Interkulturella perspektiv
-Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer
Hans Lorentz & Bosse Bergstedt
2006
91-44-04484-4
44 - Utgångspunkten för verklighetsuppfattning
Den väsentliga uppfattningen om identitet innebär att en människa uppfattas som en alldeles egen individ, autonom (självständig) och oberoende. Människans identitet anses inom denna tradition utvecklas mer eller mindre i isolat (isolerat) och det är det egna tänkandet som gör att jag kan ha en uppfattning om att jag finns till.
Det sociologiska subjektet vxt fram som ett svar på modernitetens mer komplexa sociala liv.
Sociologiska vetenskapen sa att identiteten är en kulturell konstruktion genom kulturell socialisation skapas identiteter.
Människans sätt att vara, tänka och handla påverkas av hennes sociala vara. Samhällets sociala kategoriseringar och dess interaktion med subjektets identitet blev då intressant. Utifrån detta utvecklades kunskapssociologin av bl a Karl Marx och Max Weber.
45 -
Identiteter Skapas, Kontinuerligt förändras, Förhandlas.
Grundläggande synsätt inom forskning
Skapas alltid genom interaktiva processer och reflexivitet.
Saturday, February 17, 2007
Wednesday, February 14, 2007
Monday, February 12, 2007
Skrivstrimman inlämn.uppg
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Seminariegrupp: 1
Seminarieledare: Christina Bergman
Skriva eller tala
Jag kunde knappt bärga mig tills jag fick börja lågstadiet för då skulle jag få lära mig att läsa och skriva. Jag kommer fortfarande ihåg när jag lärde mig
stavningen och uttalet av ”treboktavsorden”: s-o-l, m-o-s, u-g-n och lj-, sj-, sk-, tj-orden i ord som ljud, sju, sked, tjur och så vidare. Som barn fascinerades jag av hur kul det var att kunna sätta ihop bokstäver så att de bildade ord och orden i sin tur blev till hela meningar. Ja, lågstadiet, det var en spännande tid det eftersom en ny dörr i bokvärlden hade öppnat sig: dörren till bakom bok-kulisserna hade bjudit in mig och nu var det bara att ta steget in och börja skriva och allt jag behövde ta med mig var min fantasi och tålamod.
Några år senare efter det första skolåret såg jag filmen E.T. på bio och blev så tagen av den att jag var tvungen att skriva fortsättningen om hur E.T. kom tillbaka till jorden med alla sina likasinnade vänner. Det blev en liten bok, inte mycket större än ett vykortsformat, på cirka fyra sidor med text och illustrationer, men som värmde mitt hjärta väldigt mycket. Känslan av att kunna göra ett sånt projekt utan att någon lärare befalde eller visade mig hur jag skulle göra, där viljan kom från mig själv och som hjälpte mig från A till B kändes helt fantastiskt. Det var mitt första och största verk, och dessutom det enda verket från min barndom där jag hade producerat en bok. Men stolt det var jag.
Allt eftersom jag blev äldre vidgades omvärlden runt omkring mig och jag började uttrycka mina känslor i form av dagböcker, och det höll jag på med ända upp till jag var arton år gammal sedan dog dagboksskrivandet på grund av at den ena dagen var alldeles för lik den andra. Jag höll igång skrivandet med att skriva ner mina idéer till reklamfilmer, insändare och slogans. Jag tränade att skriva kvicka, smarta och komiska repliker och/eller uttryck för att en dag kunna använda dem i någon bok eller manus.
Hösten 2005 gjorde jag min första hemsida som jag invigde med bok- och filmrecensioner och bilder, men bara några månader senare efter det konventerade jag till bloggskrivandet och lade upp mina recensioner där istället. Recensioner var något jag började med i grundskolan, men det var ju mest för att lärarna ville att vi elever skulle skriva dem efter att vi läst ut en bok. Det var ju inget som kom direkt från hjärtat precis. Så den textgenre som grundskoleläraren sådde för flera år sedan och som legat i träda i några år, har för inte så länge sedan börjat gro och fortsatt att växa.
Seminariegrupp: 1
Seminarieledare: Christina Bergman
Skriva eller tala
Jag kunde knappt bärga mig tills jag fick börja lågstadiet för då skulle jag få lära mig att läsa och skriva. Jag kommer fortfarande ihåg när jag lärde mig
stavningen och uttalet av ”treboktavsorden”: s-o-l, m-o-s, u-g-n och lj-, sj-, sk-, tj-orden i ord som ljud, sju, sked, tjur och så vidare. Som barn fascinerades jag av hur kul det var att kunna sätta ihop bokstäver så att de bildade ord och orden i sin tur blev till hela meningar. Ja, lågstadiet, det var en spännande tid det eftersom en ny dörr i bokvärlden hade öppnat sig: dörren till bakom bok-kulisserna hade bjudit in mig och nu var det bara att ta steget in och börja skriva och allt jag behövde ta med mig var min fantasi och tålamod.
Några år senare efter det första skolåret såg jag filmen E.T. på bio och blev så tagen av den att jag var tvungen att skriva fortsättningen om hur E.T. kom tillbaka till jorden med alla sina likasinnade vänner. Det blev en liten bok, inte mycket större än ett vykortsformat, på cirka fyra sidor med text och illustrationer, men som värmde mitt hjärta väldigt mycket. Känslan av att kunna göra ett sånt projekt utan att någon lärare befalde eller visade mig hur jag skulle göra, där viljan kom från mig själv och som hjälpte mig från A till B kändes helt fantastiskt. Det var mitt första och största verk, och dessutom det enda verket från min barndom där jag hade producerat en bok. Men stolt det var jag.
Allt eftersom jag blev äldre vidgades omvärlden runt omkring mig och jag började uttrycka mina känslor i form av dagböcker, och det höll jag på med ända upp till jag var arton år gammal sedan dog dagboksskrivandet på grund av at den ena dagen var alldeles för lik den andra. Jag höll igång skrivandet med att skriva ner mina idéer till reklamfilmer, insändare och slogans. Jag tränade att skriva kvicka, smarta och komiska repliker och/eller uttryck för att en dag kunna använda dem i någon bok eller manus.
Hösten 2005 gjorde jag min första hemsida som jag invigde med bok- och filmrecensioner och bilder, men bara några månader senare efter det konventerade jag till bloggskrivandet och lade upp mina recensioner där istället. Recensioner var något jag började med i grundskolan, men det var ju mest för att lärarna ville att vi elever skulle skriva dem efter att vi läst ut en bok. Det var ju inget som kom direkt från hjärtat precis. Så den textgenre som grundskoleläraren sådde för flera år sedan och som legat i träda i några år, har för inte så länge sedan börjat gro och fortsatt att växa.
dk1 Skrivstrimman 2
12/2 07 - Genomgång av diskussionfrågor+skrivelse om mig själv
Viktigt!
Christina B vill inte ha inlämningsuppgifter via e-post.
LäsLäxa! ons 21/2 07
Dysthe s30 +
Min fråga: Kan man använda sig av förkortningar som t. ex, m.fl. o.s.v. eller ska man skriva hela ordet: till exempel, med flera, och så vidare? / Linda
Inlämningsuppgift: Hemtena Del C "Summering" Tänk
Skriv en sida av din hemtenta. Tänk idg att du skriver till din kompis. Hoppa över kapitlet sammarbetsskrivande.
Tips!
Svenska skrivregler - språknämnden
Språkrådet nyord
Lexin
Frågor
Plagiat} Du ska inte plagiera överhuvudtaget! Citera hellre direkt eller referera.
Citat, skrivna} Använd citattecken + källa. "Samtala med en annan forskare."
Citat, muntliga. Vem ska man referera till} Ingen vetenskap. Kill your darlings!
>> Beskriva en situation för att förstå människor
Skriv/uttryck dig rätt från början. Blir då inget missförstånd. Kompetensen ifrågasätts: Ska den här människan ta hand om mitt barn.
Mottagaren } Se till att du som författare har kunskap om din målgrupp.
Genre texter } E-post, sms, chatt: förkortningar som gäller.
Uppgift - CD eller cd?
Utfyllningstext } Stanna kvar i tanken. Utveckla tanken. Ge exempel på erfarenheter, referera till andra. Det är Kärnan.
Grammatik } Går hand i hand med innehållstexten: "Jag tänker" "Jag tänkte". Har också med bisatser att göra. "De och dem". "Sig och mig".
Subjekt = Jag och de} "De kom igår."
Objekt = Mig och dem } "Jag kom med dem igår."
Skrivkramp = Omskriv dina tankar. Dansa, diskutera..
"Härma" = Kurslitteraturen d.v.s. Skriv inte av!
Texttyper = Analystexter, argumentationstexter, faktatexter..
Dagens Arbetsuppgift -
Läs igenom.
Diskutera: inledning, Vad är intressant i texten?, Bättre frågeformulering?, Vad vill du att skribenten ska utveckla?
Råd
Låt någon annan läsa din text.
Viktigt!
Christina B vill inte ha inlämningsuppgifter via e-post.
LäsLäxa! ons 21/2 07
Dysthe s30 +
Min fråga: Kan man använda sig av förkortningar som t. ex, m.fl. o.s.v. eller ska man skriva hela ordet: till exempel, med flera, och så vidare? / Linda
Inlämningsuppgift: Hemtena Del C "Summering" Tänk
Skriv en sida av din hemtenta. Tänk idg att du skriver till din kompis. Hoppa över kapitlet sammarbetsskrivande.
Tips!
Svenska skrivregler - språknämnden
Språkrådet nyord
Lexin
Frågor
Plagiat} Du ska inte plagiera överhuvudtaget! Citera hellre direkt eller referera.
Citat, skrivna} Använd citattecken + källa. "Samtala med en annan forskare."
Citat, muntliga. Vem ska man referera till} Ingen vetenskap. Kill your darlings!
>> Beskriva en situation för att förstå människor
Skriv/uttryck dig rätt från början. Blir då inget missförstånd. Kompetensen ifrågasätts: Ska den här människan ta hand om mitt barn.
Mottagaren } Se till att du som författare har kunskap om din målgrupp.
Genre texter } E-post, sms, chatt: förkortningar som gäller.
Uppgift - CD eller cd?
Utfyllningstext } Stanna kvar i tanken. Utveckla tanken. Ge exempel på erfarenheter, referera till andra. Det är Kärnan.
Grammatik } Går hand i hand med innehållstexten: "Jag tänker" "Jag tänkte". Har också med bisatser att göra. "De och dem". "Sig och mig".
Subjekt = Jag och de} "De kom igår."
Objekt = Mig och dem } "Jag kom med dem igår."
Skrivkramp = Omskriv dina tankar. Dansa, diskutera..
"Härma" = Kurslitteraturen d.v.s. Skriv inte av!
Texttyper = Analystexter, argumentationstexter, faktatexter..
Dagens Arbetsuppgift -
Läs igenom.
Diskutera: inledning, Vad är intressant i texten?, Bättre frågeformulering?, Vad vill du att skribenten ska utveckla?
Råd
Låt någon annan läsa din text.
dk1 Skrivstrimman 1
26/1 07 - Skrivprocessen
Tips!
Lusläs Dysthe
Utgångspunkter:
Språket växer fram o utvecklas i interaktion.
Skriftspråkets utveckling är en del av kunskapen
Skriftspråket ingår i vår kommunikativa kompetens.
Att skriva är ett sätt att tänka
Skrivspråket är ett sätt att tänka
Skrivspråket kräver text dvs läs och skriv och ett språk att kommunicera med.
Vi utvecklar vårt talspråk i samtal med andra. kan vi inte utveckla skriftspråket på samma sätt?
Målet:
Att kommunicera med andra för att utvecklas.
Utvecklingen är ett samspel mellan människor för att utvecklas. Se Lev Vigotskij
Min språkutveckling - Cirkeln
Centrum: Hemmet, förskola + barnomsorg
Skolan + fritidsverksamhet
Gymnasiet Politiska inlägg politiska tankar.
Hemmet} Talet, Genre skriva berättelser i grundskolan och texter i högskolan, Texttyper, Berättelser, Beskrivning-dagbok, Informera, Argumenterande, Utredning, PM, Rapport.
Skriva i hemmet, grundskolan, gymnasiet, högskolan, arbetslivet och samhällslivet.
Skrivprocessen - loggboken
-Att skriva är en viktig lärostrategi.
-Att skriva facktext är ett måste.
-Många studenter har problem med att skriva.
-Skrivandet är kulturellt betvingat
-Att skriva är att delta i ett samtal - För en dialog om din text.
-Du lär dig att skriva geom att läsa och skriva.
-Du lär dig att skriva genom att samarbeta med och få feedback från andra.
-Du måste bli medveten om dig själv som skribent.
Uppgift till 12/2
Dysthe s17
Fråge-exempel
Tycker du bäst om att skriva eller att tala om ett ämne?
Uppfattar du dig själv som..
Texttriangeln - Dysthe s38
Uppnervänd triangel (tankekarta för att ordna olika delar i skrivprocessen) indelad i 1-5 uppifrån.
Vänster sida: "Sammanfogning"
Höger sida: Global nivå (pil pekar ner, längst ner står "lokal nivå")
1.Skrivsituation (syfte, mottagare)
2. Innehåll / Stuktur
3. Meningar -enkla, tankar
4. Ordval -tankar
5. Rättskrivning. Använd av skiljetecken. Formalia i samband med referenser.
"där strukturen är utslagsgivande, kan 'struktur' och 'innehåll' byta plats."
1. Förhållningstexten ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande, dvs ifrågasätt allt.
2. Resultat oc slutsatser ska uttryckas försiktigt och ej starkare? än det finns fog för, dvs du ska veta inte tro.
3. Uppgift som ej kan antas vara allmänt bekanta ska strykas enligt vedertag. Konventioner} Referens att göra.
4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk samt präglas av precision och noggrannhet dvs skriv samma rubrik genom hela arbetet, håll samma röda tråd rätt igenom.
5. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad} Bort med ovidkommande ord, ex "typ, som.."
6. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt.
Syfte - tänkande, skrivande
Tänka med pennan, idéer, forska, karakteristiska drag,
Mottagare
Dialogpartner} Lärare, elever
Språket
Genre
Tips!
Lusläs Dysthe
Utgångspunkter:
Språket växer fram o utvecklas i interaktion.
Skriftspråkets utveckling är en del av kunskapen
Skriftspråket ingår i vår kommunikativa kompetens.
Att skriva är ett sätt att tänka
Skrivspråket är ett sätt att tänka
Skrivspråket kräver text dvs läs och skriv och ett språk att kommunicera med.
Vi utvecklar vårt talspråk i samtal med andra. kan vi inte utveckla skriftspråket på samma sätt?
Målet:
Att kommunicera med andra för att utvecklas.
Utvecklingen är ett samspel mellan människor för att utvecklas. Se Lev Vigotskij
Min språkutveckling - Cirkeln
Centrum: Hemmet, förskola + barnomsorg
Skolan + fritidsverksamhet
Gymnasiet Politiska inlägg politiska tankar.
Hemmet} Talet, Genre skriva berättelser i grundskolan och texter i högskolan, Texttyper, Berättelser, Beskrivning-dagbok, Informera, Argumenterande, Utredning, PM, Rapport.
Skriva i hemmet, grundskolan, gymnasiet, högskolan, arbetslivet och samhällslivet.
Skrivprocessen - loggboken
-Att skriva är en viktig lärostrategi.
-Att skriva facktext är ett måste.
-Många studenter har problem med att skriva.
-Skrivandet är kulturellt betvingat
-Att skriva är att delta i ett samtal - För en dialog om din text.
-Du lär dig att skriva geom att läsa och skriva.
-Du lär dig att skriva genom att samarbeta med och få feedback från andra.
-Du måste bli medveten om dig själv som skribent.
Uppgift till 12/2
Dysthe s17
Fråge-exempel
Tycker du bäst om att skriva eller att tala om ett ämne?
Uppfattar du dig själv som..
Texttriangeln - Dysthe s38
Uppnervänd triangel (tankekarta för att ordna olika delar i skrivprocessen) indelad i 1-5 uppifrån.
Vänster sida: "Sammanfogning"
Höger sida: Global nivå (pil pekar ner, längst ner står "lokal nivå")
1.Skrivsituation (syfte, mottagare)
2. Innehåll / Stuktur
3. Meningar -enkla, tankar
4. Ordval -tankar
5. Rättskrivning. Använd av skiljetecken. Formalia i samband med referenser.
"där strukturen är utslagsgivande, kan 'struktur' och 'innehåll' byta plats."
1. Förhållningstexten ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande, dvs ifrågasätt allt.
2. Resultat oc slutsatser ska uttryckas försiktigt och ej starkare? än det finns fog för, dvs du ska veta inte tro.
3. Uppgift som ej kan antas vara allmänt bekanta ska strykas enligt vedertag. Konventioner} Referens att göra.
4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk samt präglas av precision och noggrannhet dvs skriv samma rubrik genom hela arbetet, håll samma röda tråd rätt igenom.
5. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad} Bort med ovidkommande ord, ex "typ, som.."
6. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt.
Syfte - tänkande, skrivande
Tänka med pennan, idéer, forska, karakteristiska drag,
Mottagare
Dialogpartner} Lärare, elever
Språket
Genre
Sunday, February 11, 2007
Semin 5 - Hemtentan
2007-02-09
VIKTIGT!
Text till semminarium 5 ska alla som går 140p utbildningen göra följande uppgifter:
1) Individuell intervju: anvisningar står i manualen under rubriken examinationsformer.
2) Observation i grupp: anvisningar står i manualen under rubriken seminarium 5. Se även den bifogade filen som innehåller särskilda anvisningar för övningen. Båda dessa uppgifter skall redovisas i grupp under seminariet.
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140 p.
Utbildningsvetenskap, Grundkurs.
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen, 5p. Vt07
Delkursansvarig: Hassan Sharif, 608 41 82, hassan.sharif@sh.se rum PD236.
Observationsövning: Mångfald i offentliga miljöer
Temat för uppgiften är: Att beskriva människor och händelser i en offentlig miljö.
Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. Utrustning som behövs: En liten anteckningsbok el dyl.
Tid för övningen: Cirka 3 timmar
1. Val av plats
Varje arbetsgrupp väljer ut en speciell plats som man väljer att beskriva. Denna plats ska vara väl avgränsad och den ska vara offentlig. Välj någon plats såsom:
Ett kafé
En perrong vid pendeltåget
Någon del, där många människor passerar
En butik (t ex Indiska, Handskmakarn, Duka)
Högskolans bibliotek
Åk fram och tillbaka en bit med någon buss
Mac Donalds
Eller liknande
Det finns mycket att välja på. Men ni ska inte vara fler än en arbetsgrupp på varje plats. (Torget har ju flera hörn, men det blir besvärligt med fler än 5 pers inne i en butik)
2. Metod
Om ni går in i en butik där personalen kan tänkas bli fundersam, så förklara för dem vad ni gör: Ni är lärarstudenter som tränar er på att beskriva människor och miljöer.
Arbeta individuellt under övningen. Gruppen väljer ut en bestämd miljö som ni bestämt er för att tillsammans försöka beskriva. Men välj sedan var sin plats att vara på. Gör alltså observationerna från samma plats under hela övningen. Växla mellan att observera och att anteckna. Det kan vara bra att indela observationen i 15 minuters pass. Först iakttar ni så mycket ni kan och sedan antecknar ni allt ni kommer ihåg. Om ni väljer att placera er i en affär, så kan ni ju stå och titta, men gå ut när ni ska anteckna det ni har sett. Det är förmodligen mindre störande för de närvarande också.
Att först iaktta koncentrerat och sedan notera är viktig träning för att utveckla både iakttagelseförmågan, sinnet för detaljer och minnet. När ni senare ska göra observationer i skolan, kommer ni att märka att det inte alltid är så lämpligt att sitta och skriva i anteckningsblock. Bättre att bara koncentrerat iaktta och försöka komma ihåg så mycket som möjligt och sedan gå undan (eller när man kommer hem) försöker notera allt ur minnet. Ju fler detaljer man minns, desto bättre.
3. Fokus för observationerna
Eftersom man inte kan iaktta allt på en gång är det bättre att fokusera olika saker vid varje observationspass. Dela upp observationen i de här olika delarna. Använd ungefär 15 minuter till att observera. Skriv sedan ner så mycket som möjligt av det ni kommer ihåg av era iakttagelser. Det är viktigt att ni ska försöka undvika att använda er kunskap om den här platsen just nu. Använd inte era förutfattade meningar – utan försök att använda era iakttagelser för att beskriva platsen. Tänk er att ni kommer från en främmande planet och ska försöka beskriva människornas liv på den här platsen.
A. Den fysiska miljön:
Hur ser det ut? Varför ser det ut så här?
Beskriv miljön så noggrant som möjligt!
Använd alla sinnen, inte bara synen. Vilka ljud hör man? Vilka dofter känner man? Kan man uppleva något med känselsinnet också här? Vad berättar miljön (Vem verkar platsen vara till för? Vem har skapat platsen? Verkar man ha haft några intentioner med att utforma platsen på just det här viset? Finns några synliga symboler i miljön? Varför ser det ut som det gör här?
B. Människorna som vistas här
Vilka är här? Varför är de här?
Kan man dela in de här människorna i olika kategorier (ålder, kön, yrke)? Finns det några människor här som själva bär tecken som visar deras kategoritillhörighet? Har människorna som vistas här olika funktioner på platsen?
C. Vilka aktiviteter försiggår på platsen?
Vad gör människorna på den här platsen? Beter sig alla likadant? Kan man urskilja grupper som beter sig olika? Vilka människor talar med varandra? Kan man lägga märke till om det finns några regler för hur man ska bete sig? Följer alla närvarande dessa regler? Är det någon som avviker? Hur reagerar i så fall omgivningen?
4. Sammanställning av observationerna
Växla som sagt mellan att bara iaktta och att anteckna. Gå som sagt undan och anteckna ut minnet. Arbetsgruppen träffas igen på onsdag morgon och jämför sina anteckningar och försöker sammanställa dem till en presentation av den här platsen för de övriga. Gör upp sinsemellan om vem som ska berätta vad.
5. Presentationer och diskussioner på seminariet
På seminariet gör ni era presentationer och diskuterar i seminariegruppen om era upplevelser av den här övningen i etnografisk metod. Tillsammans diskuterar vi i vilken mån det ni observerat kan förstås i termer av kultur, klass, genus och etnicitet.
Då-info :
Wednesday, February 07, 2007
Seminarium 5:
Etnografisk metod
Inför seminariet :
• Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp.
• Varje arbetsgrupp genomför en 45-60 minuters lång observation av en offentlig plats (inte högskolans diverse utrymmen så som biblioteket, restauranger och kafeterior, stenen på gården etc). Observationerna ska ske utifrån den etnografiska metoden som behandlas under Magnus Öhlanders föreläsningar (tisdag 13/2 kl 10-12 och 13-15). Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. (se nedan för anvisningar till observationen).
• Varje arbetsgrupp förbereder en sammanfattning av gruppmedlemmarnas enskilda intervjuer utifrån delkursens centrala begrepp.Under seminariet:Varje arbetsgrupp får sedan 20 minuter till förfogande på seminariet till att redovisa en sammanfattning av sina observationer och intervjuer och diskutera dem i dialog med litteraturen i den efterföljande diskussionen.
VIKTIGT!
Text till semminarium 5 ska alla som går 140p utbildningen göra följande uppgifter:
1) Individuell intervju: anvisningar står i manualen under rubriken examinationsformer.
2) Observation i grupp: anvisningar står i manualen under rubriken seminarium 5. Se även den bifogade filen som innehåller särskilda anvisningar för övningen. Båda dessa uppgifter skall redovisas i grupp under seminariet.
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140 p.
Utbildningsvetenskap, Grundkurs.
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen, 5p. Vt07
Delkursansvarig: Hassan Sharif, 608 41 82, hassan.sharif@sh.se rum PD236.
Observationsövning: Mångfald i offentliga miljöer
Temat för uppgiften är: Att beskriva människor och händelser i en offentlig miljö.
Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. Utrustning som behövs: En liten anteckningsbok el dyl.
Tid för övningen: Cirka 3 timmar
1. Val av plats
Varje arbetsgrupp väljer ut en speciell plats som man väljer att beskriva. Denna plats ska vara väl avgränsad och den ska vara offentlig. Välj någon plats såsom:
Ett kafé
En perrong vid pendeltåget
Någon del, där många människor passerar
En butik (t ex Indiska, Handskmakarn, Duka)
Högskolans bibliotek
Åk fram och tillbaka en bit med någon buss
Mac Donalds
Eller liknande
Det finns mycket att välja på. Men ni ska inte vara fler än en arbetsgrupp på varje plats. (Torget har ju flera hörn, men det blir besvärligt med fler än 5 pers inne i en butik)
2. Metod
Om ni går in i en butik där personalen kan tänkas bli fundersam, så förklara för dem vad ni gör: Ni är lärarstudenter som tränar er på att beskriva människor och miljöer.
Arbeta individuellt under övningen. Gruppen väljer ut en bestämd miljö som ni bestämt er för att tillsammans försöka beskriva. Men välj sedan var sin plats att vara på. Gör alltså observationerna från samma plats under hela övningen. Växla mellan att observera och att anteckna. Det kan vara bra att indela observationen i 15 minuters pass. Först iakttar ni så mycket ni kan och sedan antecknar ni allt ni kommer ihåg. Om ni väljer att placera er i en affär, så kan ni ju stå och titta, men gå ut när ni ska anteckna det ni har sett. Det är förmodligen mindre störande för de närvarande också.
Att först iaktta koncentrerat och sedan notera är viktig träning för att utveckla både iakttagelseförmågan, sinnet för detaljer och minnet. När ni senare ska göra observationer i skolan, kommer ni att märka att det inte alltid är så lämpligt att sitta och skriva i anteckningsblock. Bättre att bara koncentrerat iaktta och försöka komma ihåg så mycket som möjligt och sedan gå undan (eller när man kommer hem) försöker notera allt ur minnet. Ju fler detaljer man minns, desto bättre.
3. Fokus för observationerna
Eftersom man inte kan iaktta allt på en gång är det bättre att fokusera olika saker vid varje observationspass. Dela upp observationen i de här olika delarna. Använd ungefär 15 minuter till att observera. Skriv sedan ner så mycket som möjligt av det ni kommer ihåg av era iakttagelser. Det är viktigt att ni ska försöka undvika att använda er kunskap om den här platsen just nu. Använd inte era förutfattade meningar – utan försök att använda era iakttagelser för att beskriva platsen. Tänk er att ni kommer från en främmande planet och ska försöka beskriva människornas liv på den här platsen.
A. Den fysiska miljön:
Hur ser det ut? Varför ser det ut så här?
Beskriv miljön så noggrant som möjligt!
Använd alla sinnen, inte bara synen. Vilka ljud hör man? Vilka dofter känner man? Kan man uppleva något med känselsinnet också här? Vad berättar miljön (Vem verkar platsen vara till för? Vem har skapat platsen? Verkar man ha haft några intentioner med att utforma platsen på just det här viset? Finns några synliga symboler i miljön? Varför ser det ut som det gör här?
B. Människorna som vistas här
Vilka är här? Varför är de här?
Kan man dela in de här människorna i olika kategorier (ålder, kön, yrke)? Finns det några människor här som själva bär tecken som visar deras kategoritillhörighet? Har människorna som vistas här olika funktioner på platsen?
C. Vilka aktiviteter försiggår på platsen?
Vad gör människorna på den här platsen? Beter sig alla likadant? Kan man urskilja grupper som beter sig olika? Vilka människor talar med varandra? Kan man lägga märke till om det finns några regler för hur man ska bete sig? Följer alla närvarande dessa regler? Är det någon som avviker? Hur reagerar i så fall omgivningen?
4. Sammanställning av observationerna
Växla som sagt mellan att bara iaktta och att anteckna. Gå som sagt undan och anteckna ut minnet. Arbetsgruppen träffas igen på onsdag morgon och jämför sina anteckningar och försöker sammanställa dem till en presentation av den här platsen för de övriga. Gör upp sinsemellan om vem som ska berätta vad.
5. Presentationer och diskussioner på seminariet
På seminariet gör ni era presentationer och diskuterar i seminariegruppen om era upplevelser av den här övningen i etnografisk metod. Tillsammans diskuterar vi i vilken mån det ni observerat kan förstås i termer av kultur, klass, genus och etnicitet.
Då-info :
Wednesday, February 07, 2007
Seminarium 5:
Etnografisk metod
Inför seminariet :
• Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp.
• Varje arbetsgrupp genomför en 45-60 minuters lång observation av en offentlig plats (inte högskolans diverse utrymmen så som biblioteket, restauranger och kafeterior, stenen på gården etc). Observationerna ska ske utifrån den etnografiska metoden som behandlas under Magnus Öhlanders föreläsningar (tisdag 13/2 kl 10-12 och 13-15). Uppgiften syftar till att träna sig på att iaktta och observera och att också memorera, notera och återberätta sina iakttagelser för andra. (se nedan för anvisningar till observationen).
• Varje arbetsgrupp förbereder en sammanfattning av gruppmedlemmarnas enskilda intervjuer utifrån delkursens centrala begrepp.Under seminariet:Varje arbetsgrupp får sedan 20 minuter till förfogande på seminariet till att redovisa en sammanfattning av sina observationer och intervjuer och diskutera dem i dialog med litteraturen i den efterföljande diskussionen.
Saturday, February 10, 2007
BokAnalys Etnografi..
Etnografi i klassrummet - Birgitta Kullberg
Jobbig vuxentext/ rikssvenska. Upprepning av ord och meningar. Det känns frustrerande att behöva läsa samma innehåll om och om igen. Varför ska det behöva ta flera stycken eller sidor innan jag kommer till något nytt?
s 209-210
"..elever mycket väl kan använda för att explicitgöra (synliggöra) sina kunskaper och sitt lärande för att utveckla dessa."
"..stödja eleverna i att på ett konkret sätt få syn på utveckling av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling."
"..elever härigenom ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande."
"Lärarens uppgift blir då at ge respons på innehållet i vars och ens dagbok och att kommentarer lyfta det beskrivna lärandet.."
"..hjälpa lärande personer rikta sitt tänkande mot lärandeprocess, mot kognitiv och metakognitiv utveckling.."
s 210-211
1.1 "..behöver eleven lära sig såväl att sköta datorn, hantera olika program för datorn.."
1.2 "Dessutom lär eleverna sig att använda datorn och att hantera olika programvaror."
Jobbig vuxentext/ rikssvenska. Upprepning av ord och meningar. Det känns frustrerande att behöva läsa samma innehåll om och om igen. Varför ska det behöva ta flera stycken eller sidor innan jag kommer till något nytt?
s 209-210
"..elever mycket väl kan använda för att explicitgöra (synliggöra) sina kunskaper och sitt lärande för att utveckla dessa."
"..stödja eleverna i att på ett konkret sätt få syn på utveckling av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling."
"..elever härigenom ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande."
"Lärarens uppgift blir då at ge respons på innehållet i vars och ens dagbok och att kommentarer lyfta det beskrivna lärandet.."
"..hjälpa lärande personer rikta sitt tänkande mot lärandeprocess, mot kognitiv och metakognitiv utveckling.."
s 210-211
1.1 "..behöver eleven lära sig såväl att sköta datorn, hantera olika program för datorn.."
1.2 "Dessutom lär eleverna sig att använda datorn och att hantera olika programvaror."
Friday, February 09, 2007
Bok Etnografi i kl..
Etnografi i klassrummet - Birgitta Kullberg
91-44-03090-8
1 . INTRODUKTION
Ordet Etnografi
Etno, grekiska} folk el nation.
Grafi, grekiska? -grafh'ia betyder beskrivning ombildat till verbet grafein -skriva.
Etnografi = folkbeskrivningar
Etnografins ursprung i Antropologin
Antrôpos, grekiska = människa
Logia = lära
Antropologi = läran om människan
1.1 Antropologi filosofisk = teorier om människan
1.2 Antropologi biologisk = människan ur en biologisk synvinkel
Etnologi
Etno, grekiska = folk, nation
Etnologi = Läran om folk och nationer
Vetenskapen vill beskriva
- Människans fysiska och psykiska utveckling .
- Utvecklingen av folkslag och nationer.
- Förstå andra människors levnadssätt och lära
Etnografins utveckling
- Empirisk data
- Teoretiska funderingar
- Fånga människornas erfarenhet
Kännetecken för en bra etnografisk forskare:
1. Teorimedvetenhet
2. Metodmedvetenhet
3. Fantasi
Etnografens roll
-Deltagande i gruppens aktiviteter och projekt.
-Observerar och frågar.
-Systematisk noggrann observation: Att se bakom händelser och det som sägs.
Etnografisk terminologi
Etnografisk studie = fältstudie -setting: miljö som bjuder på olika situationer o sammanhang.
Etnografens 3 arbetsfaser
1. Introduktion - Etnografisk handledning
>>Lär termerna och beteckningarna på de etnografiska kännetecknena. Kunna innebörden.
>>Tänk igenom den Pedagogiska didaktiska forskningsprocessen. Forskaren inleder processen m ngt pers nyfiken på.
>>sedan formuleras forskningsfrågorna.
>>Skaffar sig ämneskunskap om fenomenet som är forskobjt.
>>Mer kött på benen: läs andras undersökningar, få en bkgr hjälper des:a studien o få en inled o använd.metod.
>> Empirisk data
>> Skilda texter. Bearbetning. Analys.
>> Res. Teoretiska sys.
Vetenskaplig rapport:
Sammanfattning (abstract)
Förord
Innehållsförteckning
Beskrivning av problemområdets teorier och ämnesinnehåll
Problemformulering
Beskrivning av metod
Empiri -genomförande
Analys
Res
Diskussion av res
2. Etnografins ursprung o hi:a utveckling
Föregångarna inom etnografin
Taylor Edward Brunett - Religionens uppkomst och utveckling, samt biologiska spår kasta ljus över tidigare kulturformer.
3. Den didaktiska etnografins rötter
- 1850-talet, Etnografin ung forskningsansats och forskningsmetod.
- hur kult:n transformerades genom skilda individer/gr
-etnograferna skr ej PM [av promemoria som betyder för minnet] PM - tankar svårigheter möljligheter
- metodiskt hjälpmedel innehållande terminologi och beskrivning av hur en antrop. studie m syfte att beskr främmande kult, skulle planeras, genomföras, analyseras rapporteras.
- process: lyssna iaktta delta (ngr mån). Tankesätt o handlande i männ naturliga miljö.
- "skapas" samlas in.
-direkt obs - deltar intervjun djupintervjun samtal. insaml ting dok [artefakter]
-kontinuerlig analys. Slutlig analys } fördjup.
Rapporten
-narrativ-berättande beskrivande analyserande tolkande
-1980-t Etnografi i sv klrum
-1950-t USA
4:3 Förberedelser för det etnografiska fältarbetet
- systematiska [vetenskaplia] etnografiska undersökning
4.1 Välj område
4.2 Meningsfulla inledfrågor för kvalitativ eller kvantitativa undersök -ej intervjufrågor (ringa in problemomr). Leda t frågor och problemformulering .
4.3 Formulera ngt utgångsproblem
4.4 Likheter & skillnader mellan forskarnas olika ansatser metoder metodologi.
4.5 Kvalitativ forsk.metod } Förståelse för männ i hennes naturliga miljö. Anv obs o intervju.
4.6 Kvantitativ forsk.metod } Pröva el. mäta något. Anv enkät.
4:7 Syfte - teoretiska formuleringar } Utveckla viktiga aspekter av teorigenerering+underlätta övergången fr deskriptiv-teoretisk nivå. Forma utgångsteorier. Hjälpmedlet Teoristrukturer styr d etnogr arb+visar vad du ska ant under studiens gång.
Poirot - s 55
4.8 Skr deskriptiva formuleringar } Beskrivande
[4:6] Etnografiskt fältarbete - planeringsfasen
- Tänköver reliabilitet o validitet.
- Kvalitativ forsk.ansats m kvalitativa metoder.
- Egenskap - induktiv} Öppenhet till hur Vi Upplever Förstår Uppfattar världen.
-Vad innebär etnografisk öppenhet? - forska männ m Teoretiska raster?
- Sammanräkna situationerna inneh svar.
* Etnografin blir inte kvantitativ metod pga kvantitativ data.
[4:7] Planeringsfasen:
471 Sök txter. Läs Tänk Skriv.
472 Skr ner Reflekterande tankar All bokfakta: Utgivningsår Utgivningsplats Förlag.. + sidnummer vid citering.
473 Följ din utgångspunkt.
474 LittSåll: Abstracs Innehållsförteckningar Summeringar
[5a] Deltagande observation s102
5:1 Direkt observation -Ant Lyssna Betrakta Aktivt
5:2 "Observera för att registrera en överblick m ett brett fokus."
5:3 Fokus på specifika situationer & händelser
5:4 Observera under korta min
5:5 Det som uppfattas som trivialt kan ha en betydelse senare
5:6 Beskr miljö & setting
5:7a Alert vid -Vad som sägs -Vad som görs -Vad pers/gr arbetar med - "Critical incidents"
5:7b Ind/gr reaktioner är utgångspunkten i observerandet o den/de som bestämmer.
EX - Barnen skulle lära sig skriftspråket
Fokus på AVVIKANDE händelser situationer av skriftspråklig karaktär. Relateras till undersök.problemet Formuleringar Tanke-underlag
[5b] Har jag verkligen observerat allt?
5:1 9-punkts-Observationslistan:
- Rum: Fy pl el platserna
- Aktör: Ind/gr
- Aktivitet: En uppsättning relaterade handlingar pers utför
- Objekt: Fy ting som föreligger
- Handling: Enstaka handlingar som pers utför
- Händelse: En uppsättning relaterade aktiviteter pers utför
- Tid: de flöjder som inträffar över tiden
- Mål: pers försöker uppnå
- Känsla: Upplevda & uttryckta känslor
[6:10] Etnografiska intervjuer - Djupintervju
- Neutral plats
- (DAT-)Bansspelare
- Öppna frågor
- Följ den intervjuade
- Transkribera skr ut
[7:11] Om kultur
- Din syn- och tankesätt.
- Din Uppfatt Kultur Miljö Setting
- Din bekanskap med fältet -reflektera o distansera fr problemomr
[8:12] Etnografisk empiri och dokumentation -Tänk på
- Relatera undersök.gr/ind med inled.frågorna
- Lokalisation av studien
[8:13] Etnografisk empiri och dokumentation -Fältnotiser
- Ant.block el post-its
- Skr täta beskriv med utgångspunkter
- Skr Narrativt Beskrivande Analyserande Tolkande texter
- Skr i Loggbok Dagbok
- Få in medodiska rutiner
[9:15] Det Etnografisk Analysarbetet
- Sära på vad du tänker om det du ser - det du verkligen ser
- Det du tänker på när du läser dina fältnotiser - Det du tänker om dina fältnotiser är analyser o tolk
- Analys o tolk är sammanflätade element
- Koda selektvt öppet i analystexten
- Läs: beskriv om olika etnografiska studier
- Ha dina teoretiska frågeformuleringar i fokus vid textanalysen
- Variera observeringsStrategier & "Skapa" data
- Varva AnalysTxt m Formella & Informella intervjuer + olika dok
- Slutlig analys: Hitta tankeStrukturer i inneh i alla dina etnografiska txt.
[10:16] Att rapportera
- RapporteringsForm: Fallbeskrivning
- TextFormen ska vara Narrativ Beskrivande Analyserande Tolkande
- Skrivandet ska ge läsaren info
- Skr Sys + Noggrant + Enkelt
- Strukturera rapport -Kreativ -Se etnografiska rapporter
- Dispositionen -vanligt vetenskapligt arbete:
- Kapitlen: Inledning & Bakgrund Beskrivning av problemomr Problem Metod Resultat Diskussion Bibliografi Bilagor. Etnografiska rapporter inled m Abstact & Förord, avsluta med didaktiska [undervisande] implikationer (innebörd).
[10:17] Att rapportera - Helheten
1. Entografen börjar intressera sig för ett omr
2. Formulerar inled.frågor
3. Söker & läser texter under hela undersökningen
4. Tänkt igenom d teoretiska inneh o lagt upp studien
5. Etnografen tränar i entografiska perspektiv+olika teknikerna o rollerna.
Kap 10 - Att rapportera
Hur jag kan rapportera etnografiska arbeten som skiljer sig från en etnografisk text som är berättande beskrivande analyserande och tolkande.
Rapporten ska struktureras om till en presentation och till en läsgrupp som ska förstå innehållet som består av en dagboksdel, en fortlöpandedel och en slutlig analysdel.
Organisera etnografiska texter
Omplaceringar av textavsnitt. Det finns ingen linjär berättelse i ett etnografiskt arbete. Dela upp texten i kapitel, tema, ämnen, argument osv.
Forskaren ger en beskrivande redogörelse och låter en del av undersökningsdeltagaren tala för sig själva, realistberättelse.
Olika berättelser
Realistberättelser - Direkt och sakligt proträtt av en studerad kultur.
Bekännelseberättelse -Fältarbeten i fokus än den kultur som studerats.
Impressionistiska berättelser - Personliga redogörelser från fältarbetet uttryckta i dramatiserande form.
Etnografisk handledning
Hur etnografiska arbeten kan rapporteras.
Kap 11 - Etnografi i undervisning o undervisningsbaserat lärande
Samtidigt som läraren vill att eleven ska förstå individ- och grupprelationer och ha förståelse för omtanke och självtro, måste läraren själv bli medveten om elevernas förståelse (behov, intressen, tidigare kunskap, arbetssätt, arbetskapacitet och arbetsstilar) för att kunna använda det som redskap i sin undervisning.
Läraren som forskaren
Läraren ersätter forskaren p.g.a. hans expertis när det gäller förhållanden i klassrummet, det skulle kunna leda till ett partnerskap mellan läraren och forskaren.
Läraren som vetenskapsmannen
En lärare har sin utgångspunkt i praktiken där handlandet har stort utrymme och kan ses som det primära arbetsredskapet. En forskares utgångspunkt ligger i teorin där tänkandet är det främsta arbetsredskapet.
Vad är det som en lärare kan, men inte alla andra
1. Hjälpa någon annan att lära sig, innebära en medfödd talang.
2. Den som vill lära ut skaffar sig specifik kompetens.
Tacit knowledge = Kan både betyda
1. Tyst dold kunskap = Kunskapen sprids, men på ett dolt sätt.
2. "underförstådd kunskap" = Oartikulerad kunskap, d.v.s. inte är synliggjord, vetandes eller ovetandes eller att man inte fått hjälp att synliggöra den.
En lärares tacit knowledge kan "botas" med självreflektion, d.v.s. att kunna se sig själv i varför man handlar som man gör.
Ett etnografiskt förhållningssätt i undervisningen
De lärare som har ett etnografiskt förhållningssätt i sin undervisning är teoretiskt väl förberedda för den mångfaldiga kulturen.
Förberedelserna består i att lärarna
- förstår teorier om lärande och utveckling.
- har kunskaper i det specifika ämnet.
- har passande arbetssätt och metoder i just det ämnet de undervisar i.
- har bra kunskaper av allmändidaktiskt karaktär av gemensamma lärandekulturen, arbetssätt och metoder som är generella och inte knutna till ett specifikt ämne.
Fokuseringen ligger på hur vi människor lär samt relationen mellan elevers sätt att lära och lärarens sätt att undervisa.
Var och en elev reflekterar över sin arbetsstil och kunskapsläge som blir till lärarens verktyg som han/hon använder sig av i sin undervisning plus förberedelser av kunskap om teori, metoder, ämnesfakta och arbetssätt för att kunna stödja varje enskild elev i hans eller hennes individuella lärande.
Att förändra tänkandet
Undervisning/Självreflektion
Distans – Göra en självreflektion över läget mellan undervisningen och sig själv som lärare.
Dagbok – Läraren skriver ner sin självreflektion och händelser i klassrummet.
Diskussion – Samtal mellan arbetskollegor. Ge varandra idéer och lösningar.
Didaktiska implikationer = avslutningen i varje forskningsarbete.
Pedagogik och vetenskap går hand i hand.
Lärares utgångspunkt är praktik.
Forskarens utgångspunkt är teori.
Forskare lär av lärare om lärarnas undervisning för att genom föra forskning.
Lärare lär av forskares undersökningar för att omsätta forskningsresultat till tillämpningar i undervisningen.
Vetenskapliggörandet av lärarutbildningarna
Man strävar efter att lärare lär sig använda en forskares arbetssätt och arbetsredskap för att kunna utveckla undervisningssystem. Dagens lärarstudenter avslutar sin utbildning genom ett arbete där studenten, med ett undersökande förhållningssätt, fördjupar sig i något problem.
Tanke-ändring kräver tid, att använda tänkandet som arbetsredskap innebär att "uppfinna nya tankar".
En lärares berättelse
En lärare upptäckte efter en kurs i etnografi att lärandet inte innehåller konstant säkerhet och att det ofta är de osäkra perioderna som är de mest utvecklande. Han funderade inte så mycket över arbetssätt och metoder utan mer på kunskapsutveckling.
Dokumentationsrutiner i elevernas läranderum
Tanken är att eleverna ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande. Det syns bäst på skärmen efter att de spelat in sig själva på band (rörlig bild och eller ljud) och diskussioner i sina individuella arbeten för att synliggöra sina kunskaper och sitt lärande. På det viset kan de följa sin lärarubildning med ett konkret synsätt på utvecklingen av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling.
Under en 7 veckors period, 3 dagar/vecka fick eleverna svara på 4 frågor i sin dagbok.
1. Vad har jag lärt mig idag som jag inte kunde förut?
2. Hur lärde jag mig det?
3. Vad har jag idag upplevt vara positivt?
4. Vad har jag idag upplevt vara negativt?
Elevernas tankefundering kring veckans händelser samt respons och vägledning från läraren skulle öppna upp elevernas tankegång att tänka på innebörden i det de lärt sig och inte bara att de lärt sig något nytt.
Efter 7 veckor tyckte eleverna:
"Det är roligt att kunna."
"Man blir engagerad."
"Man motiverar sig själv."
"Jag började leta efter det positiva."
Elevmappar
Innehåller dokumenterade resultat av elevernas arbeten och intressen i och utanför skolan.
Mappen kan användas som underlag vid samtal med elever och föräldrar samt se den enskilda elevens kunskapsutveckling.
Digital dokumentation och datorn som sökredskap
Eleven ska kunna:
- använda datorn som sökkälla.
-hantera olika datorprogram (power-point, excel, internet explorer).
-tolka olika tecken- och bokstavssymboler.
- kommunicera med lärare och elever via nätet på olika sätt: e-post, distanskurser, konferensplatser, blogg o.s.v.
Datorn används även vid överföring av digital information från digital filmkamera till cd-skiva, samt används vid olika presentationer t ex föreläsningar och konferenser.
Att skriftligen samtala för att lära
Att skriva dagbok är ett sätt att lära sig skriva för att lära och att skriftligen samtala för att lära. Varje skrivet arbete som en elev lämnar in ska lämnas tillbaka med individuella kommentarer som leder eleven i rätt tankeriktning/tankemöjligheter.
Profilbeskrivning
I en profilbeskrivning finns ett fotografi av eleven samt elevens anteckningar om sina förväntningar på sig själv, på lärarna, kursen, kursledarna och utbildningen. På det här viset lär eleverna och läraren lära känna varandra samt att profilbeskrivningen kan användas som underlag till planeringar.
Studieplanering
Elev - Ett sätt att planera sitt skolarbete är att skriva sin egen studieplanering. Detta används i den metakognitiva träningen, d.v.s. synliggöra den egna kunskapsutvecklingen. Du skriver själv in vad du behöver lära dig, ditt arbetssätt samt den tid du tror varje delmoment kommer att ta.Lärare - Antecknar i efter datum ordning som t ex elevers frånvaro, schemaändringar osv.
Dokumentation av läsning av litteratur
Gör snabba anteckningar när du läser litteratur.
Flödesskrivning
Skriv ner vad du gjort eller läst och dina funderingar utan att behöva bry dig om formalia, d.v.s. stavningen, meningsuppbyggandet osv.
Fältnotiser
Som elev skriver du ner dina egna fältnotiser när du är ute på studiebesök. Den pedagogiska biten finns även i näringslivet och inom flera samhällsinstitutioner och inte bara i utbildningen. Lärarna bör också anteckna tankar i relation till vad som händer i t ex klassrummet: det som barnen lär, deras uppfattningar och tankar, för att sedan samanställa det till en dagbok som senare blir grunden för en lärares planering. Textens karaktär ska vara berättande, beskrivande, analyserande och tolkande.
Kurs- och/eller temaanalyser
Anteckna kontinuerligt vad du observerar under kurser och temaperioder. Det kan vara positivt negativt, vad du saknar, lärt dig samt förslag som kan förbättra innehåll och genomförandet i kursen. Dessa anteckningar kan sen användas till kursutvärderingen.
Regelbundna diskussioner om anteckningarna diskuteras mellan lärare och de studerande.
Olika människors uppfattningar
Eleven gör en empiriskt undersökning på diverse ställen och intervjuar personers uppfattningar som kan bilda underlag för förståelsen av mångfalden i människors tänkande och även i att vi alla förstår skilda fenomen på kvalitativt skilda sätt.
Formulera problem –ur en lärares synvinkel
Som lärare ska man fundera över vilka undervisningsproblem som finns, varför de finns, varför blev det som det blev? Mitt syfte var ju annorlunda. Vad gick snett vad blev bra?. Varför klarar inte den eleven detta? osv. Du kommer att få en djupare förståelse efter att du skrivit ner frågorna och funderat kring dem ett tag. Gör inte en stor undersökning av detta. Använd frågorna som underlag till samtal, intervjuer och i etnografiska studier.
Att träffa elever och att ställa frågor
Ett bra uppvärmingssätt att bryta isen mellan intervjuaren och den tilfrågade är att föra ett vanligt samtal innan intervjufrågorna.
Etnografilärare ställer frågor där de inte får endast ett ja eller nej till svar:
- Jag har lagt märke till att .. Vad säger du om et?
- Har du tänkt på att.. ?
- Jag ser att du gör så i ditt arbete. Berätta för mig varför.
- Jag upplevde igår att.. Kan du hjälpa mig att reda ut det?
- Hur ser du på detta?
- Berätta vad du tycker om!
Med hjälp av sådana här frågor styr man intervjun åt det håll intervjuaren vill veta mer om. Ibland kan det t.o.m. vara bättre att uppmana någon att berätta det man vill veta om, t ex.
"-Berätta för mig.." än att fråga: "Kan/vill du berätta..".
Frågor till elever som börjar första året i grundskolan eller vid en kursstart:
Fråga 1:
"-Berätta vad du funderade på innan du började skolan/ kursen."
Kommentar 1:
Eleven kommer att berätta om hans/hennes föreställningar, oftast stämmer dessa inte med verkligheten, men för en dialog om vilka föreställningar eleven har.
Fråga 2:
Berätta hur du kände dig och vad du tänkte på före skol/kursstarten!
Kommentar 2:
Du får veta vilka rädslor eleven haft och har.
Fråga 3:
-Vad tror du att man får/ska göra? Berätta!
Kommentar 3:
Du får veta elevens uppfattningar om de regler de tror gäller.
Fråga 4
Vad tycker du att en lärare/kursledare ska göra och vara? Beskriv! Kommentar 4: Den tillfrågade avslöjar sin syn på lärare och kunskap.
Fråga 5
Vad är att lära? Har du funderat på det? När lär du dig saker ochvad lär du dig? Kommentar 5:Detta är en svår fråga för 7-åringarna, men du kan få det svar du är ute efter vid en stunds samtal med barnet.
Fråga 6
Vad skulle du säga skrivning/läsning/matte är?
Kommentar 6:
Barn uppfattar att de går i skolan får de lära sig skriva, läsa och räkna, men efter en diskussion med barnen tillsammans börjar ni reflektera över studiernas varierande innehåll.När lärarna träffar på sina elever under annan skoltid än lektionstiden kan det vara bra och ställa frågorna om elevens kunskapsutveckling. Här är några exempel:
-Tänker du annorlunda om något idag jämfört med senast då vi träffades?
- Hur ser du på detta idag?
- Hur såg du på det då?
- Vad anser du att du har förändrat vad gäller..?
Lärare måste då och då fråga sig själva för att få en kunskapsutvecklig i udnervisnignssammanhang:
-Varför gjorde jag så?
-Vad var det jag såg, hörde, uppfattade?
-Varför gjorde hon/han så?
-Hur gör hon/han?
Att skapa en miljö
Att skapa en gemensam miljö i läranderummet med utgångspunkt i verksamheten innebär att elevernas starka sidor förstärks. Eleverna förstår sina starka och svaga sidor i sin personlighet.
Några frågor till eleverna som kan bidra till att skapa en trivsam gemensam miljö:
- Vad kan var och en bidra med?
- Hur ska vi vara mot varandra?
- Hur ska vi inreda?
91-44-03090-8
1 . INTRODUKTION
Ordet Etnografi
Etno, grekiska} folk el nation.
Grafi, grekiska? -grafh'ia betyder beskrivning ombildat till verbet grafein -skriva.
Etnografi = folkbeskrivningar
Etnografins ursprung i Antropologin
Antrôpos, grekiska = människa
Logia = lära
Antropologi = läran om människan
1.1 Antropologi filosofisk = teorier om människan
1.2 Antropologi biologisk = människan ur en biologisk synvinkel
Etnologi
Etno, grekiska = folk, nation
Etnologi = Läran om folk och nationer
Vetenskapen vill beskriva
- Människans fysiska och psykiska utveckling .
- Utvecklingen av folkslag och nationer.
- Förstå andra människors levnadssätt och lära
Etnografins utveckling
- Empirisk data
- Teoretiska funderingar
- Fånga människornas erfarenhet
Kännetecken för en bra etnografisk forskare:
1. Teorimedvetenhet
2. Metodmedvetenhet
3. Fantasi
Etnografens roll
-Deltagande i gruppens aktiviteter och projekt.
-Observerar och frågar.
-Systematisk noggrann observation: Att se bakom händelser och det som sägs.
Etnografisk terminologi
Etnografisk studie = fältstudie -setting: miljö som bjuder på olika situationer o sammanhang.
Etnografens 3 arbetsfaser
1. Introduktion - Etnografisk handledning
>>Lär termerna och beteckningarna på de etnografiska kännetecknena. Kunna innebörden.
>>Tänk igenom den Pedagogiska didaktiska forskningsprocessen. Forskaren inleder processen m ngt pers nyfiken på.
>>sedan formuleras forskningsfrågorna.
>>Skaffar sig ämneskunskap om fenomenet som är forskobjt.
>>Mer kött på benen: läs andras undersökningar, få en bkgr hjälper des:a studien o få en inled o använd.metod.
>> Empirisk data
>> Skilda texter. Bearbetning. Analys.
>> Res. Teoretiska sys.
Vetenskaplig rapport:
Sammanfattning (abstract)
Förord
Innehållsförteckning
Beskrivning av problemområdets teorier och ämnesinnehåll
Problemformulering
Beskrivning av metod
Empiri -genomförande
Analys
Res
Diskussion av res
2. Etnografins ursprung o hi:a utveckling
Föregångarna inom etnografin
Taylor Edward Brunett - Religionens uppkomst och utveckling, samt biologiska spår kasta ljus över tidigare kulturformer.
3. Den didaktiska etnografins rötter
- 1850-talet, Etnografin ung forskningsansats och forskningsmetod.
- hur kult:n transformerades genom skilda individer/gr
-etnograferna skr ej PM [av promemoria som betyder för minnet] PM - tankar svårigheter möljligheter
- metodiskt hjälpmedel innehållande terminologi och beskrivning av hur en antrop. studie m syfte att beskr främmande kult, skulle planeras, genomföras, analyseras rapporteras.
- process: lyssna iaktta delta (ngr mån). Tankesätt o handlande i männ naturliga miljö.
- "skapas" samlas in.
-direkt obs - deltar intervjun djupintervjun samtal. insaml ting dok [artefakter]
-kontinuerlig analys. Slutlig analys } fördjup.
Rapporten
-narrativ-berättande beskrivande analyserande tolkande
-1980-t Etnografi i sv klrum
-1950-t USA
4:3 Förberedelser för det etnografiska fältarbetet
- systematiska [vetenskaplia] etnografiska undersökning
4.1 Välj område
4.2 Meningsfulla inledfrågor för kvalitativ eller kvantitativa undersök -ej intervjufrågor (ringa in problemomr). Leda t frågor och problemformulering .
4.3 Formulera ngt utgångsproblem
4.4 Likheter & skillnader mellan forskarnas olika ansatser metoder metodologi.
4.5 Kvalitativ forsk.metod } Förståelse för männ i hennes naturliga miljö. Anv obs o intervju.
4.6 Kvantitativ forsk.metod } Pröva el. mäta något. Anv enkät.
4:7 Syfte - teoretiska formuleringar } Utveckla viktiga aspekter av teorigenerering+underlätta övergången fr deskriptiv-teoretisk nivå. Forma utgångsteorier. Hjälpmedlet Teoristrukturer styr d etnogr arb+visar vad du ska ant under studiens gång.
Poirot - s 55
4.8 Skr deskriptiva formuleringar } Beskrivande
[4:6] Etnografiskt fältarbete - planeringsfasen
- Tänköver reliabilitet o validitet.
- Kvalitativ forsk.ansats m kvalitativa metoder.
- Egenskap - induktiv} Öppenhet till hur Vi Upplever Förstår Uppfattar världen.
-Vad innebär etnografisk öppenhet? - forska männ m Teoretiska raster?
- Sammanräkna situationerna inneh svar.
* Etnografin blir inte kvantitativ metod pga kvantitativ data.
[4:7] Planeringsfasen:
471 Sök txter. Läs Tänk Skriv.
472 Skr ner Reflekterande tankar All bokfakta: Utgivningsår Utgivningsplats Förlag.. + sidnummer vid citering.
473 Följ din utgångspunkt.
474 LittSåll: Abstracs Innehållsförteckningar Summeringar
[5a] Deltagande observation s102
5:1 Direkt observation -Ant Lyssna Betrakta Aktivt
5:2 "Observera för att registrera en överblick m ett brett fokus."
5:3 Fokus på specifika situationer & händelser
5:4 Observera under korta min
5:5 Det som uppfattas som trivialt kan ha en betydelse senare
5:6 Beskr miljö & setting
5:7a Alert vid -Vad som sägs -Vad som görs -Vad pers/gr arbetar med - "Critical incidents"
5:7b Ind/gr reaktioner är utgångspunkten i observerandet o den/de som bestämmer.
EX - Barnen skulle lära sig skriftspråket
Fokus på AVVIKANDE händelser situationer av skriftspråklig karaktär. Relateras till undersök.problemet Formuleringar Tanke-underlag
[5b] Har jag verkligen observerat allt?
5:1 9-punkts-Observationslistan:
- Rum: Fy pl el platserna
- Aktör: Ind/gr
- Aktivitet: En uppsättning relaterade handlingar pers utför
- Objekt: Fy ting som föreligger
- Handling: Enstaka handlingar som pers utför
- Händelse: En uppsättning relaterade aktiviteter pers utför
- Tid: de flöjder som inträffar över tiden
- Mål: pers försöker uppnå
- Känsla: Upplevda & uttryckta känslor
[6:10] Etnografiska intervjuer - Djupintervju
- Neutral plats
- (DAT-)Bansspelare
- Öppna frågor
- Följ den intervjuade
- Transkribera skr ut
[7:11] Om kultur
- Din syn- och tankesätt.
- Din Uppfatt Kultur Miljö Setting
- Din bekanskap med fältet -reflektera o distansera fr problemomr
[8:12] Etnografisk empiri och dokumentation -Tänk på
- Relatera undersök.gr/ind med inled.frågorna
- Lokalisation av studien
[8:13] Etnografisk empiri och dokumentation -Fältnotiser
- Ant.block el post-its
- Skr täta beskriv med utgångspunkter
- Skr Narrativt Beskrivande Analyserande Tolkande texter
- Skr i Loggbok Dagbok
- Få in medodiska rutiner
[9:15] Det Etnografisk Analysarbetet
- Sära på vad du tänker om det du ser - det du verkligen ser
- Det du tänker på när du läser dina fältnotiser - Det du tänker om dina fältnotiser är analyser o tolk
- Analys o tolk är sammanflätade element
- Koda selektvt öppet i analystexten
- Läs: beskriv om olika etnografiska studier
- Ha dina teoretiska frågeformuleringar i fokus vid textanalysen
- Variera observeringsStrategier & "Skapa" data
- Varva AnalysTxt m Formella & Informella intervjuer + olika dok
- Slutlig analys: Hitta tankeStrukturer i inneh i alla dina etnografiska txt.
[10:16] Att rapportera
- RapporteringsForm: Fallbeskrivning
- TextFormen ska vara Narrativ Beskrivande Analyserande Tolkande
- Skrivandet ska ge läsaren info
- Skr Sys + Noggrant + Enkelt
- Strukturera rapport -Kreativ -Se etnografiska rapporter
- Dispositionen -vanligt vetenskapligt arbete:
- Kapitlen: Inledning & Bakgrund Beskrivning av problemomr Problem Metod Resultat Diskussion Bibliografi Bilagor. Etnografiska rapporter inled m Abstact & Förord, avsluta med didaktiska [undervisande] implikationer (innebörd).
[10:17] Att rapportera - Helheten
1. Entografen börjar intressera sig för ett omr
2. Formulerar inled.frågor
3. Söker & läser texter under hela undersökningen
4. Tänkt igenom d teoretiska inneh o lagt upp studien
5. Etnografen tränar i entografiska perspektiv+olika teknikerna o rollerna.
Kap 10 - Att rapportera
Hur jag kan rapportera etnografiska arbeten som skiljer sig från en etnografisk text som är berättande beskrivande analyserande och tolkande.
Rapporten ska struktureras om till en presentation och till en läsgrupp som ska förstå innehållet som består av en dagboksdel, en fortlöpandedel och en slutlig analysdel.
Organisera etnografiska texter
Omplaceringar av textavsnitt. Det finns ingen linjär berättelse i ett etnografiskt arbete. Dela upp texten i kapitel, tema, ämnen, argument osv.
Forskaren ger en beskrivande redogörelse och låter en del av undersökningsdeltagaren tala för sig själva, realistberättelse.
Olika berättelser
Realistberättelser - Direkt och sakligt proträtt av en studerad kultur.
Bekännelseberättelse -Fältarbeten i fokus än den kultur som studerats.
Impressionistiska berättelser - Personliga redogörelser från fältarbetet uttryckta i dramatiserande form.
Etnografisk handledning
Hur etnografiska arbeten kan rapporteras.
Kap 11 - Etnografi i undervisning o undervisningsbaserat lärande
Samtidigt som läraren vill att eleven ska förstå individ- och grupprelationer och ha förståelse för omtanke och självtro, måste läraren själv bli medveten om elevernas förståelse (behov, intressen, tidigare kunskap, arbetssätt, arbetskapacitet och arbetsstilar) för att kunna använda det som redskap i sin undervisning.
Läraren som forskaren
Läraren ersätter forskaren p.g.a. hans expertis när det gäller förhållanden i klassrummet, det skulle kunna leda till ett partnerskap mellan läraren och forskaren.
Läraren som vetenskapsmannen
En lärare har sin utgångspunkt i praktiken där handlandet har stort utrymme och kan ses som det primära arbetsredskapet. En forskares utgångspunkt ligger i teorin där tänkandet är det främsta arbetsredskapet.
Vad är det som en lärare kan, men inte alla andra
1. Hjälpa någon annan att lära sig, innebära en medfödd talang.
2. Den som vill lära ut skaffar sig specifik kompetens.
Tacit knowledge = Kan både betyda
1. Tyst dold kunskap = Kunskapen sprids, men på ett dolt sätt.
2. "underförstådd kunskap" = Oartikulerad kunskap, d.v.s. inte är synliggjord, vetandes eller ovetandes eller att man inte fått hjälp att synliggöra den.
En lärares tacit knowledge kan "botas" med självreflektion, d.v.s. att kunna se sig själv i varför man handlar som man gör.
Ett etnografiskt förhållningssätt i undervisningen
De lärare som har ett etnografiskt förhållningssätt i sin undervisning är teoretiskt väl förberedda för den mångfaldiga kulturen.
Förberedelserna består i att lärarna
- förstår teorier om lärande och utveckling.
- har kunskaper i det specifika ämnet.
- har passande arbetssätt och metoder i just det ämnet de undervisar i.
- har bra kunskaper av allmändidaktiskt karaktär av gemensamma lärandekulturen, arbetssätt och metoder som är generella och inte knutna till ett specifikt ämne.
Fokuseringen ligger på hur vi människor lär samt relationen mellan elevers sätt att lära och lärarens sätt att undervisa.
Var och en elev reflekterar över sin arbetsstil och kunskapsläge som blir till lärarens verktyg som han/hon använder sig av i sin undervisning plus förberedelser av kunskap om teori, metoder, ämnesfakta och arbetssätt för att kunna stödja varje enskild elev i hans eller hennes individuella lärande.
Att förändra tänkandet
Undervisning/Självreflektion
Distans – Göra en självreflektion över läget mellan undervisningen och sig själv som lärare.
Dagbok – Läraren skriver ner sin självreflektion och händelser i klassrummet.
Diskussion – Samtal mellan arbetskollegor. Ge varandra idéer och lösningar.
Didaktiska implikationer = avslutningen i varje forskningsarbete.
Pedagogik och vetenskap går hand i hand.
Lärares utgångspunkt är praktik.
Forskarens utgångspunkt är teori.
Forskare lär av lärare om lärarnas undervisning för att genom föra forskning.
Lärare lär av forskares undersökningar för att omsätta forskningsresultat till tillämpningar i undervisningen.
Vetenskapliggörandet av lärarutbildningarna
Man strävar efter att lärare lär sig använda en forskares arbetssätt och arbetsredskap för att kunna utveckla undervisningssystem. Dagens lärarstudenter avslutar sin utbildning genom ett arbete där studenten, med ett undersökande förhållningssätt, fördjupar sig i något problem.
Tanke-ändring kräver tid, att använda tänkandet som arbetsredskap innebär att "uppfinna nya tankar".
En lärares berättelse
En lärare upptäckte efter en kurs i etnografi att lärandet inte innehåller konstant säkerhet och att det ofta är de osäkra perioderna som är de mest utvecklande. Han funderade inte så mycket över arbetssätt och metoder utan mer på kunskapsutveckling.
Dokumentationsrutiner i elevernas läranderum
Tanken är att eleverna ska ledas till att bli medvetna om sitt lärande. Det syns bäst på skärmen efter att de spelat in sig själva på band (rörlig bild och eller ljud) och diskussioner i sina individuella arbeten för att synliggöra sina kunskaper och sitt lärande. På det viset kan de följa sin lärarubildning med ett konkret synsätt på utvecklingen av sitt lärande, samt sin kognitiva och metakognitiva utveckling.
Under en 7 veckors period, 3 dagar/vecka fick eleverna svara på 4 frågor i sin dagbok.
1. Vad har jag lärt mig idag som jag inte kunde förut?
2. Hur lärde jag mig det?
3. Vad har jag idag upplevt vara positivt?
4. Vad har jag idag upplevt vara negativt?
Elevernas tankefundering kring veckans händelser samt respons och vägledning från läraren skulle öppna upp elevernas tankegång att tänka på innebörden i det de lärt sig och inte bara att de lärt sig något nytt.
Efter 7 veckor tyckte eleverna:
"Det är roligt att kunna."
"Man blir engagerad."
"Man motiverar sig själv."
"Jag började leta efter det positiva."
Elevmappar
Innehåller dokumenterade resultat av elevernas arbeten och intressen i och utanför skolan.
Mappen kan användas som underlag vid samtal med elever och föräldrar samt se den enskilda elevens kunskapsutveckling.
Digital dokumentation och datorn som sökredskap
Eleven ska kunna:
- använda datorn som sökkälla.
-hantera olika datorprogram (power-point, excel, internet explorer).
-tolka olika tecken- och bokstavssymboler.
- kommunicera med lärare och elever via nätet på olika sätt: e-post, distanskurser, konferensplatser, blogg o.s.v.
Datorn används även vid överföring av digital information från digital filmkamera till cd-skiva, samt används vid olika presentationer t ex föreläsningar och konferenser.
Att skriftligen samtala för att lära
Att skriva dagbok är ett sätt att lära sig skriva för att lära och att skriftligen samtala för att lära. Varje skrivet arbete som en elev lämnar in ska lämnas tillbaka med individuella kommentarer som leder eleven i rätt tankeriktning/tankemöjligheter.
Profilbeskrivning
I en profilbeskrivning finns ett fotografi av eleven samt elevens anteckningar om sina förväntningar på sig själv, på lärarna, kursen, kursledarna och utbildningen. På det här viset lär eleverna och läraren lära känna varandra samt att profilbeskrivningen kan användas som underlag till planeringar.
Studieplanering
Elev - Ett sätt att planera sitt skolarbete är att skriva sin egen studieplanering. Detta används i den metakognitiva träningen, d.v.s. synliggöra den egna kunskapsutvecklingen. Du skriver själv in vad du behöver lära dig, ditt arbetssätt samt den tid du tror varje delmoment kommer att ta.Lärare - Antecknar i efter datum ordning som t ex elevers frånvaro, schemaändringar osv.
Dokumentation av läsning av litteratur
Gör snabba anteckningar när du läser litteratur.
Flödesskrivning
Skriv ner vad du gjort eller läst och dina funderingar utan att behöva bry dig om formalia, d.v.s. stavningen, meningsuppbyggandet osv.
Fältnotiser
Som elev skriver du ner dina egna fältnotiser när du är ute på studiebesök. Den pedagogiska biten finns även i näringslivet och inom flera samhällsinstitutioner och inte bara i utbildningen. Lärarna bör också anteckna tankar i relation till vad som händer i t ex klassrummet: det som barnen lär, deras uppfattningar och tankar, för att sedan samanställa det till en dagbok som senare blir grunden för en lärares planering. Textens karaktär ska vara berättande, beskrivande, analyserande och tolkande.
Kurs- och/eller temaanalyser
Anteckna kontinuerligt vad du observerar under kurser och temaperioder. Det kan vara positivt negativt, vad du saknar, lärt dig samt förslag som kan förbättra innehåll och genomförandet i kursen. Dessa anteckningar kan sen användas till kursutvärderingen.
Regelbundna diskussioner om anteckningarna diskuteras mellan lärare och de studerande.
Olika människors uppfattningar
Eleven gör en empiriskt undersökning på diverse ställen och intervjuar personers uppfattningar som kan bilda underlag för förståelsen av mångfalden i människors tänkande och även i att vi alla förstår skilda fenomen på kvalitativt skilda sätt.
Formulera problem –ur en lärares synvinkel
Som lärare ska man fundera över vilka undervisningsproblem som finns, varför de finns, varför blev det som det blev? Mitt syfte var ju annorlunda. Vad gick snett vad blev bra?. Varför klarar inte den eleven detta? osv. Du kommer att få en djupare förståelse efter att du skrivit ner frågorna och funderat kring dem ett tag. Gör inte en stor undersökning av detta. Använd frågorna som underlag till samtal, intervjuer och i etnografiska studier.
Att träffa elever och att ställa frågor
Ett bra uppvärmingssätt att bryta isen mellan intervjuaren och den tilfrågade är att föra ett vanligt samtal innan intervjufrågorna.
Etnografilärare ställer frågor där de inte får endast ett ja eller nej till svar:
- Jag har lagt märke till att .. Vad säger du om et?
- Har du tänkt på att.. ?
- Jag ser att du gör så i ditt arbete. Berätta för mig varför.
- Jag upplevde igår att.. Kan du hjälpa mig att reda ut det?
- Hur ser du på detta?
- Berätta vad du tycker om!
Med hjälp av sådana här frågor styr man intervjun åt det håll intervjuaren vill veta mer om. Ibland kan det t.o.m. vara bättre att uppmana någon att berätta det man vill veta om, t ex.
"-Berätta för mig.." än att fråga: "Kan/vill du berätta..".
Frågor till elever som börjar första året i grundskolan eller vid en kursstart:
Fråga 1:
"-Berätta vad du funderade på innan du började skolan/ kursen."
Kommentar 1:
Eleven kommer att berätta om hans/hennes föreställningar, oftast stämmer dessa inte med verkligheten, men för en dialog om vilka föreställningar eleven har.
Fråga 2:
Berätta hur du kände dig och vad du tänkte på före skol/kursstarten!
Kommentar 2:
Du får veta vilka rädslor eleven haft och har.
Fråga 3:
-Vad tror du att man får/ska göra? Berätta!
Kommentar 3:
Du får veta elevens uppfattningar om de regler de tror gäller.
Fråga 4
Vad tycker du att en lärare/kursledare ska göra och vara? Beskriv! Kommentar 4: Den tillfrågade avslöjar sin syn på lärare och kunskap.
Fråga 5
Vad är att lära? Har du funderat på det? När lär du dig saker ochvad lär du dig? Kommentar 5:Detta är en svår fråga för 7-åringarna, men du kan få det svar du är ute efter vid en stunds samtal med barnet.
Fråga 6
Vad skulle du säga skrivning/läsning/matte är?
Kommentar 6:
Barn uppfattar att de går i skolan får de lära sig skriva, läsa och räkna, men efter en diskussion med barnen tillsammans börjar ni reflektera över studiernas varierande innehåll.När lärarna träffar på sina elever under annan skoltid än lektionstiden kan det vara bra och ställa frågorna om elevens kunskapsutveckling. Här är några exempel:
-Tänker du annorlunda om något idag jämfört med senast då vi träffades?
- Hur ser du på detta idag?
- Hur såg du på det då?
- Vad anser du att du har förändrat vad gäller..?
Lärare måste då och då fråga sig själva för att få en kunskapsutvecklig i udnervisnignssammanhang:
-Varför gjorde jag så?
-Vad var det jag såg, hörde, uppfattade?
-Varför gjorde hon/han så?
-Hur gör hon/han?
Att skapa en miljö
Att skapa en gemensam miljö i läranderummet med utgångspunkt i verksamheten innebär att elevernas starka sidor förstärks. Eleverna förstår sina starka och svaga sidor i sin personlighet.
Några frågor till eleverna som kan bidra till att skapa en trivsam gemensam miljö:
- Vad kan var och en bidra med?
- Hur ska vi vara mot varandra?
- Hur ska vi inreda?
Thursday, February 08, 2007
Dk1 - Intervjun
Ni får göra era intervjuer med en person som ni får välja själv, men inte med nära anhöriga som t ex pappa, mamma eller syskon.
Tidsperioden, som fokuseras i berättelsen om skolgången, får intervjupersonen välja själv.
VIKTIGT: gör intervjun först efter att ni har lyssnat på Magnus Öhlanders föreläsning om intervjumetoder den 13/2.
Läs även Birgitta Kullbergs bok.
Hur minns du skolan?
Flickskola, pojkskola eller blandat
skolgång, grundskolan gymnasieskolan..
stor skillnad mellan grundskola gymn högskola
antalet skolår
skoltimmar
skolan -stor, liten, kall dragig färgglad, teckningar på väggen, jul- och påskdekor, bänkar stolar anslagstavla
skolämnen
favoritämne
nöjd/missnöjd med skolutbildningen
varför
sociala stratifikationsystem
olika samhällsklasser fattiga rika
hade de fattigare jobbigare i klassen
hur satt eleverna i klassen, flickor för sig
var läraren rättvis
kvinnlig eller manlig lärare, hur många totalt
jämlikhet
aga
skoluniform?
Särskilt minne från skoltiden
hur upplevde du skolan som rolig/ jobbig/ stressig/ ångestfylld/ lätt period
Tidsperioden, som fokuseras i berättelsen om skolgången, får intervjupersonen välja själv.
VIKTIGT: gör intervjun först efter att ni har lyssnat på Magnus Öhlanders föreläsning om intervjumetoder den 13/2.
Läs även Birgitta Kullbergs bok.
Hur minns du skolan?
Flickskola, pojkskola eller blandat
skolgång, grundskolan gymnasieskolan..
stor skillnad mellan grundskola gymn högskola
antalet skolår
skoltimmar
skolan -stor, liten, kall dragig färgglad, teckningar på väggen, jul- och påskdekor, bänkar stolar anslagstavla
skolämnen
favoritämne
nöjd/missnöjd med skolutbildningen
varför
sociala stratifikationsystem
olika samhällsklasser fattiga rika
hade de fattigare jobbigare i klassen
hur satt eleverna i klassen, flickor för sig
var läraren rättvis
kvinnlig eller manlig lärare, hur många totalt
jämlikhet
aga
skoluniform?
Särskilt minne från skoltiden
hur upplevde du skolan som rolig/ jobbig/ stressig/ ångestfylld/ lätt period
Dk1 - Kurslitteratur
Köpböcker
adlibris
Sociologi - Giddens
216 -Interkulturella perspektiv - Lorentz
160 -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163 Kulturmöten
200 Etnografi i klrum
165 Skr för att lära
bokfynd.nu
Sociologi -Giddens
226Bokus -Interkulturella perspektiv - Lorentz
168 Bokus -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163Bokus Kulturmöten
211Bokus Etnografi i klassrum
174BokusSkriva för att lära
Låneböcker
Arbeta i grupp - Jonsson Pirkko
Kulturmöten - Stier Jonas
Tips
Vi och dom andra och alla de andra - Jeanette Hägerström
adlibris
Sociologi - Giddens
216 -Interkulturella perspektiv - Lorentz
160 -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163 Kulturmöten
200 Etnografi i klrum
165 Skr för att lära
bokfynd.nu
Sociologi -Giddens
226Bokus -Interkulturella perspektiv - Lorentz
168 Bokus -Interkulturell pedagogik i teori och praktik - Lahdenperä
163Bokus Kulturmöten
211Bokus Etnografi i klassrum
174BokusSkriva för att lära
Låneböcker
Arbeta i grupp - Jonsson Pirkko
Kulturmöten - Stier Jonas
Tips
Vi och dom andra och alla de andra - Jeanette Hägerström
Seminarium 3 - Diskussionsfrågor
Fredag 9 feb. 2007 - Klass, genus och etnicitet
Fråga 1
Varför är det som gör att många vuxna (förskolepersonalen, föräldrar) delar upp könen i förskolan, att flickor ska vara flickor pojkar ska vara pojkar?
Fråga 2
Är homofobi ett hjärnspöke eller blir t ex pojkar som leker med nagellack feminina?
Fråga 3
Är det möjligt att få en flicka till att leka med "pojkleksaker" om föräldrarna ger henne "flickleksaker" där hemma?
Fråga 4
Hur ska vuxna framförallt kvinnliga pedagoger lära flickor att ta för sig?
Fråga 5
Fråga 1
Varför är det som gör att många vuxna (förskolepersonalen, föräldrar) delar upp könen i förskolan, att flickor ska vara flickor pojkar ska vara pojkar?
Fråga 2
Är homofobi ett hjärnspöke eller blir t ex pojkar som leker med nagellack feminina?
Fråga 3
Är det möjligt att få en flicka till att leka med "pojkleksaker" om föräldrarna ger henne "flickleksaker" där hemma?
Fråga 4
Hur ska vuxna framförallt kvinnliga pedagoger lära flickor att ta för sig?
Fråga 5
Wednesday, February 07, 2007
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”.
Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum (Se aktuella datum på schemat).
Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum (Se aktuella datum på schemat).
Kriterier..
..för bedömning av den skriftliga examinationen (hemtentan)
Bedömningen sker utifrån följande faktorer:
• Huruvida texten är skriven utifrån ovanstående anvisningar.
• Att studenten har tillgodogjort sig delkursens litteratur på ett korrekt sätt
• Studenten visar förmågan att sakligt argumentera för sina ståndpunkter.
• Studenten visar förmågan att tillämpa (tänka med) de centrala begreppen och (teoretiska) resonemangen på sin intervju.
• Studenten visar förmågan att i texten återge och väva in exempel, (teoretiska) resonemang och fakta från flera av de texter som ingår i kurslitteraturen.
• Textens tydlighet och disposition, att det finns ett "röd tråd" genom hela uppgiften och att den är välstrukturerad.
• Texten vänder sig till någon som inte är insatt i ämnet.
• Graden av självständighet hos studenten och tydlighet i egna analyser och argumentation för egna ståndpunkter.
Bedömningen sker utifrån följande faktorer:
• Huruvida texten är skriven utifrån ovanstående anvisningar.
• Att studenten har tillgodogjort sig delkursens litteratur på ett korrekt sätt
• Studenten visar förmågan att sakligt argumentera för sina ståndpunkter.
• Studenten visar förmågan att tillämpa (tänka med) de centrala begreppen och (teoretiska) resonemangen på sin intervju.
• Studenten visar förmågan att i texten återge och väva in exempel, (teoretiska) resonemang och fakta från flera av de texter som ingår i kurslitteraturen.
• Textens tydlighet och disposition, att det finns ett "röd tråd" genom hela uppgiften och att den är välstrukturerad.
• Texten vänder sig till någon som inte är insatt i ämnet.
• Graden av självständighet hos studenten och tydlighet i egna analyser och argumentation för egna ståndpunkter.
Formalia
Rapporten ska vara 4-6 A4-sidor lång (håll dig inom denna ram!)
Håll dig inom standardmarginalerna på varje sida.
Undvik att ha för många styckindelningar (högst tre styckindelningar per sida).
Storleken på bokstäverna: 12 punkter, Typsnitt: Times New Roman, 1,5 radavstånd.
På försättsbladet (som inte räknas till uppgiftens sidor) skriver du:
Ditt namn samt födelsenummer (utan de fyra sista siffrorna)
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp X och
Seminarieledarens namn.
På sista sidan (som inte räknas till uppgiftens sidor) ska finnas en korrekt angivet litteraturlista. Litteraturlistan ska vara en förteckning över alla de böcker och artiklar som du nämnt i din text. Se litteraturlistan för delkursen för att se hur du ska skriva en korrekt litteraturlista.
Examinationen A) litteraturgenomgången och B) intervjun lämnas in som ett gemensamt dokument i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 14:00 för stämpling och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Lämnas inte examinationen i tid går man miste om möjligheten att få VG i betyg samt får vänta med att få sin text kommenterad till fredagen den 4/7-07 som är datum för inlämning av kompletteringar.
Håll dig inom standardmarginalerna på varje sida.
Undvik att ha för många styckindelningar (högst tre styckindelningar per sida).
Storleken på bokstäverna: 12 punkter, Typsnitt: Times New Roman, 1,5 radavstånd.
På försättsbladet (som inte räknas till uppgiftens sidor) skriver du:
Ditt namn samt födelsenummer (utan de fyra sista siffrorna)
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp X och
Seminarieledarens namn.
På sista sidan (som inte räknas till uppgiftens sidor) ska finnas en korrekt angivet litteraturlista. Litteraturlistan ska vara en förteckning över alla de böcker och artiklar som du nämnt i din text. Se litteraturlistan för delkursen för att se hur du ska skriva en korrekt litteraturlista.
Examinationen A) litteraturgenomgången och B) intervjun lämnas in som ett gemensamt dokument i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 14:00 för stämpling och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Lämnas inte examinationen i tid går man miste om möjligheten att få VG i betyg samt får vänta med att få sin text kommenterad till fredagen den 4/7-07 som är datum för inlämning av kompletteringar.
Examinationsuppgiften
Hemtentamen
Innehåll
Examinationsuppgiften är en individuell uppgift som ska bygga på delkursens litteratur (se litteraturlistan för delkursen). Uppgiften består av två delar:
Del A
består av en individuell skriftlig del (litteraturgenomgång) där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera innebörden i begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
Del B
består också av en individuell skriftlig del där studenten redovisar en sammanfattning av intervjun med utgångspunkt i delkursens litteratur. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och detta ska jämföras med den egna.
Syftet
med examinationsuppgiften är att:
1. du genom en mindre litteraturgenomgång visar att du har fått en grundläggande förståelse för de centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som presenteras under delkursens gång.
2. du ska visa att du med utgångspunkt i delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
3. du ska få öva upp din förmåga i akademiskt skrivande.
OBS! Den som läser din text ska kunna lära sig något om begreppens innebörd (och relevans för läraryrket) via det du skriver om genom dina litteraturstudier.
Det är ju vad du tillgodogjort dig under kursen, som du redovisar i texten. Var noga med att vara så tydligt som möjligt i din skriftliga framställning. Använd inga formuleringar så som jag " tror…", "tycker…" eller "känner…". Ditt resonemang ska istället vara faktabaserade och bygga på argument hämtade från litteraturen. Använd istället formuleringar så som "jag anser…", "jag hävdar…", "jag påstår…" o s v.
Inled din uppgift med en kort introduktion där du skriver några rader om vad som står i fokus för din uppgift.
Gå därefter över till den diskuterande och analyserande delen av din text.
Ange alltid författarens/författarnas efternamn, bokens publiceringsår och sida när du citerar. Men ha så få citat som möjligt. Skriv hellre med egna ord. Var uppmärksam så att du inte råkar "skriva av" kurslitteraturen, d.v.s. citerar utan att markera att det är citat.
Koncentrera framställningen kring de centrala begrepp (kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt) som behandlats under respektive seminarium.
Var tydlig med att i texten tala om när det är dina respektive kurslitteraturens kommentarer och/eller resonemang som redovisas.
När du vill ange varifrån du hämtat de kunskaper du redovisar, gör det genom en referens i texten.
Om du vill berätta något viktigt som du hämtat från en viss bok, nämner du detta genom att skriva författarens efternamn och årtalet för bokens utgivning inom parentes efter din hänvisning. Vill du t ex tala om att du hämtat vissa kunskaper eller begrepp från t ex Anthony Giddens skriver du (Giddens, 2004) efter de meningar där du nämner hans resonemang kring det begrepp som du beskriver.
Skriver du av något direkt från texten, d v s citerar, ska du förstås visa detta genom citationstecken och en angivelse av sidan som du hämtat citatet från. Kommer t ex citatet från sidan 36 i Giddens bok, kan du då skriva så här efter citatet (Giddens, 2004:36).
Efter litteraturgenomgången ska du visa att du med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
Innehåll
Examinationsuppgiften är en individuell uppgift som ska bygga på delkursens litteratur (se litteraturlistan för delkursen). Uppgiften består av två delar:
Del A
består av en individuell skriftlig del (litteraturgenomgång) där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera innebörden i begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
Del B
består också av en individuell skriftlig del där studenten redovisar en sammanfattning av intervjun med utgångspunkt i delkursens litteratur. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och detta ska jämföras med den egna.
Syftet
med examinationsuppgiften är att:
1. du genom en mindre litteraturgenomgång visar att du har fått en grundläggande förståelse för de centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som presenteras under delkursens gång.
2. du ska visa att du med utgångspunkt i delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
3. du ska få öva upp din förmåga i akademiskt skrivande.
OBS! Den som läser din text ska kunna lära sig något om begreppens innebörd (och relevans för läraryrket) via det du skriver om genom dina litteraturstudier.
Det är ju vad du tillgodogjort dig under kursen, som du redovisar i texten. Var noga med att vara så tydligt som möjligt i din skriftliga framställning. Använd inga formuleringar så som jag " tror…", "tycker…" eller "känner…". Ditt resonemang ska istället vara faktabaserade och bygga på argument hämtade från litteraturen. Använd istället formuleringar så som "jag anser…", "jag hävdar…", "jag påstår…" o s v.
Inled din uppgift med en kort introduktion där du skriver några rader om vad som står i fokus för din uppgift.
Gå därefter över till den diskuterande och analyserande delen av din text.
Ange alltid författarens/författarnas efternamn, bokens publiceringsår och sida när du citerar. Men ha så få citat som möjligt. Skriv hellre med egna ord. Var uppmärksam så att du inte råkar "skriva av" kurslitteraturen, d.v.s. citerar utan att markera att det är citat.
Koncentrera framställningen kring de centrala begrepp (kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt) som behandlats under respektive seminarium.
Var tydlig med att i texten tala om när det är dina respektive kurslitteraturens kommentarer och/eller resonemang som redovisas.
När du vill ange varifrån du hämtat de kunskaper du redovisar, gör det genom en referens i texten.
Om du vill berätta något viktigt som du hämtat från en viss bok, nämner du detta genom att skriva författarens efternamn och årtalet för bokens utgivning inom parentes efter din hänvisning. Vill du t ex tala om att du hämtat vissa kunskaper eller begrepp från t ex Anthony Giddens skriver du (Giddens, 2004) efter de meningar där du nämner hans resonemang kring det begrepp som du beskriver.
Skriver du av något direkt från texten, d v s citerar, ska du förstås visa detta genom citationstecken och en angivelse av sidan som du hämtat citatet från. Kommer t ex citatet från sidan 36 i Giddens bok, kan du då skriva så här efter citatet (Giddens, 2004:36).
Efter litteraturgenomgången ska du visa att du med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
Seminarium 6:
Värdegrund och demokrati
Inför seminariet:
Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Diskussion och/eller gruppövningar kring skolans värdegrund och demokrati.
• Delkursutvärdering arbetsgruppsvis i ca 15 min.
Inför seminariet:
Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Diskussion och/eller gruppövningar kring skolans värdegrund och demokrati.
• Delkursutvärdering arbetsgruppsvis i ca 15 min.
Seminarium 3: Sociologi
Sociologi - Klass, genus och etnicitet
Inför seminariet:
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som har varit innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Inför seminariet:
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som har varit innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Seminarium 2:
Introduktion av kulturbegreppen
Inför seminariet:
Student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Inför seminariet:
Student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Seminarium 1:
Varför vill jag bli lärare?
Inför seminariet
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Presentation av seminarieledare och studenter.
• Seminarieledaren delar in gruppen i arbetsgrupper (4-5 personer/arbetsgrupp). Indelningen i sker utifrån bokstavsordningen på deltagarlistan.
• Veckans seminariefråga och veckans litteratur diskuteras.
Inför seminariet
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Presentation av seminarieledare och studenter.
• Seminarieledaren delar in gruppen i arbetsgrupper (4-5 personer/arbetsgrupp). Indelningen i sker utifrån bokstavsordningen på deltagarlistan.
• Veckans seminariefråga och veckans litteratur diskuteras.
Skrivstrimman
Skriva för att lära – skrivseminarier i Utbildningsvetenskap Gk
I varje delkurs under termin Utbildningsvetenskap Gk ingår moment som behandlar skrivande som ett sätt att lära.
Det handlar alltså inte om skrivhjälp till dig som behöver förbättra ditt språkbruk utan övergripande kunskap om skrivandet, något som är viktigt och utvecklande även för dig som redan är en duktig skribent. Arbetsnamnet på dessa seminarier har blivit "skrivstrimman" eftersom de löper som en strimma genom hela terminen. Sammanlagt är det fem seminarier och de är precis som alla seminarier, obligatoriska för alla studenter.
Som inledning ges en föreläsning kring skrivprocessen samt olika texttyper och genrer.
Målet med skrivseminarierna är att du ska få insikter och kunskaper om skrivande, dels för dina egna behov och dels för att förstå skrivprocessens betydelse för lärandet. Seminarierna behandlar olika genrer, särskilt de som används som skriftliga examinationsuppgifter inom terminens kurser, t.ex. PM, rapport, reflektion, analys. Dessutom behandlas viktiga delar av skrivprocessen, såsom responsarbete, texttriangelns olika nivåer, skrivstrategier, loggboksskrivande, tankeskrivande och presentationsskrivande.
En viktig del är också ditt eget reflekterande kring den egna skrivprocessen och lärprocessen. Därigenom kommer seminarierna att ge dig viktiga kunskaper till exempel i konsten att skriva tillsammans med andra under utbildningen och inför den viktiga pedagogiska dokumentationen i ditt kommande arbete.
Skrivseminarierna examineras genom ett litteraturseminarium kring Dysthes bok Skriva för att lära, genom aktivt deltagande på seminarierna och ibland genom inlämningsuppgifter. Vid frånvaro görs en extrauppgift i överenskommelse med skrivseminariets lärare.
Litteratur: Dysthe, Olga, m.fl. (2002) Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund.
Handbok: Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (2000). Solna: Almqvist & Wiksell förlag.
I varje delkurs under termin Utbildningsvetenskap Gk ingår moment som behandlar skrivande som ett sätt att lära.
Det handlar alltså inte om skrivhjälp till dig som behöver förbättra ditt språkbruk utan övergripande kunskap om skrivandet, något som är viktigt och utvecklande även för dig som redan är en duktig skribent. Arbetsnamnet på dessa seminarier har blivit "skrivstrimman" eftersom de löper som en strimma genom hela terminen. Sammanlagt är det fem seminarier och de är precis som alla seminarier, obligatoriska för alla studenter.
Som inledning ges en föreläsning kring skrivprocessen samt olika texttyper och genrer.
Målet med skrivseminarierna är att du ska få insikter och kunskaper om skrivande, dels för dina egna behov och dels för att förstå skrivprocessens betydelse för lärandet. Seminarierna behandlar olika genrer, särskilt de som används som skriftliga examinationsuppgifter inom terminens kurser, t.ex. PM, rapport, reflektion, analys. Dessutom behandlas viktiga delar av skrivprocessen, såsom responsarbete, texttriangelns olika nivåer, skrivstrategier, loggboksskrivande, tankeskrivande och presentationsskrivande.
En viktig del är också ditt eget reflekterande kring den egna skrivprocessen och lärprocessen. Därigenom kommer seminarierna att ge dig viktiga kunskaper till exempel i konsten att skriva tillsammans med andra under utbildningen och inför den viktiga pedagogiska dokumentationen i ditt kommande arbete.
Skrivseminarierna examineras genom ett litteraturseminarium kring Dysthes bok Skriva för att lära, genom aktivt deltagande på seminarierna och ibland genom inlämningsuppgifter. Vid frånvaro görs en extrauppgift i överenskommelse med skrivseminariets lärare.
Litteratur: Dysthe, Olga, m.fl. (2002) Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund.
Handbok: Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (2000). Solna: Almqvist & Wiksell förlag.
Subscribe to:
Posts (Atom)