Fredag 9 feb. 2007 - Klass, genus och etnicitet
Fråga 1
Varför är det som gör att många vuxna (förskolepersonalen, föräldrar) delar upp könen i förskolan, att flickor ska vara flickor pojkar ska vara pojkar?
Fråga 2
Är homofobi ett hjärnspöke eller blir t ex pojkar som leker med nagellack feminina?
Fråga 3
Är det möjligt att få en flicka till att leka med "pojkleksaker" om föräldrarna ger henne "flickleksaker" där hemma?
Fråga 4
Hur ska vuxna framförallt kvinnliga pedagoger lära flickor att ta för sig?
Fråga 5
Thursday, February 08, 2007
Wednesday, February 07, 2007
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”.
Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum (Se aktuella datum på schemat).
Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum (Se aktuella datum på schemat).
Kriterier..
..för bedömning av den skriftliga examinationen (hemtentan)
Bedömningen sker utifrån följande faktorer:
• Huruvida texten är skriven utifrån ovanstående anvisningar.
• Att studenten har tillgodogjort sig delkursens litteratur på ett korrekt sätt
• Studenten visar förmågan att sakligt argumentera för sina ståndpunkter.
• Studenten visar förmågan att tillämpa (tänka med) de centrala begreppen och (teoretiska) resonemangen på sin intervju.
• Studenten visar förmågan att i texten återge och väva in exempel, (teoretiska) resonemang och fakta från flera av de texter som ingår i kurslitteraturen.
• Textens tydlighet och disposition, att det finns ett "röd tråd" genom hela uppgiften och att den är välstrukturerad.
• Texten vänder sig till någon som inte är insatt i ämnet.
• Graden av självständighet hos studenten och tydlighet i egna analyser och argumentation för egna ståndpunkter.
Bedömningen sker utifrån följande faktorer:
• Huruvida texten är skriven utifrån ovanstående anvisningar.
• Att studenten har tillgodogjort sig delkursens litteratur på ett korrekt sätt
• Studenten visar förmågan att sakligt argumentera för sina ståndpunkter.
• Studenten visar förmågan att tillämpa (tänka med) de centrala begreppen och (teoretiska) resonemangen på sin intervju.
• Studenten visar förmågan att i texten återge och väva in exempel, (teoretiska) resonemang och fakta från flera av de texter som ingår i kurslitteraturen.
• Textens tydlighet och disposition, att det finns ett "röd tråd" genom hela uppgiften och att den är välstrukturerad.
• Texten vänder sig till någon som inte är insatt i ämnet.
• Graden av självständighet hos studenten och tydlighet i egna analyser och argumentation för egna ståndpunkter.
Formalia
Rapporten ska vara 4-6 A4-sidor lång (håll dig inom denna ram!)
Håll dig inom standardmarginalerna på varje sida.
Undvik att ha för många styckindelningar (högst tre styckindelningar per sida).
Storleken på bokstäverna: 12 punkter, Typsnitt: Times New Roman, 1,5 radavstånd.
På försättsbladet (som inte räknas till uppgiftens sidor) skriver du:
Ditt namn samt födelsenummer (utan de fyra sista siffrorna)
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp X och
Seminarieledarens namn.
På sista sidan (som inte räknas till uppgiftens sidor) ska finnas en korrekt angivet litteraturlista. Litteraturlistan ska vara en förteckning över alla de böcker och artiklar som du nämnt i din text. Se litteraturlistan för delkursen för att se hur du ska skriva en korrekt litteraturlista.
Examinationen A) litteraturgenomgången och B) intervjun lämnas in som ett gemensamt dokument i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 14:00 för stämpling och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Lämnas inte examinationen i tid går man miste om möjligheten att få VG i betyg samt får vänta med att få sin text kommenterad till fredagen den 4/7-07 som är datum för inlämning av kompletteringar.
Håll dig inom standardmarginalerna på varje sida.
Undvik att ha för många styckindelningar (högst tre styckindelningar per sida).
Storleken på bokstäverna: 12 punkter, Typsnitt: Times New Roman, 1,5 radavstånd.
På försättsbladet (som inte räknas till uppgiftens sidor) skriver du:
Ditt namn samt födelsenummer (utan de fyra sista siffrorna)
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 140p
Utbildningsvetenskap, grundkurs, Vt07
Delkurs 1: Introduktion till lärarutbildningen 5p
Seminariegrupp X och
Seminarieledarens namn.
På sista sidan (som inte räknas till uppgiftens sidor) ska finnas en korrekt angivet litteraturlista. Litteraturlistan ska vara en förteckning över alla de böcker och artiklar som du nämnt i din text. Se litteraturlistan för delkursen för att se hur du ska skriva en korrekt litteraturlista.
Examinationen A) litteraturgenomgången och B) intervjun lämnas in som ett gemensamt dokument i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 14:00 för stämpling och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Lämnas inte examinationen i tid går man miste om möjligheten att få VG i betyg samt får vänta med att få sin text kommenterad till fredagen den 4/7-07 som är datum för inlämning av kompletteringar.
Examinationsuppgiften
Hemtentamen
Innehåll
Examinationsuppgiften är en individuell uppgift som ska bygga på delkursens litteratur (se litteraturlistan för delkursen). Uppgiften består av två delar:
Del A
består av en individuell skriftlig del (litteraturgenomgång) där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera innebörden i begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
Del B
består också av en individuell skriftlig del där studenten redovisar en sammanfattning av intervjun med utgångspunkt i delkursens litteratur. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och detta ska jämföras med den egna.
Syftet
med examinationsuppgiften är att:
1. du genom en mindre litteraturgenomgång visar att du har fått en grundläggande förståelse för de centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som presenteras under delkursens gång.
2. du ska visa att du med utgångspunkt i delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
3. du ska få öva upp din förmåga i akademiskt skrivande.
OBS! Den som läser din text ska kunna lära sig något om begreppens innebörd (och relevans för läraryrket) via det du skriver om genom dina litteraturstudier.
Det är ju vad du tillgodogjort dig under kursen, som du redovisar i texten. Var noga med att vara så tydligt som möjligt i din skriftliga framställning. Använd inga formuleringar så som jag " tror…", "tycker…" eller "känner…". Ditt resonemang ska istället vara faktabaserade och bygga på argument hämtade från litteraturen. Använd istället formuleringar så som "jag anser…", "jag hävdar…", "jag påstår…" o s v.
Inled din uppgift med en kort introduktion där du skriver några rader om vad som står i fokus för din uppgift.
Gå därefter över till den diskuterande och analyserande delen av din text.
Ange alltid författarens/författarnas efternamn, bokens publiceringsår och sida när du citerar. Men ha så få citat som möjligt. Skriv hellre med egna ord. Var uppmärksam så att du inte råkar "skriva av" kurslitteraturen, d.v.s. citerar utan att markera att det är citat.
Koncentrera framställningen kring de centrala begrepp (kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt) som behandlats under respektive seminarium.
Var tydlig med att i texten tala om när det är dina respektive kurslitteraturens kommentarer och/eller resonemang som redovisas.
När du vill ange varifrån du hämtat de kunskaper du redovisar, gör det genom en referens i texten.
Om du vill berätta något viktigt som du hämtat från en viss bok, nämner du detta genom att skriva författarens efternamn och årtalet för bokens utgivning inom parentes efter din hänvisning. Vill du t ex tala om att du hämtat vissa kunskaper eller begrepp från t ex Anthony Giddens skriver du (Giddens, 2004) efter de meningar där du nämner hans resonemang kring det begrepp som du beskriver.
Skriver du av något direkt från texten, d v s citerar, ska du förstås visa detta genom citationstecken och en angivelse av sidan som du hämtat citatet från. Kommer t ex citatet från sidan 36 i Giddens bok, kan du då skriva så här efter citatet (Giddens, 2004:36).
Efter litteraturgenomgången ska du visa att du med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
Innehåll
Examinationsuppgiften är en individuell uppgift som ska bygga på delkursens litteratur (se litteraturlistan för delkursen). Uppgiften består av två delar:
Del A
består av en individuell skriftlig del (litteraturgenomgång) där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera innebörden i begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
Del B
består också av en individuell skriftlig del där studenten redovisar en sammanfattning av intervjun med utgångspunkt i delkursens litteratur. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och detta ska jämföras med den egna.
Syftet
med examinationsuppgiften är att:
1. du genom en mindre litteraturgenomgång visar att du har fått en grundläggande förståelse för de centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som presenteras under delkursens gång.
2. du ska visa att du med utgångspunkt i delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
3. du ska få öva upp din förmåga i akademiskt skrivande.
OBS! Den som läser din text ska kunna lära sig något om begreppens innebörd (och relevans för läraryrket) via det du skriver om genom dina litteraturstudier.
Det är ju vad du tillgodogjort dig under kursen, som du redovisar i texten. Var noga med att vara så tydligt som möjligt i din skriftliga framställning. Använd inga formuleringar så som jag " tror…", "tycker…" eller "känner…". Ditt resonemang ska istället vara faktabaserade och bygga på argument hämtade från litteraturen. Använd istället formuleringar så som "jag anser…", "jag hävdar…", "jag påstår…" o s v.
Inled din uppgift med en kort introduktion där du skriver några rader om vad som står i fokus för din uppgift.
Gå därefter över till den diskuterande och analyserande delen av din text.
Ange alltid författarens/författarnas efternamn, bokens publiceringsår och sida när du citerar. Men ha så få citat som möjligt. Skriv hellre med egna ord. Var uppmärksam så att du inte råkar "skriva av" kurslitteraturen, d.v.s. citerar utan att markera att det är citat.
Koncentrera framställningen kring de centrala begrepp (kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt) som behandlats under respektive seminarium.
Var tydlig med att i texten tala om när det är dina respektive kurslitteraturens kommentarer och/eller resonemang som redovisas.
När du vill ange varifrån du hämtat de kunskaper du redovisar, gör det genom en referens i texten.
Om du vill berätta något viktigt som du hämtat från en viss bok, nämner du detta genom att skriva författarens efternamn och årtalet för bokens utgivning inom parentes efter din hänvisning. Vill du t ex tala om att du hämtat vissa kunskaper eller begrepp från t ex Anthony Giddens skriver du (Giddens, 2004) efter de meningar där du nämner hans resonemang kring det begrepp som du beskriver.
Skriver du av något direkt från texten, d v s citerar, ska du förstås visa detta genom citationstecken och en angivelse av sidan som du hämtat citatet från. Kommer t ex citatet från sidan 36 i Giddens bok, kan du då skriva så här efter citatet (Giddens, 2004:36).
Efter litteraturgenomgången ska du visa att du med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter kan diskutera sammanfattningen av din intervju.
Seminarium 6:
Värdegrund och demokrati
Inför seminariet:
Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Diskussion och/eller gruppövningar kring skolans värdegrund och demokrati.
• Delkursutvärdering arbetsgruppsvis i ca 15 min.
Inför seminariet:
Varje student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som var innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Diskussion och/eller gruppövningar kring skolans värdegrund och demokrati.
• Delkursutvärdering arbetsgruppsvis i ca 15 min.
Seminarium 3: Sociologi
Sociologi - Klass, genus och etnicitet
Inför seminariet:
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som har varit innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Inför seminariet:
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för de föreläsningar som har varit innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Seminarium 2:
Introduktion av kulturbegreppen
Inför seminariet:
Student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Inför seminariet:
Student läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet:
Veckans begrepp och teoretiska utgångspunkter diskuteras och bearbetas i relation till den kommande yrkesrollen som lärare/pedagog.
Seminarium 1:
Varför vill jag bli lärare?
Inför seminariet
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Presentation av seminarieledare och studenter.
• Seminarieledaren delar in gruppen i arbetsgrupper (4-5 personer/arbetsgrupp). Indelningen i sker utifrån bokstavsordningen på deltagarlistan.
• Veckans seminariefråga och veckans litteratur diskuteras.
Inför seminariet
Studenten läser litteraturen utifrån de anvisningar som står i schemat för föreläsningarna innan det aktuella seminariet samt förbereder diskussionsfrågor inför möte(n) med sin arbetsgrupp. Arbetsgruppen skickar in diskussionsfrågor (lika många som antalet deltagare) till seminarieledarens mail förnamn.efternamn@sh.se senast en timme innan seminariet startar.
Under seminariet
• Presentation av seminarieledare och studenter.
• Seminarieledaren delar in gruppen i arbetsgrupper (4-5 personer/arbetsgrupp). Indelningen i sker utifrån bokstavsordningen på deltagarlistan.
• Veckans seminariefråga och veckans litteratur diskuteras.
Skrivstrimman
Skriva för att lära – skrivseminarier i Utbildningsvetenskap Gk
I varje delkurs under termin Utbildningsvetenskap Gk ingår moment som behandlar skrivande som ett sätt att lära.
Det handlar alltså inte om skrivhjälp till dig som behöver förbättra ditt språkbruk utan övergripande kunskap om skrivandet, något som är viktigt och utvecklande även för dig som redan är en duktig skribent. Arbetsnamnet på dessa seminarier har blivit "skrivstrimman" eftersom de löper som en strimma genom hela terminen. Sammanlagt är det fem seminarier och de är precis som alla seminarier, obligatoriska för alla studenter.
Som inledning ges en föreläsning kring skrivprocessen samt olika texttyper och genrer.
Målet med skrivseminarierna är att du ska få insikter och kunskaper om skrivande, dels för dina egna behov och dels för att förstå skrivprocessens betydelse för lärandet. Seminarierna behandlar olika genrer, särskilt de som används som skriftliga examinationsuppgifter inom terminens kurser, t.ex. PM, rapport, reflektion, analys. Dessutom behandlas viktiga delar av skrivprocessen, såsom responsarbete, texttriangelns olika nivåer, skrivstrategier, loggboksskrivande, tankeskrivande och presentationsskrivande.
En viktig del är också ditt eget reflekterande kring den egna skrivprocessen och lärprocessen. Därigenom kommer seminarierna att ge dig viktiga kunskaper till exempel i konsten att skriva tillsammans med andra under utbildningen och inför den viktiga pedagogiska dokumentationen i ditt kommande arbete.
Skrivseminarierna examineras genom ett litteraturseminarium kring Dysthes bok Skriva för att lära, genom aktivt deltagande på seminarierna och ibland genom inlämningsuppgifter. Vid frånvaro görs en extrauppgift i överenskommelse med skrivseminariets lärare.
Litteratur: Dysthe, Olga, m.fl. (2002) Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund.
Handbok: Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (2000). Solna: Almqvist & Wiksell förlag.
I varje delkurs under termin Utbildningsvetenskap Gk ingår moment som behandlar skrivande som ett sätt att lära.
Det handlar alltså inte om skrivhjälp till dig som behöver förbättra ditt språkbruk utan övergripande kunskap om skrivandet, något som är viktigt och utvecklande även för dig som redan är en duktig skribent. Arbetsnamnet på dessa seminarier har blivit "skrivstrimman" eftersom de löper som en strimma genom hela terminen. Sammanlagt är det fem seminarier och de är precis som alla seminarier, obligatoriska för alla studenter.
Som inledning ges en föreläsning kring skrivprocessen samt olika texttyper och genrer.
Målet med skrivseminarierna är att du ska få insikter och kunskaper om skrivande, dels för dina egna behov och dels för att förstå skrivprocessens betydelse för lärandet. Seminarierna behandlar olika genrer, särskilt de som används som skriftliga examinationsuppgifter inom terminens kurser, t.ex. PM, rapport, reflektion, analys. Dessutom behandlas viktiga delar av skrivprocessen, såsom responsarbete, texttriangelns olika nivåer, skrivstrategier, loggboksskrivande, tankeskrivande och presentationsskrivande.
En viktig del är också ditt eget reflekterande kring den egna skrivprocessen och lärprocessen. Därigenom kommer seminarierna att ge dig viktiga kunskaper till exempel i konsten att skriva tillsammans med andra under utbildningen och inför den viktiga pedagogiska dokumentationen i ditt kommande arbete.
Skrivseminarierna examineras genom ett litteraturseminarium kring Dysthes bok Skriva för att lära, genom aktivt deltagande på seminarierna och ibland genom inlämningsuppgifter. Vid frånvaro görs en extrauppgift i överenskommelse med skrivseminariets lärare.
Litteratur: Dysthe, Olga, m.fl. (2002) Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund.
Handbok: Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (2000). Solna: Almqvist & Wiksell förlag.
Eximinationsuppgiften
Skriftlig examination (se under rubriken hemtentamen) bestående av del A och B
A) En individuell skriftlig del där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
B) En individuell skriftlig del där studenten redovisar sammanfattningen av en intervju med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och jämföra det med sin egen. Den intervjuade ska helst ha erfarenheter från andra skolsystem än det nuvarande svenska skolsystemet. Den intervjuade bestämmer själv vilken/vilka erfarenheter som han/hon vill dela med sig. Intervjun redovisas muntligt under seminarium 5 och skriftligt tillsammans med del A i examinationen (se schema och anvisningar för muntlig redovisning och inlämningsdatum).
Textstorlek: 12. Radavstånd: 1,5. Typsnitt: Times New Roman
Kompletteringar lämnas in i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 16:00 och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
A) En individuell skriftlig del där studenten, utifrån litteraturen, redovisar sin förståelse för delkursens centrala begrepp och teoretiska perspektiv. Här handlar det om att utifrån delkursens litteratur redovisa och diskutera begreppen kultur, klass, etnicitet, genus, värdegrund och interkulturellt förhållningssätt.
B) En individuell skriftlig del där studenten redovisar sammanfattningen av en intervju med utgångspunkt i minst tre av delkursens centrala begrepp. Intervjun ska handla om en persons skolgång och erfarenheter av skolan och jämföra det med sin egen. Den intervjuade ska helst ha erfarenheter från andra skolsystem än det nuvarande svenska skolsystemet. Den intervjuade bestämmer själv vilken/vilka erfarenheter som han/hon vill dela med sig. Intervjun redovisas muntligt under seminarium 5 och skriftligt tillsammans med del A i examinationen (se schema och anvisningar för muntlig redovisning och inlämningsdatum).
Textstorlek: 12. Radavstånd: 1,5. Typsnitt: Times New Roman
Kompletteringar lämnas in i pappersform till lärarutbildningens expedition senast fredagen 23/2-207 kl 16:00 och skickas även elektronisk till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.sh@analys.urkund.se
Nyhet - Delkurs 1: Lärarutb 140p
2007-02-05
Nyhet - Delkurs 1: Lärarutb 140p
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första seminarium 12 febr.
Inläsning och inlämning
Till vårt första seminarium skriver ni alltså en text med rubriken Min historia som språkanvändare. Som jag skrev tidigare här på webben ska ni undvika att bara besvara frågorna. Det är bättre skrivträning att göra en text i löpande form med en röd tråd. Skriv ca en sida och ta med i några ex så att vi kan ha ett responsmöte i kamratgruppen. Ett ex lämnas sedan in till läraren.
Till seminariet läser ni Dysthe Skriva för att lära kap 1,2,3,4,6,7.
Uppgiften är att i varje arbetsgrupp diskutera och kort summera det viktigaste i varje kapitel. Några meningar för varje kapitel räcker.
Dessutom gör ni några diskussionsfrågor (3-4 på alla kapitel)
Under seminariet diskuterar vi utifrån dessa.
Summering och frågor lämnar ni till skrivsem.läraren.
Vi ses den 12:e!
Christina, Marita och Susanne
2007-02-01
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första skrivuppgift Text
Hej alla!
Flera studenter har hört av sig om den första skrivuppgiften. Vill därför säga följande:
Gör inte uppgiften genom att besvara frågorna utan skriv en löpande text där frågorna eventuellt kan ingå. De behöver dock inte göra det och det är absolut inte viktigt att svara på alla. Skriv en text om dig själv som skrivande person helt enkelt. Frågorna är tänkta som hjälp.
Skicka inte uppgiften till mig utan ta med den utskriven till seminariet den
12 febr.
Det kommer att finnas mer information om seminariet i nästa vecka.
Hälsningar Christina
Nyhet - Delkurs 1: Lärarutb 140p
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första seminarium 12 febr.
Inläsning och inlämning
Till vårt första seminarium skriver ni alltså en text med rubriken Min historia som språkanvändare. Som jag skrev tidigare här på webben ska ni undvika att bara besvara frågorna. Det är bättre skrivträning att göra en text i löpande form med en röd tråd. Skriv ca en sida och ta med i några ex så att vi kan ha ett responsmöte i kamratgruppen. Ett ex lämnas sedan in till läraren.
Till seminariet läser ni Dysthe Skriva för att lära kap 1,2,3,4,6,7.
Uppgiften är att i varje arbetsgrupp diskutera och kort summera det viktigaste i varje kapitel. Några meningar för varje kapitel räcker.
Dessutom gör ni några diskussionsfrågor (3-4 på alla kapitel)
Under seminariet diskuterar vi utifrån dessa.
Summering och frågor lämnar ni till skrivsem.läraren.
Vi ses den 12:e!
Christina, Marita och Susanne
2007-02-01
Författare Christina Bergman Uppdaterad
Rubrik Skrivstrimmans första skrivuppgift Text
Hej alla!
Flera studenter har hört av sig om den första skrivuppgiften. Vill därför säga följande:
Gör inte uppgiften genom att besvara frågorna utan skriv en löpande text där frågorna eventuellt kan ingå. De behöver dock inte göra det och det är absolut inte viktigt att svara på alla. Skriv en text om dig själv som skrivande person helt enkelt. Frågorna är tänkta som hjälp.
Skicka inte uppgiften till mig utan ta med den utskriven till seminariet den
12 febr.
Det kommer att finnas mer information om seminariet i nästa vecka.
Hälsningar Christina
Thursday, February 01, 2007
Frågor ur Kulturmö
Diskussionsfrågor - kap 7
Kap 2
vad är ursprungsbetydelsen av ordet kultur
vad är typiskt för begteendemässiga kulturbeskr
..funktionalistiska ..
..kognitivisktiska..
symbolistiska..
vad är ett kulturmöte
på vilket sätt kan en disk om kulturmöten bli normativ
på vilka analysnivåer kan kulturmöten studeras
Kap 3
vad är komm
vilka 4 kommunikationskategorier
vad innebär d att språket har en uttrycks- coh en innebördssida
vad menas m att spr är mångbottnat o relativt
begrepp high context- och low contest kulturer
gr.tankarna i Sapir-Whorf-hypotesen
vilka funktioner fyller d icke-verbala spr
vilka typer av icke-verbalt spr går att urskilja.
kap4
skillnader mellan fin- resp folkkultur
mellan materiell och icke-materiell kultur
vikla typer av samhälleliga kulturraster
hur hänger värden normer o lagar samman
vilka funk fyller kult
kap 5
kult gr
vad avser begreppet etnicitet
vad innebär d att gr:er bygger gränser
vad är gr:en 4 sammanhåll inom en kulturell gr
hur ser en kulturell gr:s interna uppbyggnad ut
vilka faktorer bör beaktas om man ska förstå kultur möten mellan gr:er
kap 6
vilka kognitiva sorteingsmekanismer inrymmer individens psykokulturella raster
varför har männ stereotyper attityder fördomar
skillnad hetero- resp autostereotyper
vilka funktioner fyller etnocentrismen för individen
vilka känslor kan kulturmötet väcka hos individen
vad är främlingsrädsla
hur sammanhänger främlingsrädsla främlingsfientlighet o rasism
på vilka antaganden bygger en rasistisk ideologi?
kap 7
vilka orsaker kan finnas t kulturkrockar
vika 4 idealtypiska resenärer kan man tala om
interkulturell kompetens
vadär typiskt för innehållskompetenser
i vilka delar kan processkompetenser brytas ner
vad avser diskursiva kompetenser
Kap 2
vad är ursprungsbetydelsen av ordet kultur
vad är typiskt för begteendemässiga kulturbeskr
..funktionalistiska ..
..kognitivisktiska..
symbolistiska..
vad är ett kulturmöte
på vilket sätt kan en disk om kulturmöten bli normativ
på vilka analysnivåer kan kulturmöten studeras
Kap 3
vad är komm
vilka 4 kommunikationskategorier
vad innebär d att språket har en uttrycks- coh en innebördssida
vad menas m att spr är mångbottnat o relativt
begrepp high context- och low contest kulturer
gr.tankarna i Sapir-Whorf-hypotesen
vilka funktioner fyller d icke-verbala spr
vilka typer av icke-verbalt spr går att urskilja.
kap4
skillnader mellan fin- resp folkkultur
mellan materiell och icke-materiell kultur
vikla typer av samhälleliga kulturraster
hur hänger värden normer o lagar samman
vilka funk fyller kult
kap 5
kult gr
vad avser begreppet etnicitet
vad innebär d att gr:er bygger gränser
vad är gr:en 4 sammanhåll inom en kulturell gr
hur ser en kulturell gr:s interna uppbyggnad ut
vilka faktorer bör beaktas om man ska förstå kultur möten mellan gr:er
kap 6
vilka kognitiva sorteingsmekanismer inrymmer individens psykokulturella raster
varför har männ stereotyper attityder fördomar
skillnad hetero- resp autostereotyper
vilka funktioner fyller etnocentrismen för individen
vilka känslor kan kulturmötet väcka hos individen
vad är främlingsrädsla
hur sammanhänger främlingsrädsla främlingsfientlighet o rasism
på vilka antaganden bygger en rasistisk ideologi?
kap 7
vilka orsaker kan finnas t kulturkrockar
vika 4 idealtypiska resenärer kan man tala om
interkulturell kompetens
vadär typiskt för innehållskompetenser
i vilka delar kan processkompetenser brytas ner
vad avser diskursiva kompetenser
Dk1 Mina egna
Mina egna kulturmöten
1. 1985. Flickan från Libanon. Icke så bra verbal kommunikation.
2. Jag gick in i en katolsk kyrka i Kroatien utan att doppa/ rena handen i dopfontänen vid ingången för att göra det heliga korset framför mitt bröst. Kände mig mycket osäker om jag också skulle göra det som vuxna gjorde eller gällde det bara vuxna.
3. Att kommunicera med japaner på restaurang där det inte finns bildmenyer och knappt någon engelsk kunnig personal finns.
4. Titta på annons-lägenhet. Ta av sig skorna eller behålla dem på? Hur gör vi i Sverige?
1. 1985. Flickan från Libanon. Icke så bra verbal kommunikation.
2. Jag gick in i en katolsk kyrka i Kroatien utan att doppa/ rena handen i dopfontänen vid ingången för att göra det heliga korset framför mitt bröst. Kände mig mycket osäker om jag också skulle göra det som vuxna gjorde eller gällde det bara vuxna.
3. Att kommunicera med japaner på restaurang där det inte finns bildmenyer och knappt någon engelsk kunnig personal finns.
4. Titta på annons-lägenhet. Ta av sig skorna eller behålla dem på? Hur gör vi i Sverige?
Dk1 Diskussionsfrågor
1. Vad är det som gör att svenska elever inte vågar ta kontakt med en ny invandrar-elev i klassen vars språk är mycket begränsat och har dessutom inte så bra uttal.
2. Är svenskar mer avslappnade utomlands gentemot landets befolkning.
3. Hur kan man bekämpa rasism ?
4.
5.
6.
2. Är svenskar mer avslappnade utomlands gentemot landets befolkning.
3. Hur kan man bekämpa rasism ?
4.
5.
6.
BokRec: Kulturmöten
Bok Kulturmöten . Jonas Stier . 2004
Kulturmöten handlar om dig och mig. Om invandrare och utvandrare. Om hur vi ska gå till väga när majorietsfolket stöter på någon från ett annat land med annan kultur i "livsryggsäcken" i det egna landet. Eller att en individ ur majoritetsbefolkningen arbetar i ett främmande land med främmande kultur och vanor och värderingar.
Sammanfattning
Kulturmöten är ett annat ord för "självklarhet" och "logik". En sådan här information borde vara en självklarhet eftersom det handlar om logiskt tänkande när man stöter ihop med en person oavsett nationalitet, kultur och hudfärg. Den här informationen bör varje förälder lärare och elev ta del av. Boken väcker min nyfikenhet, men även frågetecken. Varför upprepar sig författaren? Varför skriver han samma sak i alla 7 kapitel. Om jag redan har läst om t ex Socialiseringsprocessen i ett kapitel, varför läsa om samma begrepp i de övriga kapitlarna? Att det finns frågor och filmtips samt en referenslista i slutet av varje kapitel uppskattar jag.
Betyg
: /
Kulturmöten handlar om dig och mig. Om invandrare och utvandrare. Om hur vi ska gå till väga när majorietsfolket stöter på någon från ett annat land med annan kultur i "livsryggsäcken" i det egna landet. Eller att en individ ur majoritetsbefolkningen arbetar i ett främmande land med främmande kultur och vanor och värderingar.
Sammanfattning
Kulturmöten är ett annat ord för "självklarhet" och "logik". En sådan här information borde vara en självklarhet eftersom det handlar om logiskt tänkande när man stöter ihop med en person oavsett nationalitet, kultur och hudfärg. Den här informationen bör varje förälder lärare och elev ta del av. Boken väcker min nyfikenhet, men även frågetecken. Varför upprepar sig författaren? Varför skriver han samma sak i alla 7 kapitel. Om jag redan har läst om t ex Socialiseringsprocessen i ett kapitel, varför läsa om samma begrepp i de övriga kapitlarna? Att det finns frågor och filmtips samt en referenslista i slutet av varje kapitel uppskattar jag.
Betyg
: /
Sunday, January 28, 2007
Bokrecension Intetkulturella..
Läser just nu boken interkulturella perspektiv av Hans Lorentz och Bosse Bergstedt: 2006
På sidorna 33 och 116 har författarna kopierat några rader ur sin egen text som beskriver den språkliga vändningen eller rättare sagt fyllt ut boken med samma text. Dåligt.
"Den beskrivs av Jörgensen (2004) som en upptäckt av att förhållandet mellan språkliga begrepp och det de hänvisar till är långt mer komplicerat än vad man hittills hade föreställt sig. Följden blev att man började ifrågasätta förhållandet mellan å ena sidan de vetenskapliga begreppen och teorierna som alltid är inordnade i språket och å andra sidn den verklighet de säger sig beskriva och förklara."
Sidan 129
"Nästa och sista stadiet i utvecklingen mot interkulturell kompetens kallas för bildning - integration. Det är själva integrationen och integrationens individuella utveckling som utgör skillnaden mellan interkulturell medvetenhet och interkulturell kompetens. Med andra ord så står en lyckad integration av interkulturell medvetenhet för interkulturell kompetens."
Vilken hemsk svår bok att läsa och den är en av huvudböckerna om jag förstått det rätt.
På sidorna 33 och 116 har författarna kopierat några rader ur sin egen text som beskriver den språkliga vändningen eller rättare sagt fyllt ut boken med samma text. Dåligt.
"Den beskrivs av Jörgensen (2004) som en upptäckt av att förhållandet mellan språkliga begrepp och det de hänvisar till är långt mer komplicerat än vad man hittills hade föreställt sig. Följden blev att man började ifrågasätta förhållandet mellan å ena sidan de vetenskapliga begreppen och teorierna som alltid är inordnade i språket och å andra sidn den verklighet de säger sig beskriva och förklara."
Sidan 129
"Nästa och sista stadiet i utvecklingen mot interkulturell kompetens kallas för bildning - integration. Det är själva integrationen och integrationens individuella utveckling som utgör skillnaden mellan interkulturell medvetenhet och interkulturell kompetens. Med andra ord så står en lyckad integration av interkulturell medvetenhet för interkulturell kompetens."
Vilken hemsk svår bok att läsa och den är en av huvudböckerna om jag förstått det rätt.
Thursday, January 25, 2007
Södertörns högskola 2003
Hittade t.o.m. en text som berör Sh:
"Med intekulturalitet menar vi att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tankesätt, värdegrunder, livsformer och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och sociala aktiviteter."
Interkulturella perspektiv
H. Lorentz
B Bergstedt
2006
"Med intekulturalitet menar vi att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tankesätt, värdegrunder, livsformer och maktbefogenheter. Detta sker i undervisning, forskning, administration och sociala aktiviteter."
Interkulturella perspektiv
H. Lorentz
B Bergstedt
2006
Tuesday, January 23, 2007
Förbättring
Jag tycker det är tråkigt att vi fick en lista med kurslitteratur utan ISBN Nr.
Jag tycker det är tråkigt att vi fick veta att skolan har en pub, men ingen sa något om ett existerande pentry.
Jag tycker det är tråkigt att adjunten ställer en fråga som besvaras av en student som sedan inte får någon feedback om studenten svarat rätt eller fel, adjunten väljer hellre att forsätta fråga ut studenterna.
Jag tycker det är tråkigt att vi fick veta att skolan har en pub, men ingen sa något om ett existerande pentry.
Jag tycker det är tråkigt att adjunten ställer en fråga som besvaras av en student som sedan inte får någon feedback om studenten svarat rätt eller fel, adjunten väljer hellre att forsätta fråga ut studenterna.
Skoldag 1 -lärarutbildningen
22/1 Skoldag 1 -lärarutbildningen
Kl. 8.00 började intro-lektionen på utbildningens första dag. Hassan Sherif var en glad uppmuntrande allvarlig adjunt -pedagogiker som har stor förståelse att det finns olika individer som förstår, tolkar och gör saker och ting alla på sitt eget sätt. Kl. 9.00 en kvarts paus.
Kl. 10.00 ville rektorn hälsa oss välkomna i Aula. Vilken aula! Vilken utsikt! Två programvärdar en hon och en han presenterade olika personer upp till scenen, t.o.m. Södertörns musikkör uppträdde och uppmanade oss nya till att joina dem.
Kl. 11.00 tog det roliga välkomnandet slut och klassen splittrades, vissa gick till Studentkåren för att få sitt S-kort, några stack till biblioteket för att låna hem lite kurslitteratur, andra gick till receptionen för att få ut sitt kort och användarnamn och lösenord vilket jag observerade, men istället blev jag hänvisad till bibliotektets hjälpdisk. -Eh? Märkligt att jag skulle hämta ut sådan viktig hemligstämplad info som på ett bibliotek.
Efter att ha sprungit runt skolan och in och ut ur alla skolbyggnaders huvudentréer började jag bli yr av hunger. Jag åkte hem och fyllde på med bränsle för att sedan snabbt åka in till stan, tänkte jag, men efter att ha letat förtvivlat efter kurslitteraturen på Stockholms alla bibliotek, insåg jag att jag var tvungen att åka tillbaka till skolan för att avsluta det jag hade påbörjat: Letandet efter kursböcker och att hinna registrera mig innan lärarnas utbildningsexpedition stängde för dagen.
Det visade sig att jag hade blivit registrerad efter att jag lämnat in kvittot för terminsavgiften. Då återstod det att hitta ett pentry -om det fanns i huset. Södertörns högskola verkar inte tycka att mat är något viktigt, men jag får spana och försöka hitta något litet café. Fy, bara tanken på att leva på smörgåsar i 3,5 år gör att jag tappar 3 kg redan här och nu. Jag kommer att få det svårt att koncentrera mig, känna av tröttheten och orkelösheten samt åka dit på ett antal spänningshuvudvärk och gå ner till 45 kg, för att inte tala om vilken missbrukare av huvudvärkstabletter jag kommer att bli.
Japp, jag ser verkligen fram emot den teoretiska lärarutbildningens alla hinder och utmaningar på Södertörns högskola i Flemingsberg år 2007.
Kl. 8.00 började intro-lektionen på utbildningens första dag. Hassan Sherif var en glad uppmuntrande allvarlig adjunt -pedagogiker som har stor förståelse att det finns olika individer som förstår, tolkar och gör saker och ting alla på sitt eget sätt. Kl. 9.00 en kvarts paus.
Kl. 10.00 ville rektorn hälsa oss välkomna i Aula. Vilken aula! Vilken utsikt! Två programvärdar en hon och en han presenterade olika personer upp till scenen, t.o.m. Södertörns musikkör uppträdde och uppmanade oss nya till att joina dem.
Kl. 11.00 tog det roliga välkomnandet slut och klassen splittrades, vissa gick till Studentkåren för att få sitt S-kort, några stack till biblioteket för att låna hem lite kurslitteratur, andra gick till receptionen för att få ut sitt kort och användarnamn och lösenord vilket jag observerade, men istället blev jag hänvisad till bibliotektets hjälpdisk. -Eh? Märkligt att jag skulle hämta ut sådan viktig hemligstämplad info som på ett bibliotek.
Efter att ha sprungit runt skolan och in och ut ur alla skolbyggnaders huvudentréer började jag bli yr av hunger. Jag åkte hem och fyllde på med bränsle för att sedan snabbt åka in till stan, tänkte jag, men efter att ha letat förtvivlat efter kurslitteraturen på Stockholms alla bibliotek, insåg jag att jag var tvungen att åka tillbaka till skolan för att avsluta det jag hade påbörjat: Letandet efter kursböcker och att hinna registrera mig innan lärarnas utbildningsexpedition stängde för dagen.
Det visade sig att jag hade blivit registrerad efter att jag lämnat in kvittot för terminsavgiften. Då återstod det att hitta ett pentry -om det fanns i huset. Södertörns högskola verkar inte tycka att mat är något viktigt, men jag får spana och försöka hitta något litet café. Fy, bara tanken på att leva på smörgåsar i 3,5 år gör att jag tappar 3 kg redan här och nu. Jag kommer att få det svårt att koncentrera mig, känna av tröttheten och orkelösheten samt åka dit på ett antal spänningshuvudvärk och gå ner till 45 kg, för att inte tala om vilken missbrukare av huvudvärkstabletter jag kommer att bli.
Japp, jag ser verkligen fram emot den teoretiska lärarutbildningens alla hinder och utmaningar på Södertörns högskola i Flemingsberg år 2007.
Subscribe to:
Posts (Atom)