Skriftlig examination (se under rubriken hemtentamen) bestående av del A och B
A) En individuell skriftlig del där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
B) En individuell skriftlig del där studenten redovisar sammanfattningen av en intervju med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och jämföra det med sin egen. Den intervjuade ska helst ha erfarenheter från andra skolsystem än det nuvarande svenska skolsystemet. Den intervjuade bestämmer själv vilken/vilka erfarenheter som han/hon vill dela med sig. Intervjun redovisas muntligt under seminarium 5 och skriftligt tillsammans med del A i examinationen (se schema och anvisningar för muntlig redovisning och inlämningsdatum).
Textstorlek: 12. Radavstånd: 1,5. Typsnitt: Times New Roman
Kompletteringar lämnas in i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 16:00 och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Wednesday, February 07, 2007
Nyhet - Delkurs 1: Lärarutb 140p
2007-02-05
Nyhet - Delkurs 1: Lärarutb 140p
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första seminarium 12 febr.
Inläsning och inlämning
Till vårt första seminarium skriver ni alltså en text med rubriken Min historia som språkanvändare. Som jag skrev tidigare här på webben ska ni undvika att bara besvara frågorna. Det är bättre skrivträning att göra en text i löpande form med en röd tråd. Skriv ca en sida och ta med i några ex så att vi kan ha ett responsmöte i kamratgruppen. Ett ex lämnas sedan in till läraren.
Till seminariet läser ni Dysthe Skriva för att lära kap 1,2,3,4,6,7.
Uppgiften är att i varje arbetsgrupp diskutera och kort summera det viktigaste i varje kapitel. Några meningar för varje kapitel räcker.
Dessutom gör ni några diskussionsfrågor (3-4 på alla kapitel)
Under seminariet diskuterar vi utifrån dessa.
Summering och frågor lämnar ni till skrivsem.läraren.
Vi ses den 12:e!
Christina, Marita och Susanne
2007-02-01
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första skrivuppgift Text
Hej alla!
Flera studenter har hört av sig om den första skrivuppgiften. Vill därför säga följande:
Gör inte uppgiften genom att besvara frågorna utan skriv en löpande text där frågorna eventuellt kan ingå. De behöver dock inte göra det och det är absolut inte viktigt att svara på alla. Skriv en text om dig själv som skrivande person helt enkelt. Frågorna är tänkta som hjälp.
Skicka inte uppgiften till mig utan ta med den utskriven till seminariet den
12 febr.
Det kommer att finnas mer information om seminariet i nästa vecka.
Hälsningar Christina
Nyhet - Delkurs 1: Lärarutb 140p
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första seminarium 12 febr.
Inläsning och inlämning
Till vårt första seminarium skriver ni alltså en text med rubriken Min historia som språkanvändare. Som jag skrev tidigare här på webben ska ni undvika att bara besvara frågorna. Det är bättre skrivträning att göra en text i löpande form med en röd tråd. Skriv ca en sida och ta med i några ex så att vi kan ha ett responsmöte i kamratgruppen. Ett ex lämnas sedan in till läraren.
Till seminariet läser ni Dysthe Skriva för att lära kap 1,2,3,4,6,7.
Uppgiften är att i varje arbetsgrupp diskutera och kort summera det viktigaste i varje kapitel. Några meningar för varje kapitel räcker.
Dessutom gör ni några diskussionsfrågor (3-4 på alla kapitel)
Under seminariet diskuterar vi utifrån dessa.
Summering och frågor lämnar ni till skrivsem.läraren.
Vi ses den 12:e!
Christina, Marita och Susanne
2007-02-01
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första skrivuppgift Text
Hej alla!
Flera studenter har hört av sig om den första skrivuppgiften. Vill därför säga följande:
Gör inte uppgiften genom att besvara frågorna utan skriv en löpande text där frågorna eventuellt kan ingå. De behöver dock inte göra det och det är absolut inte viktigt att svara på alla. Skriv en text om dig själv som skrivande person helt enkelt. Frågorna är tänkta som hjälp.
Skicka inte uppgiften till mig utan ta med den utskriven till seminariet den
12 febr.
Det kommer att finnas mer information om seminariet i nästa vecka.
Hälsningar Christina
Thursday, February 01, 2007
Frågor ur Kulturmö
Diskussionsfrågor - kap 7
Kap 2
vad är ursprungsbetydelsen av ordet kultur
vad är typiskt för begteendemässiga kulturbeskr
..funktionalistiska ..
..kognitivisktiska..
symbolistiska..
vad är ett kulturmöte
på vilket sätt kan en disk om kulturmöten bli normativ
på vilka analysnivåer kan kulturmöten studeras
Kap 3
vad är komm
vilka 4 kommunikationskategorier
vad innebär d att språket har en uttrycks- coh en innebördssida
vad menas m att spr är mångbottnat o relativt
begrepp high context- och low contest kulturer
gr.tankarna i Sapir-Whorf-hypotesen
vilka funktioner fyller d icke-verbala spr
vilka typer av icke-verbalt spr går att urskilja.
kap4
skillnader mellan fin- resp folkkultur
mellan materiell och icke-materiell kultur
vikla typer av samhälleliga kulturraster
hur hänger värden normer o lagar samman
vilka funk fyller kult
kap 5
kult gr
vad avser begreppet etnicitet
vad innebär d att gr:er bygger gränser
vad är gr:en 4 sammanhåll inom en kulturell gr
hur ser en kulturell gr:s interna uppbyggnad ut
vilka faktorer bör beaktas om man ska förstå kultur möten mellan gr:er
kap 6
vilka kognitiva sorteingsmekanismer inrymmer individens psykokulturella raster
varför har männ stereotyper attityder fördomar
skillnad hetero- resp autostereotyper
vilka funktioner fyller etnocentrismen för individen
vilka känslor kan kulturmötet väcka hos individen
vad är främlingsrädsla
hur sammanhänger främlingsrädsla främlingsfientlighet o rasism
på vilka antaganden bygger en rasistisk ideologi?
kap 7
vilka orsaker kan finnas t kulturkrockar
vika 4 idealtypiska resenärer kan man tala om
interkulturell kompetens
vadär typiskt för innehållskompetenser
i vilka delar kan processkompetenser brytas ner
vad avser diskursiva kompetenser
Kap 2
vad är ursprungsbetydelsen av ordet kultur
vad är typiskt för begteendemässiga kulturbeskr
..funktionalistiska ..
..kognitivisktiska..
symbolistiska..
vad är ett kulturmöte
på vilket sätt kan en disk om kulturmöten bli normativ
på vilka analysnivåer kan kulturmöten studeras
Kap 3
vad är komm
vilka 4 kommunikationskategorier
vad innebär d att språket har en uttrycks- coh en innebördssida
vad menas m att spr är mångbottnat o relativt
begrepp high context- och low contest kulturer
gr.tankarna i Sapir-Whorf-hypotesen
vilka funktioner fyller d icke-verbala spr
vilka typer av icke-verbalt spr går att urskilja.
kap4
skillnader mellan fin- resp folkkultur
mellan materiell och icke-materiell kultur
vikla typer av samhälleliga kulturraster
hur hänger värden normer o lagar samman
vilka funk fyller kult
kap 5
kult gr
vad avser begreppet etnicitet
vad innebär d att gr:er bygger gränser
vad är gr:en 4 sammanhåll inom en kulturell gr
hur ser en kulturell gr:s interna uppbyggnad ut
vilka faktorer bör beaktas om man ska förstå kultur möten mellan gr:er
kap 6
vilka kognitiva sorteingsmekanismer inrymmer individens psykokulturella raster
varför har männ stereotyper attityder fördomar
skillnad hetero- resp autostereotyper
vilka funktioner fyller etnocentrismen för individen
vilka känslor kan kulturmötet väcka hos individen
vad är främlingsrädsla
hur sammanhänger främlingsrädsla främlingsfientlighet o rasism
på vilka antaganden bygger en rasistisk ideologi?
kap 7
vilka orsaker kan finnas t kulturkrockar
vika 4 idealtypiska resenärer kan man tala om
interkulturell kompetens
vadär typiskt för innehållskompetenser
i vilka delar kan processkompetenser brytas ner
vad avser diskursiva kompetenser
Dk1 Mina egna
Mina egna kulturmöten
1. 1985. Flickan från Libanon. Icke så bra verbal kommunikation.
2. Jag gick in i en katolsk kyrka i Kroatien utan att doppa/ rena handen i dopfontänen vid ingången för att göra det heliga korset framför mitt bröst. Kände mig mycket osäker om jag också skulle göra det som vuxna gjorde eller gällde det bara vuxna.
3. Att kommunicera med japaner på restaurang där det inte finns bildmenyer och knappt någon engelsk kunnig personal finns.
4. Titta på annons-lägenhet. Ta av sig skorna eller behålla dem på? Hur gör vi i Sverige?
1. 1985. Flickan från Libanon. Icke så bra verbal kommunikation.
2. Jag gick in i en katolsk kyrka i Kroatien utan att doppa/ rena handen i dopfontänen vid ingången för att göra det heliga korset framför mitt bröst. Kände mig mycket osäker om jag också skulle göra det som vuxna gjorde eller gällde det bara vuxna.
3. Att kommunicera med japaner på restaurang där det inte finns bildmenyer och knappt någon engelsk kunnig personal finns.
4. Titta på annons-lägenhet. Ta av sig skorna eller behålla dem på? Hur gör vi i Sverige?
Dk1 Diskussionsfrågor
1. Vad är det som gör att svenska elever inte vågar ta kontakt med en ny invandrar-elev i klassen vars språk är mycket begränsat och har dessutom inte så bra uttal.
2. Är svenskar mer avslappnade utomlands gentemot landets befolkning.
3. Hur kan man bekämpa rasism ?
4.
5.
6.
2. Är svenskar mer avslappnade utomlands gentemot landets befolkning.
3. Hur kan man bekämpa rasism ?
4.
5.
6.
BokRec: Kulturmöten
Bok Kulturmöten . Jonas Stier . 2004
Kulturmöten handlar om dig och mig. Om invandrare och utvandrare. Om hur vi ska gå till väga när majorietsfolket stöter på någon från ett annat land med annan kultur i "livsryggsäcken" i det egna landet. Eller att en individ ur majoritetsbefolkningen arbetar i ett främmande land med främmande kultur och vanor och värderingar.
Sammanfattning
Kulturmöten är ett annat ord för "självklarhet" och "logik". En sådan här information borde vara en självklarhet eftersom det handlar om logiskt tänkande när man stöter ihop med en person oavsett nationalitet, kultur och hudfärg. Den här informationen bör varje förälder lärare och elev ta del av. Boken väcker min nyfikenhet, men även frågetecken. Varför upprepar sig författaren? Varför skriver han samma sak i alla 7 kapitel. Om jag redan har läst om t ex Socialiseringsprocessen i ett kapitel, varför läsa om samma begrepp i de övriga kapitlarna? Att det finns frågor och filmtips samt en referenslista i slutet av varje kapitel uppskattar jag.
Betyg
: /
Kulturmöten handlar om dig och mig. Om invandrare och utvandrare. Om hur vi ska gå till väga när majorietsfolket stöter på någon från ett annat land med annan kultur i "livsryggsäcken" i det egna landet. Eller att en individ ur majoritetsbefolkningen arbetar i ett främmande land med främmande kultur och vanor och värderingar.
Sammanfattning
Kulturmöten är ett annat ord för "självklarhet" och "logik". En sådan här information borde vara en självklarhet eftersom det handlar om logiskt tänkande när man stöter ihop med en person oavsett nationalitet, kultur och hudfärg. Den här informationen bör varje förälder lärare och elev ta del av. Boken väcker min nyfikenhet, men även frågetecken. Varför upprepar sig författaren? Varför skriver han samma sak i alla 7 kapitel. Om jag redan har läst om t ex Socialiseringsprocessen i ett kapitel, varför läsa om samma begrepp i de övriga kapitlarna? Att det finns frågor och filmtips samt en referenslista i slutet av varje kapitel uppskattar jag.
Betyg
: /
Sunday, January 28, 2007
Bokrecension Intetkulturella..
Läser just nu boken interkulturella perspektiv av Hans Lorentz och Bosse Bergstedt: 2006
På sidorna 33 och 116 har författarna kopierat några rader ur sin egen text som beskriver den språkliga vändningen eller rättare sagt fyllt ut boken med samma text. Dåligt.
"Den beskrivs av Jörgensen (2004) som en upptäckt av att förhållandet mellan språkliga begrepp och det de hänvisar till är långt mer komplicerat än vad man hittills hade föreställt sig. Följden blev att man började ifrågasätta förhållandet mellan å ena sidan de vetenskapliga begreppen och teorierna som alltid är inordnade i språket och å andra sidn den verklighet de säger sig beskriva och förklara."
Sidan 129
"Nästa och sista stadiet i utvecklingen mot interkulturell kompetens kallas för bildning - integration. Det är själva integrationen och integrationens individuella utveckling som utgör skillnaden mellan interkulturell medvetenhet och interkulturell kompetens. Med andra ord så står en lyckad integration av interkulturell medvetenhet för interkulturell kompetens."
Vilken hemsk svår bok att läsa och den är en av huvudböckerna om jag förstått det rätt.
På sidorna 33 och 116 har författarna kopierat några rader ur sin egen text som beskriver den språkliga vändningen eller rättare sagt fyllt ut boken med samma text. Dåligt.
"Den beskrivs av Jörgensen (2004) som en upptäckt av att förhållandet mellan språkliga begrepp och det de hänvisar till är långt mer komplicerat än vad man hittills hade föreställt sig. Följden blev att man började ifrågasätta förhållandet mellan å ena sidan de vetenskapliga begreppen och teorierna som alltid är inordnade i språket och å andra sidn den verklighet de säger sig beskriva och förklara."
Sidan 129
"Nästa och sista stadiet i utvecklingen mot interkulturell kompetens kallas för bildning - integration. Det är själva integrationen och integrationens individuella utveckling som utgör skillnaden mellan interkulturell medvetenhet och interkulturell kompetens. Med andra ord så står en lyckad integration av interkulturell medvetenhet för interkulturell kompetens."
Vilken hemsk svår bok att läsa och den är en av huvudböckerna om jag förstått det rätt.
Thursday, January 25, 2007
Södertörns högskola 2003
Hittade t.o.m. en text som berör Sh:
"Med intekulturalitet menar vi att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tankesätt, värdegrunder, livsformer och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och sociala aktiviteter."
Interkulturella perspektiv
H. Lorentz
B Bergstedt
2006
"Med intekulturalitet menar vi att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tankesätt, värdegrunder, livsformer och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och sociala aktiviteter."
Interkulturella perspektiv
H. Lorentz
B Bergstedt
2006
Tuesday, January 23, 2007
Förbättring
Jag tycker det är tråkigt att vi fick en lista med kurslitteratur utan ISBN Nr.
Jag tycker det är tråkigt att vi fick veta att skolan har en pub, men ingen sa något om ett existerande pentry.
Jag tycker det är tråkigt att adjunten ställer en fråga som besvaras av en student som sedan inte får någon feedback om studenten svarat rätt eller fel, adjunten väljer hellre att forsätta fråga ut studenterna.
Jag tycker det är tråkigt att vi fick veta att skolan har en pub, men ingen sa något om ett existerande pentry.
Jag tycker det är tråkigt att adjunten ställer en fråga som besvaras av en student som sedan inte får någon feedback om studenten svarat rätt eller fel, adjunten väljer hellre att forsätta fråga ut studenterna.
Skoldag 1 -lärarutbildningen
22/1 Skoldag 1 -lärarutbildningen
Kl. 8.00 började intro-lektionen på utbildningens första dag. Hassan Sherif var en glad uppmuntrande allvarlig adjunt -pedagogiker som har stor förståelse att det finns olika individer som förstår, tolkar och gör saker och ting alla på sitt eget sätt. Kl. 9.00 en kvarts paus.
Kl. 10.00 ville rektorn hälsa oss välkomna i Aula. Vilken aula! Vilken utsikt! Två programvärdar en hon och en han presenterade olika personer upp till scenen, t.o.m. Södertörns musikkör uppträdde och uppmanade oss nya till att joina dem.
Kl. 11.00 tog det roliga välkomnandet slut och klassen splittrades, vissa gick till Studentkåren för att få sitt S-kort, några stack till biblioteket för att låna hem lite kurslitteratur, andra gick till receptionen för att få ut sitt kort och användarnamn och lösenord vilket jag observerade, men istället blev jag hänvisad till bibliotektets hjälpdisk. -Eh? Märkligt att jag skulle hämta ut sådan viktig hemligstämplad info som på ett bibliotek.
Efter att ha sprungit runt skolan och in och ut ur alla skolbyggnaders huvudentréer började jag bli yr av hunger. Jag åkte hem och fyllde på med bränsle för att sedan snabbt åka in till stan, tänkte jag, men efter att ha letat förtvivlat efter kurslitteraturen på Stockholms alla bibliotek, insåg jag att jag var tvungen att åka tillbaka till skolan för att avsluta det jag hade påbörjat: Letandet efter kursböcker och att hinna registrera mig innan lärarnas utbildningsexpedition stängde för dagen.
Det visade sig att jag hade blivit registrerad efter att jag lämnat in kvittot för terminsavgiften. Då återstod det att hitta ett pentry -om det fanns i huset. Södertörns högskola verkar inte tycka att mat är något viktigt, men jag får spana och försöka hitta något litet café. Fy, bara tanken på att leva på smörgåsar i 3,5 år gör att jag tappar 3 kg redan här och nu. Jag kommer att få det svårt att koncentrera mig, känna av tröttheten och orkelösheten samt åka dit på ett antal spänningshuvudvärk och gå ner till 45 kg, för att inte tala om vilken missbrukare av huvudvärkstabletter jag kommer att bli.
Japp, jag ser verkligen fram emot den teoretiska lärarutbildningens alla hinder och utmaningar på Södertörns högskola i Flemingsberg år 2007.
Kl. 8.00 började intro-lektionen på utbildningens första dag. Hassan Sherif var en glad uppmuntrande allvarlig adjunt -pedagogiker som har stor förståelse att det finns olika individer som förstår, tolkar och gör saker och ting alla på sitt eget sätt. Kl. 9.00 en kvarts paus.
Kl. 10.00 ville rektorn hälsa oss välkomna i Aula. Vilken aula! Vilken utsikt! Två programvärdar en hon och en han presenterade olika personer upp till scenen, t.o.m. Södertörns musikkör uppträdde och uppmanade oss nya till att joina dem.
Kl. 11.00 tog det roliga välkomnandet slut och klassen splittrades, vissa gick till Studentkåren för att få sitt S-kort, några stack till biblioteket för att låna hem lite kurslitteratur, andra gick till receptionen för att få ut sitt kort och användarnamn och lösenord vilket jag observerade, men istället blev jag hänvisad till bibliotektets hjälpdisk. -Eh? Märkligt att jag skulle hämta ut sådan viktig hemligstämplad info som på ett bibliotek.
Efter att ha sprungit runt skolan och in och ut ur alla skolbyggnaders huvudentréer började jag bli yr av hunger. Jag åkte hem och fyllde på med bränsle för att sedan snabbt åka in till stan, tänkte jag, men efter att ha letat förtvivlat efter kurslitteraturen på Stockholms alla bibliotek, insåg jag att jag var tvungen att åka tillbaka till skolan för att avsluta det jag hade påbörjat: Letandet efter kursböcker och att hinna registrera mig innan lärarnas utbildningsexpedition stängde för dagen.
Det visade sig att jag hade blivit registrerad efter att jag lämnat in kvittot för terminsavgiften. Då återstod det att hitta ett pentry -om det fanns i huset. Södertörns högskola verkar inte tycka att mat är något viktigt, men jag får spana och försöka hitta något litet café. Fy, bara tanken på att leva på smörgåsar i 3,5 år gör att jag tappar 3 kg redan här och nu. Jag kommer att få det svårt att koncentrera mig, känna av tröttheten och orkelösheten samt åka dit på ett antal spänningshuvudvärk och gå ner till 45 kg, för att inte tala om vilken missbrukare av huvudvärkstabletter jag kommer att bli.
Japp, jag ser verkligen fram emot den teoretiska lärarutbildningens alla hinder och utmaningar på Södertörns högskola i Flemingsberg år 2007.
Friday, October 20, 2006
onsdag, september 27, 2006Oj! Nu känns det som om jag tagit vatten över huvudet. Det går verkligen i uppförsbacke.
Jag har läst delar ur boken "Concurrent comics" av Mikael Kindborg som jag fått låna av min handledare, Jacob Tholander, som berättar hur barn, 10-11 år, gör enklare lärspel med hjälp av serie-strips i skolan.
Men att komma på de rätta frågorna som ska stödja min huvudfråga: I huvudet på ett barn -Hur tolkar barn lärspel? är svårare än jag trodde.
Det är dags att kalla på kavalleriet.posted by Linda at onsdag, september 27, 2006 1 comments
tisdag, september 26, 2006Frågor Typer av tolkningsfrågor-bottnar i egen tveksamhet-har betydelse-är klart formulerade-är väl avgränsade
Frågor till lärarnaTolkar barnen lärspelen som vilket lekspel som helst? elelr förstår de attNär används lärspelen i skolan?Hur ofta används lärspel i undervisningen?Vilket kön sitter mest vid datorerna?Tycker du som lärare om att man har lärspel i undervisningen?Objekt tecken somBarn med lägre kunskap, förstår de skolämnena bättre med hjälp av lärspel?
1. Hur ska barn förstå och anv ett lärospel baserat på kunskap, erfarenhet och andra info.källor?
2. Berikar lärspel barns kreativitet?3. Bidrar lärspel till stimulans?4. Förstår barn 9-11 år att lärspel ska berika kunskapen hos dem?5. Får barn en djupare förståelse för ämnet de läser?6. Tolkar barnen lärspelen som en parallell kunskapskälla till böcker?7. Får barnen en bättre bild av ämnet/ mattetalen?8. Förstår barnen förhållningssättet mellan orsak och verkan i lärspelen?9. Hur många barn klara sig ensamma vid datorn eller behöver alla hjälp ungefär lika mycket?10.
Frågor till barn 9-11 år på Viggbyskolan i Täby.
1. Tycker ni om lärspel och varför?2. Blir ni klokare? Känner ni er smartare?3. Om ni hade gjort ett spel hur hade det sett ut då?3b. Vad hade lärspelet handlat om?4. Tror ni att ni klarar av proven i skolan5. Förstår ni att det röda betyder farligt?6. Tycker ni att ni får tillräckligt med hjälp? Måste ni fråga läraren väldigt mycket?7. Klarar ni er själva?8. Om ni inte förstår hur man ska göra i spelet, vad gör ni då?9. Finns det något som ni inte förstår? Något som ni brukar fastna på, tex att räkna ut ett tal? Rättstavning?10. Saknas det något i spelet som ni kan tänka er att förbättra?11. Tycker ni att det här är ett bra spel? Varför?12. Skulle ni kunna tänka er spela det om och om igen?posted by Linda at tisdag, september 26, 2006 0 comments
Handledning fredag 22 sep
Handledare: Jacob Tholander
Fråga: I huvudet på ett barn -Hur och vad tolkar barnen i ett lärspel?
EmpiriGrundskola i Täby.Intervjuer och uppföljningsfrågor.posted by Linda at tisdag, september 26, 2006 0 comments
torsdag, september 21, 2006Knep för att precisera sökningen
* Ersätter ett eller flera tecken, oavsett vilka de är? Ersätter ett tecken oavsett vilket det är" " Orden inom " " måste återfinnas i exakt samma följd på webbsidan.
( ) Grupperar ord+ Plustecken före begynnelsebokstaven som måste förekomma på webbsidan.- +hare +påsk -smällare betyder att inga påsksmällare dyker upp på webbsidan.
AND ordet före och efter villkoret måste finnas på webbsidan.NOT Ordet efter villkoret får ej komma på webbsidan.OR Minst ett av orden före el efter villkoret måste finnas på webbsidan.NEAR Orden på båda sidorna om villkoret måste återfinnas i närheten av varandra.
url:ordet Hittar de url-adr med "ordet"titel:pedagogiktext:barnaudio:edutainmentmedia:kungsfiskareposted by Linda at torsdag, september 21, 2006 0 comments
Em Me Te Empiri är vetenskapliga undersökningar av verkligheten. Empiriska erfarenheter är erfarenheter som inte grundar sig på filosofiska resonemang eller liknande, utan på verkliga erfarenheter, undersökningar och experiment.
Metod är tillvägagångssätt, strategi eller teknik för att få fram data i forskningsprocessen.
Teori - Vetenskapliga teorier. Dvs en mängd av påståenden grundade på någon vetenskaplig metod som utgör en förklaringsmodell för fenomen och fakta inom specifikt område. / susning.nuposted by Linda at torsdag, september 21, 2006 1 comments
Forskningsfrågan I huvudet på ett barn -Hur uppfattar och tolkar barn lärspel?Tema: Barn, datorer, lärspel, inlärning.
Möjlig syftesformulering/tema för uppsatsenSyftet med denna uppsats är att undersöka hur barn uppfattar och tolkar informationen i lärspel som de sedan ska omvandla till kunskap. Eftersom kunskap är något som lärts in kan för mycket information göra så att inlärningen försvåras (Hagman 2000:1). Mycket ska läras in och det med hjälp av endast hörsel- och synintrycken från bildskärmen. Att förstå barnens sätt att se på lärspel; hur de tolkar, uppfattar och hur de löser övningarna. Är det uppenbart för barnen hur de ska göra? Hur bra förstår barnen övningsexemplaren på bildskärmen utan att läraren är där och förklarar? Vuxna måste lära sig hur barn tänker, tolkar och registrerar information från olika medier för att undervisningen ska bli så effektiv som möjlig, och för att kunna göra det måste vi fira oss ner till barnens nivå.
Jag kommer inte att ge en heltäckande bild av alla de nio årskurserna i grundskolan. Utan riktar uppsatsen mot barn 9-12 år eftersom de innehar mer kunskap i skrivning, läsning och matematik än barn i 7-8 år som precis börjat grundskolan. Dessutom har mellanstadiebarnen mer erfarenhet från vardagslivets rytm och de äldre barnen 13-15 år har inget större behov att känna och experimentera (Gardner 1998).
Presentera vad som kan vara möjlig/rimlig teoriPåståenden grundade på en vetenskaplig metod.Kommer att först och främst beskriva barnens, både flickor och pojkars kognitativa utveckling, motorik, kreativitet och viljan att sitta vid datorn. Se om åldern har någon betydelse i form av självständigt arbete såväl i grupp (2-3 barn) vid datorn.
Presentera vad som kan vara möjlig/rimlig metodJag kommer att undersöka forskarrapporter, böcker och visuella medier om ämnet barn, datorer, lärspel, pedagogik, inlärning. Rikta mig in på material från lärarutbildningen. Möjligtvis höra mig för hur datorn fungerar bland skolbarnen på låg- och mellanstadiet. Sammanfatta och redogöra om barns tolkning- och inlärningsförmåga av lärspelen.
Presentera vad som kan vara möjlig/rimlig empiriDet emipiriska materialet som kommer att undersökas kommer att bestå av texter, artiklar, rapporter, iakttagelser.posted by Linda at torsdag, september 21, 2006 5 comments
Cyborgs & E-hem Cyborg - att uppgradera människor med digitala artefakter
möjlig syftesformulering/tema för uppsatsenpresentera vad som kan vara möjlig/rimlig teoripresentera vad som kan vara möjlig/rimlig metodpresentera vad som kan vara möjlig/rimlig empiriposted by Linda at torsdag, september 21, 2006 0 comments About Me Name:Linda Location:Stockholm View my complete profile
LinksGoogle News Edit-Me Edit-Me Previous PostsOj! Frågor Handledning Knep Em Me Te Forskningsfrågan Cyborgs & E-hem Såld Lärspel C-uppsatsen Archivesseptember 2006
Jag har läst delar ur boken "Concurrent comics" av Mikael Kindborg som jag fått låna av min handledare, Jacob Tholander, som berättar hur barn, 10-11 år, gör enklare lärspel med hjälp av serie-strips i skolan.
Men att komma på de rätta frågorna som ska stödja min huvudfråga: I huvudet på ett barn -Hur tolkar barn lärspel? är svårare än jag trodde.
Det är dags att kalla på kavalleriet.posted by Linda at onsdag, september 27, 2006 1 comments
tisdag, september 26, 2006Frågor Typer av tolkningsfrågor-bottnar i egen tveksamhet-har betydelse-är klart formulerade-är väl avgränsade
Frågor till lärarnaTolkar barnen lärspelen som vilket lekspel som helst? elelr förstår de attNär används lärspelen i skolan?Hur ofta används lärspel i undervisningen?Vilket kön sitter mest vid datorerna?Tycker du som lärare om att man har lärspel i undervisningen?Objekt tecken somBarn med lägre kunskap, förstår de skolämnena bättre med hjälp av lärspel?
1. Hur ska barn förstå och anv ett lärospel baserat på kunskap, erfarenhet och andra info.källor?
2. Berikar lärspel barns kreativitet?3. Bidrar lärspel till stimulans?4. Förstår barn 9-11 år att lärspel ska berika kunskapen hos dem?5. Får barn en djupare förståelse för ämnet de läser?6. Tolkar barnen lärspelen som en parallell kunskapskälla till böcker?7. Får barnen en bättre bild av ämnet/ mattetalen?8. Förstår barnen förhållningssättet mellan orsak och verkan i lärspelen?9. Hur många barn klara sig ensamma vid datorn eller behöver alla hjälp ungefär lika mycket?10.
Frågor till barn 9-11 år på Viggbyskolan i Täby.
1. Tycker ni om lärspel och varför?2. Blir ni klokare? Känner ni er smartare?3. Om ni hade gjort ett spel hur hade det sett ut då?3b. Vad hade lärspelet handlat om?4. Tror ni att ni klarar av proven i skolan5. Förstår ni att det röda betyder farligt?6. Tycker ni att ni får tillräckligt med hjälp? Måste ni fråga läraren väldigt mycket?7. Klarar ni er själva?8. Om ni inte förstår hur man ska göra i spelet, vad gör ni då?9. Finns det något som ni inte förstår? Något som ni brukar fastna på, tex att räkna ut ett tal? Rättstavning?10. Saknas det något i spelet som ni kan tänka er att förbättra?11. Tycker ni att det här är ett bra spel? Varför?12. Skulle ni kunna tänka er spela det om och om igen?posted by Linda at tisdag, september 26, 2006 0 comments
Handledning fredag 22 sep
Handledare: Jacob Tholander
Fråga: I huvudet på ett barn -Hur och vad tolkar barnen i ett lärspel?
EmpiriGrundskola i Täby.Intervjuer och uppföljningsfrågor.posted by Linda at tisdag, september 26, 2006 0 comments
torsdag, september 21, 2006Knep för att precisera sökningen
* Ersätter ett eller flera tecken, oavsett vilka de är? Ersätter ett tecken oavsett vilket det är" " Orden inom " " måste återfinnas i exakt samma följd på webbsidan.
( ) Grupperar ord+ Plustecken före begynnelsebokstaven som måste förekomma på webbsidan.- +hare +påsk -smällare betyder att inga påsksmällare dyker upp på webbsidan.
AND ordet före och efter villkoret måste finnas på webbsidan.NOT Ordet efter villkoret får ej komma på webbsidan.OR Minst ett av orden före el efter villkoret måste finnas på webbsidan.NEAR Orden på båda sidorna om villkoret måste återfinnas i närheten av varandra.
url:ordet Hittar de url-adr med "ordet"titel:pedagogiktext:barnaudio:edutainmentmedia:kungsfiskareposted by Linda at torsdag, september 21, 2006 0 comments
Em Me Te Empiri är vetenskapliga undersökningar av verkligheten. Empiriska erfarenheter är erfarenheter som inte grundar sig på filosofiska resonemang eller liknande, utan på verkliga erfarenheter, undersökningar och experiment.
Metod är tillvägagångssätt, strategi eller teknik för att få fram data i forskningsprocessen.
Teori - Vetenskapliga teorier. Dvs en mängd av påståenden grundade på någon vetenskaplig metod som utgör en förklaringsmodell för fenomen och fakta inom specifikt område. / susning.nuposted by Linda at torsdag, september 21, 2006 1 comments
Forskningsfrågan I huvudet på ett barn -Hur uppfattar och tolkar barn lärspel?Tema: Barn, datorer, lärspel, inlärning.
Möjlig syftesformulering/tema för uppsatsenSyftet med denna uppsats är att undersöka hur barn uppfattar och tolkar informationen i lärspel som de sedan ska omvandla till kunskap. Eftersom kunskap är något som lärts in kan för mycket information göra så att inlärningen försvåras (Hagman 2000:1). Mycket ska läras in och det med hjälp av endast hörsel- och synintrycken från bildskärmen. Att förstå barnens sätt att se på lärspel; hur de tolkar, uppfattar och hur de löser övningarna. Är det uppenbart för barnen hur de ska göra? Hur bra förstår barnen övningsexemplaren på bildskärmen utan att läraren är där och förklarar? Vuxna måste lära sig hur barn tänker, tolkar och registrerar information från olika medier för att undervisningen ska bli så effektiv som möjlig, och för att kunna göra det måste vi fira oss ner till barnens nivå.
Jag kommer inte att ge en heltäckande bild av alla de nio årskurserna i grundskolan. Utan riktar uppsatsen mot barn 9-12 år eftersom de innehar mer kunskap i skrivning, läsning och matematik än barn i 7-8 år som precis börjat grundskolan. Dessutom har mellanstadiebarnen mer erfarenhet från vardagslivets rytm och de äldre barnen 13-15 år har inget större behov att känna och experimentera (Gardner 1998).
Presentera vad som kan vara möjlig/rimlig teoriPåståenden grundade på en vetenskaplig metod.Kommer att först och främst beskriva barnens, både flickor och pojkars kognitativa utveckling, motorik, kreativitet och viljan att sitta vid datorn. Se om åldern har någon betydelse i form av självständigt arbete såväl i grupp (2-3 barn) vid datorn.
Presentera vad som kan vara möjlig/rimlig metodJag kommer att undersöka forskarrapporter, böcker och visuella medier om ämnet barn, datorer, lärspel, pedagogik, inlärning. Rikta mig in på material från lärarutbildningen. Möjligtvis höra mig för hur datorn fungerar bland skolbarnen på låg- och mellanstadiet. Sammanfatta och redogöra om barns tolkning- och inlärningsförmåga av lärspelen.
Presentera vad som kan vara möjlig/rimlig empiriDet emipiriska materialet som kommer att undersökas kommer att bestå av texter, artiklar, rapporter, iakttagelser.posted by Linda at torsdag, september 21, 2006 5 comments
Cyborgs & E-hem Cyborg - att uppgradera människor med digitala artefakter
möjlig syftesformulering/tema för uppsatsenpresentera vad som kan vara möjlig/rimlig teoripresentera vad som kan vara möjlig/rimlig metodpresentera vad som kan vara möjlig/rimlig empiriposted by Linda at torsdag, september 21, 2006 0 comments About Me Name:Linda Location:Stockholm View my complete profile
LinksGoogle News Edit-Me Edit-Me Previous PostsOj! Frågor Handledning Knep Em Me Te Forskningsfrågan Cyborgs & E-hem Såld Lärspel C-uppsatsen Archivesseptember 2006
Subscribe to:
Posts (Atom)