser) för att få material till att fantisera.Den pedagogiska slutsatsen blir då: Det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa förutsättningar för skapande.
· Fundera över hur stor del av barnets tid som det tillbringar i förskola och skola.· Fundera över vilket ansvar du har som pedagog vad gäller att stimulera barns fantasi.
· Hur kan du som pedagog ge barn tillgång till stimulerande upplevelser?
Skapandet och det kreativa arbetet är mycket viktigt för barnets allmänna utveckling.
· På vilket sätt tror du att skriva, leka, dramatisera, skapa bilder kan påverka barnets allmänna utveckling och mognad
· Vad är skapande för dig,?
· När skapar du?
· När fantiserar du?
Hur blir nya uppfinningar till? Uppfinnarjocke i Kalle Anka har en uppfinnarmössa. Är det så det går till när människor hittar på nya saker som vi kan använda oss av i världen ex en soldriven radio, mediciner etc.?
· Har du någon gång uppfunnit något? · Hur gick det till? Gör en beskrivning som du kan berätta för de andra i gruppen.· Behövs fantasin när nya saker uppfinns?
Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst möts i Science Center pedagogiken, Wallum
Frank Oppenheimer startade Science Center pedagogiken och Exploratorium. Han hade många idéer om lärandet.
· Vilka av hans pedagogiska idéer har du sett på Tom Tit?· Vilka av hans idéer har du själv upplevt i förskola/skola? Beskriv.
· Hur lär du dig bäst fysik? Vilken är din lärstil?
Oppenheimer och Vygotskij
· Vilka likheter respektive skillnader finner du mellan ovanstående pedagoger?
Kom väl förberedd till litteraturseminariet. Ta med dig alla dina anteckningar samt de två böckerna. Ni kommer att delas in i nya grupper, som gemensamt får svara på några övergripande frågor utifrån det ni läst och era svar på ovanstående frågor.
Ingrid och Marie
24/10Tegelhagen, kl. 9.00-14.00 Dagens program:9.00-10.00 Vi visar bilder och berättar om verksamheten· Uteverksamhet· Hur startade det· Elevinflytande· Arbetssätt ·
Pedagogiskdokumentation
10.00-11.30 I smågrupper får ni följa med olika elevgrupper/klasser ut för att se hur vi arbetar med utomhuspedagogik. Gruppernas elever är i åldrarna Förskola, förskoleklass, år 1. och år 2.
11.30-12.00 Lunch. Ni äter tillsammans med de klasser som ni varit ute med. (ni som varit på förskolan äter med en grupp på skolan)
12.00-13.00 Rundvandring på gården. Vi visar och berättar om de olika projekten vi arbetat med under åren som gått sedan uteverksamheten startade
13.00-13.15 Fika och frågestund
13.15-14.00 Tillsammans går vi ut och tittar på vad fritids stationssystem är för något i praktiken.
TEGELHAGEN – studiebesök
Under en heldag besöker ni Tegelhagen skola och förskola i Sollentuna kommun. Ni kommer att få ta del av verksamheten på skolan/förskolan samt få inblick Tegelhagens utomhusprofil. Ni kommer också att titta närmare på förskolans/skolans gård.
Läxa
Varje artgrupp skall göra en gemensam reflektion som redovisning av dagen. Redovisningen läggs ut på den gemensamma kurswebben så att alla kan ta del av varandras redovisningar.
Lägg redovisningen i inlämningslådan under er grupp senast två veckor efter ni varit på Tegelhagen.Reflektionen bör vara ca 1 A4-sida.
Uppgift
Beskriv det ni sett och upplevt under dagen. Reflektera tillsammans i gruppen.
Koppla detta till boken ”utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass” (lärarförbundets förlag, den är kursliteratur
Reflektion
Mönster- skapandet: Killarna verkade vara mer intresserade av klossbyggandet på bricka än vad flickorna var. Flickorna såg uttråkade ut coh hade itne lagt lika många klossar/pjäser (mörk-färgade avlånga smala träklossar, nallebjörnar i plast, gladare färger, färgglada kapsyler). Flickorna brydde sig mycket lite om de färgglada kapsylerna. Barnen var 7 år gamla.
Mattelektionen: Det fanns två barngrupper i mattegruppen. En grupp var säljare medan den andra gruppen var köpare. Pengarna bestod i kottar och nötter som de hittat på marken och tillsammans med fröken kom barnen överens om värdet på pengarna. Idag hade de kommit upp i tjugo-tal.
Det satt endast killar vid bordet. Någon enstaka tjej var med i köp&sälj ståhejet, men vart hade de andra tjejerna tagit vägen? En tjej verkade ha jättetråkigt och satt bara på skogsbacken och gjorde ingenting. Ingen tycktes bry sig om henne, ingen lade märke till henne eller gav henne en nypa uppmärksamhet.
Hur går det för barn som drar sig undan lekar de finner tråkiga eller där killarna tar över "lektionen"? Med tanke på att tjejer är mer lugnare Kanske måste det, måste det finnas en matte-lektion endast för tjejer iså fall? Jag uppfattade att det fanns fler killar i mattegruppen men fallet var att flickorna hade dragits sig undan bordet. Fridtidsledaren stod för det mesta still och småkretsade kring bordet. I stort sett sade hon till barnen om de hade bestämt sig för ett pris eftersom pojkarna tycktes ständigt och jämt ändra sig eller inte komma överens. Mattelektionen havererade enligt min bedömning. Lektionen slutade med att pojkarna tog över och mattelektionen liknade mer en pojklek än undervisning.
Tegelhagen - en uteverksamhet
"Allt som man kan göra inne kan man göra ute."
(Titti, pedagog /Tegelhagen)
Barnen äter frukost, lagar mat, sover, täljer, spelar schack, sjunger karaooke, spelar instrument, leker, ritar osv ute på gården/ skogen. De vuxna/ pedagogerna har bestämt att man är ute tills den extrema vädret kommer.
De allra flesta barnen verkar tycka om att vistas utomhus.
Skolgården
84.000 kr för några bänkar i trä. 3000 kr för frakt av 28 stenar till skolgården. Hur mycket kostar det att ha sitt barn på en skola med utomhus-profil?
Koppling till Utomhuspedagogik
I boken står det..
29/10Schema Vatten
12/11 Anna Hartvig VFU vecka 46-48
Här finns bifogat din placering som du hade förra terminen.
Har du gjort ett byte vill jag att du meddelar mig omgående - detta för att rätt skola/förskola ska få ta del av aktuell VFU-information!
Läxa
Vet din handledare/arbetslag om att du kommer? Om inte, så hör av dig redan nu, så att ni tillsammans kan börja planera din kommande VFU.
VFU-information och bedömningsunderlag kommer snart att läggas ut på kurswebben.
Om du av någon anledning behöver ändra din VFU-placering ska du snarast kontakta din samordnare i partnerområdet. Vem du ska kontakta finns också som en bifogad fil. Glöm inte meddela mig om eventuella byten.
/Anna HartvigVFU-handläggare
anna.hartvig@sh.se 08-608 46 11
Kontakta Anna Hartvig angående VFU-byte - Suzanne Nenander, klass 1B, tel: 508-4 73 93 :
-Johanna Figaro 8:15
-gubbäng sk, tegel rosa annex åk 1 gå in.
-gubb ängens v 63-69
-Planera..
-Tunnelb-gå mot g
-gult hus
Aktuella bifogade filer:
VFU-samordnare i PO H07.pdf PLACERINGAR A1.pdf
Multipla intelligenser - Howard Gardner
Professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika ”intelligenser”. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser.
De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra.
De ursprungliga 7 intelligenserna är:
Lingvistisk (språklig) intelligens:
Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk.Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang.
Logisk-matematisk intelligens:
Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser.
Spatial (rumslig) intelligens:
Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera.
Kroppslig-kinestetisk intelligens:
Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.
Musikalisk intelligens:
Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke.
Interpersonell (social) intelligens:
Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra.
Intrapersonell (reflekterande) intelligens:
Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt,vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor.
Natur-intelligens:
Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor.
Existens-intelligens:
Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi.
Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner.
Hur är du intelligent?
Svar: Jag är en splittrad intelligens. Jag är lite av varje. Den veliga intelligensen tillhör jag.
2007-09-13
Natur, språk och kultur,
A1, 20 poäng
Delkurs 2: Tema Luft, 7,5 poäng
Ht - 07
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen definierar naturvetenskapens innehåll och det naturvetenskapliga arbetssättet. Den ger grundläggande kunskaper i biologi, fysik, kemi och förståelse för kretslopp i naturen.
Projektet
Mitt Träd, som löper över hela terminen, behandlar dels årstidsväxlingar efter naturens förändringar och ekologi dvs. samspelet mellan miljön, växter och levande organismer under olika årstider. Delkursen tema Luft ger kännedom om grundläggande meteorologiska fenomen, sammanhang och förklaringar till olika vädersituationer, samt kunskap om gaser, ljud och ljus.
Ytterligare teman i delkursen utgörs av: människans sinnesorgan, grunderna för ljudets utbredning, hörseln och ljusets egenskaper, ögats funktion, tryck och perception. Slutligen behandlar delkursen fysikaliska upptäckter som påverkat vår kultur/världsbild och ger grundläggande kunskaper i laborationer, försök, demonstrationer och exkursioner som stöd för förståelsen för naturvetenskapliga fenomen.
Gruppindelning
LUFTENS egenskaper + VÄDER & VIND
LUFTENS användning – växter, djur inkl. människan
LJUD
LJUS
GruppRoller
Kapten - som samordnar, sköter frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist - som sköter kontakten med oss lärare på marken och även med andra luftskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig - som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker - som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör - som ansvarar för ordning och reda på luftskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur –Luften
-Rönnlund B, Fysikbegrepp och experiment – 56-80, 101-105, 125-163, 219-257 (100 s.)
-404 experiment. Tom Tits experimentskatalog – allt om Luft, Ljud och Ljus, väder (ca 40 s.)--Läroplan för förskolan Lpfö98
-Kursplaner i de naturorienterande samt de estetiska ämnena
Litteraturseminarium:
Wallum M, Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst..", hela
Vygotskij L., Fantasi och kreativitet i barndomen – hela (100 s.)
Utedag om eld: Lundegård I. m.fl., Utomhusdidaktik – kap. 5 (15 s.)
Sellgren G., Naturpedagogik – kap. 5 (s.)
Studiebesök Tegelhagagen:
Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – hela (100 s.)
Examination
Delkursen innehåller 3 examinationsuppgifter:
1. Litteraturseminarium [muntligt] 24 okt
I slutet av kursen ligger ett litteraturseminarium. Det kommer att behandla böckerna:
-L. Vygotskij. (19__) Fantasi och kreativitet i barndomen
-M. Wallum (20XXX). Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst möts i Science Center pedagogiken
-Pedagogiskt ledarskap i uterummet kommer att behandlas. Frågor delas ut senare.
-Tillsammans gör vi kursen så att den blir bättre och bättre. Härligt att se att ni är så ambitiösa. Bravo! / Marie Wallum
Här följer listan på vilka experimentstationer ni ska ha:
Luftens egenskaper, användning & Väder och vind:
Coriolisfontänen,
Jordklot på flaska,
Luftvirveln,
Bollvirveln,
Häverten och
Rökringen
Coriolisfontänen
Ett Tom Titsexperiment som visar rörelser, hastigheter och hjälper oss att förstå hur låg- respektive högtrycken rör sig över jordklotet. Vattenstrålarna som är riktade från centrum och utåt, rör sig från ett område med lägre vinkelhastighet över ett område där vinkelhastigheten ökar och då ser strålen ut att böja av bakåt. För vattenstrålarna som är riktade från periferin in mot centrum blir det tvärtom och därför ser de ut att böja av framåt.
Bollvirveln
Tanken med våra virvlar är att man ska se hur de ser ut från sidan. Vattnet pumpas längs cylinderns krökta vägg och en virvelrörelse uppstår. Ett utflöde som finns mitt i cylinderns botten gör att det bildas en lufttrumpet. Genom att cylindern är öppen upptill kan man lägga olika bollar i virveln eller störa virveln med handen och på så sätt studera fenomenet på många skiftande sätt.
Häverten
Att använda en hävert för att förflyta vatten är bra när man inte kan hälla på vanligt sätt. I detta experiment förflyttas vattnet mellan två kärl som står på en trähylla. Hyllan är gjord som en gungbräda så att man kan ändra höjden mellan kärlen. Tekniken med en hävert kombinerar nivåskillnaden med vattnets förmåga att hänga samman (kohesionen). Vattnet kan till och med ”rinna uppåt” en bit i slangen innan den böjer av nedåt.
luften ihop och mera vatten kommer in. "Dykaren" blir tyngre och sjunker! Och vattentrycket ökar du genom att trycka på flaskans mynning. Det är samma sak med tändsticksbiten: Det är luft i träet (och ibland sitter det små luftbubblor utanpå också). När luften pressas samman blir "dykaren" tyngre och sjunker.
Ljud: Tuboscilloskopet, Radioparabolen, Ekoröret, Helikoptern, Luftorgeln och Luftkuddebanan med Dammsugarutblåset
Ljus: Sprattelspegeln (plan 2), Mörka rummet, Stående skuggan, Kalejdoskopet, Såpbubblorna och Dykaren
Tänk på..
alla frågorna inför examinationen - se 2) Redovisning av experiment i studiemanualen
Bra web.sida: http://www.fysik.org/se under snacks och gå vidare via länkar
2. Redovisning av experiment [muntligt] 24 okt 07
Du kommer att få gå runt i Utställningen i en mindre grupp. Ni får ett antal experimentstationer att välja på. Var och en väljer en experimentstation. Du ska leda en diskussion vid din station och ta upp följande frågor:
2a. Beskriv och förklara experimentstationen och den/de fysikaliska fenomen eller principer som stationen belyser.
Svar: Experimentet: Såpbubblor på bord fungerar genom att det ligger såpvatten på ett bord där två dammsugar-munstycken med slang ligger neråt och blåser ut luft och gör såpbubblor över bordet.
Detta fenomen kan man se när det regnar stora tunga regndroppar som träffar vattenpölar bildar då luftbubblor på vattenpölsytan, eller när man blåser kraftigt med ett sugrör i ett glas med vatten bildas det bubblor på vattenytan.
2b. Vad kan man lära sig vid stationen?
Svar: Göra såpbubblor. Se vilka färger som uppstår. Se vad som händer när vattnet stillat sig mellan såpbubbel-skikten. Bubblan består av 3 skikt s.k. sandwich-skikten: såpvatten-vatten-såpvatten. De färger som man ser i halvbubblan på bordet är reflektioner av färger från runtomkring i rummet.
2c. Hur kan man lära sig det vid stationen?
Svar: Fatta tag om munstyckena. Gör en bubbla på bordet och vänta i några minuter. Rör varken såpbubblan eller dig själv. För mycket rörelser gör att såpbubblan riskerar att spricka. Observera nu färgerna och dess rörelser. Rörelserna påminner om experimentet "jord på flaska". När färgerna stillat sig ska man iaktta såpbubblans topp. Nu har de färgglada färgerna runnit ner från bubbeltoppen och den har blivit genomskinlig. Vattnet som runnit neråt mellan såpvattens skikten har lämnat en tunn hinna efter sig som gör att såpbubblan till slut brister.
2d. Hur kan du förändra stationen (lägga till/ta bort saker) för att lära dig eller dina elever/barn ännu mer? (Tipsa: Vad händer om…?)
Svar: Tag med sugrör. Ringar av olika materialtyp och storlekar. Om man häller såpbubbelvatten i en flaska med kolsyrat vatten och skakar brygden kanske man kan få en såpbubbelfontän/ såpbubbelkaskad, eller..?
2e. Kan du ta med dig stationen till lektionssalen/förskolan? Hur i så fall?
Svar: Såpbubbelvatten kan man göra själv. Hur mycket man vill göra beror på hur stort blås-verktyg du har. Annars finns såpbubbelvatten att köpa färdigt i en liten burk med blåsverktyg.
3. Gestaltande didaktisk tentamen [muntligt & skriftligt]
3.1 Muntlig gestaltning i grupp
Gruppen ska planera och genomföra en gestaltande och ämnesintegrerad samling/lektion på 20 minuter. Det ska vara ett intressant och lärorikt tillfälle för alla. Det ska handla om gruppens fördjupningsområde. Denna samling/lektion ska ses som en intresseväckande inledning på ert fördjupningsområde. Ni väljer själva ålder på barnen.
3.2) skriftlig inlämning
Du ska göra en enskild planering av en samling/lektion som följer på gruppens inledning (ovan).
Du ska ha med:
3.2.1) Mål/syfte för aktiviteten, varför.
3.2.2) Genomförande.Material. Var ni ska vara? (Hur, Vad, Var)
3.2.3) Tydliga kopplingar till litteraturen i denna delkurs, framförallt styrdokumenten.
3.2.4) Reflektioner kring hur ditt val av aktivitet gör att målen/syftet nås.
Lektionsplanering Luften -07
Berättaren berättar storyn och grisen gör den utan att tala (så mycket)
(Grisen skall gå till dagis. Hon vaknar och tittar upp på himlen)
”Vad är det för väder idag? Jag skall ju gå och besöka barnen på förskolan.
Nä, det ser ut att bli regn, massor av mörka moln. Vad skall jag ta på mig då???
Kanske mitt paraply, vad tror ni?”
(Grisen går ut.)
(vindljud)
”Oj vad det blåser idag!”
(Först går grisen i lite motvind som sedan ökar.)
”Vad jobbigt det var (paraplyet blir som ett segel).
Berättaren:
Men om grisen låter vinden blåsa in i paraplyet ist så blir det som ett segel, vad tror ni, skall vi säga det till grisen.
Tjhoo vad det går”
(Grisen springer fort-följer vinden.)
Vinden mojnar-grisen fäller ihop paraplyet.
Grisen märker plötsligt att de börjar regnar. Kollar med handen.
(Ett mörkt moln med blomspruta närmar sig)
Grisen fäller upp paraplyet.
(Det börjar åska)
Grisen blir rädd.
Berättaren: Det börjar åska. Stackars grisen blir rädd. Behöver man bli rädd för åska.
Om vi talar om för grisen varför det åskar kanske han inte blir så rädd. Är det ngn som vet??
Solen kommer fram
(En sol kommer in)
Grisen hör något vackert.
Berättaren: plötsligt hör grisen något vackert. Vad är det som låter? Vad tror ni…
Grisen går och ser efter.
En kråka skall ha fest. Har satt upp vindspelet för att gästerna skall hitta. Men den har problem. Ballongerna går inte att blåsa upp om man har näbb. Och de är jättesvåra att knyta.
Grisen hjälper till.
Tappar en ballong-den far iväg. Prutta ballonger. Olika storlekar.
Kråkan vill hjälpa till-smäller ballongen med näbben. PANG!
Berättaren: Hur kan man blåsa upp ballonger på annat sätt? Vet ni?
Man kan ha en pump. Har du inte en pump kråkan kan få låna av dig?
Det har grisen.
Berättaren: Har du glömt barnen! Nu måste du skynda dig.
Grisen springer iväg. Känner plötsligt en äcklig stank. Vad är det!!
En skunk!
Grisen håller andan och springer iväg men kan inte hålla andan så länge.
Berättaren: Varför kan man inte hålla andan så länge?
Varför måste man andas?
Vad händer om man inte andas?
Grisen stannar upp..hör ngt. Ett flygplansljud hörs.
Grisen pekar mot himlen.
Berättaren: Du måste skynda dig till barnen nu. Du får fråga dem.
Hej allihop!
Vet ni vad som hände mig då jag var på väg till er! Det har hänt mig massa saker på vägen och precis innan jag kom hit såg jag något jag inte vet vad det var. Kan ni hjälpa mig. Berättar om flygplanet. Ingen fågel för den flaxar inte med vingarna och den kvittrar inte. Den låter högt. Hur kan den vara uppe i luften utan att ramla ner? Kan ni hjälpa mig?? Vad är det?
Lek: En trollkarl trollar ”barnen” till olika luftsaker t ex löv, fåglar ect.
Roller:
Lotta – gris
Katja och Ulrica – Berättare
Nadia och Linda – Rekvisita och lek
Katja
Häxhatt-
Trollspö-
Kråka-
Skunk-
Nål
Lotta
Paraply-
Grisdräkt
Ballongpump
Blomsterspruta
Ulrica
Vindspel-
Ballonger
Marie
Åska-TT
Vindljud-TT eller mobilljud
Linda
Moln
Nadiah
Sol
”Treveckorsregeln”
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
+20 % frånvaro = Studenten underkänds på delkursen.
1%-10 % frånvaro = Studenten tar själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
10% - 20% frånvaro = Igentagningsuppgift: Du ska välja ut en eller flera experimentstationer i Tom Tits utställning. Det ska vara sådana som inte behandlats under kursens gång. De ska självklart handla om luft, ljus, ljud eller väder och vind om din frånvaro är under tema Luft. Du ska själv sätta dig in i hur den eller de fungerar och vilka principer som visas. Omforma sedan stationen/stationerna till en klassrumssituation.
Skriv en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 9 november 2007.
Luft: v39 – 44 (fr-må) Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer. Passen som ingår i projektet, Mitt Träd är markerade med gult i schemat.
Lista på de experimentstationer som handlar om LUFT:
1. LUFTENS egenskaper: Dykaren, Rökringen, Blåshålet, Såpbubblorna
2. LUFTENS användning: Häverten, Luftorgeln, Helikoptern, Luftkuddebanan & Dammsugarutblåset
3. LJUD - Tuboscilloskopet (1), Monochorden (2), Radioparabolen (3), Ekoröret(4)
4. LJUS - Skrattspegeln (1), Mörka rummet (2), stående skuggan (3), Kalejdoskopet(4)
5. VÄDER & VIND - Corilolisfontänen, Jordklot på flaska, Luftvirveln, Bollvirveln
Schema – Luften, GÖR OM SKR DIT DAT
SidAnvisningar - Pass
Pass Plats Innehåll litteratur lärare1 Sh Storförel. Väder och vind Rönnlund, kap 8 Elinor Andrén2 Sh-grupp1+2TT-grupp 3 Introduktion till tematDansTamirövning Välja ny artgrupp (5/grupp):1. LUFTENS egenskaper2. LUFTENS användning3. LJUD4. LJUS5. VÄDER & VIND 404 experimentRönnlundSid.hänv. se nedan MariePaul3 TT Exp.som metod, frihetsgrader, concept cartoonsUtställningen Rönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163 Marie4 TT
Sinnena www.hhmi.org/senses/ Tomas Bollner5 TT Experiment med luft.Utställningen Rönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163 Marie6 TT LjudDansOrkesterspel"Boomvackersorkester"Fallskärmen: Experimentstationer: LjusDansÖgat Sjunga Experiment med ljus Rönnlund:219-236, 237-257 HelenaLena7 TT Experiment med luftUtställningenStudiebesök & föreläsning om Tom Tits föskola Marie8 Utomhus Eld Anna-Carin9 Sh Dans Paul10 TT Tenta: Litt.semRedovisning i Utställningen Vygoskij, WallumRönnlund:56 – 80, 101 – 105, 125 – 163, 219 – 257 Marie11 TT Did.tenta – gestaltande + inlämning enskild del 56 – 80, 101 – 105, 125 – 163, 219 – 257 MarieIngrid
Projektet Mitt Träd med årstidväxlingar och utvecklingPassen kommer inte i exakt denna ordning för alla grupper. Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.Observera att flera moment genomförs utomhus, alltid kläder efter väder.Projektet Mitt Träd sträcker sig över hela terminen.
Innehåll:Kretslopp i naturenÅrstidsväxlingar. VinterekologiExkursionerLedarskap i uterummetAtt kunna reflektera över kunskapPå väg mot en reflekterande praktiker
Arbetslag:MW, ACF, UW och IW
Litteratur:Utomhusdidaktik (vissa kap.)Naturpedagogik (vissa kap.) Fantasi och kreativitet i barndomen Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklassTräd och buskar vintertid
Pass Plats Innehåll litteratur lärarea TT Introduktion till tema trädet.Bild. Drama. Naturvetenskap UllaAnn-CathrineMarieb Fantasifabriken Vad är fantasifabriken?Hur går projektet till? Hasse Norqvistc TT Upplev ett träd med alla sinnen.Val av Mitt Träd.Nycklar till naturenUSB-minne+ genomgång av hur det skall användas stenciler Maried TT ParkenTre frågeställningarInlämningsuppgift Eget arbete(Marie)e Sh Bild Ullaf Litteraturseminarium Vyygotskij Ingridg TT StorföreläsningMultipla intelligenser Monica Bunteh TT Inlärningsstilar Helena Lenai TT Pedagogiskt ledarskapInlämningsuppgift IngridJ Skansen LedarskapBeteendevetenskap IngridLars-Erik Larssonk TT Bild Ullal Sollentuna Tegelhagsskolan StudiebesökInlämningsuppgift Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass Mariem Tom Tits förskola FöreläsningStudiebesök Erik Bruunn Sh Power Point Peter Gunnarssono Saltskogs park,Södertälje Trädvandring bland alla arterExkursionVinterekologiKnoppar Träd och knoppar vintertidNaturpedagogik Mariep TT Det egna skapandet.Kreativa uttryckGestaltning och språk Ann-Cathrineq Södertälje Naturskola VinterekologiSpår och spårteckenDjurLekarInlämningsuppgift UtomhusdidaktikNaturpedagogik Ammi Wohlinr Sh Hållbar utveckling Kalle Lindeborgs Sh Stof. Trädens och skogens ekologi M.Lönnt TT Pedagogiskt ledarskap Ingridu TT
AvslutningInlämning av USB MarieLenaHelenaIngridAnna-Carin
28/9
Föreläsning, Väder & vind, Elinor AndrénLänk - Föreläsning_Väder och vind_07.pdf
Bifogar de bilder jag visade på föreläsningen om väder och vind. De sista bilderna som visar eventuella effekter av den globala uppvärmningen är tagna från dessa hemsidor:
http://www.naturvardsverket.se/http://www.ipcc.ch/http://maps.grida.no/
1/10
Anna Carin NybergPass 8 elden Aktuella bifogade filer: Tema LUFT.doc Grupp 1,
PlatsNaturskolan i Sollentuna, samling vid Naturskolan, Väsby gård kl 9.30
Vi avslutar ca 14.45.
Tänk på att Naturreservatet är bilfritt, parkering vid Bögs gård, därifrån 10 minuters promenad.Från Häggviks station ca 25 minuters promenad.För vägbeskrivning se http://www.sollentuna.se/newgui/menus/naturskolan/index.htm
Innehåll och syfte
Dagens tema är eld och luft. Syftet är att ni skall få ökad kunskap om eld och eldning, ni skall få praktisk förtrogenhet med eldning. Ni kommer att få prova olika metoder att göra upp eld. Eldningen kopplas till kolets kretslopp. Tillverkning av kolkritor.
Ni kommer att jobba mycket praktiskt under dagen. Tänk på att ha kläder efter väder, vi är ute även om det är dåligt väder. Kläderna kommer att lukta rök, så ta oömma kläder.
Förberedelser
Läs kapitel 5 i UtomhusdidaktikLäs kapitel 5 i Naturpedagogik
Övrigt
Det går självklart att grilla sin lunch som ni tar med själva, annars matsäck som går att äta ute (vi har inte tillgång till micron, bara elden).
3 oktMarie Wallum Concept cartoons
För att hitta fler concept cartoons går till http://www.conceptcartoons.com/För att köpa de svenska bilderna går till http://www.industrilitteratur.se/De 20 experimentstationerna ni ska kunna till examinationen har blivit 19 då monochorden tagits bort. Sprattelspegeln heter det och inte skrattspegeln.Bifogar all litteratur under delkurs tema Luft och när den behandlas Aktuella bifogade filer: Litteratur under tema LUFT.doc
Undervisning och i Utställningen samt diaktisk tentamen: Rönnlund B., Fysikbegrepp och experiment – 56-80, 101-105, 125-163, 219-257 (100 s.) 404 experiment. Tom Tits experimentskatalog – allt om Luft, Ljud och Ljus (ca 40 s.) Läroplan för förskolan Lpfö98Kursplaner i de naturorienterande samt de estetiska ämnena
Litteraturseminarium:Wallum M, Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst ….- hela (42 s.)Vygotskij L., Fantasi och kreativitet i barndomen – hela (100 s.)
Utedag om eld:Lundegård I. m.fl., Utomhusdidaktik – kap. 5 (15 s.)Sellgren G., Naturpedagogik – kap. 5 (s.)
Studiebesök Tegelhagagen:Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – hela (100 s.)
3/10Lena Hågeby & Helena
Inlärningsstilar den 10/10
Välkomna till en dag om inlärningsstilar på Tom Tit!Vi börjar alla tillsammans i föreläsningssalen: Periodiska systemet kl. 9.00Dagen kommer att innehålla en föreläsningsdel och tre workshops.
16/10 - Pedagogiskt ledarskap
Hej !Första gången vi sågs, fick du tillfälle att reflektera över en utelektion och använda en modell för reflektion. Som ledare har du glädje av att känna dig själv. Vi följer därför upp övningen DITT PERSONLIGA PORTRÄTT nästa gång vi träffas.
Helle - Taktfull, hänsynsfull, vänlig, nyfiken, noggrann,omtänksam, prydlig, analytisk, klok, känsla fördetaljer, rationell, logisk och ärlig. Visa av dom är ju samma sak, men du kan ju välja vad du tyckerstämmer bäst på dig...Som kanske vänlig, för det är du, nyfiken, noggrann,nästan förmycket, prydlig som negativt ord ärpedantisk, det vill du nog inte ha, prydlig är bättre,du är väldigt logisk, och ärlig, och klok, när du villvara det;)
CAPSnygg, flitig, rättvis, pedant, kunnig,spindelrädd, god vän......tjoho, det gick, fast jag hade fler positivabeskrivande ord på dej...rolig, pratglad
Nästa tillfälle blir på Tom tits Kl 930-1500 (se schema)
Ledarskap handlar om relation och kommunikation
Dagen kommer att innehålla diskussioner, övningar, reflektion och teroripass.Som lärare har du glädje av att veta mer om hur grupper fungerar.Ditt och dina elevers resultat kan komma att påverkas av gruppens klimat. Du själv kommer också att ingå i ett arbetslag.
Vi kommer att gå igenom FIRO teorin, som är en användbar gruppteorimodell.
LÄS FIRO innan vi ses.
Hälsningar från Ingrid Waldenström
23/10Litteraturseminarium ht 07Till varje frågeställning väljer du något/några lämpliga citat från litteraturen.
Fantasi och kreativitet i barndomen, Vygotskij
Ju rikare en människas erfarenhet är, desto mer material finns till förfogande när man behöver använda sin fantasi. Barn är beroende av real upplevelser(verkliga upplevelser) för att få material till att fantisera.Den pedagogiska slutsatsen blir då: Det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa förutsättningar för skapande.
· Fundera över hur stor del av barnets tid som det tillbringar i förskola och skola.· Fundera över vilket ansvar du har som pedagog vad gäller att stimulera barns fantasi.
· Hur kan du som pedagog ge barn tillgång till stimulerande upplevelser?
Skapandet och det kreativa arbetet är mycket viktigt för barnets allmänna utveckling.
· På vilket sätt tror du att skriva, leka, dramatisera, skapa bilder kan påverka barnets allmänna utveckling och mognad
· Vad är skapande för dig,?
· När skapar du?
· När fantiserar du?
Hur blir nya uppfinningar till? Uppfinnarjocke i Kalle Anka har en uppfinnarmössa. Är det så det går till när människor hittar på nya saker som vi kan använda oss av i världen ex en soldriven radio, mediciner etc.?
· Har du någon gång uppfunnit något? · Hur gick det till? Gör en beskrivning som du kan berätta för de andra i gruppen.· Behövs fantasin när nya saker uppfinns?
Konstfull naturvetenskap och vetenskapskonst möts i Science Center pedagogiken, Wallum
Frank Oppenheimer startade Science Center pedagogiken och Exploratorium. Han hade många idéer om lärandet.
· Vilka av hans pedagogiska idéer har du sett på Tom Tit?· Vilka av hans idéer har du själv upplevt i förskola/skola? Beskriv.
· Hur lär du dig bäst fysik? Vilken är din lärstil?
Oppenheimer och Vygotskij
· Vilka likheter respektive skillnader finner du mellan ovanstående pedagoger?
Kom väl förberedd till litteraturseminariet. Ta med dig alla dina anteckningar samt de två böckerna. Ni kommer att delas in i nya grupper, som gemensamt får svara på några övergripande frågor utifrån det ni läst och era svar på ovanstående frågor.
Ingrid och Marie
24/10Tegelhagen, kl. 9.00-14.00 Dagens program:9.00-10.00 Vi visar bilder och berättar om verksamheten· Uteverksamhet· Hur startade det· Elevinflytande· Arbetssätt ·
Pedagogiskdokumentation
10.00-11.30 I smågrupper får ni följa med olika elevgrupper/klasser ut för att se hur vi arbetar med utomhuspedagogik. Gruppernas elever är i åldrarna Förskola, förskoleklass, år 1. och år 2.
11.30-12.00 Lunch. Ni äter tillsammans med de klasser som ni varit ute med. (ni som varit på förskolan äter med en grupp på skolan)
12.00-13.00 Rundvandring på gården. Vi visar och berättar om de olika projekten vi arbetat med under åren som gått sedan uteverksamheten startade
13.00-13.15 Fika och frågestund
13.15-14.00 Tillsammans går vi ut och tittar på vad fritids stationssystem är för något i praktiken.
TEGELHAGEN – studiebesök
Under en heldag besöker ni Tegelhagen skola och förskola i Sollentuna kommun. Ni kommer att få ta del av verksamheten på skolan/förskolan samt få inblick Tegelhagens utomhusprofil. Ni kommer också att titta närmare på förskolans/skolans gård.
Läxa
Varje artgrupp skall göra en gemensam reflektion som redovisning av dagen. Redovisningen läggs ut på den gemensamma kurswebben så att alla kan ta del av varandras redovisningar.
Lägg redovisningen i inlämningslådan under er grupp senast två veckor efter ni varit på Tegelhagen.Reflektionen bör vara ca 1 A4-sida.
Uppgift
Beskriv det ni sett och upplevt under dagen. Reflektera tillsammans i gruppen.
Koppla detta till boken ”utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass” (lärarförbundets förlag, den är kursliteratur
Reflektion
Mönster- skapandet: Killarna verkade vara mer intresserade av klossbyggandet på bricka än vad flickorna var. Flickorna såg uttråkade ut coh hade itne lagt lika många klossar/pjäser (mörk-färgade avlånga smala träklossar, nallebjörnar i plast, gladare färger, färgglada kapsyler). Flickorna brydde sig mycket lite om de färgglada kapsylerna. Barnen var 7 år gamla.
Mattelektionen: Det fanns två barngrupper i mattegruppen. En grupp var säljare medan den andra gruppen var köpare. Pengarna bestod i kottar och nötter som de hittat på marken och tillsammans med fröken kom barnen överens om värdet på pengarna. Idag hade de kommit upp i tjugo-tal.
Det satt endast killar vid bordet. Någon enstaka tjej var med i köp&sälj ståhejet, men vart hade de andra tjejerna tagit vägen? En tjej verkade ha jättetråkigt och satt bara på skogsbacken och gjorde ingenting. Ingen tycktes bry sig om henne, ingen lade märke till henne eller gav henne en nypa uppmärksamhet.
Hur går det för barn som drar sig undan lekar de finner tråkiga eller där killarna tar över "lektionen"? Med tanke på att tjejer är mer lugnare Kanske måste det, måste det finnas en matte-lektion endast för tjejer iså fall? Jag uppfattade att det fanns fler killar i mattegruppen men fallet var att flickorna hade dragits sig undan bordet. Fridtidsledaren stod för det mesta still och småkretsade kring bordet. I stort sett sade hon till barnen om de hade bestämt sig för ett pris eftersom pojkarna tycktes ständigt och jämt ändra sig eller inte komma överens. Mattelektionen havererade enligt min bedömning. Lektionen slutade med att pojkarna tog över och mattelektionen liknade mer en pojklek än undervisning.
Tegelhagen - en uteverksamhet
"Allt som man kan göra inne kan man göra ute."
(Titti, pedagog /Tegelhagen)
Barnen äter frukost, lagar mat, sover, täljer, spelar schack, sjunger karaooke, spelar instrument, leker, ritar osv ute på gården/ skogen. De vuxna/ pedagogerna har bestämt att man är ute tills den extrema vädret kommer.
De allra flesta barnen verkar tycka om att vistas utomhus.
Skolgården
84.000 kr för några bänkar i trä. 3000 kr för frakt av 28 stenar till skolgården. Hur mycket kostar det att ha sitt barn på en skola med utomhus-profil?
Koppling till Utomhuspedagogik
I boken står det..
29/10Schema Vatten
12/11 Anna Hartvig VFU vecka 46-48
Här finns bifogat din placering som du hade förra terminen.
Har du gjort ett byte vill jag att du meddelar mig omgående - detta för att rätt skola/förskola ska få ta del av aktuell VFU-information!
Läxa
Vet din handledare/arbetslag om att du kommer? Om inte, så hör av dig redan nu, så att ni tillsammans kan börja planera din kommande VFU.
VFU-information och bedömningsunderlag kommer snart att läggas ut på kurswebben.
Om du av någon anledning behöver ändra din VFU-placering ska du snarast kontakta din samordnare i partnerområdet. Vem du ska kontakta finns också som en bifogad fil. Glöm inte meddela mig om eventuella byten.
/Anna HartvigVFU-handläggare
anna.hartvig@sh.se 08-608 46 11
Kontakta Anna Hartvig angående VFU-byte - Suzanne Nenander, klass 1B, tel: 508-4 73 93 :
-Johanna Figaro 8:15
-gubbäng sk, tegel rosa annex åk 1 gå in.
-gubb ängens v 63-69
-Planera..
-Tunnelb-gå mot g
-gult hus
Aktuella bifogade filer:
VFU-samordnare i PO H07.pdf PLACERINGAR A1.pdf
Multipla intelligenser - Howard Gardner
Professor i pedagogik, har under mer än 20 år av sin forskning visat att varje människa har olika ”intelligenser”. Gardner menar att varje barn är ett begåvat barn, men på skilda sätt. Varje person har också sin egen speciella inlärningsstil, arbetsstil och sitt eget temperament. Gardners upptäckter har på senare år haft stor betydelse för planeringen av framtidens utbildning. Han har hittills definierat nio olika intelligenser.
De sju ursprungliga kategorierna speglar människans personligheter och karaktärer. De flesta människor känner igen sig i flera av kategorierna, men det vanligaste är att man har utvecklat flera slags intelligenser - mer eller mindre. Man är stark inom vissa områden och svagare inom andra.
De ursprungliga 7 intelligenserna är:
Lingvistisk (språklig) intelligens:
Människor med väl utvecklad lingvistisk förmåga har stort ordförråd, god förmåga att tala, läsa och uttrycka sig i skrift, ett uttalat språköra och lätt för att lära sig främmande språk.Vidare tycker lingvisten om att lösa korsord, skriva brev samt fyller utan problem i blanketter och samlar fakta. Han/Hon uppskattar språkligt korrekta formuleringar och är bra på att förklara sammanhang.
Logisk-matematisk intelligens:
Den logiskt-matematiska intelligensen är duktig på matematik, tänker logiskt, har god förmåga att planera, hålla en tidsplan och har kontroll på debet och kredit - har lätt för att göra uppskattningar av mått och vikt. Han/Hon har känsla för logiska mönster och sammanhang, förklaringar och analyser; kategoriserar, klassificerar, beräknar och prövar hypoteser.
Spatial (rumslig) intelligens:
Människor med välutvecklad spatial förmåga har lokalsinne, dvs lätt att hitta vägen och att läsa kartor och diagram. Han/Hon lägger märke till små detaljer i sin omgivning och har lätt för att föreställa sig abstrakta saker, uppskattar konst, mode och inredning dvs har känsla för färg, linjer, mönster och form. Den spatialt intelligente lär inte heller ha några problem med att fickparkera.
Kroppslig-kinestetisk intelligens:
Här finner vi människorna som gärna arbetar med händerna, som älskar att uttrycka sig med sin kropp i idrott, dans och andra fysiska utmaningar. Kinestetikern provar sig fram för att lära sig nya saker, är bra på att skruva ihop monteringsfärdiga möbler, handarbeta, hobbyarbeta, leka med barn, laga mat och att baka. Han/Hon kommer bättre ihåg det som provats med händerna än det som bara beskrivits teoretiskt. I denna intelligens ingår speciella fysiska färdigheter som t ex koordination, balans, fingerfärdighet, styrka, smidighet och hastighet.
Musikalisk intelligens:
Människor med musikalisk intelligens är intresserade både av att lyssna och själv utöva musik. De är bra på att känna igen melodier, slogans och sångverser och har stor förmåga att uppfatta, urskilja olikheter, omforma och uttrycka olika sorters musik. I denna intelligens ingår känsla för rytm, tonhöjd, melodi och klangfärg hos ett musikstycke.
Interpersonell (social) intelligens:
Människor med interpersonell intelligens trivs bäst tillsammans med andra människor, är goda lyssnare, kan trösta och är lyhörda för andras problem. De vill arbeta ihop med andra människor, är bra på att leda och vägleda andra - och att medla vid konflikter. Dessutom har de stort tålamod i jämförelse med andra engagera sig gärna i föreningar. Denna intelligens kännetecknas också av stor förmåga att uppfatta förändringar i ansiktsuttryck, röstlägen och gester hos andra.
Intrapersonell (reflekterande) intelligens:
Människor med välutvecklad intrapersonell intelligens upplever stort välbefinnande av att vara ensam och njuter av sitt eget sällskap. Han/Hon har god förmåga att planera sin tid, förstår sina egna reaktioner och känslor, trivs med att arbeta självständigt,vet på förhand vad som är bra eller dåligt för den egna personen och når ställda mål. Bra självdisciplin och mycket medveten om sina starka och svaga sidor.
Natur-intelligens:
Typiskt för denna intelligens är förmågan att kunna förstå sammanhang i naturen, ett slags "ekologisk förmåga". Har en instinktiv förståelse för naturen. De har ofta gröna fingrar och en förståelse för djur. De vandrar på fritiden, är ofta djurägare och är intresserade av dokumentärfilmer om djur och natur. De är skickliga på att åtskilja olika trädslag, hundraser, fågelarter och blommor.
Existens-intelligens:
Människor med välutvecklad existens-intelligens har ett medfött intresse för de stora livsfrågorna. Finns Gud? Vart är mänskligheten på väg? Han/Hon reflekterar mycket över livet och döden och diskuterar gärna religion och filosofi.
Det finns således många sätt att vara intelligent på, enligt Gardner.
Hur är du intelligent?
Svar: Jag är en splittrad intelligens. Jag är lite av varje. Den veliga intelligensen tillhör jag.
Wednesday, October 24, 2007
Lärstilar
Hemsida: Lärstilar och lärstilsTeorier
Läs om
Hjärngympa
Test
Gör en bild av den du är
http://larstilar.cfl.se/?sid=1291
Läs om
Hjärngympa
Test
Gör en bild av den du är
http://larstilar.cfl.se/?sid=1291
Saturday, October 20, 2007
Luftiga experiment
Havsörnarna [väder & vind-gruppens] experiment att kunna utantill:
BlåsHålet
Begrepp: Luft. Lufttryck. Luft i rörelse.
Beskrivning: Ett hål i golvet blåser upp en luftström där en bad/boll "leviterar" någon meter ovanför blåshålet.
Dykaren
Begrepp: ?Vatten. Vattentryck. Lufttryck.?
Beskrivning: Är ett smalt upp och ner vänt rörglas i en stor vattenfylld behållare. Glasröret är nästan helt vattenfyllt. På toppen i glasröret finns luft. När ett tryck uppstår i den stora behållaren, trycks vattnet upp i glasröret vilket gör att luften komprimeras och glasröret fylls med ännu mera vatten som gör glasröret så tungt att dykaren faller ner mot behållarens botten.
Häverten
Begrepp: Trycknivå, sug först
Beskrivning: eh
Rökringen
Begrepp: Fuktiga luftdroppar
Beskrivning:
Såpbubblorna
Begrepp: Ytspänning
Beskrivning: På ett bord finns såpvatten och på bordet finns två "dammsugar-munstycken" som blåser ut luft.
BlåsHålet
Begrepp: Luft. Lufttryck. Luft i rörelse.
Beskrivning: Ett hål i golvet blåser upp en luftström där en bad/boll "leviterar" någon meter ovanför blåshålet.
Dykaren
Begrepp: ?Vatten. Vattentryck. Lufttryck.?
Beskrivning: Är ett smalt upp och ner vänt rörglas i en stor vattenfylld behållare. Glasröret är nästan helt vattenfyllt. På toppen i glasröret finns luft. När ett tryck uppstår i den stora behållaren, trycks vattnet upp i glasröret vilket gör att luften komprimeras och glasröret fylls med ännu mera vatten som gör glasröret så tungt att dykaren faller ner mot behållarens botten.
Häverten
Begrepp: Trycknivå, sug först
Beskrivning: eh
Rökringen
Begrepp: Fuktiga luftdroppar
Beskrivning:
Såpbubblorna
Begrepp: Ytspänning
Beskrivning: På ett bord finns såpvatten och på bordet finns två "dammsugar-munstycken" som blåser ut luft.
StudieManual Luften (kop hit)
Lärarutbildningen med interkulturell profil,140 p
2007-09-13 - 2008-01-20
Natur, språk och kultur, A1, 20 p
Delkurs 2: Tema Luft, 7,5 poäng
Ht - 07
Ny grupp: Väder & vind
Namn: Havsörnarna
http://havsornarna.blogspot.com/
Kurslitteratur
Lev Vygotiskij, Kreativitet och fantasi i barndomen
Sellgren, Naturpedagogik
Marie Wallum, kompendium, konstfull naturvetenskap & vetenskap..
Examination
Muntlig exa: Kunna 6 (19) experiment på Tom Tit
Skriftlig exa: Skriva om frågeställningen..
2007-09-13 - 2008-01-20
Natur, språk och kultur, A1, 20 p
Delkurs 2: Tema Luft, 7,5 poäng
Ht - 07
Ny grupp: Väder & vind
Namn: Havsörnarna
http://havsornarna.blogspot.com/
Kurslitteratur
Lev Vygotiskij, Kreativitet och fantasi i barndomen
Sellgren, Naturpedagogik
Marie Wallum, kompendium, konstfull naturvetenskap & vetenskap..
Examination
Muntlig exa: Kunna 6 (19) experiment på Tom Tit
Skriftlig exa: Skriva om frågeställningen..
Wednesday, September 26, 2007
Kursutvärdering
27/9 2007
Kurslitteraturen
Barns tankar om ekologiska processer – OK
Naturpedagogik - OK
Myllrande mångfalld - sådär
Lärarna
Anna Carin Nyberg – Bra!
Ann-Chatrine Fröjdh- -Bra!Marie Wallum – Bra!
Undervisningen
Intressant. Lätt att ta till sig.Lättförståelig. Rolig.
Förbättring
Snälla lärare! Säg aldrig till era elever att de har gott om tid på sig vid projektarbete. Lathet och skjuta-upp syndromen kan kicka in väldigt lätt. För lätt.
Kurslitteraturen
Barns tankar om ekologiska processer – OK
Naturpedagogik - OK
Myllrande mångfalld - sådär
Lärarna
Anna Carin Nyberg – Bra!
Ann-Chatrine Fröjdh- -Bra!Marie Wallum – Bra!
Undervisningen
Intressant. Lätt att ta till sig.Lättförståelig. Rolig.
Förbättring
Snälla lärare! Säg aldrig till era elever att de har gott om tid på sig vid projektarbete. Lathet och skjuta-upp syndromen kan kicka in väldigt lätt. För lätt.
Småkrypsteater
27/9 2007
Baggie, Aspglansbagge, fulländad skalbagge.
I skogsgläntan
Berättaren berättar om en skogsglänta..
Stubben
B: Min stubbe, säger jag!! Det var min stubbe långt innan ni ens var ägg!
-Den här stubben är mig kär. Den stod mig nära i ur och skur.
-Den här stubben var en gång i tiden en stolt asp. Snyft.
-En asp jag föddes på. Den har gett mig många kära.. gömställen.
Andra bråkar i bakgrunden..
-Usch! Jag tror jag spyr.
[Håller sig för huvudet]
[kväljningar]
el.
-Oj oj ojoj oj oj! Det här börjar bli för mycket för mig.
-Jag mår inte så bra...
[kväljningar]
Jordbävning
B: Vänta! Känn efter! Är det en jordbävning?
[panik]
Åh nej! Vi kommer att döööö!!!
D: Jag kilar ner till mig
Baggie: Jag vägrar lämna min vackra aspstubbe.
Berättaren:
Barnen svepte med sin håvar.
Bur[k]en
A & F infångade
B hamnar på rygg. A: kommenterar om nyckelpiga
B: Ser den stora fjärilen och.. Blääh
Bekantskap + empati
Doris + yngelpåsen
B: Jag har oxå varit en puppa precis som du Aurora, och Doris jag har varit ett ägg precis som du fast högt uppe i aspen som inte finns. Blir ledsen.
[snyftar]
Jag vill ha mitt hem tillbaka. Här finns inte ens ett blad att krypa in under eller ens smaska på.
Berättaren:
Flurre flyger upp mot locket...
Småkrypen kommer ut
Räddade.
B: Glöm inte att hälsa på mig uppe i min asp. Det är trädet som står bredvid stubben. Hey Doris jag kommer ner till dig när jag ätit upp det sista asplövet så kan vi slagga tillsammans.
Baggie, Aspglansbagge, fulländad skalbagge.
I skogsgläntan
Berättaren berättar om en skogsglänta..
Stubben
B: Min stubbe, säger jag!! Det var min stubbe långt innan ni ens var ägg!
-Den här stubben är mig kär. Den stod mig nära i ur och skur.
-Den här stubben var en gång i tiden en stolt asp. Snyft.
-En asp jag föddes på. Den har gett mig många kära.. gömställen.
Andra bråkar i bakgrunden..
-Usch! Jag tror jag spyr.
[Håller sig för huvudet]
[kväljningar]
el.
-Oj oj ojoj oj oj! Det här börjar bli för mycket för mig.
-Jag mår inte så bra...
[kväljningar]
Jordbävning
B: Vänta! Känn efter! Är det en jordbävning?
[panik]
Åh nej! Vi kommer att döööö!!!
D: Jag kilar ner till mig
Baggie: Jag vägrar lämna min vackra aspstubbe.
Berättaren:
Barnen svepte med sin håvar.
Bur[k]en
A & F infångade
B hamnar på rygg. A: kommenterar om nyckelpiga
B: Ser den stora fjärilen och.. Blääh
Bekantskap + empati
Doris + yngelpåsen
B: Jag har oxå varit en puppa precis som du Aurora, och Doris jag har varit ett ägg precis som du fast högt uppe i aspen som inte finns. Blir ledsen.
[snyftar]
Jag vill ha mitt hem tillbaka. Här finns inte ens ett blad att krypa in under eller ens smaska på.
Berättaren:
Flurre flyger upp mot locket...
Småkrypen kommer ut
Räddade.
B: Glöm inte att hälsa på mig uppe i min asp. Det är trädet som står bredvid stubben. Hey Doris jag kommer ner till dig när jag ätit upp det sista asplövet så kan vi slagga tillsammans.
Tuesday, September 18, 2007
StudieMan Trädet
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap.
Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier.
Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Den ger studenten redskap att känna igen växt- och djurarter, känna igen hur liv uppstår i vatten och vilka organismer som lever i vatten, samt kunna beskriva olika typer av livscykler.
Under kursen behandlas också exkursioner som didaktiskt hjälpmedel och beskrivningar av årstidsväxlingar, särskilt sommar och höst.
Litteratur
· Naturpedagogik, Sellgren
· Barns tankar om ekologiska processer, hela
· Myllrande mångfald
· Läroplaner och kursplaner för förskolan och grundskolan
Examination
Delkursen innehåller två examinationsuppgifter:
1. Individuell skriftlig inlämningsuppgift: ”det slutna rummet- kretslopp”
2. Muntlig tentamen, presentation av berättelse och småkryp.
Delkursen TRÄDET är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighet och aktivitet hos studenten.
1. Kretslopp i ett slutet system
a) Skriftlig uppgift kring hur ett ”slutet rum”, där man planterar några växter i en sluten
behållare, fungerar.
Följande frågeställningar behandlas:
Vad finns inne i behållaren?
Finns det något som rör sig?
Kommer något att ta slut?
Får växten det den behöver?
Hur kommer det att se ut om några veckor, om ett år, om 25 år? (här får man göra antaganden…)
Vad kommer att förändras med tiden?
Vilka kretslopp kan tydliggöras i ett slutet system?
Vad har barn för tankar kring slutna rum och kretslopp?
Vad har barn för förförståelse kring begrepp
som nedbrytning, fotosyntes, koldioxid och kretslopp?
Relevanta kopplingar görs till förskolans och skolans styrdokument samt
Gustaf Helldéns
”Barns tankar om ekologiska processer”.
Uppgiften är individuell och bör bestå av ca
2 A4-sidor.
b) Skriftlig inlämningsuppgift , 2-3 frågeställningar kring livscykler. STRUKEN
Inlämning 27 september i pappersexemplar
till Anna Carin Nyberg.
2. Muntlig redovisning – skapande och berättande kring småkryp
Under tema trädet tillverkas ett småkryp och en berättelse.
Som examination genomförs en presentation och dialog i fält.
Innhållet i presentationen bygger på studier av småkrypens levnadssätt och ekologi.
Det kreativa arbetet redovisas i form av ett egenhändigt skapat småkryp samt förmågan att skapa en intressant muntlig presentation.
Presentationen görs i naturen där ett speciellt uterum väljs som presentationens arena.
Presentationerna sker på Södertälje Naturskola 27 september.
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap.
Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier.
Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Den ger studenten redskap att känna igen växt- och djurarter, känna igen hur liv uppstår i vatten och vilka organismer som lever i vatten, samt kunna beskriva olika typer av livscykler.
Under kursen behandlas också exkursioner som didaktiskt hjälpmedel och beskrivningar av årstidsväxlingar, särskilt sommar och höst.
Litteratur
· Naturpedagogik, Sellgren
· Barns tankar om ekologiska processer, hela
· Myllrande mångfald
· Läroplaner och kursplaner för förskolan och grundskolan
Examination
Delkursen innehåller två examinationsuppgifter:
1. Individuell skriftlig inlämningsuppgift: ”det slutna rummet- kretslopp”
2. Muntlig tentamen, presentation av berättelse och småkryp.
Delkursen TRÄDET är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighet och aktivitet hos studenten.
1. Kretslopp i ett slutet system
a) Skriftlig uppgift kring hur ett ”slutet rum”, där man planterar några växter i en sluten
behållare, fungerar.
Följande frågeställningar behandlas:
Vad finns inne i behållaren?
Finns det något som rör sig?
Kommer något att ta slut?
Får växten det den behöver?
Hur kommer det att se ut om några veckor, om ett år, om 25 år? (här får man göra antaganden…)
Vad kommer att förändras med tiden?
Vilka kretslopp kan tydliggöras i ett slutet system?
Vad har barn för tankar kring slutna rum och kretslopp?
Vad har barn för förförståelse kring begrepp
som nedbrytning, fotosyntes, koldioxid och kretslopp?
Relevanta kopplingar görs till förskolans och skolans styrdokument samt
Gustaf Helldéns
”Barns tankar om ekologiska processer”.
Uppgiften är individuell och bör bestå av ca
2 A4-sidor.
b) Skriftlig inlämningsuppgift , 2-3 frågeställningar kring livscykler. STRUKEN
Inlämning 27 september i pappersexemplar
till Anna Carin Nyberg.
2. Muntlig redovisning – skapande och berättande kring småkryp
Under tema trädet tillverkas ett småkryp och en berättelse.
Som examination genomförs en presentation och dialog i fält.
Innhållet i presentationen bygger på studier av småkrypens levnadssätt och ekologi.
Det kreativa arbetet redovisas i form av ett egenhändigt skapat småkryp samt förmågan att skapa en intressant muntlig presentation.
Presentationen görs i naturen där ett speciellt uterum väljs som presentationens arena.
Presentationerna sker på Södertälje Naturskola 27 september.
TTs Parken
Grupp uppgift - Besvara 3 frågor
Marie Wallum
Tom Tits utställning – PARKEN
Nu är parken på Tom Tit öppen. Här finns en rad stimulerande miljöer och spännande experiment.
Du har två schemalagda timmar i projektet Mitt TRÄD till att besöka PARKEN.
Redovisningen gör du i artgruppen genom att lämna in besvarade uppgifter till Marie.
Gå runt i parken på egen hand förts. Fundera och svara på följande frågor. Välj sedan en plats i parken där artgruppen samlas. Delge varandra era upplevelser.Lämna in en gemensam redovisning.
1. På vilka sätt lockar parken till sig djur och växter? Vilka djur/växter ser du under din rundvandring? Hur kan man locka djur och växter till en förskolegård?
2. Välj två miljöer i parken som du tycker känns stimulerande. På vad sätt är de stimulerande, motivera varför du valde dem? Hur är miljön uppbyggd? Hur skulle man kunna ha något liknande på en förskole-skolgård?
3. Beskriv och förklara en experimentstation i parken. Vad och hur kan man lära sig?
Marie Wallum
Tom Tits utställning – PARKEN
Nu är parken på Tom Tit öppen. Här finns en rad stimulerande miljöer och spännande experiment.
Du har två schemalagda timmar i projektet Mitt TRÄD till att besöka PARKEN.
Redovisningen gör du i artgruppen genom att lämna in besvarade uppgifter till Marie.
Gå runt i parken på egen hand förts. Fundera och svara på följande frågor. Välj sedan en plats i parken där artgruppen samlas. Delge varandra era upplevelser.Lämna in en gemensam redovisning.
1. På vilka sätt lockar parken till sig djur och växter? Vilka djur/växter ser du under din rundvandring? Hur kan man locka djur och växter till en förskolegård?
2. Välj två miljöer i parken som du tycker känns stimulerande. På vad sätt är de stimulerande, motivera varför du valde dem? Hur är miljön uppbyggd? Hur skulle man kunna ha något liknande på en förskole-skolgård?
3. Beskriv och förklara en experimentstation i parken. Vad och hur kan man lära sig?
Wednesday, September 12, 2007
Baggie
Skalbagge på äventyr
Det var en gång en skalbagge som hette Baggie. Hon var nästan helt svart förutom de nästan alldeles röda vingarna som hade svarta svarta vingspetsar. Baggie var en kräsen insektsvegetarian.
Baggie var fyra månader gammal och fullvuxen skalbagge. Hon hade bara för några dagar sedan krypit ut ur sin puppa som hängde i ett blad högt ovanför marken. Hon bodde högt uppe i sitt favoritträd som vi människor kallar Asp.
Idag hade hon bestämt sig för att bara äta och även nästa dag hade hon bestämt sig för att bara äta och likaså tredje och fjärde dagen. Ja, hon tänkte bara äta tills det sista röda höstlövet trillat av grenen. Men det fanns en hel del gula löv som redan som började sakta falla ner mot marken. Det var alltså farligt att gå på ett gult löv och ännu farligare att gå på de röda löven.
Men Baggie var bara intresserad av att äta på de gröna löven så hon skulle aldrig drömma om att lämna de gröna löven. Plötsligt kom en stor mörk skugga svepandes över henne och bladet hon satt på, och hon blev så rädd att hennes ben började blöda någon gul färg. Men faran verkade försvinna lika snabbt som den kom, men Baggies stressade hjärta fick henne att se sig ängligt omkring och hon skakade som ett asplöv i vinden. Hon skakade så mycket av rädsla att den gulaktiga krämen som egentligen kallades sekret trillade av hennes ben.
Detta gula sekret var en av Baggies hemliga vapen som hon använde sig av för att skrämma iväg det rovdjur som ville äta upp henne. Kan ni lista ut ilken djurarts flygande skugga det var? Ja, rätt! Det var en fågel, en hackspett som hade byggt bo i samma träd.
Spindeln hängde helt stilla i sin tråd som satt fast både upp och nere. Och fast den var stor upptäckte hon den inte förräns den var riktigt nära och Baggies blev så stressad att hon kräktes upp det hon nyss hade ätit upp och det var inte lite. Men nu var det spindelns tur att se förfärad ut när stanken nådde hans luktsinne. Baggies illaluktande spya stank förfärligt farligt i den gassande solen. Detta gjorde att spindeln tappade aptiten och försvann illa kvickt från bladet. Förmodligen bytte han bostadsadress för Baggie hade inte sett till sin fiende sedan dess.
Sedan kom kvällen och det blev lugnt i skogsgläntan och precis som många andra djur gick Baggie för att vila. Nästa dag kändes något kyligare och det började bli ont om löv på alla aspar runtomkring. Många asplöv låg redan nere på den gul röd bruna marktäcket.
Hon hoppade upp på alla sin sex ben och flög iväg till några grenar närmare marken. Hon hittade en gren med halvuppätna blad som nu såg mest ut som bladskelett med endast bladnerverna kvar. Baggie hann inte ens blinka när en jättehand kom och tog både blad och henne själv och allt blev mörkt. Kvinnans hand öppnades sakta och två par stora ögon tittade ner på henne. Egentligen var det fem ögon eftersom kvinnan med glasögonen hade ett förstoringsglas som hon tittade med på Baggie som både hade kräkts och tryckt ut det gula sekretet ur sina små tunna svarta ben.
Men som tur var ville kvinnan bara titta på henne och släppte ner henne igen på ett annat löv. Baggie flög direkt till några grenar högre upp och landade på en kvist som hade i alla fall några gröna blad kvar. Baggie hann ta två tuggor av ett av de torra bladen när det sade krr och lövet dalade ner mot den gulröda marken. Lövet landade mjukt och Baggie kändes sig inte så speciellt hungrig. Eftersom hon ätit i flera dagar ända sedan hon krypit ur sin puppa. Hon var mest trött och bestämde sig därför att krypa ner bland löv och varm mossa för att sova fram tills vårsolen väckte aspen och lockade fram aspens gröna spetsiga skott och mjuka färska blad.
Och då skulle det bli sex on the beach och sex in the trees.
Det var en gång en skalbagge som hette Baggie. Hon var nästan helt svart förutom de nästan alldeles röda vingarna som hade svarta svarta vingspetsar. Baggie var en kräsen insektsvegetarian.
Baggie var fyra månader gammal och fullvuxen skalbagge. Hon hade bara för några dagar sedan krypit ut ur sin puppa som hängde i ett blad högt ovanför marken. Hon bodde högt uppe i sitt favoritträd som vi människor kallar Asp.
Idag hade hon bestämt sig för att bara äta och även nästa dag hade hon bestämt sig för att bara äta och likaså tredje och fjärde dagen. Ja, hon tänkte bara äta tills det sista röda höstlövet trillat av grenen. Men det fanns en hel del gula löv som redan som började sakta falla ner mot marken. Det var alltså farligt att gå på ett gult löv och ännu farligare att gå på de röda löven.
Men Baggie var bara intresserad av att äta på de gröna löven så hon skulle aldrig drömma om att lämna de gröna löven. Plötsligt kom en stor mörk skugga svepandes över henne och bladet hon satt på, och hon blev så rädd att hennes ben började blöda någon gul färg. Men faran verkade försvinna lika snabbt som den kom, men Baggies stressade hjärta fick henne att se sig ängligt omkring och hon skakade som ett asplöv i vinden. Hon skakade så mycket av rädsla att den gulaktiga krämen som egentligen kallades sekret trillade av hennes ben.
Detta gula sekret var en av Baggies hemliga vapen som hon använde sig av för att skrämma iväg det rovdjur som ville äta upp henne. Kan ni lista ut ilken djurarts flygande skugga det var? Ja, rätt! Det var en fågel, en hackspett som hade byggt bo i samma träd.
Spindeln hängde helt stilla i sin tråd som satt fast både upp och nere. Och fast den var stor upptäckte hon den inte förräns den var riktigt nära och Baggies blev så stressad att hon kräktes upp det hon nyss hade ätit upp och det var inte lite. Men nu var det spindelns tur att se förfärad ut när stanken nådde hans luktsinne. Baggies illaluktande spya stank förfärligt farligt i den gassande solen. Detta gjorde att spindeln tappade aptiten och försvann illa kvickt från bladet. Förmodligen bytte han bostadsadress för Baggie hade inte sett till sin fiende sedan dess.
Sedan kom kvällen och det blev lugnt i skogsgläntan och precis som många andra djur gick Baggie för att vila. Nästa dag kändes något kyligare och det började bli ont om löv på alla aspar runtomkring. Många asplöv låg redan nere på den gul röd bruna marktäcket.
Hon hoppade upp på alla sin sex ben och flög iväg till några grenar närmare marken. Hon hittade en gren med halvuppätna blad som nu såg mest ut som bladskelett med endast bladnerverna kvar. Baggie hann inte ens blinka när en jättehand kom och tog både blad och henne själv och allt blev mörkt. Kvinnans hand öppnades sakta och två par stora ögon tittade ner på henne. Egentligen var det fem ögon eftersom kvinnan med glasögonen hade ett förstoringsglas som hon tittade med på Baggie som både hade kräkts och tryckt ut det gula sekretet ur sina små tunna svarta ben.
Men som tur var ville kvinnan bara titta på henne och släppte ner henne igen på ett annat löv. Baggie flög direkt till några grenar högre upp och landade på en kvist som hade i alla fall några gröna blad kvar. Baggie hann ta två tuggor av ett av de torra bladen när det sade krr och lövet dalade ner mot den gulröda marken. Lövet landade mjukt och Baggie kändes sig inte så speciellt hungrig. Eftersom hon ätit i flera dagar ända sedan hon krypit ur sin puppa. Hon var mest trött och bestämde sig därför att krypa ner bland löv och varm mossa för att sova fram tills vårsolen väckte aspen och lockade fram aspens gröna spetsiga skott och mjuka färska blad.
Och då skulle det bli sex on the beach och sex in the trees.
Monday, September 10, 2007
Berättelse
Arbetsuppgift - En berättelse för 7-åringar
Titta! En asp!
Aspen kom till Sverige för mycket länge länge sedan efter den väldiga istidens slut.
Eftersom aspen älskar sol och det fanns gott om plats för länge länge sedan hade aspen lätt att hitta någonstans att bo. Den växer sällan ensam utan sin närmaste familj (Edlin, 1980).
Den kan bli 25 meter lång. Det är som 32 bilar ovanpå varandra.
Aspen är djurens vän och beskyddare. Aspen är inte bara ett hotell för insekterna spindlarna och fåglarna utan är även skogens Ica butik.
Aspen har gott om mat och bo till djuren, men aspen är inte bara snäll mot djuren utan även oss människor. Av aspen får vi människor ved och av veden gör vi tändstickor, möbler och kan klä väggarna i våra hus med aspens ved.
Titta! En asp!
Aspen kom till Sverige för mycket länge länge sedan efter den väldiga istidens slut.
Eftersom aspen älskar sol och det fanns gott om plats för länge länge sedan hade aspen lätt att hitta någonstans att bo. Den växer sällan ensam utan sin närmaste familj (Edlin, 1980).
Den kan bli 25 meter lång. Det är som 32 bilar ovanpå varandra.
Aspen är djurens vän och beskyddare. Aspen är inte bara ett hotell för insekterna spindlarna och fåglarna utan är även skogens Ica butik.
Aspen har gott om mat och bo till djuren, men aspen är inte bara snäll mot djuren utan även oss människor. Av aspen får vi människor ved och av veden gör vi tändstickor, möbler och kan klä väggarna i våra hus med aspens ved.
Wednesday, September 05, 2007
Mitt trädminne
Klätterställningen
Det fanns inga trä att klättra upp i på min gård när jag var liten iallafall inga stora starka. De ända träden som fanns var där för att pryda gården och de hade tunn stam och verkade ha klena grenar.
Så utmaningen fick bli att klättra så högt jag kunde -vågade i klätterställningen. Ju högre upp jag kom desto läskigare blev det för det fanns inte så mycket jag kunde hålla mig i. Och klätterställningens stora tjocka timmer var både otroligt släta och förskräckligt hala.
Det blev inte bättre av att jag redan då kände av höjdskräcken som rådde i mina gener och spelade mig ett spratt av yrsel och rädsla.
Och den höjden som kändes mycket hög då när lilla jag var på väg upp upp upp kanske idag är ingenting.
Det fanns inga trä att klättra upp i på min gård när jag var liten iallafall inga stora starka. De ända träden som fanns var där för att pryda gården och de hade tunn stam och verkade ha klena grenar.
Så utmaningen fick bli att klättra så högt jag kunde -vågade i klätterställningen. Ju högre upp jag kom desto läskigare blev det för det fanns inte så mycket jag kunde hålla mig i. Och klätterställningens stora tjocka timmer var både otroligt släta och förskräckligt hala.
Det blev inte bättre av att jag redan då kände av höjdskräcken som rådde i mina gener och spelade mig ett spratt av yrsel och rädsla.
Och den höjden som kändes mycket hög då när lilla jag var på väg upp upp upp kanske idag är ingenting.
Vad är en insekt?
Insekter är den mest framgångsrika djurgruppen pga att deras
1. anpassningsförmåga
2. Litenhet, kan leva på små ytor
3. Äter lite
4. Lever i Öknar, Varma Källor, snöklädda Berg och isiga Sjöar
GruppTillhörighet
Ryggradslösa: insekter har ingen benstomme och Insekter har sex ben.
Källa
Insekter. Fakta i närbild
1. anpassningsförmåga
2. Litenhet, kan leva på små ytor
3. Äter lite
4. Lever i Öknar, Varma Källor, snöklädda Berg och isiga Sjöar
GruppTillhörighet
Ryggradslösa: insekter har ingen benstomme och Insekter har sex ben.
Källa
Insekter. Fakta i närbild
Vad är ett träd?
Träd
s4-5
-En stam el fl
-Buskliknande utseende
-Fleråriga
Trädens delar och dess funktioner1+2. Stam & Grenar: Består av ved: Miljoner Långa växtfibrer: cellulosa, ihoplimmade m lignin: Gör trädet starkt mot vind och tung snö. Kådan: Försvarsskydd mot skadedjur & svamp. Tall & Gran.
3. Blad & Barr: Olika. Samma funktion. Lövträd+Lärken tappar. Barrträd ngr fåtal barr åt g.
4. Blommor: Befruktning: Vindpolinering: Pollenkorn= Frömjöl: hanblomman+honblomman: Trädet bär frukt & frön t nya träd.Ex: Vårträd: Al Björk Ek En Gran Tall.Ex: Insektspolinering: Lockablommor m sockerliknande nektar: Hästkastanj Lind Lönn Rönn Sälg.
5. Rötter: Håller fast trädet. Förser bladen m h2o & näringsämnen.
Stammens 3 delar:1. Kärnved: Märg+Årsringar Tätt.
2. Vattenkanaler: Kärnved-Splintved: Transporterar h2o fr rot > blommor & blad. Sockerrör: Vattenkanaler-Splintved. Transporterar Sav: socker+h2o=näring: Blad-Rot: Överlevnad. Lagring vinter. Anv vår >Blad Blommor & Frön.
3. Bark. Tjock kraftig. Olika. Äldre: sprickor. Unga: Slät Jämn. Skyddar vatten- och sockerkanalerna+vissning. Skyddexkl: Svamp Insekter Bakterier.
Trädens liv s6
Trädmat: socker: Solljus+H2O+CO2 koldioxid= FOTOSYNTESJu fler frön bildas desto mindre stor-frukt bär träden desto mer socker behövs till fröbildning: Hassel Hästkastanj Päron- & Äppleträd.
Klyvöppning i blad. Producerar O=syre. Konstant vattenleverans t bladen: Hålla igång sockerfabriken+trädets överlevnad. TrädSvettning: VattenÖverskott.
Trädet åldras s7
Trädet växer kontinuerligt o varje år förtjockas stammen: Nya vattenkanaler & sockerrör: Årsring.
100-åringar: Asp Sälg
100-.. år: Alm Ask Bok Gran Tall
1000 åring: Ek En
2000 åring: Lind
2000- ..år: Idegran
Källa
Ryvarden, L. (2001). Träd. - Västerås: ICA Förlaget AB. ISBN 91 534 2227 9
s4-5
-En stam el fl
-Buskliknande utseende
-Fleråriga
Trädens delar och dess funktioner1+2. Stam & Grenar: Består av ved: Miljoner Långa växtfibrer: cellulosa, ihoplimmade m lignin: Gör trädet starkt mot vind och tung snö. Kådan: Försvarsskydd mot skadedjur & svamp. Tall & Gran.
3. Blad & Barr: Olika. Samma funktion. Lövträd+Lärken tappar. Barrträd ngr fåtal barr åt g.
4. Blommor: Befruktning: Vindpolinering: Pollenkorn= Frömjöl: hanblomman+honblomman: Trädet bär frukt & frön t nya träd.Ex: Vårträd: Al Björk Ek En Gran Tall.Ex: Insektspolinering: Lockablommor m sockerliknande nektar: Hästkastanj Lind Lönn Rönn Sälg.
5. Rötter: Håller fast trädet. Förser bladen m h2o & näringsämnen.
Stammens 3 delar:1. Kärnved: Märg+Årsringar Tätt.
2. Vattenkanaler: Kärnved-Splintved: Transporterar h2o fr rot > blommor & blad. Sockerrör: Vattenkanaler-Splintved. Transporterar Sav: socker+h2o=näring: Blad-Rot: Överlevnad. Lagring vinter. Anv vår >Blad Blommor & Frön.
3. Bark. Tjock kraftig. Olika. Äldre: sprickor. Unga: Slät Jämn. Skyddar vatten- och sockerkanalerna+vissning. Skyddexkl: Svamp Insekter Bakterier.
Trädens liv s6
Trädmat: socker: Solljus+H2O+CO2 koldioxid= FOTOSYNTESJu fler frön bildas desto mindre stor-frukt bär träden desto mer socker behövs till fröbildning: Hassel Hästkastanj Päron- & Äppleträd.
Klyvöppning i blad. Producerar O=syre. Konstant vattenleverans t bladen: Hålla igång sockerfabriken+trädets överlevnad. TrädSvettning: VattenÖverskott.
Trädet åldras s7
Trädet växer kontinuerligt o varje år förtjockas stammen: Nya vattenkanaler & sockerrör: Årsring.
100-åringar: Asp Sälg
100-.. år: Alm Ask Bok Gran Tall
1000 åring: Ek En
2000 åring: Lind
2000- ..år: Idegran
Källa
Ryvarden, L. (2001). Träd. - Västerås: ICA Förlaget AB. ISBN 91 534 2227 9
Tuesday, September 04, 2007
Asp Ktrl
Kallt regnväder öser ner över min Asp och Bandhagen. Befarar att det kommer att bli kallare och trädet kommer att tappa alla sina vackra dallrande blad under en enda dag. Hoppas inte..
Bild kommer. Tagen från köksfönstret.
lö 8 sep. 07
Bladen håller på at blekna långsamt till en sjuk- och gulaktig grön färg på de mossaktiga grenarna. De verkar inte orka hänga kvar mycket längre till på de grenar som varit deras hem sedan de gjorde premiär i maj, och nu är de döende. Vinden försöker peppa upp dem, kittla dem, men bladen hänger bara tungt med sina huvuden på sina långa skaft och vägrar att röra på sig. De tycks känna av ålderdomen av vind och sol och tiden som biter dem i deras bladhår/ bland deras mjukt sågtandade kanter. Det är en mulen dag eftersom löven är inne i sin sista fas.
sö 16 sep. 07
Övergången från grönt till gult är på ingång. Bladen ser ännu mer slaknare ut den här helgen än förra och alla blad håller på att skifta gradvis alltmer till en gulare färg.
Bild kommer.
Oktober
I stort sett är aspen än så länge påklädd i gult medan trädtoppens grenar exponeras allt mer för den kyliga höstvinden. Vissa aspars löv har blivit röda, ett tecken på att något inte står rätt till. En frisk asp har endast gula löv på hösten. Min asp har ett och annat rött löv. Löven faller kontinuerligt i ett lugnt gulaktigt lövregn allt eftersom november närmar sig och gradantalet sjunker ner mot noll-strecket på termometern.
Bild kommer. Tagen från köksfönstret.
lö 8 sep. 07
Bladen håller på at blekna långsamt till en sjuk- och gulaktig grön färg på de mossaktiga grenarna. De verkar inte orka hänga kvar mycket längre till på de grenar som varit deras hem sedan de gjorde premiär i maj, och nu är de döende. Vinden försöker peppa upp dem, kittla dem, men bladen hänger bara tungt med sina huvuden på sina långa skaft och vägrar att röra på sig. De tycks känna av ålderdomen av vind och sol och tiden som biter dem i deras bladhår/ bland deras mjukt sågtandade kanter. Det är en mulen dag eftersom löven är inne i sin sista fas.
sö 16 sep. 07
Övergången från grönt till gult är på ingång. Bladen ser ännu mer slaknare ut den här helgen än förra och alla blad håller på att skifta gradvis alltmer till en gulare färg.
Bild kommer.
Oktober
I stort sett är aspen än så länge påklädd i gult medan trädtoppens grenar exponeras allt mer för den kyliga höstvinden. Vissa aspars löv har blivit röda, ett tecken på att något inte står rätt till. En frisk asp har endast gula löv på hösten. Min asp har ett och annat rött löv. Löven faller kontinuerligt i ett lugnt gulaktigt lövregn allt eftersom november närmar sig och gradantalet sjunker ner mot noll-strecket på termometern.
Sunday, September 02, 2007
Bib lån
Stockholm
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Subscribe to:
Posts (Atom)