27/9 2007
Baggie, Aspglansbagge, fulländad skalbagge.
I skogsgläntan
Berättaren berättar om en skogsglänta..
Stubben
B: Min stubbe, säger jag!! Det var min stubbe långt innan ni ens var ägg!
-Den här stubben är mig kär. Den stod mig nära i ur och skur.
-Den här stubben var en gång i tiden en stolt asp. Snyft.
-En asp jag föddes på. Den har gett mig många kära.. gömställen.
Andra bråkar i bakgrunden..
-Usch! Jag tror jag spyr.
[Håller sig för huvudet]
[kväljningar]
el.
-Oj oj ojoj oj oj! Det här börjar bli för mycket för mig.
-Jag mår inte så bra...
[kväljningar]
Jordbävning
B: Vänta! Känn efter! Är det en jordbävning?
[panik]
Åh nej! Vi kommer att döööö!!!
D: Jag kilar ner till mig
Baggie: Jag vägrar lämna min vackra aspstubbe.
Berättaren:
Barnen svepte med sin håvar.
Bur[k]en
A & F infångade
B hamnar på rygg. A: kommenterar om nyckelpiga
B: Ser den stora fjärilen och.. Blääh
Bekantskap + empati
Doris + yngelpåsen
B: Jag har oxå varit en puppa precis som du Aurora, och Doris jag har varit ett ägg precis som du fast högt uppe i aspen som inte finns. Blir ledsen.
[snyftar]
Jag vill ha mitt hem tillbaka. Här finns inte ens ett blad att krypa in under eller ens smaska på.
Berättaren:
Flurre flyger upp mot locket...
Småkrypen kommer ut
Räddade.
B: Glöm inte att hälsa på mig uppe i min asp. Det är trädet som står bredvid stubben. Hey Doris jag kommer ner till dig när jag ätit upp det sista asplövet så kan vi slagga tillsammans.
Wednesday, September 26, 2007
Tuesday, September 18, 2007
StudieMan Trädet
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap.
Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier.
Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Den ger studenten redskap att känna igen växt- och djurarter, känna igen hur liv uppstår i vatten och vilka organismer som lever i vatten, samt kunna beskriva olika typer av livscykler.
Under kursen behandlas också exkursioner som didaktiskt hjälpmedel och beskrivningar av årstidsväxlingar, särskilt sommar och höst.
Litteratur
· Naturpedagogik, Sellgren
· Barns tankar om ekologiska processer, hela
· Myllrande mångfald
· Läroplaner och kursplaner för förskolan och grundskolan
Examination
Delkursen innehåller två examinationsuppgifter:
1. Individuell skriftlig inlämningsuppgift: ”det slutna rummet- kretslopp”
2. Muntlig tentamen, presentation av berättelse och småkryp.
Delkursen TRÄDET är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighet och aktivitet hos studenten.
1. Kretslopp i ett slutet system
a) Skriftlig uppgift kring hur ett ”slutet rum”, där man planterar några växter i en sluten
behållare, fungerar.
Följande frågeställningar behandlas:
Vad finns inne i behållaren?
Finns det något som rör sig?
Kommer något att ta slut?
Får växten det den behöver?
Hur kommer det att se ut om några veckor, om ett år, om 25 år? (här får man göra antaganden…)
Vad kommer att förändras med tiden?
Vilka kretslopp kan tydliggöras i ett slutet system?
Vad har barn för tankar kring slutna rum och kretslopp?
Vad har barn för förförståelse kring begrepp
som nedbrytning, fotosyntes, koldioxid och kretslopp?
Relevanta kopplingar görs till förskolans och skolans styrdokument samt
Gustaf Helldéns
”Barns tankar om ekologiska processer”.
Uppgiften är individuell och bör bestå av ca
2 A4-sidor.
b) Skriftlig inlämningsuppgift , 2-3 frågeställningar kring livscykler. STRUKEN
Inlämning 27 september i pappersexemplar
till Anna Carin Nyberg.
2. Muntlig redovisning – skapande och berättande kring småkryp
Under tema trädet tillverkas ett småkryp och en berättelse.
Som examination genomförs en presentation och dialog i fält.
Innhållet i presentationen bygger på studier av småkrypens levnadssätt och ekologi.
Det kreativa arbetet redovisas i form av ett egenhändigt skapat småkryp samt förmågan att skapa en intressant muntlig presentation.
Presentationen görs i naturen där ett speciellt uterum väljs som presentationens arena.
Presentationerna sker på Södertälje Naturskola 27 september.
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap.
Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier.
Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år.
Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger fördjupade kunskaper i biologi, fysik och kemi. Den ger studenten redskap att känna igen växt- och djurarter, känna igen hur liv uppstår i vatten och vilka organismer som lever i vatten, samt kunna beskriva olika typer av livscykler.
Under kursen behandlas också exkursioner som didaktiskt hjälpmedel och beskrivningar av årstidsväxlingar, särskilt sommar och höst.
Litteratur
· Naturpedagogik, Sellgren
· Barns tankar om ekologiska processer, hela
· Myllrande mångfald
· Läroplaner och kursplaner för förskolan och grundskolan
Examination
Delkursen innehåller två examinationsuppgifter:
1. Individuell skriftlig inlämningsuppgift: ”det slutna rummet- kretslopp”
2. Muntlig tentamen, presentation av berättelse och småkryp.
Delkursen TRÄDET är en kurs med många praktiska moment vilket kräver stor delaktighet och aktivitet hos studenten.
1. Kretslopp i ett slutet system
a) Skriftlig uppgift kring hur ett ”slutet rum”, där man planterar några växter i en sluten
behållare, fungerar.
Följande frågeställningar behandlas:
Vad finns inne i behållaren?
Finns det något som rör sig?
Kommer något att ta slut?
Får växten det den behöver?
Hur kommer det att se ut om några veckor, om ett år, om 25 år? (här får man göra antaganden…)
Vad kommer att förändras med tiden?
Vilka kretslopp kan tydliggöras i ett slutet system?
Vad har barn för tankar kring slutna rum och kretslopp?
Vad har barn för förförståelse kring begrepp
som nedbrytning, fotosyntes, koldioxid och kretslopp?
Relevanta kopplingar görs till förskolans och skolans styrdokument samt
Gustaf Helldéns
”Barns tankar om ekologiska processer”.
Uppgiften är individuell och bör bestå av ca
2 A4-sidor.
b) Skriftlig inlämningsuppgift , 2-3 frågeställningar kring livscykler. STRUKEN
Inlämning 27 september i pappersexemplar
till Anna Carin Nyberg.
2. Muntlig redovisning – skapande och berättande kring småkryp
Under tema trädet tillverkas ett småkryp och en berättelse.
Som examination genomförs en presentation och dialog i fält.
Innhållet i presentationen bygger på studier av småkrypens levnadssätt och ekologi.
Det kreativa arbetet redovisas i form av ett egenhändigt skapat småkryp samt förmågan att skapa en intressant muntlig presentation.
Presentationen görs i naturen där ett speciellt uterum väljs som presentationens arena.
Presentationerna sker på Södertälje Naturskola 27 september.
TTs Parken
Grupp uppgift - Besvara 3 frågor
Marie Wallum
Tom Tits utställning – PARKEN
Nu är parken på Tom Tit öppen. Här finns en rad stimulerande miljöer och spännande experiment.
Du har två schemalagda timmar i projektet Mitt TRÄD till att besöka PARKEN.
Redovisningen gör du i artgruppen genom att lämna in besvarade uppgifter till Marie.
Gå runt i parken på egen hand förts. Fundera och svara på följande frågor. Välj sedan en plats i parken där artgruppen samlas. Delge varandra era upplevelser.Lämna in en gemensam redovisning.
1. På vilka sätt lockar parken till sig djur och växter? Vilka djur/växter ser du under din rundvandring? Hur kan man locka djur och växter till en förskolegård?
2. Välj två miljöer i parken som du tycker känns stimulerande. På vad sätt är de stimulerande, motivera varför du valde dem? Hur är miljön uppbyggd? Hur skulle man kunna ha något liknande på en förskole-skolgård?
3. Beskriv och förklara en experimentstation i parken. Vad och hur kan man lära sig?
Marie Wallum
Tom Tits utställning – PARKEN
Nu är parken på Tom Tit öppen. Här finns en rad stimulerande miljöer och spännande experiment.
Du har två schemalagda timmar i projektet Mitt TRÄD till att besöka PARKEN.
Redovisningen gör du i artgruppen genom att lämna in besvarade uppgifter till Marie.
Gå runt i parken på egen hand förts. Fundera och svara på följande frågor. Välj sedan en plats i parken där artgruppen samlas. Delge varandra era upplevelser.Lämna in en gemensam redovisning.
1. På vilka sätt lockar parken till sig djur och växter? Vilka djur/växter ser du under din rundvandring? Hur kan man locka djur och växter till en förskolegård?
2. Välj två miljöer i parken som du tycker känns stimulerande. På vad sätt är de stimulerande, motivera varför du valde dem? Hur är miljön uppbyggd? Hur skulle man kunna ha något liknande på en förskole-skolgård?
3. Beskriv och förklara en experimentstation i parken. Vad och hur kan man lära sig?
Wednesday, September 12, 2007
Baggie
Skalbagge på äventyr
Det var en gång en skalbagge som hette Baggie. Hon var nästan helt svart förutom de nästan alldeles röda vingarna som hade svarta svarta vingspetsar. Baggie var en kräsen insektsvegetarian.
Baggie var fyra månader gammal och fullvuxen skalbagge. Hon hade bara för några dagar sedan krypit ut ur sin puppa som hängde i ett blad högt ovanför marken. Hon bodde högt uppe i sitt favoritträd som vi människor kallar Asp.
Idag hade hon bestämt sig för att bara äta och även nästa dag hade hon bestämt sig för att bara äta och likaså tredje och fjärde dagen. Ja, hon tänkte bara äta tills det sista röda höstlövet trillat av grenen. Men det fanns en hel del gula löv som redan som började sakta falla ner mot marken. Det var alltså farligt att gå på ett gult löv och ännu farligare att gå på de röda löven.
Men Baggie var bara intresserad av att äta på de gröna löven så hon skulle aldrig drömma om att lämna de gröna löven. Plötsligt kom en stor mörk skugga svepandes över henne och bladet hon satt på, och hon blev så rädd att hennes ben började blöda någon gul färg. Men faran verkade försvinna lika snabbt som den kom, men Baggies stressade hjärta fick henne att se sig ängligt omkring och hon skakade som ett asplöv i vinden. Hon skakade så mycket av rädsla att den gulaktiga krämen som egentligen kallades sekret trillade av hennes ben.
Detta gula sekret var en av Baggies hemliga vapen som hon använde sig av för att skrämma iväg det rovdjur som ville äta upp henne. Kan ni lista ut ilken djurarts flygande skugga det var? Ja, rätt! Det var en fågel, en hackspett som hade byggt bo i samma träd.
Spindeln hängde helt stilla i sin tråd som satt fast både upp och nere. Och fast den var stor upptäckte hon den inte förräns den var riktigt nära och Baggies blev så stressad att hon kräktes upp det hon nyss hade ätit upp och det var inte lite. Men nu var det spindelns tur att se förfärad ut när stanken nådde hans luktsinne. Baggies illaluktande spya stank förfärligt farligt i den gassande solen. Detta gjorde att spindeln tappade aptiten och försvann illa kvickt från bladet. Förmodligen bytte han bostadsadress för Baggie hade inte sett till sin fiende sedan dess.
Sedan kom kvällen och det blev lugnt i skogsgläntan och precis som många andra djur gick Baggie för att vila. Nästa dag kändes något kyligare och det började bli ont om löv på alla aspar runtomkring. Många asplöv låg redan nere på den gul röd bruna marktäcket.
Hon hoppade upp på alla sin sex ben och flög iväg till några grenar närmare marken. Hon hittade en gren med halvuppätna blad som nu såg mest ut som bladskelett med endast bladnerverna kvar. Baggie hann inte ens blinka när en jättehand kom och tog både blad och henne själv och allt blev mörkt. Kvinnans hand öppnades sakta och två par stora ögon tittade ner på henne. Egentligen var det fem ögon eftersom kvinnan med glasögonen hade ett förstoringsglas som hon tittade med på Baggie som både hade kräkts och tryckt ut det gula sekretet ur sina små tunna svarta ben.
Men som tur var ville kvinnan bara titta på henne och släppte ner henne igen på ett annat löv. Baggie flög direkt till några grenar högre upp och landade på en kvist som hade i alla fall några gröna blad kvar. Baggie hann ta två tuggor av ett av de torra bladen när det sade krr och lövet dalade ner mot den gulröda marken. Lövet landade mjukt och Baggie kändes sig inte så speciellt hungrig. Eftersom hon ätit i flera dagar ända sedan hon krypit ur sin puppa. Hon var mest trött och bestämde sig därför att krypa ner bland löv och varm mossa för att sova fram tills vårsolen väckte aspen och lockade fram aspens gröna spetsiga skott och mjuka färska blad.
Och då skulle det bli sex on the beach och sex in the trees.
Det var en gång en skalbagge som hette Baggie. Hon var nästan helt svart förutom de nästan alldeles röda vingarna som hade svarta svarta vingspetsar. Baggie var en kräsen insektsvegetarian.
Baggie var fyra månader gammal och fullvuxen skalbagge. Hon hade bara för några dagar sedan krypit ut ur sin puppa som hängde i ett blad högt ovanför marken. Hon bodde högt uppe i sitt favoritträd som vi människor kallar Asp.
Idag hade hon bestämt sig för att bara äta och även nästa dag hade hon bestämt sig för att bara äta och likaså tredje och fjärde dagen. Ja, hon tänkte bara äta tills det sista röda höstlövet trillat av grenen. Men det fanns en hel del gula löv som redan som började sakta falla ner mot marken. Det var alltså farligt att gå på ett gult löv och ännu farligare att gå på de röda löven.
Men Baggie var bara intresserad av att äta på de gröna löven så hon skulle aldrig drömma om att lämna de gröna löven. Plötsligt kom en stor mörk skugga svepandes över henne och bladet hon satt på, och hon blev så rädd att hennes ben började blöda någon gul färg. Men faran verkade försvinna lika snabbt som den kom, men Baggies stressade hjärta fick henne att se sig ängligt omkring och hon skakade som ett asplöv i vinden. Hon skakade så mycket av rädsla att den gulaktiga krämen som egentligen kallades sekret trillade av hennes ben.
Detta gula sekret var en av Baggies hemliga vapen som hon använde sig av för att skrämma iväg det rovdjur som ville äta upp henne. Kan ni lista ut ilken djurarts flygande skugga det var? Ja, rätt! Det var en fågel, en hackspett som hade byggt bo i samma träd.
Spindeln hängde helt stilla i sin tråd som satt fast både upp och nere. Och fast den var stor upptäckte hon den inte förräns den var riktigt nära och Baggies blev så stressad att hon kräktes upp det hon nyss hade ätit upp och det var inte lite. Men nu var det spindelns tur att se förfärad ut när stanken nådde hans luktsinne. Baggies illaluktande spya stank förfärligt farligt i den gassande solen. Detta gjorde att spindeln tappade aptiten och försvann illa kvickt från bladet. Förmodligen bytte han bostadsadress för Baggie hade inte sett till sin fiende sedan dess.
Sedan kom kvällen och det blev lugnt i skogsgläntan och precis som många andra djur gick Baggie för att vila. Nästa dag kändes något kyligare och det började bli ont om löv på alla aspar runtomkring. Många asplöv låg redan nere på den gul röd bruna marktäcket.
Hon hoppade upp på alla sin sex ben och flög iväg till några grenar närmare marken. Hon hittade en gren med halvuppätna blad som nu såg mest ut som bladskelett med endast bladnerverna kvar. Baggie hann inte ens blinka när en jättehand kom och tog både blad och henne själv och allt blev mörkt. Kvinnans hand öppnades sakta och två par stora ögon tittade ner på henne. Egentligen var det fem ögon eftersom kvinnan med glasögonen hade ett förstoringsglas som hon tittade med på Baggie som både hade kräkts och tryckt ut det gula sekretet ur sina små tunna svarta ben.
Men som tur var ville kvinnan bara titta på henne och släppte ner henne igen på ett annat löv. Baggie flög direkt till några grenar högre upp och landade på en kvist som hade i alla fall några gröna blad kvar. Baggie hann ta två tuggor av ett av de torra bladen när det sade krr och lövet dalade ner mot den gulröda marken. Lövet landade mjukt och Baggie kändes sig inte så speciellt hungrig. Eftersom hon ätit i flera dagar ända sedan hon krypit ur sin puppa. Hon var mest trött och bestämde sig därför att krypa ner bland löv och varm mossa för att sova fram tills vårsolen väckte aspen och lockade fram aspens gröna spetsiga skott och mjuka färska blad.
Och då skulle det bli sex on the beach och sex in the trees.
Monday, September 10, 2007
Berättelse
Arbetsuppgift - En berättelse för 7-åringar
Titta! En asp!
Aspen kom till Sverige för mycket länge länge sedan efter den väldiga istidens slut.
Eftersom aspen älskar sol och det fanns gott om plats för länge länge sedan hade aspen lätt att hitta någonstans att bo. Den växer sällan ensam utan sin närmaste familj (Edlin, 1980).
Den kan bli 25 meter lång. Det är som 32 bilar ovanpå varandra.
Aspen är djurens vän och beskyddare. Aspen är inte bara ett hotell för insekterna spindlarna och fåglarna utan är även skogens Ica butik.
Aspen har gott om mat och bo till djuren, men aspen är inte bara snäll mot djuren utan även oss människor. Av aspen får vi människor ved och av veden gör vi tändstickor, möbler och kan klä väggarna i våra hus med aspens ved.
Titta! En asp!
Aspen kom till Sverige för mycket länge länge sedan efter den väldiga istidens slut.
Eftersom aspen älskar sol och det fanns gott om plats för länge länge sedan hade aspen lätt att hitta någonstans att bo. Den växer sällan ensam utan sin närmaste familj (Edlin, 1980).
Den kan bli 25 meter lång. Det är som 32 bilar ovanpå varandra.
Aspen är djurens vän och beskyddare. Aspen är inte bara ett hotell för insekterna spindlarna och fåglarna utan är även skogens Ica butik.
Aspen har gott om mat och bo till djuren, men aspen är inte bara snäll mot djuren utan även oss människor. Av aspen får vi människor ved och av veden gör vi tändstickor, möbler och kan klä väggarna i våra hus med aspens ved.
Wednesday, September 05, 2007
Mitt trädminne
Klätterställningen
Det fanns inga trä att klättra upp i på min gård när jag var liten iallafall inga stora starka. De ända träden som fanns var där för att pryda gården och de hade tunn stam och verkade ha klena grenar.
Så utmaningen fick bli att klättra så högt jag kunde -vågade i klätterställningen. Ju högre upp jag kom desto läskigare blev det för det fanns inte så mycket jag kunde hålla mig i. Och klätterställningens stora tjocka timmer var både otroligt släta och förskräckligt hala.
Det blev inte bättre av att jag redan då kände av höjdskräcken som rådde i mina gener och spelade mig ett spratt av yrsel och rädsla.
Och den höjden som kändes mycket hög då när lilla jag var på väg upp upp upp kanske idag är ingenting.
Det fanns inga trä att klättra upp i på min gård när jag var liten iallafall inga stora starka. De ända träden som fanns var där för att pryda gården och de hade tunn stam och verkade ha klena grenar.
Så utmaningen fick bli att klättra så högt jag kunde -vågade i klätterställningen. Ju högre upp jag kom desto läskigare blev det för det fanns inte så mycket jag kunde hålla mig i. Och klätterställningens stora tjocka timmer var både otroligt släta och förskräckligt hala.
Det blev inte bättre av att jag redan då kände av höjdskräcken som rådde i mina gener och spelade mig ett spratt av yrsel och rädsla.
Och den höjden som kändes mycket hög då när lilla jag var på väg upp upp upp kanske idag är ingenting.
Vad är en insekt?
Insekter är den mest framgångsrika djurgruppen pga att deras
1. anpassningsförmåga
2. Litenhet, kan leva på små ytor
3. Äter lite
4. Lever i Öknar, Varma Källor, snöklädda Berg och isiga Sjöar
GruppTillhörighet
Ryggradslösa: insekter har ingen benstomme och Insekter har sex ben.
Källa
Insekter. Fakta i närbild
1. anpassningsförmåga
2. Litenhet, kan leva på små ytor
3. Äter lite
4. Lever i Öknar, Varma Källor, snöklädda Berg och isiga Sjöar
GruppTillhörighet
Ryggradslösa: insekter har ingen benstomme och Insekter har sex ben.
Källa
Insekter. Fakta i närbild
Vad är ett träd?
Träd
s4-5
-En stam el fl
-Buskliknande utseende
-Fleråriga
Trädens delar och dess funktioner1+2. Stam & Grenar: Består av ved: Miljoner Långa växtfibrer: cellulosa, ihoplimmade m lignin: Gör trädet starkt mot vind och tung snö. Kådan: Försvarsskydd mot skadedjur & svamp. Tall & Gran.
3. Blad & Barr: Olika. Samma funktion. Lövträd+Lärken tappar. Barrträd ngr fåtal barr åt g.
4. Blommor: Befruktning: Vindpolinering: Pollenkorn= Frömjöl: hanblomman+honblomman: Trädet bär frukt & frön t nya träd.Ex: Vårträd: Al Björk Ek En Gran Tall.Ex: Insektspolinering: Lockablommor m sockerliknande nektar: Hästkastanj Lind Lönn Rönn Sälg.
5. Rötter: Håller fast trädet. Förser bladen m h2o & näringsämnen.
Stammens 3 delar:1. Kärnved: Märg+Årsringar Tätt.
2. Vattenkanaler: Kärnved-Splintved: Transporterar h2o fr rot > blommor & blad. Sockerrör: Vattenkanaler-Splintved. Transporterar Sav: socker+h2o=näring: Blad-Rot: Överlevnad. Lagring vinter. Anv vår >Blad Blommor & Frön.
3. Bark. Tjock kraftig. Olika. Äldre: sprickor. Unga: Slät Jämn. Skyddar vatten- och sockerkanalerna+vissning. Skyddexkl: Svamp Insekter Bakterier.
Trädens liv s6
Trädmat: socker: Solljus+H2O+CO2 koldioxid= FOTOSYNTESJu fler frön bildas desto mindre stor-frukt bär träden desto mer socker behövs till fröbildning: Hassel Hästkastanj Päron- & Äppleträd.
Klyvöppning i blad. Producerar O=syre. Konstant vattenleverans t bladen: Hålla igång sockerfabriken+trädets överlevnad. TrädSvettning: VattenÖverskott.
Trädet åldras s7
Trädet växer kontinuerligt o varje år förtjockas stammen: Nya vattenkanaler & sockerrör: Årsring.
100-åringar: Asp Sälg
100-.. år: Alm Ask Bok Gran Tall
1000 åring: Ek En
2000 åring: Lind
2000- ..år: Idegran
Källa
Ryvarden, L. (2001). Träd. - Västerås: ICA Förlaget AB. ISBN 91 534 2227 9
s4-5
-En stam el fl
-Buskliknande utseende
-Fleråriga
Trädens delar och dess funktioner1+2. Stam & Grenar: Består av ved: Miljoner Långa växtfibrer: cellulosa, ihoplimmade m lignin: Gör trädet starkt mot vind och tung snö. Kådan: Försvarsskydd mot skadedjur & svamp. Tall & Gran.
3. Blad & Barr: Olika. Samma funktion. Lövträd+Lärken tappar. Barrträd ngr fåtal barr åt g.
4. Blommor: Befruktning: Vindpolinering: Pollenkorn= Frömjöl: hanblomman+honblomman: Trädet bär frukt & frön t nya träd.Ex: Vårträd: Al Björk Ek En Gran Tall.Ex: Insektspolinering: Lockablommor m sockerliknande nektar: Hästkastanj Lind Lönn Rönn Sälg.
5. Rötter: Håller fast trädet. Förser bladen m h2o & näringsämnen.
Stammens 3 delar:1. Kärnved: Märg+Årsringar Tätt.
2. Vattenkanaler: Kärnved-Splintved: Transporterar h2o fr rot > blommor & blad. Sockerrör: Vattenkanaler-Splintved. Transporterar Sav: socker+h2o=näring: Blad-Rot: Överlevnad. Lagring vinter. Anv vår >Blad Blommor & Frön.
3. Bark. Tjock kraftig. Olika. Äldre: sprickor. Unga: Slät Jämn. Skyddar vatten- och sockerkanalerna+vissning. Skyddexkl: Svamp Insekter Bakterier.
Trädens liv s6
Trädmat: socker: Solljus+H2O+CO2 koldioxid= FOTOSYNTESJu fler frön bildas desto mindre stor-frukt bär träden desto mer socker behövs till fröbildning: Hassel Hästkastanj Päron- & Äppleträd.
Klyvöppning i blad. Producerar O=syre. Konstant vattenleverans t bladen: Hålla igång sockerfabriken+trädets överlevnad. TrädSvettning: VattenÖverskott.
Trädet åldras s7
Trädet växer kontinuerligt o varje år förtjockas stammen: Nya vattenkanaler & sockerrör: Årsring.
100-åringar: Asp Sälg
100-.. år: Alm Ask Bok Gran Tall
1000 åring: Ek En
2000 åring: Lind
2000- ..år: Idegran
Källa
Ryvarden, L. (2001). Träd. - Västerås: ICA Förlaget AB. ISBN 91 534 2227 9
Tuesday, September 04, 2007
Asp Ktrl
Kallt regnväder öser ner över min Asp och Bandhagen. Befarar att det kommer att bli kallare och trädet kommer att tappa alla sina vackra dallrande blad under en enda dag. Hoppas inte..
Bild kommer. Tagen från köksfönstret.
lö 8 sep. 07
Bladen håller på at blekna långsamt till en sjuk- och gulaktig grön färg på de mossaktiga grenarna. De verkar inte orka hänga kvar mycket längre till på de grenar som varit deras hem sedan de gjorde premiär i maj, och nu är de döende. Vinden försöker peppa upp dem, kittla dem, men bladen hänger bara tungt med sina huvuden på sina långa skaft och vägrar att röra på sig. De tycks känna av ålderdomen av vind och sol och tiden som biter dem i deras bladhår/ bland deras mjukt sågtandade kanter. Det är en mulen dag eftersom löven är inne i sin sista fas.
sö 16 sep. 07
Övergången från grönt till gult är på ingång. Bladen ser ännu mer slaknare ut den här helgen än förra och alla blad håller på att skifta gradvis alltmer till en gulare färg.
Bild kommer.
Oktober
I stort sett är aspen än så länge påklädd i gult medan trädtoppens grenar exponeras allt mer för den kyliga höstvinden. Vissa aspars löv har blivit röda, ett tecken på att något inte står rätt till. En frisk asp har endast gula löv på hösten. Min asp har ett och annat rött löv. Löven faller kontinuerligt i ett lugnt gulaktigt lövregn allt eftersom november närmar sig och gradantalet sjunker ner mot noll-strecket på termometern.
Bild kommer. Tagen från köksfönstret.
lö 8 sep. 07
Bladen håller på at blekna långsamt till en sjuk- och gulaktig grön färg på de mossaktiga grenarna. De verkar inte orka hänga kvar mycket längre till på de grenar som varit deras hem sedan de gjorde premiär i maj, och nu är de döende. Vinden försöker peppa upp dem, kittla dem, men bladen hänger bara tungt med sina huvuden på sina långa skaft och vägrar att röra på sig. De tycks känna av ålderdomen av vind och sol och tiden som biter dem i deras bladhår/ bland deras mjukt sågtandade kanter. Det är en mulen dag eftersom löven är inne i sin sista fas.
sö 16 sep. 07
Övergången från grönt till gult är på ingång. Bladen ser ännu mer slaknare ut den här helgen än förra och alla blad håller på att skifta gradvis alltmer till en gulare färg.
Bild kommer.
Oktober
I stort sett är aspen än så länge påklädd i gult medan trädtoppens grenar exponeras allt mer för den kyliga höstvinden. Vissa aspars löv har blivit röda, ett tecken på att något inte står rätt till. En frisk asp har endast gula löv på hösten. Min asp har ett och annat rött löv. Löven faller kontinuerligt i ett lugnt gulaktigt lövregn allt eftersom november närmar sig och gradantalet sjunker ner mot noll-strecket på termometern.
Sunday, September 02, 2007
Bib lån
Stockholm
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Illustrerad vetenskap. 2007-09-10 Ej möjligt
Ryvarden, Leif, Träd 2007-09-26
Vår flora i färg. Fanerogamer / Ivar Elvers 2007-09-26
Beverley, Claire, Insekter & spindlar 2007-10-01
Jordens djur. 12, Insekterna och andra småkryp 2007-10-01
Mandahl-Barth, Georg, Vad jag finner i skogen 2007-10-01
Mound, Laurence, Insekter 2007-10-01
Preston-Mafham, Ken, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Skalbaggar 2007-10-01
Sandhall, Åke, Vänner och fiender i trädgården 2007-10-01
Wahlin, Bertil, Småkrypsboken 2007-10-01
Södertälje
Helldén, Gustav, Barns tankar om ekologiska processer 2007-09-27
Friday, August 31, 2007
Bok: Naturpedagogik
Naturpedagogik
Sellgren Germund
År
ISBN
Jag har inflikat mina egna idéer i texten.
s 12-20
Kläder efter väder .
13 Naturen som en bok - Lekar
Skapa Relation till naturen =
Lättare att komma ihåg flora & fauna.
1. Bokstavsleken - T = Tall osv
2. FantasiOrdLeken = M = Mysig Mossa
3. Rebus = GLAD = Gråsugga+Larv+Almlöv+Daggmask
4. NamnLeken = Per plockar en pinne = Stå i ring och kör en presentation: Per Pinne, Sten Sten, Björn Blåbär, Anna Asplöv, Malin Mossa...
5. ABC Leken= A=Asplöv B=Brunt C=Citrongult löv
6. BildaEttOrdLeken = En gren = "Y", vasstrå= "O",
14 CirkelSamling
Lär barnen bygga upp en cirkel med hjälp av:
-Hålla händer o släpp.
-Passare: Ett barn står i mitten och håller i ändan av ett rep. Låt den andra repändan gå från barn till barn så att alla barn förstått att de står lika långt från cirkeln.
14 Lekar
1. NamnPresention
Barnen står i ring.
En säger: Hej! Jag heter Lina och jag byter plats med Tord.
Tord upprepar och byter ut namnet.
2. Vem är jag?
Platsbyte efter påståenden:
- Jag har varm choklad med mig.
- Jag har extra strumpor med mig.
- Jag har stövlar på mig.
- Jag tycker om regn.
Alla barn som känner sig träffade byter plats.
3. Sist ut förlorar (lp)
Barnen får välja mellan 3 djur som de ska visa med händer o göra ljud till.
Ett två tre och alla visar djur gesten de har valt.
Domaren håller i en påse innehållandes 3 kort med vart och ett av dessa 3 djur. Ett plockas bort. De barn som valt just det djuret stiger ur cirkeln.
4. Apport!
Stå i ring.
Markera varje plats med en pinne.
Alla barnen får samtidigt hämta var sitt objekt på bestämd tid:
Sakerna ska lämnas i ringen vid sin plats.
- En pinne på marken lika lång som din tumme.
- Ett grannbarr lika lång som ditt lillfingernagel.
- En sten som du kan knyta din hand om.
- Något som påminner om en fågel.
- Hämta något som har en ljus färg.
- Hämta något som börjar på K.
- Hitta bokstaven X.
5. Väderobservation
Studera himlen. Hur ser molnen ut.
Åt vilket håll blåser det? Kall eller varm vind?
Gissa dagens temperatur.
6a. HemMarsch för trötta huvud
Alla ställer sig i ett led.
Ettan tar 10 steg, ställer sig åt sidan och väntar på att ledet passerat och ställer sig sist. osv.
6b. Den som ställer sig åt sidan börjar på en saga
"Det var en gång." Barnet ska säga det till alla som passerar och hinner därför inte säga
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Hur lär sig barnen att samarbeta?
Hur utvecklas barnens fantasi?
Sellgren Germund
År
ISBN
Jag har inflikat mina egna idéer i texten.
s 12-20
Kläder efter väder .
13 Naturen som en bok - Lekar
Skapa Relation till naturen =
Lättare att komma ihåg flora & fauna.
1. Bokstavsleken - T = Tall osv
2. FantasiOrdLeken = M = Mysig Mossa
3. Rebus = GLAD = Gråsugga+Larv+Almlöv+Daggmask
4. NamnLeken = Per plockar en pinne = Stå i ring och kör en presentation: Per Pinne, Sten Sten, Björn Blåbär, Anna Asplöv, Malin Mossa...
5. ABC Leken= A=Asplöv B=Brunt C=Citrongult löv
6. BildaEttOrdLeken = En gren = "Y", vasstrå= "O",
14 CirkelSamling
Lär barnen bygga upp en cirkel med hjälp av:
-Hålla händer o släpp.
-Passare: Ett barn står i mitten och håller i ändan av ett rep. Låt den andra repändan gå från barn till barn så att alla barn förstått att de står lika långt från cirkeln.
14 Lekar
1. NamnPresention
Barnen står i ring.
En säger: Hej! Jag heter Lina och jag byter plats med Tord.
Tord upprepar och byter ut namnet.
2. Vem är jag?
Platsbyte efter påståenden:
- Jag har varm choklad med mig.
- Jag har extra strumpor med mig.
- Jag har stövlar på mig.
- Jag tycker om regn.
Alla barn som känner sig träffade byter plats.
3. Sist ut förlorar (lp)
Barnen får välja mellan 3 djur som de ska visa med händer o göra ljud till.
Ett två tre och alla visar djur gesten de har valt.
Domaren håller i en påse innehållandes 3 kort med vart och ett av dessa 3 djur. Ett plockas bort. De barn som valt just det djuret stiger ur cirkeln.
4. Apport!
Stå i ring.
Markera varje plats med en pinne.
Alla barnen får samtidigt hämta var sitt objekt på bestämd tid:
Sakerna ska lämnas i ringen vid sin plats.
- En pinne på marken lika lång som din tumme.
- Ett grannbarr lika lång som ditt lillfingernagel.
- En sten som du kan knyta din hand om.
- Något som påminner om en fågel.
- Hämta något som har en ljus färg.
- Hämta något som börjar på K.
- Hitta bokstaven X.
5. Väderobservation
Studera himlen. Hur ser molnen ut.
Åt vilket håll blåser det? Kall eller varm vind?
Gissa dagens temperatur.
6a. HemMarsch för trötta huvud
Alla ställer sig i ett led.
Ettan tar 10 steg, ställer sig åt sidan och väntar på att ledet passerat och ställer sig sist. osv.
6b. Den som ställer sig åt sidan börjar på en saga
"Det var en gång." Barnet ska säga det till alla som passerar och hinner därför inte säga
OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
Hur lär sig barnen att samarbeta?
Hur utvecklas barnens fantasi?
Bok: Myllrande..
Myllrande mångfald
Claes Malmberg/ Anders Olsson/ Kill Persson
År 1992
ISBN 9155853811
s
Omdöme
Claes Malmberg/ Anders Olsson/ Kill Persson
År 1992
ISBN 9155853811
s
Omdöme
Wednesday, August 29, 2007
AspGlansBagge
Svenskt namn: Aspglansbagge
Latinskt namn: Chrysomela populi
Aspglansbagge tillhör gruppen bladbaggar som går under det vetenskapliga namnet, Chrysomeliadae som betyder "ett gyllene äpple" (Beverley, Ponsonby, 2003).
Kvinnorna i Chile och Brasilien gjorde halssmycken av dessa baggar medan folket i västra amerika använde dem till att dekorera askar med (Beverley, Ponsonby, 2003).
Skryt
Skalbaggarna utgör den mest framgångsrika djurgruppen på jorden (Bonnier Fakta, 1986) .
Utseende storlek & stil
Svart huvud med svartgrönt skimmer medan kroppen är kullrig och bred medan benen är korta och svarta vilket får den att gå klumpigt (Sandhall, Lindroth, 1976). 4 av 5 fotleder är synliga. Vingarna är glänsiga och orangea (Beverley, Ponsonby, 2003) med svarta vingspetsar. Honan är något större än hannen, 10-12 mm mellan panna-bakkropp.
Tillhörande
Insektsgruppen pga att kroppen består av 3 delar och 3 par ben.
Antalet arter bladbaggar: 281 st
ORDNING-------- SKALBAGGAR------- Coleoptera
FAMILJ---------- BLADBAGGAR------- Chrysomelidae
UNDERFAMILJ-- GLANSBAGGAR----- Chrysomelinae
ART-------------- ASPGLANSBAGGAR- Chrysomela populi
(http://www.entomologi.se/)
Holometabol metamorfos =Fullständig utveckling:
Ägg-Larv-Puppa-Imagio
Parningssässongen sker i juni-juli. Honorna lägger äggen i små samlingar under aspbladet under våren. 10 dagar senare kläcks äggen och larverna börjar äta gruppvis. Så småningom sprider de sig och lämnar endast bladnerverna och bladets översida efter sig. En larv blir ca 13 mm lång.
Tre veckor senare någon gång i juli-augusti förpuppas de och det kan man se genom att en vitaktig puppa hänger fritt från bladet, och efter att de kläckts och kommit ut som fullvuxna skalbaggar börjar de genast att äta bladet (Wahlin, 1994).
Bor i..
..träden Asp, Sälg, Poppel och Vide.
Utbredning
AspGlansbagge finns över hela Europa och Asien samt i Japan och den förekommer i sandlandskap vid kusterna (Preston-Mafham, 1999)
Favoritmat
Aspglansbaggen är en kräsen vegetarian och håller ofta till ett av sina favoritträd t ex Aspen. Lustigt nog är både Aspens och Sälgens blad giftiga och innehåller ämnet Salicin som påminner om ett bekämpningsmedel. Men Aspglansbaggen visar sig kunna oskadliggöra giftet (http://www.nrm.se/) och kan lugnt äta vidare. Framförallt på våren, april-maj (naturhistoriska museet) kan man ofta se hur både fullvuxna Aspglansbaggar och deras larver knaprar på bladen (Wahlin, 1994). Och det som Aspglansbaggen gillar bäst på trädet är de mjuka unga knopparna och bladen som kommit fram alldeles färska på våren.
Vila & övervintring
De är inte särskilt aktiva nattetid vilket man tror att de har sin kortare viloperiod då medan under den kallare årstiden när träden är nakna övervintrar Aspglansbaggarna i löv och mossa på marken.
Försvarsmekanism
Aspglansbaggen avger en illaluktande doft av karbolsyra (Preston-Mafham, 1999) från körtlarna på sidorna (ff, år) eller kastar upp halvsmält maginnehåll (Sandhall, Lindroth, 1976) när den känner sig hotad.
Larven har en annan metod. På ryggen har den utstjälpbara blåsor (Sandhall, Lindroth, 1976) som sprider en vidrig doft av ett vitt sekret (http://www.dalatidningarna.se/) som gör dem oaptitliga.
Skadedjur
En Aspglansbagge uppfattas inte som ett svårt skadedjur (Sandhall, Lindroth, 1976). Från skala 1-5 där fem står för den värsta skadeinsekten hamnar Aspglansbaggen på en svag etta.
Skämt
-Hovmästarn, det är en skalbagge i min soppa!
- Titta inte på mig, det är inte jag som har tillagat soppan.
37
Kemisk krigföring
Både asp och sälg innehåller salicin som påminner om kemiska bekämpningsmedel. Men aspglansbaggen kan oskadliggöra giftet
hos aspen. Larverna kan dessutom omvandla salicinet till ett eget försvar. De tillverkar ett illaluktande ämne som de sprutar ut när de hotas av myror.
Motiveringen till mitt val av Aspglansbagge
Jag valde baggen mest pga namnet. Jag tänkte, om vi ändå ska hålla på med träd, då kan det vara trevligt att ha en koppling mellan småkrypet och det träd jag väljer senare under kursen. På det viset får jag mer att berätta om när jag pratar om antingen trädet eller insekten på grund av kopplingen.
FRÅGOR
. Den blir ett år ungefär, men då ligger den i vintervila hela vintern
2. Jag tror att det måste vara någon annan art de gör smycken av. Det finns skalbaggar som har mycket hårdare och färggladare vingar i Sydamerika
3. Aspglansbaggen kom till Sverige i Asparnas följe efter den senaste istiden
4. Aspglansbaggen finns där det finns Asp över hela Sverige
5. Vem som upptäckte den vet man inte men den som beskrev den först var, Linne 1758.
6. Sekretet är snarare gulaktigt hur det luktar och vad det inehåller vet jag inte på rak arm.
7. Det stämmer, den utsöndrar sekret från benen och kan även utsöndra maginnehåll om den blir stressad.
8. Se länken. http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/
jourhavandebiolog/insekter/aposematiskainsekter.4.ade22481132e74971b80001907.html
9. Röd färg på monterade insekter brukar ofta förändras med tiden. Den är något rödare när den är i livet.
Källor - Litteratur
Bonnier Fakta (1986). Jordens djur 12. - Bonnier Fakta Bokförlag AB.
Å. Sandhall, C. H. Lindroth (1976). Skalbaggar: Naturguide med 153 foton i färg.
C. Beverley, D. Ponsonby (2003). Insekter & spindlar -en fascinerande värld. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm.
K. Preston-Mafham (1999). Skalbaggar -Den nya, utförliga handboken. Bokförlaget Replik. 3 8290 2437 1
L. Mound 1990). Insekter. Fakta i Närbild 91 48 51869 7
G. Mandahl-Barth, C.-C. Coulianos (1998.) Vad finner jag i skogen. Norstedts Förlag, Stockholm, 1998.
Källor - Internet
http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=4015
http://fotolena.se/Lena/H-insekter/H-skalbaggar/bagge-50.htm http://www.dalarnastidningar.se/harkiv/se/sekret/
Riksmuseets samlingar
http://www2.nrm.se/fbo/data/nordiska.html
Altavista
http://www.novator.se/bioenergy/BE695/asp.html
beetle : Azoteimages
http://www.azote.se/index.asp?str=skalbagge
Ask.com
http://www.pbase.com/stureh/skalbaggar
http://www.flickr.mud.yahoo.com/photos/ekebo/page8/
Yahoo.com http://www.jlw.se/blog/category/my-photography/
TRÄFFAR http://www.nrm.se/download/18.6d4df901112d8290e398000282/LINNÉ+
utställningstexter_2.pdf
Latinskt namn: Chrysomela populi
Aspglansbagge tillhör gruppen bladbaggar som går under det vetenskapliga namnet, Chrysomeliadae som betyder "ett gyllene äpple" (Beverley, Ponsonby, 2003).
Kvinnorna i Chile och Brasilien gjorde halssmycken av dessa baggar medan folket i västra amerika använde dem till att dekorera askar med (Beverley, Ponsonby, 2003).
Skryt
Skalbaggarna utgör den mest framgångsrika djurgruppen på jorden (Bonnier Fakta, 1986) .
Utseende storlek & stil
Svart huvud med svartgrönt skimmer medan kroppen är kullrig och bred medan benen är korta och svarta vilket får den att gå klumpigt (Sandhall, Lindroth, 1976). 4 av 5 fotleder är synliga. Vingarna är glänsiga och orangea (Beverley, Ponsonby, 2003) med svarta vingspetsar. Honan är något större än hannen, 10-12 mm mellan panna-bakkropp.
Tillhörande
Insektsgruppen pga att kroppen består av 3 delar och 3 par ben.
Antalet arter bladbaggar: 281 st
ORDNING-------- SKALBAGGAR------- Coleoptera
FAMILJ---------- BLADBAGGAR------- Chrysomelidae
UNDERFAMILJ-- GLANSBAGGAR----- Chrysomelinae
ART-------------- ASPGLANSBAGGAR- Chrysomela populi
(http://www.entomologi.se/)
Holometabol metamorfos =Fullständig utveckling:
Ägg-Larv-Puppa-Imagio
Parningssässongen sker i juni-juli. Honorna lägger äggen i små samlingar under aspbladet under våren. 10 dagar senare kläcks äggen och larverna börjar äta gruppvis. Så småningom sprider de sig och lämnar endast bladnerverna och bladets översida efter sig. En larv blir ca 13 mm lång.
Tre veckor senare någon gång i juli-augusti förpuppas de och det kan man se genom att en vitaktig puppa hänger fritt från bladet, och efter att de kläckts och kommit ut som fullvuxna skalbaggar börjar de genast att äta bladet (Wahlin, 1994).
Bor i....träden Asp, Sälg, Poppel och Vide.
Utbredning
AspGlansbagge finns över hela Europa och Asien samt i Japan och den förekommer i sandlandskap vid kusterna (Preston-Mafham, 1999)
Favoritmat
Aspglansbaggen är en kräsen vegetarian och håller ofta till ett av sina favoritträd t ex Aspen. Lustigt nog är både Aspens och Sälgens blad giftiga och innehåller ämnet Salicin som påminner om ett bekämpningsmedel. Men Aspglansbaggen visar sig kunna oskadliggöra giftet (http://www.nrm.se/) och kan lugnt äta vidare. Framförallt på våren, april-maj (naturhistoriska museet) kan man ofta se hur både fullvuxna Aspglansbaggar och deras larver knaprar på bladen (Wahlin, 1994). Och det som Aspglansbaggen gillar bäst på trädet är de mjuka unga knopparna och bladen som kommit fram alldeles färska på våren.
Vila & övervintring
De är inte särskilt aktiva nattetid vilket man tror att de har sin kortare viloperiod då medan under den kallare årstiden när träden är nakna övervintrar Aspglansbaggarna i löv och mossa på marken.
Försvarsmekanism
Aspglansbaggen avger en illaluktande doft av karbolsyra (Preston-Mafham, 1999) från körtlarna på sidorna (ff, år) eller kastar upp halvsmält maginnehåll (Sandhall, Lindroth, 1976) när den känner sig hotad.
Larven har en annan metod. På ryggen har den utstjälpbara blåsor (Sandhall, Lindroth, 1976) som sprider en vidrig doft av ett vitt sekret (http://www.dalatidningarna.se/) som gör dem oaptitliga.
Skadedjur
En Aspglansbagge uppfattas inte som ett svårt skadedjur (Sandhall, Lindroth, 1976). Från skala 1-5 där fem står för den värsta skadeinsekten hamnar Aspglansbaggen på en svag etta.
Skämt
-Hovmästarn, det är en skalbagge i min soppa!
- Titta inte på mig, det är inte jag som har tillagat soppan.
37
Kemisk krigföring
Både asp och sälg innehåller salicin som påminner om kemiska bekämpningsmedel. Men aspglansbaggen kan oskadliggöra giftet
hos aspen. Larverna kan dessutom omvandla salicinet till ett eget försvar. De tillverkar ett illaluktande ämne som de sprutar ut när de hotas av myror.
Motiveringen till mitt val av AspglansbaggeJag valde baggen mest pga namnet. Jag tänkte, om vi ändå ska hålla på med träd, då kan det vara trevligt att ha en koppling mellan småkrypet och det träd jag väljer senare under kursen. På det viset får jag mer att berätta om när jag pratar om antingen trädet eller insekten på grund av kopplingen.
FRÅGOR
. Den blir ett år ungefär, men då ligger den i vintervila hela vintern
2. Jag tror att det måste vara någon annan art de gör smycken av. Det finns skalbaggar som har mycket hårdare och färggladare vingar i Sydamerika
3. Aspglansbaggen kom till Sverige i Asparnas följe efter den senaste istiden
4. Aspglansbaggen finns där det finns Asp över hela Sverige
5. Vem som upptäckte den vet man inte men den som beskrev den först var, Linne 1758.
6. Sekretet är snarare gulaktigt hur det luktar och vad det inehåller vet jag inte på rak arm.
7. Det stämmer, den utsöndrar sekret från benen och kan även utsöndra maginnehåll om den blir stressad.
8. Se länken. http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/
jourhavandebiolog/insekter/aposematiskainsekter.4.ade22481132e74971b80001907.html
9. Röd färg på monterade insekter brukar ofta förändras med tiden. Den är något rödare när den är i livet.
Källor - Litteratur
Bonnier Fakta (1986). Jordens djur 12. - Bonnier Fakta Bokförlag AB.
Å. Sandhall, C. H. Lindroth (1976). Skalbaggar: Naturguide med 153 foton i färg.
C. Beverley, D. Ponsonby (2003). Insekter & spindlar -en fascinerande värld. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm.
K. Preston-Mafham (1999). Skalbaggar -Den nya, utförliga handboken. Bokförlaget Replik. 3 8290 2437 1
L. Mound 1990). Insekter. Fakta i Närbild 91 48 51869 7
G. Mandahl-Barth, C.-C. Coulianos (1998.) Vad finner jag i skogen. Norstedts Förlag, Stockholm, 1998.
Källor - Internet
http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=4015
http://fotolena.se/Lena/H-insekter/H-skalbaggar/bagge-50.htm http://www.dalarnastidningar.se/harkiv/se/sekret/
Riksmuseets samlingar
http://www2.nrm.se/fbo/data/nordiska.html
Altavista
http://www.novator.se/bioenergy/BE695/asp.html
beetle : Azoteimages
http://www.azote.se/index.asp?str=skalbagge
Ask.com
http://www.pbase.com/stureh/skalbaggar
http://www.flickr.mud.yahoo.com/photos/ekebo/page8/
Yahoo.com http://www.jlw.se/blog/category/my-photography/
TRÄFFAR http://www.nrm.se/download/18.6d4df901112d8290e398000282/LINNÉ+
utställningstexter_2.pdf
Tuesday, August 28, 2007
Trädet Asp
Arbetsuppgift - Asp - Fakta
Vetenskapligt namn: Populus Tremula
Svenskt namn: Asp
Vad betyder de latinska orden populus och tremula?
Populus = stor mängd
Tremula = skaka
Tillhör trädfamiljen Salicaceae. Lövfällande busk- eller trädfamilj. Hit tillhör många artiska eller alpina arter (Press, 1993).
Släktnamn = Populus (Georgson, 1982)
Släkt med = Poppeln
Namnet [Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan]
Asp är ett fornsvenskt ord, och kommer från det urgermanska språket. På forntyska kallas asp för aspa.
Carl von Linné skrev ner dessa latinska ord om aspen:
Arbor tremula = Darrande
festinans = brådväxt
repens = rotkrypande
lucus constituens = lundbildande
equis et ovibus grata = behaglig för hästar och får
Släktnamnet Populus är fornlatinskt och betyder folk. Tremula betyder darrande, skälvande och syftar på bladens rörelser.
Utbredning växtplats karaktär
Aspen var en av de tidigaste trädinvandrarna efter den senaste istiden. Den trivs bäst i öppna landskap och växer mest i hagkanter, gläntor, på byggen och i områden som härjats av brand coh stormfällning. Dess favoritjord är kalkhaltig mark med rörligt grundvatten.
En del aspar kan bli 30 m höga och det grövsta omkretsen på en asp i Sverige (Ångermanland) mätte 480 cm. Aspen blir sällan över 100 år.
Normalt blir aspen ett smalkronigt träd. Unga aspar har en slät vitgrå eller gulgrå bark. Och ju äldre de blir desto grövre skorpbark som får en gråsvart nyans. Rotsystemet är ytligt och utbrett. Det är pga detta som aspstubbarna får riktligt med rotskott.
Aspen blommar under mars-april, men det är först runt mitten av maj-juni som de runda bladen slår ut. Bladen har långa tillplattade skaft som vajar fram och tillbaka i vinden. Denna darrande rörelse med de prasslande löven har gett namn åt trädet. På hösten blir bladen guldgula eller purpurröda.
Användning förr och nu
Aspens ved är kärnfri, vit lätt porös och enkel att klyva. Dessa egenskaper är kvalitéer hos en tändsticka och som blindträ BLINDTRÄ vid möbeltillverkning. Aspens ved används även till båtbyggande eftersom vedet är vattenfast. Veden äger så fin kvalitet att det passar även att göra ett vitt fint papper av den.
Förr användes aspvirket alltifrån stängsel, takspån askar kannor skålar byttor klövjesadlar tråg till "fruntimmershattar". Man flätade saman tunna och smala aspspånor. Fröullen blandades med ull och användes ibland som stoppning. Barken från aspen färgade garnet svart medan löven gjorde garnet gult.
Aspen ger inte bara människan det hon behöver, men även djur som får getter kor och hästar får sin andel. De lockas nämligen av aspens löv kvistar och bark.
Av vävnaden mellan ved och bark och som kallades kambiet tillverkades vid behov mjöl.
Förr i tiden [Allan Gunnarson, ]
Torkade asplöv ansågs förr i tiden vara bra mot diarré medan barken av aspen producerades avföringsmedel. En dekokt på rötter och knoppar sades lindra gikt och kunde rensa blodet. En man vid namnet Anders Rosensten rådde personer med öronvärk att badda det onda med några droppar från ljummen aspsav. Aspens söta sav sades göra bättre bot mot vårtor och blånader än björklake. Och den som ville ha ett vackert hår blandade lika delar aspknoppar och smör och stötte det i en mortel. Efter några dagar i solen skulle denna goda pomadan smörjas in i håret. Och om hur detta hårmedel luktade förtäljer ej historien.
Från Småland I Småland hade man producerat fram ett medel mot fotsvett. 'Man tog tre pepparnejlikor i munnen, en asptelning till käpp och tre asplöv i vardera skon, och gick motsols kring kyrkan.'
Religion
"Att darra som ett asplöv" har gett trädet dess mytologi. Tyvärr finns det inte bara en historia kring talesättet utan flera. Ett är att Jesus spikades fast vid ett kors gjort av aspvirket, och sedan dess har trädets löv darrat av fruktan för trädetslagets hemska öde. Tydligen skulle drottningen av Ryssland gett order att gräva fram detta kors, och 306 år efter Jesus korsfästelse hittat korset. Men den historian bet inte på en skånepåg vid namnet Emil Jönsson som sade: 'Asp skulle ha ruttnat opp på ett par års tid'. Han menade att det inte skulle kunna vara sant. -Något annat som Emil hört var att apotekarna förr i tiden tutade i folk att det gick att köpa "korsfästelseträ", och att de personer som led av värk och bleksot skulle äta detta. Dessa okunniga människorna trodde givetvis på apotekarnas historia och trodde blint på att det murkna träet verkligen kom från själva Kristi kors.
En annan historia från Skåne berättar att lövens darrande beror på bäckahästens närvaro. Denna folktro utrotades så småningom och en annan historia tog vid nämligen att asplöven darrar för att de är rädda för att bli till tändsticksvirke.
I västergötland fanns det folk som berättade att det var Kain som slog ihjäl Abel med en asp vilket fick trädet att börja darra.
I England uppstod ett elakt påstående som säger att aspen står skvallrar liksom skvallrande kvinnor med pladdrande tungor.
På asatiden hade aspen ett bra rykte om sig och ansågs vara ett heligt träd på många heliga lundar.
En legend från Småland berättar om en kvinna som dömts till döden lovade att aspen skulle bli dess vittne till hennes oskuld. Ända sedan dess har asparna vid Alvesta färgats blodröda varje höst.
aspen som kalendermärke
Vetenskapligt namn: Populus Tremula
Svenskt namn: Asp
Vad betyder de latinska orden populus och tremula?
Populus = stor mängd
Tremula = skaka
Tillhör trädfamiljen Salicaceae. Lövfällande busk- eller trädfamilj. Hit tillhör många artiska eller alpina arter (Press, 1993).
Släktnamn = Populus (Georgson, 1982)
Släkt med = Poppeln
Namnet [Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan]
Asp är ett fornsvenskt ord, och kommer från det urgermanska språket. På forntyska kallas asp för aspa.
Carl von Linné skrev ner dessa latinska ord om aspen:
Arbor tremula = Darrande
festinans = brådväxt
repens = rotkrypande
lucus constituens = lundbildande
equis et ovibus grata = behaglig för hästar och får
Släktnamnet Populus är fornlatinskt och betyder folk. Tremula betyder darrande, skälvande och syftar på bladens rörelser.
Utbredning växtplats karaktär
Aspen var en av de tidigaste trädinvandrarna efter den senaste istiden. Den trivs bäst i öppna landskap och växer mest i hagkanter, gläntor, på byggen och i områden som härjats av brand coh stormfällning. Dess favoritjord är kalkhaltig mark med rörligt grundvatten.
En del aspar kan bli 30 m höga och det grövsta omkretsen på en asp i Sverige (Ångermanland) mätte 480 cm. Aspen blir sällan över 100 år.
Normalt blir aspen ett smalkronigt träd. Unga aspar har en slät vitgrå eller gulgrå bark. Och ju äldre de blir desto grövre skorpbark som får en gråsvart nyans. Rotsystemet är ytligt och utbrett. Det är pga detta som aspstubbarna får riktligt med rotskott.
Aspen blommar under mars-april, men det är först runt mitten av maj-juni som de runda bladen slår ut. Bladen har långa tillplattade skaft som vajar fram och tillbaka i vinden. Denna darrande rörelse med de prasslande löven har gett namn åt trädet. På hösten blir bladen guldgula eller purpurröda.
Användning förr och nu
Aspens ved är kärnfri, vit lätt porös och enkel att klyva. Dessa egenskaper är kvalitéer hos en tändsticka och som blindträ BLINDTRÄ vid möbeltillverkning. Aspens ved används även till båtbyggande eftersom vedet är vattenfast. Veden äger så fin kvalitet att det passar även att göra ett vitt fint papper av den.
Förr användes aspvirket alltifrån stängsel, takspån askar kannor skålar byttor klövjesadlar tråg till "fruntimmershattar". Man flätade saman tunna och smala aspspånor. Fröullen blandades med ull och användes ibland som stoppning. Barken från aspen färgade garnet svart medan löven gjorde garnet gult.
Aspen ger inte bara människan det hon behöver, men även djur som får getter kor och hästar får sin andel. De lockas nämligen av aspens löv kvistar och bark.
Av vävnaden mellan ved och bark och som kallades kambiet tillverkades vid behov mjöl.
Förr i tiden [Allan Gunnarson, ]
Torkade asplöv ansågs förr i tiden vara bra mot diarré medan barken av aspen producerades avföringsmedel. En dekokt på rötter och knoppar sades lindra gikt och kunde rensa blodet. En man vid namnet Anders Rosensten rådde personer med öronvärk att badda det onda med några droppar från ljummen aspsav. Aspens söta sav sades göra bättre bot mot vårtor och blånader än björklake. Och den som ville ha ett vackert hår blandade lika delar aspknoppar och smör och stötte det i en mortel. Efter några dagar i solen skulle denna goda pomadan smörjas in i håret. Och om hur detta hårmedel luktade förtäljer ej historien.
Från Småland I Småland hade man producerat fram ett medel mot fotsvett. 'Man tog tre pepparnejlikor i munnen, en asptelning till käpp och tre asplöv i vardera skon, och gick motsols kring kyrkan.'
Religion
"Att darra som ett asplöv" har gett trädet dess mytologi. Tyvärr finns det inte bara en historia kring talesättet utan flera. Ett är att Jesus spikades fast vid ett kors gjort av aspvirket, och sedan dess har trädets löv darrat av fruktan för trädetslagets hemska öde. Tydligen skulle drottningen av Ryssland gett order att gräva fram detta kors, och 306 år efter Jesus korsfästelse hittat korset. Men den historian bet inte på en skånepåg vid namnet Emil Jönsson som sade: 'Asp skulle ha ruttnat opp på ett par års tid'. Han menade att det inte skulle kunna vara sant. -Något annat som Emil hört var att apotekarna förr i tiden tutade i folk att det gick att köpa "korsfästelseträ", och att de personer som led av värk och bleksot skulle äta detta. Dessa okunniga människorna trodde givetvis på apotekarnas historia och trodde blint på att det murkna träet verkligen kom från själva Kristi kors.
En annan historia från Skåne berättar att lövens darrande beror på bäckahästens närvaro. Denna folktro utrotades så småningom och en annan historia tog vid nämligen att asplöven darrar för att de är rädda för att bli till tändsticksvirke.
I västergötland fanns det folk som berättade att det var Kain som slog ihjäl Abel med en asp vilket fick trädet att börja darra.
I England uppstod ett elakt påstående som säger att aspen står skvallrar liksom skvallrande kvinnor med pladdrande tungor.
På asatiden hade aspen ett bra rykte om sig och ansågs vara ett heligt träd på många heliga lundar.
En legend från Småland berättar om en kvinna som dömts till döden lovade att aspen skulle bli dess vittne till hennes oskuld. Ända sedan dess har asparna vid Alvesta färgats blodröda varje höst.
aspen som kalendermärke
-när aspbladen liknar musöron då är det tid för abborren och fjällsjöfisken att nappa.
När bladen vuxit till en två-örings storlek är det dags att släppa kreaturen ut på bete.
En asp som blommar tidigt väntar en tidigt vår sommar medan en sen blomning betyder senare vår och sommar.
Historik
Det är ett träd som kräver att få stå i rampljuset och slår gärna rot där brand och storm varit på besök i skogen, men en och annan glänta går bra (Georgson, 1982) så länge inget annat träd skymmer ljuset så är aspen nöjd.
Aspen är den enda vildväxande poppeln i Sverige (Larsson, 2004). Den tillhör pionjärträden som var en av de första träd som invandrade efter istiden (Larsson, 2004).
Trädens invanringsHistoria - sydsvensk skogshistoria (Niklasson, 2005)
Aspens invandring skedde efter inlandsisens reträtt för 13 000- 15 000 år sedan strax efter tundran, björk och tall.
Kunskapen om trädens invandring är helt och hållet sprungen ur de rester som växter lämnat efter sig i sjöar och myrar i form av pollen och makrofossil. Här och var kan vi i form av benrester i gravar, fd boplatser och myrar också få intressanta glimtar av dåtidens högre djurvärld och dess livsmiljö.
Skåne och Danmark hade landsförbindelse en period, vilket underlättade arternas spridning. Ett arktiskt klimat höll ännu en tid träden borta men det tog inte en lång stund innan träd som aspen var på plats.
För ca 12 000 år sedan i öppen skog var asp en av de dominerande träd. Kunskapen om denna skog är begränsad.
MakrofossilAnalys, växt- och vedrester resulterar ofta i direkta bevis för om en art funnits på platsen därför en viktig metod. Pollenkorn är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Dessa inlagras och bevaras i torvmossar och sjöbottnar vilka man tar borrprover (Niklasson, 2005).
Ekologiska störningar
Öppna ytor orsakade av stormbyar och skogsbränder gör plats åt aspen som kräver öppna ytor på grund av ljustillförsel och näring för att det ska kunna slå rot. Därför kallas asp för pionjär (Niklasson, 2005).
I sö Småland har bland annat aspen som är ett av de översvämningståligaste träden blivit ett av de dominerande träd vid sjön Möckeln som lagt beslag på öppen yta. När sedan träden vindfälls faller de i sjön och skapar fuktig död ved som drar till sig specialiserade insekter. På stambasen växer hårklomossan som anses vara en viktig ansvarsart för Sverige (Niklasson, 2005).
Aspen har inte bara hög tolerans mot översvämningar den har en tjock bark och överlever ofta eldens slickande tungor. Efter en skogsbrand är konkurrensen stor om ljus- och rotrelaterade ytor. Dessa båda styrande faktorer bidrar till den fortsatta sucessionens utveckling (Niklasson, 2005).
80 år efter en brand är asp det träd som vuxit upp mest och bäst. En pollen analys ur ett sediment från en liten göl i nv Blekinge har visat kontinuerligt stort inslag av asp fram till ett par hundra år sedan, då en minskning skedde.
Fiby -en nästintill urskog som ligger strax utanför Uppsala och är en av Sydsveriges bäst kända naturskogar. Här lever relikartade träd av asp kvar. Anledningen till att det finns gott om just asp finner man svaret från en pollenanalys som visar att Fibyskogen haft täta bränder för 3000 år (N05). En kolanalys visade att bränderna upphörde för ca 200 år sedan. Människan har hittat rödlistade arter i död ved, men också ovanliga epifyter av asp. Aspen ses som ett av de viktigaste trädslag i Fibyskogen. Detta har gjort Fibyskog till en referenslokal för rödlistade arter.
När bladen vuxit till en två-örings storlek är det dags att släppa kreaturen ut på bete.
En asp som blommar tidigt väntar en tidigt vår sommar medan en sen blomning betyder senare vår och sommar.
Historik
Det är ett träd som kräver att få stå i rampljuset och slår gärna rot där brand och storm varit på besök i skogen, men en och annan glänta går bra (Georgson, 1982) så länge inget annat träd skymmer ljuset så är aspen nöjd.
Aspen är den enda vildväxande poppeln i Sverige (Larsson, 2004). Den tillhör pionjärträden som var en av de första träd som invandrade efter istiden (Larsson, 2004).
Trädens invanringsHistoria - sydsvensk skogshistoria (Niklasson, 2005)
Aspens invandring skedde efter inlandsisens reträtt för 13 000- 15 000 år sedan strax efter tundran, björk och tall.
Kunskapen om trädens invandring är helt och hållet sprungen ur de rester som växter lämnat efter sig i sjöar och myrar i form av pollen och makrofossil. Här och var kan vi i form av benrester i gravar, fd boplatser och myrar också få intressanta glimtar av dåtidens högre djurvärld och dess livsmiljö.
Skåne och Danmark hade landsförbindelse en period, vilket underlättade arternas spridning. Ett arktiskt klimat höll ännu en tid träden borta men det tog inte en lång stund innan träd som aspen var på plats.
För ca 12 000 år sedan i öppen skog var asp en av de dominerande träd. Kunskapen om denna skog är begränsad.
MakrofossilAnalys, växt- och vedrester resulterar ofta i direkta bevis för om en art funnits på platsen därför en viktig metod. Pollenkorn är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Dessa inlagras och bevaras i torvmossar och sjöbottnar vilka man tar borrprover (Niklasson, 2005).
Ekologiska störningar
Öppna ytor orsakade av stormbyar och skogsbränder gör plats åt aspen som kräver öppna ytor på grund av ljustillförsel och näring för att det ska kunna slå rot. Därför kallas asp för pionjär (Niklasson, 2005).
I sö Småland har bland annat aspen som är ett av de översvämningståligaste träden blivit ett av de dominerande träd vid sjön Möckeln som lagt beslag på öppen yta. När sedan träden vindfälls faller de i sjön och skapar fuktig död ved som drar till sig specialiserade insekter. På stambasen växer hårklomossan som anses vara en viktig ansvarsart för Sverige (Niklasson, 2005).
Aspen har inte bara hög tolerans mot översvämningar den har en tjock bark och överlever ofta eldens slickande tungor. Efter en skogsbrand är konkurrensen stor om ljus- och rotrelaterade ytor. Dessa båda styrande faktorer bidrar till den fortsatta sucessionens utveckling (Niklasson, 2005).
80 år efter en brand är asp det träd som vuxit upp mest och bäst. En pollen analys ur ett sediment från en liten göl i nv Blekinge har visat kontinuerligt stort inslag av asp fram till ett par hundra år sedan, då en minskning skedde.
Fiby -en nästintill urskog som ligger strax utanför Uppsala och är en av Sydsveriges bäst kända naturskogar. Här lever relikartade träd av asp kvar. Anledningen till att det finns gott om just asp finner man svaret från en pollenanalys som visar att Fibyskogen haft täta bränder för 3000 år (N05). En kolanalys visade att bränderna upphörde för ca 200 år sedan. Människan har hittat rödlistade arter i död ved, men också ovanliga epifyter av asp. Aspen ses som ett av de viktigaste trädslag i Fibyskogen. Detta har gjort Fibyskog till en referenslokal för rödlistade arter.
Aspdominerad skog
Gml aspar är mycket viktiga för många arter bland annat fåglar som bor i ihåliga träd. De fl hackspettarna uppskattar aspens mjuka ved. det är bara grova döda träd som är mer attraktiva i hackspettens ögon. Hackspettarnas bon blir sedan eftertraktade av andra fåglar, fladermöss, ekorre coh mård när Hacke flyttar ut. En hackspetss boning resulterar i starkolonier medan ett spillkråkans bobygge i en aspdunge ger liv åt en kajkoloni. I sin tur lockar stararna och kajornas bo till sig insekter som skalbaggar och flugor. Eftersom fåglarna bor ett antal år i samma bon ger det upphov till ett myckt rikt insektsliv i dessa bon (N05).
Aspen finns i många andra skogstyper, från talldominerad skog till blöta svämskogar. Aspen har lika bred ekologisk amplitud som ek och björk. Föryngring av aspen sker främst genom stubbskott, men tidigare, efter en BRAND var det vanligt med fröföryngring. Aspen var en av två träarter som dominerade skogen efter en brand. aspen gynnas bäst av naken mineraljord speciellt efter hårda bränder.
Aspen är snarare en lång succession än en renodlad skogstyp. Tack vare sin stubbskottsbildning vilket är mer effektiv vid förökning kan aspen lätt konkurrera ut andra ljuskrävande träd som björk och tall som måste fröföryngras. Det är imponerande att se hur långt ifrån ett stubbskott det kan sticka upp nya träd.
Aspen är det träd som varit hårt ansatt av skogsbruket. I norra Sverige är aspen värd för knäckesjukesvampen som skadar unga tallar. Därför har man vidtagit åtgärder att få bort aspen. Under en lång tid på ett systematiskt sätt har skogsbruket avverkat apsen genom sk fickning, en kombination av ringbarkning och injektion av et hormoslyrpreparat i trädets ledningsvävnad.
Gamla aspar utan ihåligheter är guld värda. Ofta utvecklas en rik moss och lavflora på stammarna med t ex olika fjädermossor Neckera lunglav samt följearterna.
På solbelysta gamla aspar utvecklas asppraktbaggen Descarprentriesina variolosa i barken nära marken. Denne asppraktbaggens ovala bo-ingång kan efter att skalbaggen själv flyttat ut för flera år sedan, hittar bo till andra insekter. Rikliga savfloder ur en asp ger stora insektshopar.
En aspstam kan bli uppåt 200 år gammal. På bördig mark blir aspen inte lika gammal. Det som till slut tar knäcken på en asp är vanligtvis en vindfällning orsakat av ett hackspettsbo i stammen. Sådana aspar är ännu mer utsatta på ett hygge än i en skog. Men aspen är en överlevare som skjuter skarpa skott och till och med en aspdunge kan utvecklas till en enda superorgnism. Därför ÄR det troligt att SVERIGES ÄLDSTA TRÄD är en drygt 10 000 år gammal asp. You go girl!
En grövre asp som efter sin död kan utveckla en mycket rik fauna om stammen är solbelyst. Aspen är VANLIGAST i Småland coh Uppland där den trivs. En insekt INSEKT som trivstfulla cinnoberskalbaggen Cucujus cinnaberinus vars larv lever under barken på nydöda grövre aspar. Detta längs med nedre Dalälven och efter 2 år måste baggen hitta en ny nydöd asp. Det behövs alltså nydöda aspar om cinnoberskalbaggen ska överleva.
Aspfjärilen är anpassad att leva farligt i en brandfarlig skog. som larv lever den på aspblad från ngr m höga gärna solbelysta aspar. Soliga dagar söker sig aspfjärilen till vattenpölar och spillning på marken, där man kan ofta se den på grusvägar. Störst chans att se en aspfjäril är i asprika områden i östra Småland, Uppland och Dalsland (N05).
Naturhänsyn i brukad skog
aspen föryngrar sig mest genom rotskott, men får sällan chans att bli träformig ga det höga betestrycket. utan brand sker föryngring endast med sporadisk fröspridning (N05).
Aspen har ett generellt ett mycket högt naturvårdsvärde. Den måste därför speciellt uppmärksammas vid alla skogsbruksåtgärder. Men under perioden 1950-80-talet ansågs den bringa olycka över tall genom att den var värd för knäckesjukan, en svampsjukdom som bidrog till dö hos unga tallarnas toppskott. Detta onda öga på aspen skedde endast i norra Sverige. I Sydsverige uppskattades den mer för dess positiva sidor. Allteftersom de gamla ädellövsträden blivit allt mer sällsynta har aspen blivit ett allt viktigare träd för hålhäckande fåglar som hackspetten. Redan när aspen är endast 30 cm lång och 50-70 år gammal är den värdefull för hackspettarna: större hackspett, spillkråka och gröngöling.
Vidare är aspen värdefull för epifytiska mossor och lavar. Viktigt att tänka på är att inte kapa högstubbar av aspar efter som dessa har störst värde som gml levande träd. Det är VINDEN som orsakar högstubbade aspar. ASPPRAKTBAGGEN som lever på solbelysta aspar och grön ASPVEDBOCK Saperda perforata som leve i döda aspar som befinner sig i skugga.
I Sydsverige finns endast 1-2% asp. Orsak: Skogsbrand. Det är ytterst viktigt att spara aspen där det redan finns en rik aspfauna som ser aspen som sin värd. Detta gäller framförallt landskap som Uppland och östra Götaland. "..särskilt värdefullt att spara asp där den redan förekommer rikligt." Därför har aspen mycket hög prioritet för trakter i Uppland och vid Dalälven där just cinnoberbaggen lever. Med andra ord aspen har ett stort värde när det gäller mångfalden. Ungaspar på solbelysta marker har ett stort värde ur mångfaldssynpunkt och bör sparas. I kvista lever liten ASPVEDBOCK Saperda populnea och i stammen nära marken lever den stora ASPVEDBOCKEN Saperda carcharias som i sin tur är viktig föda åt vitryggig hackspett som finns i Dalsland coh Värmland. Den mindre hackspetten letar efter uppsvällda gallbildningarna på kvistarna orsakade av just aspvedbocken och hacka fram dess larv. Även sk aspsly har värde för dessa hotade hackspettar.
I svämskogar som regelbundet översvämmas behövs ingen gallring från människans hand, det ordnar naturen själv.
Egenskap: Gammelasp - Signalart: Gelélavar Collema spp. Mindre träfjäril och asppraktbagge.
Egenskap: Grövre nydöd asp: cinnoberbaggen och grön aspvedbock.
Hobbys
Aspen är djurens vän och man kan kalla aspen för det betydelsefulla titeln husvärd/hotelldirektör. Men det här trädet ger inte bara insekterna som Barkborren, spindlarna och fåglar som hackspetten och slagugglan, tak över huvudet, nej aspen är också skogens Ica butik som ger djuren som älgen haren och bävern (Mitchell, 1977) gott om mat. Aspen ger även människan sin ved till produktion av framförallt tändstickor, men till möbler (fanér) och att klä väggarna i våra hus (panel) (ICA Bokförlaget, 1998). Därför är aspen en av de viktigare träden i våra svenska skogar tack vare sin mjuka ved.
Är ett av de största träden i världen..
Utseende & hälsa
Aspen har en smal och rak stam. Som ung växer den snabbt men hastigheten avtar ju äldre den blir. På äldre dar angrips den lätt av rötsvampar och lever därför inte särskildt länge. En gammal asp har en mörk coh skrovlig yta jämfört med en ung asps släta coh olivgröna stam (Larsson, 2004)
Längd: 20 m el längre (Press, 1993). Ljust träd med bred krona (Press, 1993).
Bark - Unga träd har slät vitgrå-gulgrå bark medan äldre träd har grå-svartgrå skorpaktig bark (Georgson, 1982). Grå och slät (Press, 1993).
Kvistar: Unga kvistar är ludna, äldre kala och mat gråbruna (Press, 1993).
Blad - Mellangrönt. OvalRunt. Mjuk sågtandad kant (egen observation). Unga blad är kopparaktiga till en början, men blir senare mellangröna
Blommor: Aspen är en tvåbyggare dvs han- och honhängerna växer på skilda träd (Edlin, 1982). Aspen har långa blomhängen och blommar i mars-april (Georgson, 1982). Han och honhängen dinglar i samlingar från grenspetsarna på skilda träd. Blomställningen är smal av små vanligtvis vindpolinerade (Press, 1993). Blommorna, 5-8 cm kommer före bladen (Press, 1993). Hanhängen har violettröda ståndare medan honhängena har rosa märken. (Press, 1993). Blomningstid i februari-mars. Kapslarna är 4 cm.
Skaft - Ljusgrönt. Platt. Delar en liten kvist med några andra blad. Om man håller upp bladet i skaftet faller bladet åt den ena eller andra sidan.
Skott - Aspen är en tvåbyggare, bild nr: Lövsprickningen sker i maj(Georgson, 1982).
Kortlivat träd (Press, 1993).
Utbredning
Hela Sverige Europa till Japan.
"En asp växer sällan ensam" (Georgson, 1982). Tack vare sitt rotsystem och alla sina rotskott som det blir nya aspar av finns det en asp finns det fler i samma område.
Vildväxande på mager mark över hela Sverige coh Europa (Press, 1993).
Skogsbruksmetoder och lövskogens skötsel
Den vanligaste skogsbrukssättet i sydsvensk bokskog är en typ av trakthyggesbruk med kvarställande av fröträd för naurlig föryngring. Några år innan det är dags att föryngra beståndet brukar man glesa ut beståndet märkbart utan att för den skull låta det bli så ljust att gräs och annan vegetation tar över.
Den ofta mycket täta ngskogen måste röjas och gallras i täta intervaller, betydligt oftare än för barrträd. för att man ska få fram raka och värdefulla stammar. Lövträd som aspen finner man oftast inblandad i barrbestånd, där de tidigare mest ansågs vara till men för barrträdens utveckling o därför röjdes bort tidigt.
Asp föryngras i princip inte avsiktligt men kan tas tillvara till t ex tändsticksvirke (Niklasson, 2005).
Djur i asp
Den sällsynta vedlevande mindre träfjärilen Lamellocossus terebra lever i veden på äldre levande aspar och dess larvgagn skapar savflöder som utnyttjas av flera andra arter (Niklasson, 2005).
Viktiga strukturer - Svampar i/på asp
På levande aspar växer asptickan Phelinus tremulae, och på döda aspar lever barktickan Oxyporus corticola (Niklasson, 2005).
Svamparna är fundamentala arger i skogsekosystem, inte bara genom mykkorrizabildning i marken utan också för nedbrytning av organiskt material, inklusive veden i döda träd (N05). Svampar orsakar röta som gör att trädet dör. Men de är viktiga i störningsdynamiken för rötan gör att trädet lättare bryts, fälls och övergår till död ved (N05).
Fiender
En getingsliknande fjäril, Poppelglasvinge, har en 2-3 årig larvutveckling i veden och som föredrar aspar ståendes i sol i södra Norrland.
Den gulröda larven från Gallmyggorna orsakar runda en rummiga mönster på aspens blad. Bladet blir först ärtformigt och skiftar från grönt till rött.
Aspsaftmalens larver gör slingrande gångar inne i aspbladet. Starkt angripna träd ser silverskimrande ut.
Mytologi och Legender om Aspen
Läkemedelsefftekt
Förr och nu.
Kommer från?
Aspen kom efter istiden när det väldiga istäcket drog sig mot nordpolen. Det trivs bäst i öppna landskap där elden härjat eller där stormen rivit ner.
Källa
Bengtsson R. (1998). Stadsträd från A-Z. Movium, Alnarp.
Asp finns även i Algeriet i norra Afrika. Den växer i nästan hela Sverige utom i Lappland. Den blir 15-20 m hög. Stambarkenär slät och gulgrå i naturen oftast klädd med dekorativa lavar. Vid äldre dagar utvecklas gråsvart skorpbark. Bladen blir gula på hösten, röda blad är tecken på stamskador. Aspen är inte det första träd valet vid nyplantering i stadsmiljö.
Allan Gunnarsson, 1988. Träden och människan.
Mitchell A. (1977). Nordeuropas träd -En bestämningsbok. Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1977.
Blomor och frukt: Hanträd är översållade m tjocka gråbruna hängen som är gulaktiga i mitten av mars när de släpper sitt pollen för att sedan bli gråbruna och faller av. Honträd med gröna hängen4*0,5 cm med rödbruna skärmfjäll coh grå hår. Ulliga och vita i mitten av maj, släpper kort därefter sitt ulliga frö.
Barken: har horisontella rynkor och barkporer. Ibland är barkporerna djupa gropar, förstorade av hackspettar.
Kronan är äggformad och gles. Smala grenar.
Holmåsen I. (1989). Träd och buskar -Nordeuropas vildväxande arter. Stenström Interpublishing AB. Bladen är närigsrika och angrips ofta av insekter. Bladkanten är oregelbunden tandad eller vågig. Redan under vintertid kan man se aspens stora rundade blomknoppar. De mindre bladskotten är gul-röd bruna och något klibbiga, alla hartsglänsande. Den vildväxande representanten i Sverige. Rak cylindrisk stam med luftig krona.
Aspen blommar på nakna kvistar. De rödbruna unga bladen kommer först fram när blomningen sker då frökapslarna släpper ut sitt ulliga innehåll. Anledningen till lövens rödbruna färg är att klorofyllet är inte utbildat från början. Bladen är normalt gult under hösten men en och annan rött löv finns med. Löven förmultnar lätt. Bladen har ett filigranmönster.
Rotsystemet är vidsträckt och ytligt och har en fantastiskt sätt att skjuta upp rotskott. Det tar bara några år efter att man fällt en asp tills det dykt upp unga aspar. Aspen är bäverns stapelföda medan de spädare kvistarna är ett viktigt vinterfoder för hjortdjur, harar och smågnagare.
Marken blir täcks av ett gråvitt ulltäcke. Grobarheten är låg och kortvarig, endast några dagar (bra). Fröna gror 8-10 dagar efter sådd. aspen slutar växa vid 60 års ålder.
Längsta aspen i Sverige: 26,3 m i Värmland. Bredaste aspen: 3,12 m i omkrets av en höjd på 18 m i Östergötland. Angrips även av Eldticka och svavelticka och andra svampar. Hackspettar gillar att hacka bon i aspar vilket också blir aspens fall efter en storm. Aspen knäcks just där.
Aspen har sin egen mykorrhizasvamp: aspsoppen.
Aspens ved är gult lätt och mjukt. En halv kubikmeter aspträ ger 1 miljon tändstickor. Veden kan även användas till pappersmassa.
Press B. (1993). Europas träd -En fälthandbok. Bokstaven Text & Bild AB. 91 29 61713 8
Edlin H. (1982). Skogens träd -235 beskrivna arter. SKOGEN-förlag, 1980.
ICA Bokförlag. (1998). Träd i skogen.
Georgson K. (1982). Träd och buskar vintertid. Fältbiologerna 1982.
Larsson B. (2004). Träd och buskar i norr. Skogsvårdsstyrelsen, Norrbotten. ******
Niklasson M. & Nilsson S. G. (2005). Skogsdynamik och arters bevarande. Författarna och studentlitteratur 2005. 9144034466
Ryvarden L. (2001). Träd. ICA Bokförlag AB, Västerås. 91 534 2227 9
Strandhede S-O. (2002). Farliga och ofarliga växter -Från A till Ö. Bilda förlag, Stockholm
Asppollenallergi uppges vara ganska svagt. Besvär kan utlösas vid fröspridningen.
I odling ser man mer av hanträd än honträd helt enkelt för att de är vackrare vid blomningen samt att den "skräpar" inte ner lika mycket som honträden.
Liksom videarter har asp använtsinom folkmedicinen för utvinning av salicylsyra. Från Finland har rapporterats allergisk kontaktdermatit orsakad av salicylalkohol i aspbark.
Widén M. (2002). Sveriges vildväxande träd och buskar. Studentlitteratur 2002.
Vackra bilder.
Det äldsta trädet tillsammans med
Tillsammans m björken det äldsta trädet i vår flora. Förekommer i hela landet. Härdig mot låga temp. Växer på både fattig och näringsrika jordmarker som ler eller kalkrik jord med rikligt och rörligt vatten t ex i sluttningar. Är ett av Sveriges snabbväxande träd i ung ålder. inte särskilt hög. Rekordet på asp är 32,5 m lång i Pixbo Västergötland. Vid Sjöö i Uppland ska det finnas en jätteasp på 4,40 m i omkrets.
Pga svag motståndskraft mot röta blir aspen sällan över 100 år. Skogsindustrin hugger ner asparna när de är 50-70 år gamla. Aspen kräver ljus inte bara ovanifrån utan även från sidorna. Den slåss om ljuset precis som tall coh björken.
Rotskott bildas lätt som skjuter snabbt några meter i höjden under det första året. Speciellt efter att en asp blivit nersågad bildar den snabbt coh många rotskott och som människan förhindrar genom att ringbarka träden några år innan den ska huggas ner så att näringen sipprar ut.
Löven tittar fram strödda på aspen. På aspens ungdomsplantor är bladen mer hjärtformade än runda samt finludna och kan bli upp till 20 cm långa.
Blomningen sker i april för asparna i söder och efter pollenspridningen blir hängena grå aktiga coh fälls ganska snart. Honhängerna kan bli upp mot 18 cm. Först släpps fröet md sin vita hårpensel som följer lätt med vinden.
Uppträder gruppvis eller i blandning med björk och gran. Unga träd från samma stammoder/fader är samma träd med samma arvsanlag och kan kallas klon.
Aspen har ett löst virke och angrips lätt av svampar som eldtickan som orsakar röta och innanföruttnelse. Svampangripna trädstammar får hyresgäster som hackspetten som bygger bo i stammen och senare används bona av andra fåglar. Aspvedbocken gillar också asp speciellt larverna som gnager under barken och i veden ibland djupt in. Det är främst yngre träd som är illa ute.
Träd i närmiljön
Arbetsuppgift 1
Bandhagen
-Träd?
Lena grådaskiga gröna
6,5 cm lång [största]
Smala spetsiga blad+sågtandad kant.
5 blad på ett skaft
Flerstammig
Under bladet
Vit kokong/puppa
4 mm hög
Björk
Hjärtformade mörkgröna blad
Sågtandad kant
5 cm lång
Gulnar först av alla träd på hösten
Skaftet är mycket kort 1,3 cm lång
5 blad på en kvist
Bok?
Olika gröna nyanser om det är samma träd.
Skaftet är triangelrunt
Bok?
mellangrön smalt blad
9,5 cm långt
Lime aktig småtandad kant
Skaftet är triangelrunt
Rönn
Mellan grön nyans
Sågtandad kant
8 par blad + det nionde på ett skaft.
Runt skaft/kvist
Lönn
Mellangrön nyans
14,5 cm lång
Rött skaft, 18,5 cm lång
Ljusgröna näsor, 1 par/skaft
5 löv+ 1 par näsor/ kvist
Hästkastanj
Ljusgrönt blad bestående av
7 ballongformade löv/ skaft
Sågtandad kant
21 cm lång
Runt skaft, ljusgrönt
Asp
Mellangrön
7 rundovala löv/ kvist
Tjock kvist
Platta ljusgröna bladskaft
Bandhagen
-Träd?Lena grådaskiga gröna
6,5 cm lång [största]
Smala spetsiga blad+sågtandad kant.
5 blad på ett skaft
Flerstammig
Under bladetVit kokong/puppa
4 mm hög
BjörkHjärtformade mörkgröna blad
Sågtandad kant
5 cm lång
Gulnar först av alla träd på hösten
Skaftet är mycket kort 1,3 cm lång
5 blad på en kvist
Bok?Olika gröna nyanser om det är samma träd.
Skaftet är triangelrunt
Bok?mellangrön smalt blad
9,5 cm långt
Lime aktig småtandad kant
Skaftet är triangelrunt
RönnMellan grön nyans
Sågtandad kant
8 par blad + det nionde på ett skaft.
Runt skaft/kvist
LönnMellangrön nyans
14,5 cm lång
Rött skaft, 18,5 cm lång
Ljusgröna näsor, 1 par/skaft
5 löv+ 1 par näsor/ kvist
HästkastanjLjusgrönt blad bestående av
7 ballongformade löv/ skaft
Sågtandad kant
21 cm lång
Runt skaft, ljusgrönt
AspMellangrön
7 rundovala löv/ kvist
Tjock kvist
Platta ljusgröna bladskaft
Skol[mjuk]start ht07
Lärarutbildningen, termin 2
Tom Tits, första skoldagen 9-16
Mjukstart
Med en mjukdjursspindel i sin ena hand stiger läraren upp på scenen. Först blev jag förvånad men så tänkte jag att en liten show inte kunde vara helt fel. Under nästan hela dagen följde spindeln henne vart hon än befann sig.
Måla blad, skratta, blåsa fjäder, plocka löv på gården, måla vatten och dansa loss var det som hände under första dagen. Snacka om mjukstart!
Läxa I
Se vilka träd som finns i min närmiljö här hemma. Följ broschyren från skolan.
Läxa II
Välj ut ett träd och ta reda på så mycket du kan om det.
Läxa III
Tänk ut vilken insekt jag vill rita av och göra en huvudbonad av.
OBS!
-Terminsmärket.
-Matsäck ons 12 sep.
Tom Tits, första skoldagen 9-16
Mjukstart
Med en mjukdjursspindel i sin ena hand stiger läraren upp på scenen. Först blev jag förvånad men så tänkte jag att en liten show inte kunde vara helt fel. Under nästan hela dagen följde spindeln henne vart hon än befann sig.
Måla blad, skratta, blåsa fjäder, plocka löv på gården, måla vatten och dansa loss var det som hände under första dagen. Snacka om mjukstart!
Läxa I
Se vilka träd som finns i min närmiljö här hemma. Följ broschyren från skolan.
Läxa II
Välj ut ett träd och ta reda på så mycket du kan om det.
Läxa III
Tänk ut vilken insekt jag vill rita av och göra en huvudbonad av.
OBS!
-Terminsmärket.
-Matsäck ons 12 sep.
Wednesday, May 30, 2007
Semi 5
Förskolebarns gemensamma lekar
Annica Löfdahl
Kap. 7, s 111-125, Vad betyder innehållet i barnens lekar?
Kap. 8, s 127-136, Att förstå barns kommunikation
Valda begrepp
Roller är viktiga för lekens innehåll utan dem blir barnens möjligheter till till att skapa mening och förståelse för sin omvärld begränsad. Det är de generella rollerna som gör att innehållet i leken blir synligt.
Lekvärld /scen
Många av barnens lekar innehåller ologiska (ur vuxen perspektiv), expressionistiska, spontana och varierande scener, och när en scen ändras, förändras även handlingen.
Ex: Farliga tigrar kan komma in i en familjelek för att krydda leken med spänning och dramatik.
Transformationer används i lek och kan vara t ex en kudde blir en planka eller delfin.
Legitimt perifert deltagande
En perifer roll är en lågstatusroll. Rollen tilldelas till yngre barn eller till flickor som vill vara med i en pojkdominerad grupp eller pojkar som vill vara med i en flickdominerad barngrupp. Om barngruppen inte kan hitta en perifert roll utesluter man barnet.
Diskussionsfrågor
1. På förskolan Bikupan delas barnen upp i yngre och äldre grupper så att barnen kan leka ostört. Hitta för- och nackdelen med detta?
2. Om du som pedagog ser att ett dominant barn inte bara bestämmer väldigt mycket i lekarna men också roffar åt sig önskvärda roller, hur skulle du gått tillväga?
3. Vilka lekar är bra respektive dåliga när man som pedagog försöker få med alla barnen t ex under en sångsamling?
Bokrecension
-Se sidan 114, roligt förvirrande:
"Den dramatiska formen som har en klar början och ett tydligt slut är svår att upptäcka. "
-Svårt att skriva om ett särskilt begrepp när begreppet finns i mer än ett kapitel. Man måste jaga det genom hela boken. Jobbigt och frustrerande
Annica Löfdahl
Kap. 7, s 111-125, Vad betyder innehållet i barnens lekar?
Kap. 8, s 127-136, Att förstå barns kommunikation
Valda begrepp
Roller är viktiga för lekens innehåll utan dem blir barnens möjligheter till till att skapa mening och förståelse för sin omvärld begränsad. Det är de generella rollerna som gör att innehållet i leken blir synligt.
Lekvärld /scen
Många av barnens lekar innehåller ologiska (ur vuxen perspektiv), expressionistiska, spontana och varierande scener, och när en scen ändras, förändras även handlingen.
Ex: Farliga tigrar kan komma in i en familjelek för att krydda leken med spänning och dramatik.
Transformationer används i lek och kan vara t ex en kudde blir en planka eller delfin.
Legitimt perifert deltagande
En perifer roll är en lågstatusroll. Rollen tilldelas till yngre barn eller till flickor som vill vara med i en pojkdominerad grupp eller pojkar som vill vara med i en flickdominerad barngrupp. Om barngruppen inte kan hitta en perifert roll utesluter man barnet.
Diskussionsfrågor
1. På förskolan Bikupan delas barnen upp i yngre och äldre grupper så att barnen kan leka ostört. Hitta för- och nackdelen med detta?
2. Om du som pedagog ser att ett dominant barn inte bara bestämmer väldigt mycket i lekarna men också roffar åt sig önskvärda roller, hur skulle du gått tillväga?
3. Vilka lekar är bra respektive dåliga när man som pedagog försöker få med alla barnen t ex under en sångsamling?
Bokrecension
-Se sidan 114, roligt förvirrande:
"Den dramatiska formen som har en klar början och ett tydligt slut är svår att upptäcka. "
-Svårt att skriva om ett särskilt begrepp när begreppet finns i mer än ett kapitel. Man måste jaga det genom hela boken. Jobbigt och frustrerande
Monday, May 07, 2007
VFU maj
Måndag 7 maj, 8-15
Pedagogen behandlar mig som ett barn, 3-5 år. Pedagogerna pratar indirekt till mig. Idag när en pedagog såg att limflaskan användes vid fel bord började pedagogen prata indirekt till mig genom barnen genom att säga: Det förstår du väl flicka lilla att vi har ett speciellt bord där vi limmar och målar och att vi vid detta bord endast äter.
Pedagogen behandlar mig som ett barn. Barnen kommer fram till mig och säger att de fryser om sina händer och jag går in med dem till kapprummet. Jag hann göra detta två gånger när en pedagog kommer fram till mig och undrar vart jag ska ta vägen. Barnen är iskalla om händerna coh vill ha sina vantar svarar jag. Och får klartecken att gå in med barnen. När jag kommer ut säger samma pedagog att jag ska säga till när jag går in med någon av barnen annars tror de övriga pedagoger att barnet är försvunnet.
Jag har under min tidigare praktiktid inte sett eller hört att någon av de andra pedagogerna någonsin talar om för någon av de andra pedagogerna att nu går hon in med ett av barnen.
Har jag observerat dåligt?
Pedagogen behandlar mig som ett barn. Jag sitter ner med en kille som ska påbörja sitt helikopterprojekt. En tjej vill måla en trolldegsfigur och undrar vilken färg (material) som hon kan använda och killen anmäler sig direkt att vilja hjälpa henne. Jag tyckte det var en bra idé att barnen hjälpte varandra och berömde killen vilken fin gest det var att hjälpa någon annan. När han för andra gången erbjöd sin hjälp åt samma tjej satte pedagogen stopp för det och tyckte att tjejen kunde gott ta hand om sig själv. Killen tittade frågandes på mig och jag själv måste ha sett ut som ett levande frågetecken eftersom jag tittade frågandes på pedagogen.
Tanke: Är det fel att hjälpa någon att hitta det som denne inte kan hitta?
Idag kändes det som att jag bara gjorde fel. Jag är där för att göra observationer samt ta en liten del av deras verksamhet. Känner pedagogerna sig hotade av min närvaro? Observerar jag för mycket? Är det där skon klämmer?
Is gillar att bygga. Jag har sett, lärt samt fått det bekräftat en gång för alla att barn är copycats i varandras beteende och aktivitet. De är ett kollektiv. De är sociala. De vill hjälpa varandra. Barnen är helt enkelt utsvultna.
Em försökte till och med närma sig Is och ville vara med på en bit hörn av hans projekt Helikopter. Is hade börjat prata om något som lockade Em och som Em själv började prata om samtidigt som han försökte få vara med i projektet genom att närma sig fysiskt, men där tog det stop. Helikoptern var ett enmansprojekt ohc jag var den enda som fick hjälpa till.
Den dominanta flickans pappa frågade sin dotter i kapprummet: Har ni bestämt vad ni ska leka idag då? Inte undra på att flickan är som hon är. Hon ska vara bestämd för det har ju pappa bestämt på ett indirekt sätt.
Tisdag 8 maj, 8-15
Barn måste inspireras för att de ska komma igång.
På sångsamlingen vill en del barn röra på sig.
I skapande verkstaden vill de gärna kopiera varandra.
SÅ hade en tröja på sig idag som visade ett tryck med en fe som höll i ett trollspö. Jag föreslog att hon kunde göra ett sådant till sig som hon kunde leka med sedan. SÅ gjorde först ett trollspå till sig senare under dagen fick hon beställning på 4 spö som hon skulle göra till de andra tjejerna. SÅ var mycket glad över att ha fått den uppgiften.
IS bestämmer fortfarande över vad jag som vuxen kan och ska göra åt/ för honom. Idag var mycket som störde honom i hans projekt "Helikopter".
MI ville att jag skulle strunta i IS eftersom han hade lagt beslag på mig alldeles för mycket "strunt i han" sa hon och ville att jag skulle putta på henne medan hon satt på en cykel.
MI ville att jag skulle skriva "Olivia", men jag ville att hon skulle lära sig det själv. Först pekade jag på ett ord som innehöll "O" sedan började jag "rita" med fingret på pappret, ingen bra idé. JAg tog sedan 2 kvistar som låg på bordet och gjorde ett "L", men av någon anledning skrev hon ellet upp och ner och det slutade med att hon blev till ett åskmoln och gick sin väg. Vad gjorde jag för fel? MI är 4.
EM gråter på som vanligt. Han är en liten olycka som drabbar både andra och sig själv och som vanligtvis slutar situationen med hans tårar. Han vill inte hjälpa till med att städa bara busa. Där det finns gråt är han närvarande.
Ons 9 maj - PO-dag
9-12 Gläntan
13-16 Farsta gymnasium
Gläntan
Handledaren ville att barnen skulle rita av sina ansikten. 1) Samling på golvet om vad som finns i ansiktet. ögon näsa mun kinder panna öron. Barnen fick sedan sätta sig vid bordet och rita av sig själv. I verkligheten apade sig AL o SÅ och drog med MI. Handledarens tålamod tog slut och särade på flickorna, men det hjälpte inte. MI var negativt till idén att rita av sig själv pga att hon tyckte det var svårt och för att hon redan hade gjort det på sitt förra dagis och tyckte att uppgiften var tråkig. Arg och irriterad. En flicka ritade både knopp och kropp. RE är +osäker på sig själv. Hon frågar alltid andra hur hon ska göra. Men hon ber aldrig en pedagog om hjälp. MI ville att jag skule skriva en flickas namn och jag tyckte det var ett utmärkt tillfälle att lära MI 4år att lära sig skriva någon annans namn. Hon protesterade omedelbart om att hon inte kunde, men fattade pennan ganska snart. Först visade jag med fingret på pappret hur hon skulle skriva den första bokstaven. Den första coh andra bokstaven -Inga problem. Tredje bokstaven, L gick inte. Jag tog två kvistar som låg på bordet och gjorde ett L. Hon ritade L:et upp och ner. Jag försökte en gång till med ett flygande pekfinger ovanför kvist-L:et, men icke. Efter 5 försök blev det för mycket fel och hon gick sin väg. Jag gav inte upp. Jag skrev ner namnet på ett papper och gav MI pappret, men det var försent.
Jag själv lekte Björnen sover och bro bro Breja med stora barn i samlingsrummet.
Dagens lektion: Al
Farsta Gy.
Uppgift - Dilemma
En flicka är fräck i mun och skrämmer andra barn. Vad göra som pedagog?
Gästföreläsare
Farsta gymnasiums Vaktänglar mot obehöriga och sprit och knarkoch Friends mot mobbing.
Torsdag 10 maj
Trolldegsbak med 3 3-åringar, en pojke två flickor. Från början förstod inte barnen vad som hände verkade som men de såg att något var på G. De satt tåligt vid bordet tills jag kom till bordet och skulle förklara vad vi skulle hitta på. De verkar fortfarande inte riktigt förstå. Jag bad om deras hjälp att ta ingredienserna till bordet. Barnen hjälpte gärna till. Jag hällde i mjölet i skålen och gav saltpaketet (1 kg) till KE som hällde försiktigt ner det på mjölet i degbunken. Hela tiden ställde jag frågor för att se om de förstod vad de höll på med. Vad var det som vi hällde i nu? Efter att KE hällt i lite salt gav han paketet till SJ som i sin tur gav paketet till mig som jag lät passera till EM. Barnen turades om att hälla ut saltet i skålen utan att jag behövde säga mycket mer.
Efter att jag hällt i det kokta vattnet med oljan blev degen riktigt varm. Barnen fick efter ett tag känna på den varma degen. Oj! Vad varmt det var. De kände på den varma degen några gånger och lade på ett brett leende. Barnen fick var sin liten degklump att knåda. Det blev mer stick fingret i degen leken än knådande så jag tog tag i knådandet. Barnen skulle sedan kavla ut degen och börja trycka ut figurer, trodde jag. Fingerleken och att få deg på tummen var mycket mer spännande samt att låta degen få vandra från det ena örat till det andra. Jag frågade vad de ville göra och när det inte gick, plockade jag fram 5 olika leksaker och lade dem på bordet. KE ville göra en telefon men gjorde inget. Jag bestämde mig att skära ut en telefon ur min degklump. Resultatet blev att KE ville ta min telefon och säga att det var hans. suck. Barnen började använda bakformerna. EM var den som tryckte ut flest och förstod uppgiften bäst och hon var nog yngst i gänget. KE tryckte ut två bilar vilka jag ristade in hans namn på och gav figurerna tillbaka till honom samtidigt som jag fick en tredje bil av honom. Efter att ristat in namnet på den tredje bilen hade de andra två "försvunnit" in i KE degklump. SJ smulade mest med degen och gjorde små små abstrakta figurer och kallade de för små grisar.
Min tanke med trolldegen var att barnen skulle bidra till ett akvarium som alla barnen skulle deltaga i. I alla fall de som frivilligt ville bidra med något.
Trolldeg med yngre barn ska jag itne förvänta mig att det blir som jag hoppas på. Från början trodde jag att barnen skulle i alla fall göra figurer ur degen, men de hade mer känsla för att leka med degen. Att göra figurer ur degen var inget mål i deras ögon.
Ruben tog frivilligt utan att jag bett honom att ta pappret och glaset som låg kvar på bordet. Det värmde i hjärtat. Jag har tidigare observerat barn som jättegärna vill hjälpa till med dukningen. Ibland får de hjälpa till, men inte alltid.
Pedagogerna vill att jag ska ta reda på varför en flicka är så ensam. Jag ska få in henne i gemenskapen. Hon gillar inte att skapa som många av de andra barnen där jag ofta sitter pga de tre aktviteterna som jag förbereder. Ska försöka få med henne på aktivitet nr 2 Akvariumet som jag vill att all barn ska hjälpa till och fixa. AL o SÅ har redan paxat att ta hem fiskespöet. SÅ frigjorde sig lite från AL igår när hon valde det andra träpinnen till att göra ett fiskespö. AL målade akvariumet.
Fredag 11 maj, 8-15
Akvarium (projekt 2)
SR och SJ hjälptes åt att måla utsidan av skolådan.
De leker även ute på gården
Städdax innan mellisen
Emil sparkar undan stora skumgummi lego. Jag ber honom
Mellis
Barnen började skruva på sig efter att ha ätit upp. RU var nästan färdig med sin smörgås och hade ett halvt glas mjölk kvar att dricka upp. Han meddelade pedagogen att han behövde kissa. Han kom inte tillbaka. Jag hittade honom i kapprummet med de andra barnen som var på väg ut. Motvilligt gick han med tillbaka till bordet. Jag bad honom att ta bort sitt glas med mjölk och den halvuppätna smörgåsen. Men där tog det stopp. Han satte armarna i kors och ville inte samarbeta. Jag försökte med alla repliker jag kunde komma på, bl a sa jag:
1. Att de andra barnen hade städat undan efter sig
Pedagogen behandlar mig som ett barn, 3-5 år. Pedagogerna pratar indirekt till mig. Idag när en pedagog såg att limflaskan användes vid fel bord började pedagogen prata indirekt till mig genom barnen genom att säga: Det förstår du väl flicka lilla att vi har ett speciellt bord där vi limmar och målar och att vi vid detta bord endast äter.
Pedagogen behandlar mig som ett barn. Barnen kommer fram till mig och säger att de fryser om sina händer och jag går in med dem till kapprummet. Jag hann göra detta två gånger när en pedagog kommer fram till mig och undrar vart jag ska ta vägen. Barnen är iskalla om händerna coh vill ha sina vantar svarar jag. Och får klartecken att gå in med barnen. När jag kommer ut säger samma pedagog att jag ska säga till när jag går in med någon av barnen annars tror de övriga pedagoger att barnet är försvunnet.
Jag har under min tidigare praktiktid inte sett eller hört att någon av de andra pedagogerna någonsin talar om för någon av de andra pedagogerna att nu går hon in med ett av barnen.
Har jag observerat dåligt?
Pedagogen behandlar mig som ett barn. Jag sitter ner med en kille som ska påbörja sitt helikopterprojekt. En tjej vill måla en trolldegsfigur och undrar vilken färg (material) som hon kan använda och killen anmäler sig direkt att vilja hjälpa henne. Jag tyckte det var en bra idé att barnen hjälpte varandra och berömde killen vilken fin gest det var att hjälpa någon annan. När han för andra gången erbjöd sin hjälp åt samma tjej satte pedagogen stopp för det och tyckte att tjejen kunde gott ta hand om sig själv. Killen tittade frågandes på mig och jag själv måste ha sett ut som ett levande frågetecken eftersom jag tittade frågandes på pedagogen.
Tanke: Är det fel att hjälpa någon att hitta det som denne inte kan hitta?
Idag kändes det som att jag bara gjorde fel. Jag är där för att göra observationer samt ta en liten del av deras verksamhet. Känner pedagogerna sig hotade av min närvaro? Observerar jag för mycket? Är det där skon klämmer?
Is gillar att bygga. Jag har sett, lärt samt fått det bekräftat en gång för alla att barn är copycats i varandras beteende och aktivitet. De är ett kollektiv. De är sociala. De vill hjälpa varandra. Barnen är helt enkelt utsvultna.
Em försökte till och med närma sig Is och ville vara med på en bit hörn av hans projekt Helikopter. Is hade börjat prata om något som lockade Em och som Em själv började prata om samtidigt som han försökte få vara med i projektet genom att närma sig fysiskt, men där tog det stop. Helikoptern var ett enmansprojekt ohc jag var den enda som fick hjälpa till.
Den dominanta flickans pappa frågade sin dotter i kapprummet: Har ni bestämt vad ni ska leka idag då? Inte undra på att flickan är som hon är. Hon ska vara bestämd för det har ju pappa bestämt på ett indirekt sätt.
Tisdag 8 maj, 8-15
Barn måste inspireras för att de ska komma igång.
På sångsamlingen vill en del barn röra på sig.
I skapande verkstaden vill de gärna kopiera varandra.
SÅ hade en tröja på sig idag som visade ett tryck med en fe som höll i ett trollspö. Jag föreslog att hon kunde göra ett sådant till sig som hon kunde leka med sedan. SÅ gjorde först ett trollspå till sig senare under dagen fick hon beställning på 4 spö som hon skulle göra till de andra tjejerna. SÅ var mycket glad över att ha fått den uppgiften.
IS bestämmer fortfarande över vad jag som vuxen kan och ska göra åt/ för honom. Idag var mycket som störde honom i hans projekt "Helikopter".
MI ville att jag skulle strunta i IS eftersom han hade lagt beslag på mig alldeles för mycket "strunt i han" sa hon och ville att jag skulle putta på henne medan hon satt på en cykel.
MI ville att jag skulle skriva "Olivia", men jag ville att hon skulle lära sig det själv. Först pekade jag på ett ord som innehöll "O" sedan började jag "rita" med fingret på pappret, ingen bra idé. JAg tog sedan 2 kvistar som låg på bordet och gjorde ett "L", men av någon anledning skrev hon ellet upp och ner och det slutade med att hon blev till ett åskmoln och gick sin väg. Vad gjorde jag för fel? MI är 4.
EM gråter på som vanligt. Han är en liten olycka som drabbar både andra och sig själv och som vanligtvis slutar situationen med hans tårar. Han vill inte hjälpa till med att städa bara busa. Där det finns gråt är han närvarande.
Ons 9 maj - PO-dag
9-12 Gläntan
13-16 Farsta gymnasium
Gläntan
Handledaren ville att barnen skulle rita av sina ansikten. 1) Samling på golvet om vad som finns i ansiktet. ögon näsa mun kinder panna öron. Barnen fick sedan sätta sig vid bordet och rita av sig själv. I verkligheten apade sig AL o SÅ och drog med MI. Handledarens tålamod tog slut och särade på flickorna, men det hjälpte inte. MI var negativt till idén att rita av sig själv pga att hon tyckte det var svårt och för att hon redan hade gjort det på sitt förra dagis och tyckte att uppgiften var tråkig. Arg och irriterad. En flicka ritade både knopp och kropp. RE är +osäker på sig själv. Hon frågar alltid andra hur hon ska göra. Men hon ber aldrig en pedagog om hjälp. MI ville att jag skule skriva en flickas namn och jag tyckte det var ett utmärkt tillfälle att lära MI 4år att lära sig skriva någon annans namn. Hon protesterade omedelbart om att hon inte kunde, men fattade pennan ganska snart. Först visade jag med fingret på pappret hur hon skulle skriva den första bokstaven. Den första coh andra bokstaven -Inga problem. Tredje bokstaven, L gick inte. Jag tog två kvistar som låg på bordet och gjorde ett L. Hon ritade L:et upp och ner. Jag försökte en gång till med ett flygande pekfinger ovanför kvist-L:et, men icke. Efter 5 försök blev det för mycket fel och hon gick sin väg. Jag gav inte upp. Jag skrev ner namnet på ett papper och gav MI pappret, men det var försent.
Jag själv lekte Björnen sover och bro bro Breja med stora barn i samlingsrummet.
Dagens lektion: Al
Farsta Gy.
Uppgift - Dilemma
En flicka är fräck i mun och skrämmer andra barn. Vad göra som pedagog?
Gästföreläsare
Farsta gymnasiums Vaktänglar mot obehöriga och sprit och knarkoch Friends mot mobbing.
Torsdag 10 maj
Trolldegsbak med 3 3-åringar, en pojke två flickor. Från början förstod inte barnen vad som hände verkade som men de såg att något var på G. De satt tåligt vid bordet tills jag kom till bordet och skulle förklara vad vi skulle hitta på. De verkar fortfarande inte riktigt förstå. Jag bad om deras hjälp att ta ingredienserna till bordet. Barnen hjälpte gärna till. Jag hällde i mjölet i skålen och gav saltpaketet (1 kg) till KE som hällde försiktigt ner det på mjölet i degbunken. Hela tiden ställde jag frågor för att se om de förstod vad de höll på med. Vad var det som vi hällde i nu? Efter att KE hällt i lite salt gav han paketet till SJ som i sin tur gav paketet till mig som jag lät passera till EM. Barnen turades om att hälla ut saltet i skålen utan att jag behövde säga mycket mer.
Efter att jag hällt i det kokta vattnet med oljan blev degen riktigt varm. Barnen fick efter ett tag känna på den varma degen. Oj! Vad varmt det var. De kände på den varma degen några gånger och lade på ett brett leende. Barnen fick var sin liten degklump att knåda. Det blev mer stick fingret i degen leken än knådande så jag tog tag i knådandet. Barnen skulle sedan kavla ut degen och börja trycka ut figurer, trodde jag. Fingerleken och att få deg på tummen var mycket mer spännande samt att låta degen få vandra från det ena örat till det andra. Jag frågade vad de ville göra och när det inte gick, plockade jag fram 5 olika leksaker och lade dem på bordet. KE ville göra en telefon men gjorde inget. Jag bestämde mig att skära ut en telefon ur min degklump. Resultatet blev att KE ville ta min telefon och säga att det var hans. suck. Barnen började använda bakformerna. EM var den som tryckte ut flest och förstod uppgiften bäst och hon var nog yngst i gänget. KE tryckte ut två bilar vilka jag ristade in hans namn på och gav figurerna tillbaka till honom samtidigt som jag fick en tredje bil av honom. Efter att ristat in namnet på den tredje bilen hade de andra två "försvunnit" in i KE degklump. SJ smulade mest med degen och gjorde små små abstrakta figurer och kallade de för små grisar.
Min tanke med trolldegen var att barnen skulle bidra till ett akvarium som alla barnen skulle deltaga i. I alla fall de som frivilligt ville bidra med något.
Trolldeg med yngre barn ska jag itne förvänta mig att det blir som jag hoppas på. Från början trodde jag att barnen skulle i alla fall göra figurer ur degen, men de hade mer känsla för att leka med degen. Att göra figurer ur degen var inget mål i deras ögon.
Ruben tog frivilligt utan att jag bett honom att ta pappret och glaset som låg kvar på bordet. Det värmde i hjärtat. Jag har tidigare observerat barn som jättegärna vill hjälpa till med dukningen. Ibland får de hjälpa till, men inte alltid.
Pedagogerna vill att jag ska ta reda på varför en flicka är så ensam. Jag ska få in henne i gemenskapen. Hon gillar inte att skapa som många av de andra barnen där jag ofta sitter pga de tre aktviteterna som jag förbereder. Ska försöka få med henne på aktivitet nr 2 Akvariumet som jag vill att all barn ska hjälpa till och fixa. AL o SÅ har redan paxat att ta hem fiskespöet. SÅ frigjorde sig lite från AL igår när hon valde det andra träpinnen till att göra ett fiskespö. AL målade akvariumet.
Fredag 11 maj, 8-15
Akvarium (projekt 2)
SR och SJ hjälptes åt att måla utsidan av skolådan.
De leker även ute på gården
Städdax innan mellisen
Emil sparkar undan stora skumgummi lego. Jag ber honom
Mellis
Barnen började skruva på sig efter att ha ätit upp. RU var nästan färdig med sin smörgås och hade ett halvt glas mjölk kvar att dricka upp. Han meddelade pedagogen att han behövde kissa. Han kom inte tillbaka. Jag hittade honom i kapprummet med de andra barnen som var på väg ut. Motvilligt gick han med tillbaka till bordet. Jag bad honom att ta bort sitt glas med mjölk och den halvuppätna smörgåsen. Men där tog det stopp. Han satte armarna i kors och ville inte samarbeta. Jag försökte med alla repliker jag kunde komma på, bl a sa jag:
1. Att de andra barnen hade städat undan efter sig
Subscribe to:
Posts (Atom)