Triviala irrelevanta kursplaner och primitiva kunskapsprover och brist på engagemang är hur Egan Kieran beskriver skolorna idag. Lösningen ligger kring en ny teoriutbildning.
Leif Strandberg..
Olika förförståelser, somatisk, mytisk filosofisk
Egans utbildningsteori
Koder
Socialisation
De stora tänkarna Platon Sokrates Rousseau Dewey
Språk
Sunday, March 23, 2008
Saturday, January 19, 2008
Bok Tsatsiki och morsan
9127105172
Moni Nilsson-Brännström
Tsatsiki bor med sin mor eller morsan som hon kallas och tillsammans går de genom livet med bus, skratt o gråt. Morsan lirar gitarr och sjunger i ett band som snart ska ge ut en skiva. Tsatsiki är snart 7 och ska börja skolan. De har hyrt ut ett av rummen till Göran som bakar bullar och kör en HD och har en förkärlek för morsan. Så en dag får Tsatsiki ont i magen. Riktigt ont. Han ska börja skolan. Men han hinner knappt sätta sig innan han får se frökens "tjocka ben" och blir totalt fascinerad. Hon måste helt klart vara från en annan planet, tänker han och plötsligt blir skolan en spännande plats. En plats där Tsatsiki får vänner samt möter kärleken och våldet. Men Tsatsiki är som morsan -orädd och nyfiken och går hellre genom en eld än runt om den.
Utdrag ur boken
"Ibland frågade Tsatsikis kompisar om det inte var konstigt att ha en pappa som man aldrig hade träffat. Men det tyckte inte Tsatsiki. Han var ju van. Och han hade ju Morsan och morfar och mormor och en död gammelmormor och Morsans kompisar och sina egna kompisar och Göran. Det räckte gott och väl, tyckte Tsatsiki-Tsatsiki Johansson."
Sammanfattning
Under ett helt år får vi följa Tsatsiki från det att han ska börja förste klass till det att hans sommarlovet kommer. Och precis som i det riktiga livet går livet upp och ner både för Tsatsiki, morsan och för alla i deras närhet. Boken visar att det är inte bara barn som behöver råd, tröst, problemlösningar och ett stort behov av ha-begär, men ibland även vuxna. Men, där det finns problem där finns det lösningar.
Lättläst bok med mycket värme. Skrattattacker i så gott som varje kapitel. Verklighetstrogen. Vackert berättad. Välskriven. En bok att ge bort i present till ett barn som kan läsa. Eller till en 7-åring.
: ) MVG
Karaktärerna
Morsan - fri människa, något av en flower-power girl. Tror på kärleken. Orädd och frammåt. Optimist [i boken: Nakna, mamma papppa barn]. Gillar fjant o bus. Musikalisk intelligent. Ibland rädd för att vara dålig mamma. Älskar ogräddad deg.
Tsatsiki - fri människa. Nyfiken. Orädd [i boken: mobbare o spydiga kommentarer]. Viljestark. Framåt. Social. Frågvis. Självdiciplinerad. Bra självförtroende. Ibland rädd.
Moni Nilsson-Brännström
Tsatsiki bor med sin mor eller morsan som hon kallas och tillsammans går de genom livet med bus, skratt o gråt. Morsan lirar gitarr och sjunger i ett band som snart ska ge ut en skiva. Tsatsiki är snart 7 och ska börja skolan. De har hyrt ut ett av rummen till Göran som bakar bullar och kör en HD och har en förkärlek för morsan. Så en dag får Tsatsiki ont i magen. Riktigt ont. Han ska börja skolan. Men han hinner knappt sätta sig innan han får se frökens "tjocka ben" och blir totalt fascinerad. Hon måste helt klart vara från en annan planet, tänker han och plötsligt blir skolan en spännande plats. En plats där Tsatsiki får vänner samt möter kärleken och våldet. Men Tsatsiki är som morsan -orädd och nyfiken och går hellre genom en eld än runt om den.
Utdrag ur boken
"Ibland frågade Tsatsikis kompisar om det inte var konstigt att ha en pappa som man aldrig hade träffat. Men det tyckte inte Tsatsiki. Han var ju van. Och han hade ju Morsan och morfar och mormor och en död gammelmormor och Morsans kompisar och sina egna kompisar och Göran. Det räckte gott och väl, tyckte Tsatsiki-Tsatsiki Johansson."
Sammanfattning
Under ett helt år får vi följa Tsatsiki från det att han ska börja förste klass till det att hans sommarlovet kommer. Och precis som i det riktiga livet går livet upp och ner både för Tsatsiki, morsan och för alla i deras närhet. Boken visar att det är inte bara barn som behöver råd, tröst, problemlösningar och ett stort behov av ha-begär, men ibland även vuxna. Men, där det finns problem där finns det lösningar.
Lättläst bok med mycket värme. Skrattattacker i så gott som varje kapitel. Verklighetstrogen. Vackert berättad. Välskriven. En bok att ge bort i present till ett barn som kan läsa. Eller till en 7-åring.
: ) MVG
Karaktärerna
Morsan - fri människa, något av en flower-power girl. Tror på kärleken. Orädd och frammåt. Optimist [i boken: Nakna, mamma papppa barn]. Gillar fjant o bus. Musikalisk intelligent. Ibland rädd för att vara dålig mamma. Älskar ogräddad deg.
Tsatsiki - fri människa. Nyfiken. Orädd [i boken: mobbare o spydiga kommentarer]. Viljestark. Framåt. Social. Frågvis. Självdiciplinerad. Bra självförtroende. Ibland rädd.
3dk1 Studiemanual
Södertörns högskola/Lärarutbildningen 140p
Natur, språk och kultur, A2/Barn och barndom i olika tider och kulturer
Delkursansvarig: Petra Garberding
Seminarieledare: Petra Garberding, Gunilla Gunner, Pär Götefeldt, Helena Hörnfeldt, Susanne Waldén
Kursmanual för ”Barn och barndom i olika tider och kulturer”, 7,5 hp
VT 2008
Kursbeskrivning enl. kursplanen
Delkursen ”Barn och barndom i olika tider och kulturer” visar hur föreställningar om barn och barndom skiftar i olika tider och kulturer. Särskilt belyser den hur barndom och ”barns bästa” skapats, reproducerats och förändrats under de senaste tvåhundra åren och hur dagens barndomsbegrepp har vuxit fram i utifrån folkliga, vetenskapliga, religiösa och politiska uppfattningar av barns egenskaper, behov, kompetenser och rättigheter.
Undervisningsformer, arbetsuppgifter och examinationsuppgift:
Undervisningen ges i form seminarier och föreläsningar. Till detta kommer en exkursion i grupp och en individuellt genomförd, icke schemalagd fältstudie. Mellan undervisningstillfällena deltar studenterna i arbetsgruppsträffar.
Seminarierna: Seminarierna bygger på studenternas egen verksamhet: att samtliga studenter har läst anvisad litteratur, förberett sig efter de anvisningar som givits, träffats i arbetsgrupperna och att alla deltar i seminariets diskussioner med egna inlägg. Anvisningar för hur man förbereder seminarierna finns att tillgå på kurswebben i början av den vecka då resp. seminarium äger rum.
Seminarierna är obligatoriska. Studenter som inte närvarar eller aktivt medverkar i något av seminarierna fullgör uppgifterna till seminariet skriftligt. Omfång 2–3 sidor. Dessa uppgifter lämnas in tillsammans med den skriftliga examinationsuppgiften. Frånvaro vid fler tillfällen än två godkänns inte och seminarierna måste istället fullgöras nästa gång kursen ges.
Arbetsgruppsträffar: Varje seminariegrupp består av fyra arbetsgrupper. Arbetsgrupperna träffas minst en gång per vecka (se schema) för att behandla kurslitteraturen och förbereda seminarierna tillsammans. Samtliga studenter deltar i arbetsgruppernas träffar, dit man kommer förberedd.
Föreläsningarna ger överblickar, fördjupar, kompletterar och/eller diskuterar kurslitteraturen. Vi räknar med att ni utnyttjar det stöd för inläsning och de möjligheter till fördjupningar och perspektiviseringar som föreläsningarna ger.
Studiebesök:
Måndagen den 11 februari ägnas åt studiebesök i Fittja och Hallunda centrum. Tanken är att ni ska möta representanter för olika religiösa traditioner. Företrädare för muslimska och olika kristna traditioner kommer att visa sina religiösa lokaler och berätta om hur de ser på och arbetar med barn. Ni förbereder er på studiebesöket genom att läsa Pettersson (2007).
Studiebesöken är obligatoriska och vi kommer att diskutera och följa upp dem på seminarierna den 12 februari. Närmare instruktion om tid och plats, gruppindelning samt frågor inför seminariet kommer på Gunilla Gunners föreläsning.
Vid ev. frånvaro genomförs ett eget studiebesök på två av ovan nämnda platser, vilket sedan rapporteras skriftligt.
Fältstudie, observation: Hur gestaltas svenskhet/etnicitet i förskolan? Enskild obligatorisk uppgift: Observation på förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Anvisningar: Se bilaga 6.
Skriftlig, individuell examinationsuppgift
Syftet med uppgiften är att du visa att du kan tillämpa de olika perspektiv på barn och barndom i olika tider och kulturmiljöer och centrala begrepp, som föreläsningar och kurslitteratur givit på två utvalda barndomsskildringar. Du får välja ut två barndomsskildringar, som du vill analysera, bland följande böcker:
Alakoski, Susanna. Svinalängorna, Bonnier, pocket, flera utgåvor.
Niemi, Mikael 2001. Populärmusiken från Vittula. Stockholm: MånPocket.
Henschen, Helena 2006. I skuggan av ett brott, Stockholm: Bromberg.
Lagerlöf, Selma 1996. Ett barns memoarer. Stockholm: Bonniers (Självbiografi, Mårbackasviten, del 2).
Lindgren, Astrid 1956. Rasmus på luffen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Gör så här
- Välj några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen och föreläsningarna som du tycker är särskilt intressanta att undersöka, kommentera och diskutera i de lästa böckerna. Med perspektiv menar vi synen på barn och barndom under olika tider och i olika miljöer. Så finns det t. ex. olika perspektiv på barnaga under olika tider. Medan många föräldrar och lärare ansåg på 1910-talet att det var en uppfostringsmetod, kategoriseras det idag som barnmisshandel och är förbjuden. Synen på barnagan visar hur synen på barn och barnuppfostran har förändrats över tid. Med begrepp menar vi centrala begrepp i kurslitteraturen, som t. ex. olika barndomsdiskurser, klassbegreppet, genusbegreppet eller etnicitetsbegreppet. Dessa begrepp hjälper oss att synliggöra hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid.
- Ge din tenta rubriken ”Olika barndomar i 1900-talets Sverige”. Du ska skriva din tenta i essäform, dvs. en sammanhängande text med en inledning, en analysdel och en avslutande diskussion. Börja din essä med en kort presentation av resp. boks huvudperson, handling och den tid och miljö som skildras, så att läsaren sedan kan hänga med i dina resonemang. Sätt gärna underrubriker som framhåller de olika perspektiv du tar upp.
- Jämför också de olika bilder av barndom, barns liv och villkor och sätt att se på barn som böckerna ger.
- Det är viktigt att det framgår tydligt av din text att du har läst kurslitteraturen och kan tillämpa den på dina utvalda barndomsskildringar. Det ska finnas med minst tre böcker och sju artiklar från litteraturlistan i din text.
- När du anknyter till kurslitteraturen måste du tänka på att läsarna inte har läst dessa texter. Du måste därför kort helt presentera de texter du tar upp och det perspektiv dessa ger.
- Skilj tydligt mellan dina egna och litteraturens ord genom att använda referenser. Referenser kan man skriva i parantes i texten, t. ex. (Helander 2005:10). All övrig information om boken skrivs in i en litteraturlista som bifogas tentan.
- Tentans omfång ska vara 4–5 A 4 sidor (utan litteraturlista). Typsnitt: 12 punkter och 1,5 radavstånd.
Betygskriterier för tentan:
Godkänd: Studenten kan tillämpa några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Det ska tas upp minst tre böcker och sju artiklar från kurslitteraturen i texten och de knyts till de valda barnböckerna. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan skilja mellan sina egna och andras uppfattningar genom att använda referenser. En litteraturlista bifogas tentan.
Väl Godkänd: Studenten kan tillämpa många olika perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Studenten drar genomgående den övriga kurslitteraturen in i sina diskussioner och kan även reflektera över olika perspektiv och begrepp. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan tydligt skilja åt sina egna och andras uppfattningar genom användning av korrekta referenser. En korrekt litteraturlista finns med.
Delkursbetyg
För betyget Godkänd på delkursen krävs följande:
1. Aktivt deltagande i samtliga seminarier i form av egna diskussionsinlägg och/eller frågor. Genomförande av observationsuppgiften och deltagande i studiebesöket. Frånvaro innebär skriftlig kompletteringsuppgift. Samma sak gäller bristande medverkan eller bristande förberedelser (litteraturen har inte lästs t.ex).
2. Godkänt resultat på den skriftliga examinationsuppgiften.
För betyget Väl godkänd på kursen krävs dessutom:
Att studentens bidrag till seminariediskussionerna har varit särskilt värdefulla, kvalificerade välgrundade och/ eller klargörande eller betyget väl godkänd på den skriftliga examinationsuppgiften.
Lektionsplan__
Vecka 4
Kursintroduktion
Petra Garberding
Föreläsning 1: Barn – en tankens uppfinning?
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Helander s. 5-15 (10 s)
- Sandin 41-58 (17 s)
- Key s. 7-11, 97-108 (13 s)
Föreläsning 2: Barn och barndom i historien
Per Bolin Hort
Litteratur:
- Heywood, s.11-68
Föreläsning 3: Att sammanfoga kvinnans och barnets befrielse. Om kampen mot patriarkatet på 1970-talet
Kajsa Ohrlander
Litteratur:
- Gerdin & Ohrlander 2007
Seminarium 1: Bilder av barn och barndom i barnboken,
Förberedelse: se bilaga 1
Litteratur:
- Elsa Beskow, Tomtebobarnen
- Moni Nilsson- Brännström, Tsatsiki och Morsan
Vecka 5
Föreläsning 4: Barnet i folkhemmet
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Heywood, s. 177-292 (115 s)
- Lindström s. 7-24, 82-100, 151-171, 196-200 (49 s)
- Sandin & Halldén s. 7-24 (17 s)
- Sjöberg s. 53-99 (46 s)
Seminarium 2: Barnet som vetenskaplig produkt
Förberedelse: se bilaga 2
Litteratur:
- Myrdal s. 4-25 (21 s)
- Socialstyrelsen s. 11-24 (13 s)
Föreläsning 5: Att göra skillnad – den exkluderande svenskheten
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Hörnfeldt s. 315-344 (29 s)
- Norman s. 13-23, 164-167, 178-196, 204-209 (47 s).
- Runfors (25 s)
- Sjögren s. 136-162 (26 s)
- Öhlander s. 11-42 (32 s)
Fältstudier: observation Gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer för barn.. Enskild uppgift, deltagande observation. På förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Uppgiften redovisas på seminarium 6. Se bilaga 6 för närmare instruktioner.
Seminarium 3: Barn och barndom i mångfaldens Sverige
Förberedelse: se bilaga 3.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 6
Måndag, 4/2: Filmvisning: Zozo av Josef Fares
Seminarium 4: Filmanalys
Instruktioner kommer senare.
Föreläsning 6: Religion – föränderliga traditioner
Gunilla Gunner
Litteratur: Andersson & Sander, s. 33-134.
Föreläsning 7: Det högtidliga livet, - vårt behov av ritualer
Gunilla Gunner
Litteratur:
Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Vecka 7
Exkursion i Botkyrka
Gunilla Gunner och Pär Götfeldt. Närmare instruktioner kommer senare.
Seminarium 5: Barn och religion –egna berättelser och andras
Uppföljning av studiebesök och egna reflektioner kring religionsdefinitioner och traditioner.
Förberedelser: se bilaga 5.
Litteratur:
- Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Seminarium 6: Analys och diskussion av observationsresultaten
Förberedelse: se bilaga 6.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 8
Seminarium 7: Vad är en familj?
Förberedelse: se bilaga 7.
Litteratur:
- Bäck-Wiklund, Johansson (red.) Nätverksfamiljen. s. 17-39, 83-117, 172-211
- Norman s. 60-84 (14 s)
- Sundqvist s. 41-66 (25 s)
Inlämning av examinationsuppgift : Måndag 25/2 kl 10.00
Bilagor
Bilaga 1
Förberedelse för seminarium 1
Formulera utifrån föreläsningar och kurslitteratur skriftligt en definition av de två begreppen ’barn’ och ’barndom’.
Undersök bilden av barn i Beskows resp. Nilsson-Brännströms bok: Vilka egenskaper och vilken ställning skiljer barnen ifrån böckernas vuxna. Vilka skillnader finns i de olika framställningarna av barn? Vilka likheter?
Hur förhåller sig de ’barndomar’ som framställs hos Beskow resp. Nilsson-Brännström till varandra och till den definition av ’barndom’ du gjort?
Fundera över i vilken mån respektive bok kan sägas skildra vad det är att vara barn i en viss tid eller i en viss kultur. Försök att så noggrant som möjligt ta ställning till vilken tid och vilken kultur som återspeglas i resp. bok.
Fundera utifrån Helanders text över om du i resp. bok kan känna igen någon eller några särskilda ”diskurser” om barn och barn.
Bilaga 2
Uppgift och instruktion inför seminarium 2, Barnet som vetenskaplig produkt.
1. Hur definieras i de olika texterna en god uppväxtmiljö? Vilka likheter och skillnader finns i de olika framställningarna? Hur förändras uppfattningarna över tid?
2. Vad utpekas i texterna som de stora problemen för barns lärande och utveckling? Vad presenteras som lösningar?
3. Gunilla Halldén och Bengt Sandin skriver att själva barndomens innebörd har påverkats av de under senare år förändrade relationerna mellan föräldrar, institutioner och stat. Hur vill ni beskriva nutidens relation mellan föräldrar, institutioner och stat jämfört med de tidsperioder som texterna är komna ur?
4. Fostran har ofta varit ett centralt begrepp i diskussioner om skolan. Vad menas med begreppet och försök reda ut hur begreppet har använts under olika perioder under 1900-talet. Utgå från er egen erfarenhet och kunskap och jämför med seminarietexterna och den period som Sjöberg skriver om.
5. Vilka föreställningar eller diskurser om barn och barndom känner ni igen i texterna? Ta stöd av Helander, Heywood och Sandin.
Bilaga 3
Diskussionsunderlag till seminarium 4 och Billy Ehn och Johannes Lunneblads texter Det otydliga kulturmötet och Förskolan och mångfalden.
- Vad ser ni för skillnader i hur personalen behandlar den kulturella mångfalden hos Lunneblad jämfört med Ehns 20 år gamla studie?
- Det skedde ju en förändring under tiden som Lunneblad var på förskolan, från att ha fokuserat på de barn som hade invandrarbakgrund, omdefinierades mångfaldsbegreppet och handlade istället om hemkultur, och mångfaldsarbetet kom att omfatta hela barngruppen. Hur tycker ni att man kan arbeta med mångfald i förskolan?
- Är det viktigt att ha ett uttalat mångfaldsperspektiv, eller är det någonting som kommer naturligt och som löser sig av sig självt? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ett uttalat mångfaldsperspektiv?
Bilaga 4
Seminarium 4: Filmanalys:
Instruktioner kommer senare.
Bilaga 5
Instruktion till seminarium om barn och religion v 7, 2008
Seminariet är tänkt att samla upp erfarenheter från föreläsningar och er egen läsning av Andersson och Sander s. 33-110 i Det mångreligiösa Sverige och Mellan påsk och Kadir samt från studiebesöken i Fittja och Hallunda.
Att förbereda inför seminariet:
Varje studiegrupp förbereder en kort presentation (7 min) av ett av studiebesöken. Koncentrera er främst på frågan om synen på barn och barnens plats i det religiösa/kulturella sammanhang som ni besökte.
- Hur sker traditionsförmedlingen?
- Deltar barn i religiösa riter? Finns det religiösa riter för barn?
- Förekommer det speciella aktiviteter för barn? Om ja, i så fall vilka? Om inte, varför?
- Vilken roll spelar religion för dem ni mötte vid besöken?
Tänk igenom er egen religionsdefinition. Gör ett utkast till en definition av vad ni menar med religion. (Ni kan förbereda detta individuellt eller i grupp). (Andersson och Sander s. 53-77 tar upp frågor om religionsdefinitioner).
Läs Mellan påsk och Kadir och ta del av det rika bildmaterialet. Fundera över vad ni skulle kalla kultur respektive religion när ni studerar materialet.
Resonera kring möjligheter och problem att leva som religiöst troende i Sverige idag. Exemplifiera.
Vilka riter/ritualer har ni själva minnen av som barn? Ge exempel.
Deltar ni i riter som vuxna? Om ja, vilka?
Tänk igenom hur ni ser på religiösa riter och högtiders plats och funktion i förskola och skola.
Förbered och resonera igenom frågorna så långt ni hinner i er studiegrupp.
Väl mött vid seminariet!
Hälsningar
Gunilla och Pär
Bilaga 6
Uppgift och instruktion inför observationsuppgift, Barn och barndom i mångfaldens Sverige.
För många forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är observationer och intervjuer de viktigaste metoderna för att skapa ett forskningsmaterial. Detta innebär att beskrivningar och observationer av sociala och kulturella sammanhang som vi observerar är centrala i forskning och studier.
Syftet med denna seminarieuppgift är dels att du ska få egen erfarenhet av att samla in ett material, dels att träna dig att få syn på sådant som vid en första anblick kan vara så självklart att vi inte lägger märke till det. Uppgiften syftar även till att träna sig på att reflektera över vardagliga händelser och kunna återberätta detta för andra. Temat för observationen är gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer riktade till barn.
Din uppgift är att med ett anteckningsblock i handen söka upp ett sammanhang (en plats, samtal eller liknande) som på ett eller annat sätt kan kopplas till barn. Det kan vara en parklek, öppen förskola, lekrum eller liknande. Välj en plats där det finns människor.
Observationen
Observera först platsen och människorna i 15 minuter och gå sedan avsides och anteckna allt du kommer ihåg. Återgå sedan till att observera platsen och människorna igen. Fortsätt så till dess att du känner dig mätt och inte tycker dig kunna se mer. Förmodligen behöver du ett par, tre timmar för uppgiften. Undvik att använda eventuell tidigare kunskap av platsen utan försök se platsen, människorna och det som händer med nya ögon. För att hjälpa dig lite på traven följer nedan ett antal punkter som du kan använda som struktur för din observation
Platsen
Beskriv hur platsen ser ut, hur det är uppbyggt, vilka saker som finns. Vem är platsen tänkt för? Kan du se några symboler? Vad berättar miljön? Använd alla dina sinnen. Lyssna, lukta och beskriv så noggrant du kan.
Människorna
Observera hur människor beter sig, vad de säger, hur de rör sig. Vilka är barnen, de vuxna? Varför är de här? Hur skiljer de sig åt? Beskriv med hjälp av kategorier som kön, ålder, utseende, språk, stil mm. Kanske lämpar det sig att samtala med någon och ställa lite frågor – men det är inte ett måste.
Händelser
Vad händer? Vad gör de olika personerna på platsen? Hur förhåller de sig till varandra? Är det någon eller några som avviker från de andra? Hur reagerar i så fall omgivningen?
Efterarbete
Skriv sedan rent dina anteckningar från observationen. Reflektera kring dina iakttagelser och hur dessa är möjliga att förstå. Träffa sedan din arbetsgrupp och diskutera dina resultat med dem. Lämna sedan dina anteckningar till läraren i samband med gruppdiskussionen. Behåll en kopia själv! Observera att uppgiften är obligatorisk. Glöm inte att skriva namn.
På seminariet får du möjlighet att kort presentera dina reflektioner och resultat från observationen.
Bilaga 7
Seminarium 5: Vad är en familj
Diskutera följande frågor i din arbetsgrupp och presentera resultaten vid seminariet:
Det finns många olika typer av familjebildningar, globalt såväl som inom Sverige. Gör ett försök att definiera de föreställningar och värderingar som är centrala i svenskt familjeliv? Vad är norm och vad ses som avvikande? På vilka områden märks detta?
Begreppet ”den goda modern” rymmer ett stort idékomplex där många föreställningar går långt tillbaka i tiden. Vilka föreställningar ingår i bilden av ”den goda modern”? Hur reproduceras de i dag och hur påverkar de vår bild av hur en mor ska, och inte ska vara?
Familjen har traditionellt sätt förknippats med det privata och det kvinnliga, medan offentligheten förknippats med manlighet. Vilka olika roller för kvinnan och mannen i familjen finner ni i litteraturen?
Vilka föreställningar om familjeliv, könsroller och barnsyn känner ni igen i Maria Sundkvists artikel om barn och familj i tre barnböcker från 1945? Tycker ni att dessa föreställningar lever kvar i dag?
Natur, språk och kultur, A2/Barn och barndom i olika tider och kulturer
Delkursansvarig: Petra Garberding
Seminarieledare: Petra Garberding, Gunilla Gunner, Pär Götefeldt, Helena Hörnfeldt, Susanne Waldén
Kursmanual för ”Barn och barndom i olika tider och kulturer”, 7,5 hp
VT 2008
Kursbeskrivning enl. kursplanen
Delkursen ”Barn och barndom i olika tider och kulturer” visar hur föreställningar om barn och barndom skiftar i olika tider och kulturer. Särskilt belyser den hur barndom och ”barns bästa” skapats, reproducerats och förändrats under de senaste tvåhundra åren och hur dagens barndomsbegrepp har vuxit fram i utifrån folkliga, vetenskapliga, religiösa och politiska uppfattningar av barns egenskaper, behov, kompetenser och rättigheter.
Undervisningsformer, arbetsuppgifter och examinationsuppgift:
Undervisningen ges i form seminarier och föreläsningar. Till detta kommer en exkursion i grupp och en individuellt genomförd, icke schemalagd fältstudie. Mellan undervisningstillfällena deltar studenterna i arbetsgruppsträffar.
Seminarierna: Seminarierna bygger på studenternas egen verksamhet: att samtliga studenter har läst anvisad litteratur, förberett sig efter de anvisningar som givits, träffats i arbetsgrupperna och att alla deltar i seminariets diskussioner med egna inlägg. Anvisningar för hur man förbereder seminarierna finns att tillgå på kurswebben i början av den vecka då resp. seminarium äger rum.
Seminarierna är obligatoriska. Studenter som inte närvarar eller aktivt medverkar i något av seminarierna fullgör uppgifterna till seminariet skriftligt. Omfång 2–3 sidor. Dessa uppgifter lämnas in tillsammans med den skriftliga examinationsuppgiften. Frånvaro vid fler tillfällen än två godkänns inte och seminarierna måste istället fullgöras nästa gång kursen ges.
Arbetsgruppsträffar: Varje seminariegrupp består av fyra arbetsgrupper. Arbetsgrupperna träffas minst en gång per vecka (se schema) för att behandla kurslitteraturen och förbereda seminarierna tillsammans. Samtliga studenter deltar i arbetsgruppernas träffar, dit man kommer förberedd.
Föreläsningarna ger överblickar, fördjupar, kompletterar och/eller diskuterar kurslitteraturen. Vi räknar med att ni utnyttjar det stöd för inläsning och de möjligheter till fördjupningar och perspektiviseringar som föreläsningarna ger.
Studiebesök:
Måndagen den 11 februari ägnas åt studiebesök i Fittja och Hallunda centrum. Tanken är att ni ska möta representanter för olika religiösa traditioner. Företrädare för muslimska och olika kristna traditioner kommer att visa sina religiösa lokaler och berätta om hur de ser på och arbetar med barn. Ni förbereder er på studiebesöket genom att läsa Pettersson (2007).
Studiebesöken är obligatoriska och vi kommer att diskutera och följa upp dem på seminarierna den 12 februari. Närmare instruktion om tid och plats, gruppindelning samt frågor inför seminariet kommer på Gunilla Gunners föreläsning.
Vid ev. frånvaro genomförs ett eget studiebesök på två av ovan nämnda platser, vilket sedan rapporteras skriftligt.
Fältstudie, observation: Hur gestaltas svenskhet/etnicitet i förskolan? Enskild obligatorisk uppgift: Observation på förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Anvisningar: Se bilaga 6.
Skriftlig, individuell examinationsuppgift
Syftet med uppgiften är att du visa att du kan tillämpa de olika perspektiv på barn och barndom i olika tider och kulturmiljöer och centrala begrepp, som föreläsningar och kurslitteratur givit på två utvalda barndomsskildringar. Du får välja ut två barndomsskildringar, som du vill analysera, bland följande böcker:
Alakoski, Susanna. Svinalängorna, Bonnier, pocket, flera utgåvor.
Niemi, Mikael 2001. Populärmusiken från Vittula. Stockholm: MånPocket.
Henschen, Helena 2006. I skuggan av ett brott, Stockholm: Bromberg.
Lagerlöf, Selma 1996. Ett barns memoarer. Stockholm: Bonniers (Självbiografi, Mårbackasviten, del 2).
Lindgren, Astrid 1956. Rasmus på luffen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Gör så här
- Välj några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen och föreläsningarna som du tycker är särskilt intressanta att undersöka, kommentera och diskutera i de lästa böckerna. Med perspektiv menar vi synen på barn och barndom under olika tider och i olika miljöer. Så finns det t. ex. olika perspektiv på barnaga under olika tider. Medan många föräldrar och lärare ansåg på 1910-talet att det var en uppfostringsmetod, kategoriseras det idag som barnmisshandel och är förbjuden. Synen på barnagan visar hur synen på barn och barnuppfostran har förändrats över tid. Med begrepp menar vi centrala begrepp i kurslitteraturen, som t. ex. olika barndomsdiskurser, klassbegreppet, genusbegreppet eller etnicitetsbegreppet. Dessa begrepp hjälper oss att synliggöra hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid.
- Ge din tenta rubriken ”Olika barndomar i 1900-talets Sverige”. Du ska skriva din tenta i essäform, dvs. en sammanhängande text med en inledning, en analysdel och en avslutande diskussion. Börja din essä med en kort presentation av resp. boks huvudperson, handling och den tid och miljö som skildras, så att läsaren sedan kan hänga med i dina resonemang. Sätt gärna underrubriker som framhåller de olika perspektiv du tar upp.
- Jämför också de olika bilder av barndom, barns liv och villkor och sätt att se på barn som böckerna ger.
- Det är viktigt att det framgår tydligt av din text att du har läst kurslitteraturen och kan tillämpa den på dina utvalda barndomsskildringar. Det ska finnas med minst tre böcker och sju artiklar från litteraturlistan i din text.
- När du anknyter till kurslitteraturen måste du tänka på att läsarna inte har läst dessa texter. Du måste därför kort helt presentera de texter du tar upp och det perspektiv dessa ger.
- Skilj tydligt mellan dina egna och litteraturens ord genom att använda referenser. Referenser kan man skriva i parantes i texten, t. ex. (Helander 2005:10). All övrig information om boken skrivs in i en litteraturlista som bifogas tentan.
- Tentans omfång ska vara 4–5 A 4 sidor (utan litteraturlista). Typsnitt: 12 punkter och 1,5 radavstånd.
Betygskriterier för tentan:
Godkänd: Studenten kan tillämpa några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Det ska tas upp minst tre böcker och sju artiklar från kurslitteraturen i texten och de knyts till de valda barnböckerna. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan skilja mellan sina egna och andras uppfattningar genom att använda referenser. En litteraturlista bifogas tentan.
Väl Godkänd: Studenten kan tillämpa många olika perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Studenten drar genomgående den övriga kurslitteraturen in i sina diskussioner och kan även reflektera över olika perspektiv och begrepp. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan tydligt skilja åt sina egna och andras uppfattningar genom användning av korrekta referenser. En korrekt litteraturlista finns med.
Delkursbetyg
För betyget Godkänd på delkursen krävs följande:
1. Aktivt deltagande i samtliga seminarier i form av egna diskussionsinlägg och/eller frågor. Genomförande av observationsuppgiften och deltagande i studiebesöket. Frånvaro innebär skriftlig kompletteringsuppgift. Samma sak gäller bristande medverkan eller bristande förberedelser (litteraturen har inte lästs t.ex).
2. Godkänt resultat på den skriftliga examinationsuppgiften.
För betyget Väl godkänd på kursen krävs dessutom:
Att studentens bidrag till seminariediskussionerna har varit särskilt värdefulla, kvalificerade välgrundade och/ eller klargörande eller betyget väl godkänd på den skriftliga examinationsuppgiften.
Lektionsplan__
Vecka 4
Kursintroduktion
Petra Garberding
Föreläsning 1: Barn – en tankens uppfinning?
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Helander s. 5-15 (10 s)
- Sandin 41-58 (17 s)
- Key s. 7-11, 97-108 (13 s)
Föreläsning 2: Barn och barndom i historien
Per Bolin Hort
Litteratur:
- Heywood, s.11-68
Föreläsning 3: Att sammanfoga kvinnans och barnets befrielse. Om kampen mot patriarkatet på 1970-talet
Kajsa Ohrlander
Litteratur:
- Gerdin & Ohrlander 2007
Seminarium 1: Bilder av barn och barndom i barnboken,
Förberedelse: se bilaga 1
Litteratur:
- Elsa Beskow, Tomtebobarnen
- Moni Nilsson- Brännström, Tsatsiki och Morsan
Vecka 5
Föreläsning 4: Barnet i folkhemmet
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Heywood, s. 177-292 (115 s)
- Lindström s. 7-24, 82-100, 151-171, 196-200 (49 s)
- Sandin & Halldén s. 7-24 (17 s)
- Sjöberg s. 53-99 (46 s)
Seminarium 2: Barnet som vetenskaplig produkt
Förberedelse: se bilaga 2
Litteratur:
- Myrdal s. 4-25 (21 s)
- Socialstyrelsen s. 11-24 (13 s)
Föreläsning 5: Att göra skillnad – den exkluderande svenskheten
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Hörnfeldt s. 315-344 (29 s)
- Norman s. 13-23, 164-167, 178-196, 204-209 (47 s).
- Runfors (25 s)
- Sjögren s. 136-162 (26 s)
- Öhlander s. 11-42 (32 s)
Fältstudier: observation Gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer för barn.. Enskild uppgift, deltagande observation. På förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Uppgiften redovisas på seminarium 6. Se bilaga 6 för närmare instruktioner.
Seminarium 3: Barn och barndom i mångfaldens Sverige
Förberedelse: se bilaga 3.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 6
Måndag, 4/2: Filmvisning: Zozo av Josef Fares
Seminarium 4: Filmanalys
Instruktioner kommer senare.
Föreläsning 6: Religion – föränderliga traditioner
Gunilla Gunner
Litteratur: Andersson & Sander, s. 33-134.
Föreläsning 7: Det högtidliga livet, - vårt behov av ritualer
Gunilla Gunner
Litteratur:
Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Vecka 7
Exkursion i Botkyrka
Gunilla Gunner och Pär Götfeldt. Närmare instruktioner kommer senare.
Seminarium 5: Barn och religion –egna berättelser och andras
Uppföljning av studiebesök och egna reflektioner kring religionsdefinitioner och traditioner.
Förberedelser: se bilaga 5.
Litteratur:
- Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Seminarium 6: Analys och diskussion av observationsresultaten
Förberedelse: se bilaga 6.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 8
Seminarium 7: Vad är en familj?
Förberedelse: se bilaga 7.
Litteratur:
- Bäck-Wiklund, Johansson (red.) Nätverksfamiljen. s. 17-39, 83-117, 172-211
- Norman s. 60-84 (14 s)
- Sundqvist s. 41-66 (25 s)
Inlämning av examinationsuppgift : Måndag 25/2 kl 10.00
Bilagor
Bilaga 1
Förberedelse för seminarium 1
Formulera utifrån föreläsningar och kurslitteratur skriftligt en definition av de två begreppen ’barn’ och ’barndom’.
Undersök bilden av barn i Beskows resp. Nilsson-Brännströms bok: Vilka egenskaper och vilken ställning skiljer barnen ifrån böckernas vuxna. Vilka skillnader finns i de olika framställningarna av barn? Vilka likheter?
Hur förhåller sig de ’barndomar’ som framställs hos Beskow resp. Nilsson-Brännström till varandra och till den definition av ’barndom’ du gjort?
Fundera över i vilken mån respektive bok kan sägas skildra vad det är att vara barn i en viss tid eller i en viss kultur. Försök att så noggrant som möjligt ta ställning till vilken tid och vilken kultur som återspeglas i resp. bok.
Fundera utifrån Helanders text över om du i resp. bok kan känna igen någon eller några särskilda ”diskurser” om barn och barn.
Bilaga 2
Uppgift och instruktion inför seminarium 2, Barnet som vetenskaplig produkt.
1. Hur definieras i de olika texterna en god uppväxtmiljö? Vilka likheter och skillnader finns i de olika framställningarna? Hur förändras uppfattningarna över tid?
2. Vad utpekas i texterna som de stora problemen för barns lärande och utveckling? Vad presenteras som lösningar?
3. Gunilla Halldén och Bengt Sandin skriver att själva barndomens innebörd har påverkats av de under senare år förändrade relationerna mellan föräldrar, institutioner och stat. Hur vill ni beskriva nutidens relation mellan föräldrar, institutioner och stat jämfört med de tidsperioder som texterna är komna ur?
4. Fostran har ofta varit ett centralt begrepp i diskussioner om skolan. Vad menas med begreppet och försök reda ut hur begreppet har använts under olika perioder under 1900-talet. Utgå från er egen erfarenhet och kunskap och jämför med seminarietexterna och den period som Sjöberg skriver om.
5. Vilka föreställningar eller diskurser om barn och barndom känner ni igen i texterna? Ta stöd av Helander, Heywood och Sandin.
Bilaga 3
Diskussionsunderlag till seminarium 4 och Billy Ehn och Johannes Lunneblads texter Det otydliga kulturmötet och Förskolan och mångfalden.
- Vad ser ni för skillnader i hur personalen behandlar den kulturella mångfalden hos Lunneblad jämfört med Ehns 20 år gamla studie?
- Det skedde ju en förändring under tiden som Lunneblad var på förskolan, från att ha fokuserat på de barn som hade invandrarbakgrund, omdefinierades mångfaldsbegreppet och handlade istället om hemkultur, och mångfaldsarbetet kom att omfatta hela barngruppen. Hur tycker ni att man kan arbeta med mångfald i förskolan?
- Är det viktigt att ha ett uttalat mångfaldsperspektiv, eller är det någonting som kommer naturligt och som löser sig av sig självt? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ett uttalat mångfaldsperspektiv?
Bilaga 4
Seminarium 4: Filmanalys:
Instruktioner kommer senare.
Bilaga 5
Instruktion till seminarium om barn och religion v 7, 2008
Seminariet är tänkt att samla upp erfarenheter från föreläsningar och er egen läsning av Andersson och Sander s. 33-110 i Det mångreligiösa Sverige och Mellan påsk och Kadir samt från studiebesöken i Fittja och Hallunda.
Att förbereda inför seminariet:
Varje studiegrupp förbereder en kort presentation (7 min) av ett av studiebesöken. Koncentrera er främst på frågan om synen på barn och barnens plats i det religiösa/kulturella sammanhang som ni besökte.
- Hur sker traditionsförmedlingen?
- Deltar barn i religiösa riter? Finns det religiösa riter för barn?
- Förekommer det speciella aktiviteter för barn? Om ja, i så fall vilka? Om inte, varför?
- Vilken roll spelar religion för dem ni mötte vid besöken?
Tänk igenom er egen religionsdefinition. Gör ett utkast till en definition av vad ni menar med religion. (Ni kan förbereda detta individuellt eller i grupp). (Andersson och Sander s. 53-77 tar upp frågor om religionsdefinitioner).
Läs Mellan påsk och Kadir och ta del av det rika bildmaterialet. Fundera över vad ni skulle kalla kultur respektive religion när ni studerar materialet.
Resonera kring möjligheter och problem att leva som religiöst troende i Sverige idag. Exemplifiera.
Vilka riter/ritualer har ni själva minnen av som barn? Ge exempel.
Deltar ni i riter som vuxna? Om ja, vilka?
Tänk igenom hur ni ser på religiösa riter och högtiders plats och funktion i förskola och skola.
Förbered och resonera igenom frågorna så långt ni hinner i er studiegrupp.
Väl mött vid seminariet!
Hälsningar
Gunilla och Pär
Bilaga 6
Uppgift och instruktion inför observationsuppgift, Barn och barndom i mångfaldens Sverige.
För många forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är observationer och intervjuer de viktigaste metoderna för att skapa ett forskningsmaterial. Detta innebär att beskrivningar och observationer av sociala och kulturella sammanhang som vi observerar är centrala i forskning och studier.
Syftet med denna seminarieuppgift är dels att du ska få egen erfarenhet av att samla in ett material, dels att träna dig att få syn på sådant som vid en första anblick kan vara så självklart att vi inte lägger märke till det. Uppgiften syftar även till att träna sig på att reflektera över vardagliga händelser och kunna återberätta detta för andra. Temat för observationen är gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer riktade till barn.
Din uppgift är att med ett anteckningsblock i handen söka upp ett sammanhang (en plats, samtal eller liknande) som på ett eller annat sätt kan kopplas till barn. Det kan vara en parklek, öppen förskola, lekrum eller liknande. Välj en plats där det finns människor.
Observationen
Observera först platsen och människorna i 15 minuter och gå sedan avsides och anteckna allt du kommer ihåg. Återgå sedan till att observera platsen och människorna igen. Fortsätt så till dess att du känner dig mätt och inte tycker dig kunna se mer. Förmodligen behöver du ett par, tre timmar för uppgiften. Undvik att använda eventuell tidigare kunskap av platsen utan försök se platsen, människorna och det som händer med nya ögon. För att hjälpa dig lite på traven följer nedan ett antal punkter som du kan använda som struktur för din observation
Platsen
Beskriv hur platsen ser ut, hur det är uppbyggt, vilka saker som finns. Vem är platsen tänkt för? Kan du se några symboler? Vad berättar miljön? Använd alla dina sinnen. Lyssna, lukta och beskriv så noggrant du kan.
Människorna
Observera hur människor beter sig, vad de säger, hur de rör sig. Vilka är barnen, de vuxna? Varför är de här? Hur skiljer de sig åt? Beskriv med hjälp av kategorier som kön, ålder, utseende, språk, stil mm. Kanske lämpar det sig att samtala med någon och ställa lite frågor – men det är inte ett måste.
Händelser
Vad händer? Vad gör de olika personerna på platsen? Hur förhåller de sig till varandra? Är det någon eller några som avviker från de andra? Hur reagerar i så fall omgivningen?
Efterarbete
Skriv sedan rent dina anteckningar från observationen. Reflektera kring dina iakttagelser och hur dessa är möjliga att förstå. Träffa sedan din arbetsgrupp och diskutera dina resultat med dem. Lämna sedan dina anteckningar till läraren i samband med gruppdiskussionen. Behåll en kopia själv! Observera att uppgiften är obligatorisk. Glöm inte att skriva namn.
På seminariet får du möjlighet att kort presentera dina reflektioner och resultat från observationen.
Bilaga 7
Seminarium 5: Vad är en familj
Diskutera följande frågor i din arbetsgrupp och presentera resultaten vid seminariet:
Det finns många olika typer av familjebildningar, globalt såväl som inom Sverige. Gör ett försök att definiera de föreställningar och värderingar som är centrala i svenskt familjeliv? Vad är norm och vad ses som avvikande? På vilka områden märks detta?
Begreppet ”den goda modern” rymmer ett stort idékomplex där många föreställningar går långt tillbaka i tiden. Vilka föreställningar ingår i bilden av ”den goda modern”? Hur reproduceras de i dag och hur påverkar de vår bild av hur en mor ska, och inte ska vara?
Familjen har traditionellt sätt förknippats med det privata och det kvinnliga, medan offentligheten förknippats med manlighet. Vilka olika roller för kvinnan och mannen i familjen finner ni i litteraturen?
Vilka föreställningar om familjeliv, könsroller och barnsyn känner ni igen i Maria Sundkvists artikel om barn och familj i tre barnböcker från 1945? Tycker ni att dessa föreställningar lever kvar i dag?
Sunday, January 13, 2008
Arbetsplan Rymden
Lärarutbildningen med interkulturell profil,210 p
Natur, språk och kultur, A1, 30 poäng
Tema Rymden, 7,5 poäng
Ht –07
2007-11-10
Studiemanual
Delkurs : Tema Rymden
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år. Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger grundläggande kunskaper i astronomi. Kunskap om planeternas rörelse runt solen samt jorden och månens rörelse i förhållande till varandra och hur det medverkar till tideräkning och årstider. Fysikens sätt att förklara existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter. Exkursioner.
Gruppindelning
Varje grupp ska bestå av 4-5 personer. Byt till en roll du inte haft tidigare.
Kapten, som samordnar, sköter ev. frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist, som sköter kontakten med oss lärare på Jorden och även med andra rymdskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig, som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör, som ansvarar för ordning och reda på rymdskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur
Fysikbegrepp och Experiment, Rönnlund
· Kapitlet om astronomi
404 experiment, katalogen till Tom Tit, säljs på Tom Tit
· sidhänvisningar ges senare
Läroplaner och kursplaner (främst fysik) för förskolan och grundskolan
Betygskriterier
Som betyg för delkursen tema Rymden används Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Examinationen består av tre examinationsuppgifter (se nedan).
För godkänt krävs att studenten:
- deltagit aktivt i de examinerande seminarierna och där visat förståelse för de begrepp och resonemang som kurslitteraturen innehåller.
- godkänd hemtenta
- godkänd muntlig gestaltande gruppredovisning
- godkänd skriftlig individuell examinationsuppgift
För väl godkänt krävs, utöver det ovannämnda, att studenten:
- på seminarierna, vid den muntliga presentationen samt – framför allt – i de skriftliga uppgifterna visar prov på självständig problemhantering..
Examination
Delkursen innehåller tre examinationsuppgifter:
1. hemtenta (skriftligt)
2. gestaltande gruppredovisning (muntligt)
3. individuell didaktisk examinationsuppgift (muntlig och skriftlig)
Hemtenta 3 delar
1. Frågor delas ut under delkursen.
2. Gestaltande gruppredovisning
Ni ska tillsammans i Artgruppen gestalta en skapelsemyt på ett sinnligt sätt. Myter väljs under introduktionen, pass tre.
3. Individuell didaktisk examinationsuppgift
Du ska utforma en hemuppgift i temat rymden.
Formulera uppgiften/uppdraget som om du skulle skicka hem den med barnen i en förskola/klass. Tänk på att utgå från barnens ålder och att tidsramen samt tydlighet finns med.
Uppgiften ska involvera föräldrar eller annan vuxen.
Testa din uppgift på ett eller flera barn och reflektera hur det gick
a) Skriftlig inlämningsuppgift:
I den skriftliga inlämningsuppgiften ska du ha med följande:
· En beskrivning av uppgiften samt den text du tänker skicka hem till föräldrarna.
· De mål ur kursplaner resp. läroplaner du kommer att arbeta mot.
· Beskriv vilket/vilka begrepp barnen ska ha lärt sig genom denna uppgift. Motivera varför du valt det eller de begreppen.
· Var i tema Rymden kommer din uppgift in, som introduktion, mitt i eller som en avslutande uppgift? Vad kommer före resp. efter.
· Hur ska uppgiften följas upp när barnen kommer tillbaka till skolan/förskolan?
· Tydliga och relevanta hänvisningar till litteraturen
· En utvärdering av hur det gick när du testade den på barn.
b) Muntlig presentation:
Du ska sammanställa ovanstående uppgift på en A-4, som förs över till en OH.
Du får fem minuter på dig att presentera din uppgift samt vad du kommit fram till.
Muntlig presentation och skriftlig inlämning sker den 18 januari -08.
Ur ”Kommunikativa situationer i NO-undervisningen attitydstudie”, magisteruppsats av Birgitta Pettersson, Malmö:
Fler elever än vanligt gjort hemläxan, i den undersökta halvklassen alla utom en elev. En del elever hade valt att arbeta tillsammans med en familjemedlem eller en kamrat.
På uppföljningslektionen uppvisade eleverna stort intresse och engagemang i både egna och andras upplevelser och erfarenheter. Under sammanfattningen under lärarens
ledning i den stora gruppen, visade elever, som normalt inte var aktiva i större grupper, stor delaktighet och initiativförmåga. I princip alla elever som ingick i halvklassen uppvisade positiva attityder till experiment
som hemläxa.
Kajsa och Britta återgav med milt överseende och med skratt i rösterna hur deras mammor funnit läxan så rolig, att de försökt göra experimenten innan flickorna hunnit göra dem. Flickorna var dock klart roade av mammornas medverkan och uppförande och hade inte haft några problem med att styra sina mammor.
Britta: Mamma var med. Hon ville också gärna pröva, hon ville göra allt före mig, hon höll på att berätta allt vad som hände ju (med skratt i rösten, min anm.). Jag sa att hon skulle
vara tyst. Jag tyckte det var kul att mamma var med.
Eli: Min mamma var med. Vi gör alltid läxorna ihopa. Det var roligt (den aktuella läxan, min anm.), för man hade lite experiment och så.
Ammar: Det var roligt med mormor, för jag brukar inte vara så mycket med min mormor, så därför var det roligt att göra det med henne. Det är inte så roligt med pappa. Han hade
gjort allting själv. Han tycker det är roligt, sånt, experimentera.
Klassrumsobservation 020208; Ammar berättade för mig att han experimenterat tillsammans med sin mormor. Han
tillade: Men hon kunde inte prata svenska. Samtalet hade alltså förts på Ammars hemspråk. Ammar berättade att mormor var bra på att diskutera vad som hände när de
laborerade. De två hade passat på att arbeta medan resten av familjen tittade på TV. Ammar lät glad när han berättade om mormoderns delaktighet.
När eleverna kom till skolan nästa lektionstillfälle, fick de sitta i sina smågrupper och berätta för varandra vad som hade hänt och varför de trodde det hade hänt. Efteråt sammanfattade lärarna i hela den stora gruppen (halvklassen).
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.
Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande
igentagningsuppgift:
Du ska noga ta reda på vad som behandlades under de pass du missade. Intervjua en eller flera av dina studiekamrater. Ta del av ev.utdelat material. Omforma allt tillsammans med lämpliga sidor från kurslitteraturen till undervisning för barn 7-10 år. Skriva en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 26 januari 2008.
Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
Rymden v 50 – 03 (2008)
Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer.
Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.
To 13 dec.
Vinterexkursion med TRÄDVANDRING - 10. 00 prick!!!
Samling vid Södertälje C mellan spåren och stationshuset vid sofforna nära konstverken
Medtag: Fika. Lunch. Bok - Träd och buskar vintertid, Georgson k. KLÄDER EFTER VÄDER
Ni kommer att utföra ett antal uppdrag i era artgrupper under vandringen som tar ca en timme.
Vi går till Saltskogs gård där vi kan sitta inne och fika och senare äta medhavd lunch. Det finns inget att köpa så ni måste ha med allt ni vill äta och dricka under dagen.
I Saltskogs Park finns nästan alla svenska träd och nu i vinterskrud.
Ni kommer att få fler uppdrag att utföra i Parken.
Bussen tillbaka till Södertälje C går 14.50 och tar ca 10 minuter. De som vill kan självklart gå tillbaka.
Marie
18 dec
Att ha med till drama
Ett förtydligande:
Ta med information om just ditt trädslag -på papper, m a o allmänna kunskaper samt något specifikt för ditt träd samt årstiderna.
Usb kan följa med - vi kommer mest att jobba med text
Maila mig ifall det finns ytterligare frågor
hälsn.
Ann-Cath.
Natur, språk och kultur, A1, 30 poäng
Tema Rymden, 7,5 poäng
Ht –07
2007-11-10
Studiemanual
Delkurs : Tema Rymden
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år. Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger grundläggande kunskaper i astronomi. Kunskap om planeternas rörelse runt solen samt jorden och månens rörelse i förhållande till varandra och hur det medverkar till tideräkning och årstider. Fysikens sätt att förklara existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter. Exkursioner.
Gruppindelning
Varje grupp ska bestå av 4-5 personer. Byt till en roll du inte haft tidigare.
Kapten, som samordnar, sköter ev. frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist, som sköter kontakten med oss lärare på Jorden och även med andra rymdskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig, som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör, som ansvarar för ordning och reda på rymdskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur
Fysikbegrepp och Experiment, Rönnlund
· Kapitlet om astronomi
404 experiment, katalogen till Tom Tit, säljs på Tom Tit
· sidhänvisningar ges senare
Läroplaner och kursplaner (främst fysik) för förskolan och grundskolan
Betygskriterier
Som betyg för delkursen tema Rymden används Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Examinationen består av tre examinationsuppgifter (se nedan).
För godkänt krävs att studenten:
- deltagit aktivt i de examinerande seminarierna och där visat förståelse för de begrepp och resonemang som kurslitteraturen innehåller.
- godkänd hemtenta
- godkänd muntlig gestaltande gruppredovisning
- godkänd skriftlig individuell examinationsuppgift
För väl godkänt krävs, utöver det ovannämnda, att studenten:
- på seminarierna, vid den muntliga presentationen samt – framför allt – i de skriftliga uppgifterna visar prov på självständig problemhantering..
Examination
Delkursen innehåller tre examinationsuppgifter:
1. hemtenta (skriftligt)
2. gestaltande gruppredovisning (muntligt)
3. individuell didaktisk examinationsuppgift (muntlig och skriftlig)
Hemtenta 3 delar
1. Frågor delas ut under delkursen.
2. Gestaltande gruppredovisning
Ni ska tillsammans i Artgruppen gestalta en skapelsemyt på ett sinnligt sätt. Myter väljs under introduktionen, pass tre.
3. Individuell didaktisk examinationsuppgift
Du ska utforma en hemuppgift i temat rymden.
Formulera uppgiften/uppdraget som om du skulle skicka hem den med barnen i en förskola/klass. Tänk på att utgå från barnens ålder och att tidsramen samt tydlighet finns med.
Uppgiften ska involvera föräldrar eller annan vuxen.
Testa din uppgift på ett eller flera barn och reflektera hur det gick
a) Skriftlig inlämningsuppgift:
I den skriftliga inlämningsuppgiften ska du ha med följande:
· En beskrivning av uppgiften samt den text du tänker skicka hem till föräldrarna.
· De mål ur kursplaner resp. läroplaner du kommer att arbeta mot.
· Beskriv vilket/vilka begrepp barnen ska ha lärt sig genom denna uppgift. Motivera varför du valt det eller de begreppen.
· Var i tema Rymden kommer din uppgift in, som introduktion, mitt i eller som en avslutande uppgift? Vad kommer före resp. efter.
· Hur ska uppgiften följas upp när barnen kommer tillbaka till skolan/förskolan?
· Tydliga och relevanta hänvisningar till litteraturen
· En utvärdering av hur det gick när du testade den på barn.
b) Muntlig presentation:
Du ska sammanställa ovanstående uppgift på en A-4, som förs över till en OH.
Du får fem minuter på dig att presentera din uppgift samt vad du kommit fram till.
Muntlig presentation och skriftlig inlämning sker den 18 januari -08.
Ur ”Kommunikativa situationer i NO-undervisningen attitydstudie”, magisteruppsats av Birgitta Pettersson, Malmö:
Fler elever än vanligt gjort hemläxan, i den undersökta halvklassen alla utom en elev. En del elever hade valt att arbeta tillsammans med en familjemedlem eller en kamrat.
På uppföljningslektionen uppvisade eleverna stort intresse och engagemang i både egna och andras upplevelser och erfarenheter. Under sammanfattningen under lärarens
ledning i den stora gruppen, visade elever, som normalt inte var aktiva i större grupper, stor delaktighet och initiativförmåga. I princip alla elever som ingick i halvklassen uppvisade positiva attityder till experiment
som hemläxa.
Kajsa och Britta återgav med milt överseende och med skratt i rösterna hur deras mammor funnit läxan så rolig, att de försökt göra experimenten innan flickorna hunnit göra dem. Flickorna var dock klart roade av mammornas medverkan och uppförande och hade inte haft några problem med att styra sina mammor.
Britta: Mamma var med. Hon ville också gärna pröva, hon ville göra allt före mig, hon höll på att berätta allt vad som hände ju (med skratt i rösten, min anm.). Jag sa att hon skulle
vara tyst. Jag tyckte det var kul att mamma var med.
Eli: Min mamma var med. Vi gör alltid läxorna ihopa. Det var roligt (den aktuella läxan, min anm.), för man hade lite experiment och så.
Ammar: Det var roligt med mormor, för jag brukar inte vara så mycket med min mormor, så därför var det roligt att göra det med henne. Det är inte så roligt med pappa. Han hade
gjort allting själv. Han tycker det är roligt, sånt, experimentera.
Klassrumsobservation 020208; Ammar berättade för mig att han experimenterat tillsammans med sin mormor. Han
tillade: Men hon kunde inte prata svenska. Samtalet hade alltså förts på Ammars hemspråk. Ammar berättade att mormor var bra på att diskutera vad som hände när de
laborerade. De två hade passat på att arbeta medan resten av familjen tittade på TV. Ammar lät glad när han berättade om mormoderns delaktighet.
När eleverna kom till skolan nästa lektionstillfälle, fick de sitta i sina smågrupper och berätta för varandra vad som hade hänt och varför de trodde det hade hänt. Efteråt sammanfattade lärarna i hela den stora gruppen (halvklassen).
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.
Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande
igentagningsuppgift:
Du ska noga ta reda på vad som behandlades under de pass du missade. Intervjua en eller flera av dina studiekamrater. Ta del av ev.utdelat material. Omforma allt tillsammans med lämpliga sidor från kurslitteraturen till undervisning för barn 7-10 år. Skriva en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 26 januari 2008.
Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
Rymden v 50 – 03 (2008)
Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer.
Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.
To 13 dec.
Vinterexkursion med TRÄDVANDRING - 10. 00 prick!!!
Samling vid Södertälje C mellan spåren och stationshuset vid sofforna nära konstverken
Medtag: Fika. Lunch. Bok - Träd och buskar vintertid, Georgson k. KLÄDER EFTER VÄDER
Ni kommer att utföra ett antal uppdrag i era artgrupper under vandringen som tar ca en timme.
Vi går till Saltskogs gård där vi kan sitta inne och fika och senare äta medhavd lunch. Det finns inget att köpa så ni måste ha med allt ni vill äta och dricka under dagen.
I Saltskogs Park finns nästan alla svenska träd och nu i vinterskrud.
Ni kommer att få fler uppdrag att utföra i Parken.
Bussen tillbaka till Södertälje C går 14.50 och tar ca 10 minuter. De som vill kan självklart gå tillbaka.
Marie
18 dec
Att ha med till drama
Ett förtydligande:
Ta med information om just ditt trädslag -på papper, m a o allmänna kunskaper samt något specifikt för ditt träd samt årstiderna.
Usb kan följa med - vi kommer mest att jobba med text
Maila mig ifall det finns ytterligare frågor
hälsn.
Ann-Cath.
Uppg Asp manus
PowerPoint - Usb-minne/CD
-Välkomna! Välkomna! Jag heter Tremula Asp och jag ska vara er ASP-guide.
1. Vi aspar heter Populus Tremula som betyder ’skakande [folk]mängd på latinska, och vi kommer från trädsläktet Populus. Min kusin heter Poppeln och båda våra trädsläkten härstammar från den stora lövfällande trädfamiljen Salicaceae. [familjefoto]
På svenska kallar människorna oss för kort och gott asp, ett fornsvenskt ord från det jättegamla germanska språket.
Jag heter Tremula Asp och jag är en aspklon. Idag är jag 1 år och 10 månader. Det betyder att jag äntligen blivit könsmogen och kan skaffa mig en egen familj.
Jag har en vitgrå slät stam och konformad krona. På våren, mars-april dekorerar jag kronan med långa ulliga honhängen. Pojkarna bär gråbruna hanhängen. Efter att jag låtit vinden ta mina blommor syns endast de nyludna kvistarna med sina röda bladknoppar. I maj kommer de första löven. Dessa liknar röda hjärtan och har en mjuk sågtandad kant. De kan bli upp till 20 cm långa. De blir så långa för att bladskaftet i sig är långt. Det är även tillplattat så när vinden smeker mina blad sjunger min krona. Under juni skiftar de hjärtröda bladen till rundgröna blad. När hösten kommer blir min krona alldeles brinnande gul. Alla unga aspar växer så det knakar. Vi inte bara växer snabbt utan vi är även på hugget när det gäller att göra asp-bebisar. Vi har ett fantastiskt rotsystem som snabbt bildar rotskott. På det viset är flera av oss födda till kloner. Men ju äldre jag blir desto grövre och mörkare blir min bark. Vi aspar blir sällan över 100 år gamla, men jag hoppas slå ett rekord och ska därför anmäla mig till den årliga asp-tävlingen. Men då hoppas jag innerst inne att jag inte råkar ut för varken larver, svampar, låg ålder eller skogsstyrelsen. Dessa fyra är asparnas största fiender. Larver och svampar kan orsaka förruttnelse medan skogsstyrelsen hugger ner utvalda aspar som blivit 60-70 år gamla. Men, har vi lyckats överleva i alla dessa år ända sedan den väldiga inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13000-15000 år sedan, då de första asp-pionjärerna satte sina rötter i svensk mark, räds jag numera varken människor eller svampar. Det var bara de aspar som levde för några 1000 år sedan som kände fruktan för människan och dennes handlingar som fick deras asplöv att darra. Detta upptäckte människan som började berätta en historia som snart skulle bli till en myt om varför våra löv darrar.
Myten
Det finns fler myter om varför människan tror att våra blad darrar och en låter såhär: Den dagen då människosonen Jesus skulle korsfästas valde de onda människorna att korsfästa honom på ett kors gjort av asp. Detta var så förfärligt för våra stackars förfäder att våra blad darrar än idag. Men jag ska berätta den egentliga orsaken till att våra löv darrar. Inget annat träd älskar solen som en asp. Så fort solen visar sig applåderar vi och så fort den gömmer sig bakom ett moln applåderar vi för att låta den höra hur omtyckt den är av oss. Det är vårt sätt att locka fram solen och ge den uppmuntran för hur mycket den betyder för oss. Så det där med människors myter är bara galimatias.
Tremula Populus ställer upp i alla grenar
Tidigare nämnde jag om den årliga asp tävlingen som jag skulle ställa upp i.
och är det trädsläktet som bäst överlever storm eld och människor. Ända sedan de första asp-pionjärerna satte sina rötter på svensk mark efter att den senaste inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13 000-15 000 år sedan. Men vi aspar räds numera varken människor eller svampar. Nej, istället har
Fast större delen av vår kropp ovan jord huggs av kan vi ändå fortsätta att föröka oss med vårt fantastiska rotsystem! På det viset dör vi aspar aldrig ut. Denna uråldriga plan har fungerat ända sedan den första aspen kom till Sverige för ca 13 000 -15 000 år sedan efter att den senaste istiden dragit sig tillbaka norrut över Sverige.Asparna tillhör de första trädpionärerna, de allra första trädsläktet som kommer till Sverige medan det fortfarande fanns landmassa mellan Sverige och Danmark. Ja, de första trädinvandrarna kom söderut och nu finns aspen i hela Sverige, Europa, Asien och ända bort till Japan.Vi vill ha en kalkfattig mager jord med mycket näring och mycket rörligt vatten som våra rot-tår kan plaska i. Och precis som Ulf Lundell beskriver stora ytor i sin absolut bästa låt: ”Jag trivs bäst i öppna landskap” kan jag bara hålla med honom. Jag vet exakt hur han känner sig. Men jag måste få erkänna något. Vi aspar är mycket krävande gällande solljuset. Vi älskar att få stå i rampljuset. Jag misstänker därför att vi aspar är födda i lejonets stjärntecken. Men för att skapa öppna landskap behöver vi våra vänner Eld och Storm som kommer allt för sällan på besök. Det är tack vare dem det blir mer plats till oss aspar. Javisst att en och annan asp vindfälls av Storm eller att Eld kittlar en av oss allt för länge att denne dör knall och fall, och det är ingen idé att skrika ”Se upp!” för det finns aldrig något speciellt där uppe att se. Det är bara att låta livet gå vidare. Men ibland vill vi bara ta ton och sjunga ut som älgarna: ”Asparna vill dominera. Asparna har fått nog! Asparna kräver solljus, här i sin egen skog.”
Men även när vi dör förblir vi populära. Olika djur hittar till våra döda kroppar och gör sig hemmastadda som barktickan som bryter ner vår döda ved
Som mest är vi populära i levande skick. Vi öppnar inte bara hotell och motell utan även matbutiker. Många av djuren gillar vår mjuka porösa ved. Hackspettarna hackar sina bon i våra stammar. Inget
-Välkomna! Välkomna! Jag heter Tremula Asp och jag ska vara er ASP-guide.
1. Vi aspar heter Populus Tremula som betyder ’skakande [folk]mängd på latinska, och vi kommer från trädsläktet Populus. Min kusin heter Poppeln och båda våra trädsläkten härstammar från den stora lövfällande trädfamiljen Salicaceae. [familjefoto]
På svenska kallar människorna oss för kort och gott asp, ett fornsvenskt ord från det jättegamla germanska språket.
Jag heter Tremula Asp och jag är en aspklon. Idag är jag 1 år och 10 månader. Det betyder att jag äntligen blivit könsmogen och kan skaffa mig en egen familj.
Jag har en vitgrå slät stam och konformad krona. På våren, mars-april dekorerar jag kronan med långa ulliga honhängen. Pojkarna bär gråbruna hanhängen. Efter att jag låtit vinden ta mina blommor syns endast de nyludna kvistarna med sina röda bladknoppar. I maj kommer de första löven. Dessa liknar röda hjärtan och har en mjuk sågtandad kant. De kan bli upp till 20 cm långa. De blir så långa för att bladskaftet i sig är långt. Det är även tillplattat så när vinden smeker mina blad sjunger min krona. Under juni skiftar de hjärtröda bladen till rundgröna blad. När hösten kommer blir min krona alldeles brinnande gul. Alla unga aspar växer så det knakar. Vi inte bara växer snabbt utan vi är även på hugget när det gäller att göra asp-bebisar. Vi har ett fantastiskt rotsystem som snabbt bildar rotskott. På det viset är flera av oss födda till kloner. Men ju äldre jag blir desto grövre och mörkare blir min bark. Vi aspar blir sällan över 100 år gamla, men jag hoppas slå ett rekord och ska därför anmäla mig till den årliga asp-tävlingen. Men då hoppas jag innerst inne att jag inte råkar ut för varken larver, svampar, låg ålder eller skogsstyrelsen. Dessa fyra är asparnas största fiender. Larver och svampar kan orsaka förruttnelse medan skogsstyrelsen hugger ner utvalda aspar som blivit 60-70 år gamla. Men, har vi lyckats överleva i alla dessa år ända sedan den väldiga inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13000-15000 år sedan, då de första asp-pionjärerna satte sina rötter i svensk mark, räds jag numera varken människor eller svampar. Det var bara de aspar som levde för några 1000 år sedan som kände fruktan för människan och dennes handlingar som fick deras asplöv att darra. Detta upptäckte människan som började berätta en historia som snart skulle bli till en myt om varför våra löv darrar.
Myten
Det finns fler myter om varför människan tror att våra blad darrar och en låter såhär: Den dagen då människosonen Jesus skulle korsfästas valde de onda människorna att korsfästa honom på ett kors gjort av asp. Detta var så förfärligt för våra stackars förfäder att våra blad darrar än idag. Men jag ska berätta den egentliga orsaken till att våra löv darrar. Inget annat träd älskar solen som en asp. Så fort solen visar sig applåderar vi och så fort den gömmer sig bakom ett moln applåderar vi för att låta den höra hur omtyckt den är av oss. Det är vårt sätt att locka fram solen och ge den uppmuntran för hur mycket den betyder för oss. Så det där med människors myter är bara galimatias.
Tremula Populus ställer upp i alla grenar
Tidigare nämnde jag om den årliga asp tävlingen som jag skulle ställa upp i.
och är det trädsläktet som bäst överlever storm eld och människor. Ända sedan de första asp-pionjärerna satte sina rötter på svensk mark efter att den senaste inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13 000-15 000 år sedan. Men vi aspar räds numera varken människor eller svampar. Nej, istället har
Fast större delen av vår kropp ovan jord huggs av kan vi ändå fortsätta att föröka oss med vårt fantastiska rotsystem! På det viset dör vi aspar aldrig ut. Denna uråldriga plan har fungerat ända sedan den första aspen kom till Sverige för ca 13 000 -15 000 år sedan efter att den senaste istiden dragit sig tillbaka norrut över Sverige.Asparna tillhör de första trädpionärerna, de allra första trädsläktet som kommer till Sverige medan det fortfarande fanns landmassa mellan Sverige och Danmark. Ja, de första trädinvandrarna kom söderut och nu finns aspen i hela Sverige, Europa, Asien och ända bort till Japan.Vi vill ha en kalkfattig mager jord med mycket näring och mycket rörligt vatten som våra rot-tår kan plaska i. Och precis som Ulf Lundell beskriver stora ytor i sin absolut bästa låt: ”Jag trivs bäst i öppna landskap” kan jag bara hålla med honom. Jag vet exakt hur han känner sig. Men jag måste få erkänna något. Vi aspar är mycket krävande gällande solljuset. Vi älskar att få stå i rampljuset. Jag misstänker därför att vi aspar är födda i lejonets stjärntecken. Men för att skapa öppna landskap behöver vi våra vänner Eld och Storm som kommer allt för sällan på besök. Det är tack vare dem det blir mer plats till oss aspar. Javisst att en och annan asp vindfälls av Storm eller att Eld kittlar en av oss allt för länge att denne dör knall och fall, och det är ingen idé att skrika ”Se upp!” för det finns aldrig något speciellt där uppe att se. Det är bara att låta livet gå vidare. Men ibland vill vi bara ta ton och sjunga ut som älgarna: ”Asparna vill dominera. Asparna har fått nog! Asparna kräver solljus, här i sin egen skog.”
Men även när vi dör förblir vi populära. Olika djur hittar till våra döda kroppar och gör sig hemmastadda som barktickan som bryter ner vår döda ved
Som mest är vi populära i levande skick. Vi öppnar inte bara hotell och motell utan även matbutiker. Många av djuren gillar vår mjuka porösa ved. Hackspettarna hackar sina bon i våra stammar. Inget
Saturday, January 05, 2008
Skoluppgifter
1. Månen
2. Frågorna 256
3. Hemuppgiften
4. Rim 1 & 2
5. Skriv ut coriolisFrågorna
6. Fågeln
7. Trädet
2. Frågorna 256
3. Hemuppgiften
4. Rim 1 & 2
5. Skriv ut coriolisFrågorna
6. Fågeln
7. Trädet
Friday, December 28, 2007
Linkzoom
Astronomi
Bil
Dator
Diverse
Geografi
Konst
Resa
Sökmotorer
Astronomi
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.alltomrymden.se/
http://faktabanken.nu/
http://popast.nu/
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
http://www.astro.lu.se/Planetarium/overview.html#himlen
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
http://www.jagareforbundet.se/attjaga/svenskajagarefo.asp
ttp://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.html http://www.lund.se/templates/Page____29090.aspx#Astronomi - LÄNKAR T 1000!!
http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/interact14/public_html/ovning1.pdf
Bil att byta
http://bilweb2.passagen.se/bilweb_articles/artiklargds/vinter.htm
Dator
Gratis hårddisk på webben. 100 mb. Funkar bara för PC. http://www.student.se/
Fysiska butiker (http://www.hp.se/) SIBA»ComputerCity , 349:-El Giganten ,»PC City , 349:-»Expert»OnOff»MediaMarkt»JME»ClasOhlsson»ThornOnline butikerDustin»NetOnNet»Inwarehouse»Misco»JME
Geografi
http://maps.google.se/maps
Konst
BodyArthttp://www.multiart.nu/http://www.multiart.nu/bodyart/svenska/lankar.html Origami http://www.klaraav.se/kategorier.htmlhttp://www.klaraav.se/hur-man-gor-en-origami-bat/
Sökmotorer
http://se.altavista.com/http://www.ask.com/http://www.eniro.se/http://www.google.se/http://www.eniro.se/http://www.yahoo.com/http://www.wisenut.com/All världens sökmotorerhttp://www.searchenginecolossus.com/
Resa
EnglandItalienKroatienhttp://kroatien.nu/Inhemsk sidahttp://www.zagreb-touristinfo.hr/MediaReseguidenhttp://media.reseguiden.se/cgi-bin/rg/last_minute.cgi?query=Kroatien&event=result&site=norran&country_id_dest=153Travellinkhttp://travellink.customers3.travelize.se/index.asp?action=dest&destid=53&focus2=true&earlydate=undefined&depcity=Köpenhamn&HotelIDdestList=&transporttype=RigaSpanien
Språk
http://www.lexikonguiden.se/ - svenska
http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html - Svenskt-engelkt lexikon
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ - Svenska Akademins OrbBok
http://babelfish.altavista.com/ - Översättning
http://dictionary.reference.com/ - Engelska lexikon referenser
http://www.verbix.com/webverbix/index.asp - Omvandla.nu - verb - ord.. GULD VÄRD!!
DIVERSE
http://www.roundcube.se/"@ RoundCube
http://webmail.sajtx.com/"@ SajtX http://bildbevis.blogspot.com/ http://www.birthday.se/ http://www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____351.aspx http://petnoga.se/ http://www.meningar.com/ http://mimersbrunn.se/ Brunn http://dblex.com/synonymlexikon/ Rim lexikon http://www.tft.lth.se/Informationskompetens/skrivning.htm uppsats.. http://webappl.web.sh.se/__C1256C930076603C.nsf/nepns-site-content-link/B2BDA30B8BED8AE2C1256D12002325D4?open&neplink=/c1256c8a0066623d/nepns-site-content-link/946b94be2f950ca9c1256c8b00159f1a o presentera http://www.fceduc.umu.se/~hakan.granberg/saljo/index.htm Säljö 1 http://www.fceduc.umu.se/~adam.sundstrom/saljo/begrepp.htm Säljö 2 http://www.ies.luth.se/org/Rapporter/AR9824.pdf rapporter.. http://susning.nu/ http://www.travelfinder.se/ http://www.uppsatser.se/ http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida ordklasser
Bil
Dator
Diverse
Geografi
Konst
Resa
Sökmotorer
Astronomi
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.alltomrymden.se/
http://faktabanken.nu/
http://popast.nu/
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
http://www.astro.lu.se/Planetarium/overview.html#himlen
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
http://www.jagareforbundet.se/attjaga/svenskajagarefo.asp
ttp://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.html http://www.lund.se/templates/Page____29090.aspx#Astronomi - LÄNKAR T 1000!!
http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/interact14/public_html/ovning1.pdf
Bil att byta
http://bilweb2.passagen.se/bilweb_articles/artiklargds/vinter.htm
Dator
Gratis hårddisk på webben. 100 mb. Funkar bara för PC. http://www.student.se/
Fysiska butiker (http://www.hp.se/) SIBA»ComputerCity , 349:-El Giganten ,»PC City , 349:-»Expert»OnOff»MediaMarkt»JME»ClasOhlsson»ThornOnline butikerDustin»NetOnNet»Inwarehouse»Misco»JME
Geografi
http://maps.google.se/maps
Konst
BodyArthttp://www.multiart.nu/http://www.multiart.nu/bodyart/svenska/lankar.html Origami http://www.klaraav.se/kategorier.htmlhttp://www.klaraav.se/hur-man-gor-en-origami-bat/
Sökmotorer
http://se.altavista.com/http://www.ask.com/http://www.eniro.se/http://www.google.se/http://www.eniro.se/http://www.yahoo.com/http://www.wisenut.com/All världens sökmotorerhttp://www.searchenginecolossus.com/
Resa
EnglandItalienKroatienhttp://kroatien.nu/Inhemsk sidahttp://www.zagreb-touristinfo.hr/MediaReseguidenhttp://media.reseguiden.se/cgi-bin/rg/last_minute.cgi?query=Kroatien&event=result&site=norran&country_id_dest=153Travellinkhttp://travellink.customers3.travelize.se/index.asp?action=dest&destid=53&focus2=true&earlydate=undefined&depcity=Köpenhamn&HotelIDdestList=&transporttype=RigaSpanien
Språk
http://www.lexikonguiden.se/ - svenska
http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html - Svenskt-engelkt lexikon
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ - Svenska Akademins OrbBok
http://babelfish.altavista.com/ - Översättning
http://dictionary.reference.com/ - Engelska lexikon referenser
http://www.verbix.com/webverbix/index.asp - Omvandla.nu - verb - ord.. GULD VÄRD!!
DIVERSE
http://www.roundcube.se/"@ RoundCube
http://webmail.sajtx.com/"@ SajtX http://bildbevis.blogspot.com/ http://www.birthday.se/ http://www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____351.aspx http://petnoga.se/ http://www.meningar.com/ http://mimersbrunn.se/ Brunn http://dblex.com/synonymlexikon/ Rim lexikon http://www.tft.lth.se/Informationskompetens/skrivning.htm uppsats.. http://webappl.web.sh.se/__C1256C930076603C.nsf/nepns-site-content-link/B2BDA30B8BED8AE2C1256D12002325D4?open&neplink=/c1256c8a0066623d/nepns-site-content-link/946b94be2f950ca9c1256c8b00159f1a o presentera http://www.fceduc.umu.se/~hakan.granberg/saljo/index.htm Säljö 1 http://www.fceduc.umu.se/~adam.sundstrom/saljo/begrepp.htm Säljö 2 http://www.ies.luth.se/org/Rapporter/AR9824.pdf rapporter.. http://susning.nu/ http://www.travelfinder.se/ http://www.uppsatser.se/ http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida ordklasser
Friday, December 21, 2007
T1 Frågor 1-6
Hemtentan del 1 Rymden
Frågor, 2, 5, 6
Inlämning - 8 jan. 2008
Max en sida per fråga
LP73
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 210p
Natur, språk & kultur, A1, ht07
Delkurs: Tema Rymden
8 januari 2008
Kursledare: Marie Wallum
Hemtenta, del 1
Huvud- och underfrågor om
astronomi
1. Månfaser.
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
2:1 Hur rör sig himlakropparna jorden, solen och månen? Hur roterar de runt sig själva, och hur snurrar de runt varandra.
Ur ett moturs-snurrande gasmoln föddes den stora smällen Big Bang. Små materialmängder sköts därför ut åt olika motsols-snurrande riktningar. Detta moturs-snurrande material blev så småningom grunden för bildandet av himlakropparna, och orsaken till att planeterna och deras månar snurrar moturs runt solen och runt sina egna axlar. Men alla planeter snurrar inte moturs. Venus, Uranus och Pluto snurrar medurs runt sin egen axel. Orsaken är okänd, men astronomer misstänker att en kollision eller en växelverkan mellan planeterna ägt rum för mycket länge sedan.
Solens gravitation (dragningskraft) är det som gör att planeterna håller sig kvar i sina banor runt solen. De flesta himlakropparna rör sig moturs runt sin egen axel, dessa är solen, merkurius, jorden, mars, saturnus, jupiter, neptunus och planeternas månar. Planeternas månar hålls i sin tur kvar i sina banor av planeternas gravitation.
2:2 Vilka tidsbegrepp år, årstid osv kommer från dessa rörelser?
Det tar jorden ett år = 365 dagar att fullborda ett helt varv runt solen. När jorden roterat 360 grader d.v.s. fullbordat ett varv runt sin egen rotationsaxel, har ett dygn gått.
Vinter- och sommarhalvår får vi tack vare jordaxelns lutning mot solen. När jordaxel på det norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar, och när jordaxeln lutar från solen får vi vinter. Se fråga 6.
2:3 Vilken typ av himlakroppar är solen, jorden och månen, och vad skiljer dem åt?
Solen är en stjärna, ett stort gasklot bestående av väte och helium, mest vätgas. Solen är vår galax vintergatans stora stjärna.
Innan jorden bildades bestod vår planet av ett gasmoln. Med tiden fick vår planet en fast form med en het insida och en kall jordskorpa.
Månen föddes när vår jord var nästan färdigbildad. En del löst flygande materia kolliderade med jorden och materian från dessa båda himlakropparna bildade en klump som fångades av jordens gravitation. Sedan dess har månen roterat runt jorden. De himlakroppar som kretsar kring en planet kallas månar. Jordens måne består av kropp av sten och en granitklädd skorpa. I månens centrum tror astronomerna att det finns en kärna av metall (http://www.observatoriet.kva.se/).
2:4 Vad är månförmörkelse samt..
När jorden befinner sig mellan solen och månen sker en månförmörkelse. Jordens skuggar då en del av månen som får en rödaktig ton.
..solförmörkelse?
Händelsen sker när månen befinner sig mellan solen och jorden. Månens kropp täcker solskivan och orsakar en solförmörkelse. Från jorden ser månen ut som en svart rund skiva och det enda man ser av solen är en ljusskimrande cirkel runt den svarta månskivan.
3 & 4. Hitta planeter, stjärnbilder. Namn, datum, väderstreck.
30 dec. 2007
Stjärnbilder
Cassiopeja - Polcirkeln
Cepheus - nv
Kusken - Ö
Kräftan -
Lilla Hunden (Procyon)
Orion bälte - s - www
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
Pegasus - sv
Plejaderna - sv
Stora björnen [Karlavagnen] - Norr
Stjärntecken
Tvillingarna - Ö
Oxen - sv
Stjärnor
Aldebaran, Capella, Procyon, Rigel ,Sirius [Orion] - Ö
Procyon [Lilla Hunden] - Ö
Stjärnfall - V
Planeter
(Mars) 01.00
Saturnus [Kräftan]
Jupiter [Oxen] - http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
5:1 Vad menas att vara född i ett visst stjärntecken?
Allt eftersom jorden går sin bana runt solen, går solen ett varv på himlen genom alla de stjärnbilder vi ser just då vid den tidsperioden. Solens bana över himlen kallas ekliptikan. De stjärnbilder som ekliptikan går genom kallas zodiaken. Att vara född i ett visst stjärntecken betyder att solen befinner sig just i ditt stjärntecken den födelsedagen du föddes.
5:2 Hur kommer det sig att de flesta inte är födda i det stjärntecken som står i veckotidningarnas horoskop?
Det som dåtidens astronomer skådade för mycket länge sedan, hur solens bana över himlen tog sig från stjärnbild till stjärnbild stämmer mycket dåligt med det vi ser idag. Solen befinner sig inte i samma stjärntecken idag som då. Detta på grund av att solen och månen drar i jordens rotationsaxel så att en viss kontinuerlig förskjutning sker. Den här bilden av verkligheten brys sig inte astrologen om. Därför får du en felaktig bild av det horoskop du verkligen är född i.
5:3 Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi?
Medan astronomer går den vetenskapliga vägen, mäter , väger och gör fysiska, kemiska och matematiska beräkningar om livsförhållandena i rymden, går astrologerna den skrockfulla vägen. Det som står i dagens horoskoper är förutom en massa påhitt om öde och framtid även en feltolkning av stjärntecknena i zodiaken. Därför ska man ta det som skrivs i horoskoperna med en stor nypa salt.
http://www.astrokonsult.se/f59a40eb-cc94-498f-a64f-326e865275f2-29.html
6:1 Vad har vi för årstider? Gör ett så utförligt svar du kan och rita gärna bilder som förtydligar. Gå sedan in på följande länk och gör övningen.
http://na-serv.did.gu.se/astro/astro.html
Skriv ner dina kommentarer. B] Teckningen på nästa blad illustrerar årstiderna.
Lindas kommentar:
De flesta känner till att jorden snurrar runt sin egen axel, polaxeln för att livet på jorden ska få dag och natt. Den här polaxeln har en lutning som ger oss de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter.
Sommar
När denna polaxel lutar som mest mot solen får vi sommar på norra halvklotet och vinter på det södra halvklotet.
Vinter
När polaxeln lutar som mest från solen får vi vinter på norra halvklotet och sommar på det södra halvklotet.
Vår
Under tidsperioden från det att polaxeln lutat så långt bort från solen till att luta sig alltmer mot solen får vi på det norra halvklotet känna vårsolen medan det är höst på det södra halvklotet.
Höst
Hösten kommer till det norra halvklotet efter att polaxeln lutat som mest mot solen till att börja luta så långt från solen som möjligt. På södra halvklotet upplever de våren.
Det räcker alltså inte att vår jord gör ett helt varv i sin nästan helt cirkulärformade bana runt solen för att vi ska få uppleva de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter.
Källreferens
Tryckta källor
Rees M. (2006). Universum –illustrerat uppslagsverk. Globe förlaget, 2006
Otryckta källor
Fråga 2
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.observatoriet.kva.se/svenska/utstallningar/tillfalliga/manen/index.html#upp
Fråga 5
http://www.stjarnrummet.se/astronomi/index.html
Fråga 6
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.htmlhttp://na-serv.did.gu.se/astro/
Hemtenta II
Frågor, 2, 5, 6
Inlämning - 8 jan. 2008
Max en sida per fråga
LP73
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 210p
Natur, språk & kultur, A1, ht07
Delkurs: Tema Rymden
8 januari 2008
Kursledare: Marie Wallum
Hemtenta, del 1
Huvud- och underfrågor om
astronomi
1. Månfaser.
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
2:1 Hur rör sig himlakropparna jorden, solen och månen? Hur roterar de runt sig själva, och hur snurrar de runt varandra.
Ur ett moturs-snurrande gasmoln föddes den stora smällen Big Bang. Små materialmängder sköts därför ut åt olika motsols-snurrande riktningar. Detta moturs-snurrande material blev så småningom grunden för bildandet av himlakropparna, och orsaken till att planeterna och deras månar snurrar moturs runt solen och runt sina egna axlar. Men alla planeter snurrar inte moturs. Venus, Uranus och Pluto snurrar medurs runt sin egen axel. Orsaken är okänd, men astronomer misstänker att en kollision eller en växelverkan mellan planeterna ägt rum för mycket länge sedan.
Solens gravitation (dragningskraft) är det som gör att planeterna håller sig kvar i sina banor runt solen. De flesta himlakropparna rör sig moturs runt sin egen axel, dessa är solen, merkurius, jorden, mars, saturnus, jupiter, neptunus och planeternas månar. Planeternas månar hålls i sin tur kvar i sina banor av planeternas gravitation.
2:2 Vilka tidsbegrepp år, årstid osv kommer från dessa rörelser?
Det tar jorden ett år = 365 dagar att fullborda ett helt varv runt solen. När jorden roterat 360 grader d.v.s. fullbordat ett varv runt sin egen rotationsaxel, har ett dygn gått.
Vinter- och sommarhalvår får vi tack vare jordaxelns lutning mot solen. När jordaxel på det norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar, och när jordaxeln lutar från solen får vi vinter. Se fråga 6.
2:3 Vilken typ av himlakroppar är solen, jorden och månen, och vad skiljer dem åt?
Solen är en stjärna, ett stort gasklot bestående av väte och helium, mest vätgas. Solen är vår galax vintergatans stora stjärna.
Innan jorden bildades bestod vår planet av ett gasmoln. Med tiden fick vår planet en fast form med en het insida och en kall jordskorpa.
Månen föddes när vår jord var nästan färdigbildad. En del löst flygande materia kolliderade med jorden och materian från dessa båda himlakropparna bildade en klump som fångades av jordens gravitation. Sedan dess har månen roterat runt jorden. De himlakroppar som kretsar kring en planet kallas månar. Jordens måne består av kropp av sten och en granitklädd skorpa. I månens centrum tror astronomerna att det finns en kärna av metall (http://www.observatoriet.kva.se/).
2:4 Vad är månförmörkelse samt..
När jorden befinner sig mellan solen och månen sker en månförmörkelse. Jordens skuggar då en del av månen som får en rödaktig ton.
..solförmörkelse?
Händelsen sker när månen befinner sig mellan solen och jorden. Månens kropp täcker solskivan och orsakar en solförmörkelse. Från jorden ser månen ut som en svart rund skiva och det enda man ser av solen är en ljusskimrande cirkel runt den svarta månskivan.
3 & 4. Hitta planeter, stjärnbilder. Namn, datum, väderstreck.
30 dec. 2007
Stjärnbilder
Cassiopeja - Polcirkeln
Cepheus - nv
Kusken - Ö
Kräftan -
Lilla Hunden (Procyon)
Orion bälte - s - www
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
Pegasus - sv
Plejaderna - sv
Stora björnen [Karlavagnen] - Norr
Stjärntecken
Tvillingarna - Ö
Oxen - sv
Stjärnor
Aldebaran, Capella, Procyon, Rigel ,Sirius [Orion] - Ö
Procyon [Lilla Hunden] - Ö
Stjärnfall - V
Planeter
(Mars) 01.00
Saturnus [Kräftan]
Jupiter [Oxen] - http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
5:1 Vad menas att vara född i ett visst stjärntecken?
Allt eftersom jorden går sin bana runt solen, går solen ett varv på himlen genom alla de stjärnbilder vi ser just då vid den tidsperioden. Solens bana över himlen kallas ekliptikan. De stjärnbilder som ekliptikan går genom kallas zodiaken. Att vara född i ett visst stjärntecken betyder att solen befinner sig just i ditt stjärntecken den födelsedagen du föddes.
5:2 Hur kommer det sig att de flesta inte är födda i det stjärntecken som står i veckotidningarnas horoskop?
Det som dåtidens astronomer skådade för mycket länge sedan, hur solens bana över himlen tog sig från stjärnbild till stjärnbild stämmer mycket dåligt med det vi ser idag. Solen befinner sig inte i samma stjärntecken idag som då. Detta på grund av att solen och månen drar i jordens rotationsaxel så att en viss kontinuerlig förskjutning sker. Den här bilden av verkligheten brys sig inte astrologen om. Därför får du en felaktig bild av det horoskop du verkligen är född i.
5:3 Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi?
Medan astronomer går den vetenskapliga vägen, mäter , väger och gör fysiska, kemiska och matematiska beräkningar om livsförhållandena i rymden, går astrologerna den skrockfulla vägen. Det som står i dagens horoskoper är förutom en massa påhitt om öde och framtid även en feltolkning av stjärntecknena i zodiaken. Därför ska man ta det som skrivs i horoskoperna med en stor nypa salt.
http://www.astrokonsult.se/f59a40eb-cc94-498f-a64f-326e865275f2-29.html
6:1 Vad har vi för årstider? Gör ett så utförligt svar du kan och rita gärna bilder som förtydligar. Gå sedan in på följande länk och gör övningen.
http://na-serv.did.gu.se/astro/astro.html
Skriv ner dina kommentarer. B] Teckningen på nästa blad illustrerar årstiderna.
Lindas kommentar:
De flesta känner till att jorden snurrar runt sin egen axel, polaxeln för att livet på jorden ska få dag och natt. Den här polaxeln har en lutning som ger oss de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter.
Sommar
När denna polaxel lutar som mest mot solen får vi sommar på norra halvklotet och vinter på det södra halvklotet.
Vinter
När polaxeln lutar som mest från solen får vi vinter på norra halvklotet och sommar på det södra halvklotet.
Vår
Under tidsperioden från det att polaxeln lutat så långt bort från solen till att luta sig alltmer mot solen får vi på det norra halvklotet känna vårsolen medan det är höst på det södra halvklotet.
Höst
Hösten kommer till det norra halvklotet efter att polaxeln lutat som mest mot solen till att börja luta så långt från solen som möjligt. På södra halvklotet upplever de våren.
Det räcker alltså inte att vår jord gör ett helt varv i sin nästan helt cirkulärformade bana runt solen för att vi ska få uppleva de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter.
Källreferens
Tryckta källor
Rees M. (2006). Universum –illustrerat uppslagsverk. Globe förlaget, 2006
Otryckta källor
Fråga 2
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.observatoriet.kva.se/svenska/utstallningar/tillfalliga/manen/index.html#upp
Fråga 5
http://www.stjarnrummet.se/astronomi/index.html
Fråga 6
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.htmlhttp://na-serv.did.gu.se/astro/
Hemtenta II
Monday, December 17, 2007
MoonShining
MånFaser
V51 2007 - v2 2008
Vecka 51 - Molnigt
Vecka 52
Må
Utseende - alvmåne
Ort - Södertälje
Väderstreck - Ö
Klockslag - 13:40
Bild
V51 2007 - v2 2008
Vecka 51 - Molnigt
Vecka 52
Må
Utseende - alvmåne
Ort - Södertälje
Väderstreck - Ö
Klockslag - 13:40
Bild
Saturday, November 24, 2007
VFU Res
1. Frågan: Vart tar regnvattnet vägen?
-Vart tar spillt vatten vägen?
-Var runt omkring oss finns det vatten? I vilka former finns vatten?
>Forskarna - helklass
Svar 1: Ner på marken.
Lärarnovis: -Sen då?
Svar 2: Ner i jorden.
L.n: Är det slutstationen? Tar det stopp där?
Svar 3: Växterna dricker upp det.
L.n: Ja, det stämmer, men vatten som blir över, vart tar det vägen?
Svar 4: Vattnet åker ner till kloakerna.
Sedan tar både elevernas fantasi och svar slut.
2. Experiment >Saltvatten
Frihetsgrad >2
Tillvägagångssätt >Eleverna fick instruktioner om att hämta glas med vatten och en sked. De fick i uppgift INGEN HYPOTES att lösa upp saltet i vattnet och räkna antalet skedar. De skulle även tänka på hur mycket vatten de hade i sina glas och om det var varmt eller kallt vatten de hade tagit.
Reflektion > Mitt första misstag var att instruera eleverna att hämta glas med vatten och en sked. Värst av allt var att jag hade lagt fram (förberett) pipetterna. Det gjorde att många av dem ville börja experimentera och det blev svårt att tygla barnens entusiasm. En hypotes ställdes därför aldrig.
Eleverna hade redan från första veckan efter att ha hört ordet "experiment" byggt upp höga förväntningar. Framförallt pojkarna undrade om de skulle få göra exploationer. De trodde att de skulle komma till en "Baltazar-lektion". Den tecknade figuren Baltazar använder sig av en lustig maskin där färgade vätskor mixas ihop till en liten knall.
Många av forskareleverna förstod inte vad som skulle hända och flertalet elever undrade hela tiden om de hade rört färdigt i vattnet. Deras otålighet skymde sikten för hur mycket och om de hade något salt kvar i glaset eller inte. Situationen kändes alltmer stressande. Flertalet elever skrek hela tiden efter mig. De som inte fick hjälp såg uttråkade och började få tråkigt.
Jag som lärare
Jag insåg att jag gjort fel, men kunde inte hitta en annan orsak än att jag tagit för många barn under min vinge. Jag hade definitivt tagit vatten över huvudet och nu forsade det fram en massa frågor ur mitt huvud:
1. Var vatten experimentet för svårt för en sjuåring?
2. Instruerade jag för lite/fel? Och i så fall hur? Jag hade ingen lärare med mig som kunde ge mig feed-back på vad jag gjorde för fel.
3. Lämnade jag för lite frihetsgrad?
4. Var vattenexperimentet allmänt tråkigt för en sjuåring?
5. Var det för stort forskarlag?
6. Hur ska en vuxen, utan någon som helst erfarenhet av barn och i synnerhet barn och experiment gå tillväga?
7. Finns det en lärare inuti mig?
"Fair-test"
Forskargruppens storlek, 6-8 elever, och min ringa erfarenhet av 7-åringar samt kombinationen av barn och experiment och att fleratalet elever tyckte att experimentet var tråkigt, fick mig att känna som en misslyckad lärarnovis. Jag höll på att tappa ork och mod under min andra vfu-vecka. Men där det finns mörker finns ljus:
Ann: Efter sin tredje sked observerade eleven att vatten nivån i glaset höjt sig.
LP: Vad är det som gjort att vattennivån stigit?
Svar: Saltet som ligger i glaset.
Kri:
3. Skapande Aktivitet
Salta julkort
Origami
Resultat & Reflektion
Forskarna
-Vart tar spillt vatten vägen?
-Var runt omkring oss finns det vatten? I vilka former finns vatten?
>Forskarna - helklass
Svar 1: Ner på marken.
Lärarnovis: -Sen då?
Svar 2: Ner i jorden.
L.n: Är det slutstationen? Tar det stopp där?
Svar 3: Växterna dricker upp det.
L.n: Ja, det stämmer, men vatten som blir över, vart tar det vägen?
Svar 4: Vattnet åker ner till kloakerna.
Sedan tar både elevernas fantasi och svar slut.
2. Experiment >Saltvatten
Frihetsgrad >2
Tillvägagångssätt >Eleverna fick instruktioner om att hämta glas med vatten och en sked. De fick i uppgift INGEN HYPOTES att lösa upp saltet i vattnet och räkna antalet skedar. De skulle även tänka på hur mycket vatten de hade i sina glas och om det var varmt eller kallt vatten de hade tagit.
Reflektion > Mitt första misstag var att instruera eleverna att hämta glas med vatten och en sked. Värst av allt var att jag hade lagt fram (förberett) pipetterna. Det gjorde att många av dem ville börja experimentera och det blev svårt att tygla barnens entusiasm. En hypotes ställdes därför aldrig.
Eleverna hade redan från första veckan efter att ha hört ordet "experiment" byggt upp höga förväntningar. Framförallt pojkarna undrade om de skulle få göra exploationer. De trodde att de skulle komma till en "Baltazar-lektion". Den tecknade figuren Baltazar använder sig av en lustig maskin där färgade vätskor mixas ihop till en liten knall.
Många av forskareleverna förstod inte vad som skulle hända och flertalet elever undrade hela tiden om de hade rört färdigt i vattnet. Deras otålighet skymde sikten för hur mycket och om de hade något salt kvar i glaset eller inte. Situationen kändes alltmer stressande. Flertalet elever skrek hela tiden efter mig. De som inte fick hjälp såg uttråkade och började få tråkigt.
Jag som lärare
Jag insåg att jag gjort fel, men kunde inte hitta en annan orsak än att jag tagit för många barn under min vinge. Jag hade definitivt tagit vatten över huvudet och nu forsade det fram en massa frågor ur mitt huvud:
1. Var vatten experimentet för svårt för en sjuåring?
2. Instruerade jag för lite/fel? Och i så fall hur? Jag hade ingen lärare med mig som kunde ge mig feed-back på vad jag gjorde för fel.
3. Lämnade jag för lite frihetsgrad?
4. Var vattenexperimentet allmänt tråkigt för en sjuåring?
5. Var det för stort forskarlag?
6. Hur ska en vuxen, utan någon som helst erfarenhet av barn och i synnerhet barn och experiment gå tillväga?
7. Finns det en lärare inuti mig?
"Fair-test"
Forskargruppens storlek, 6-8 elever, och min ringa erfarenhet av 7-åringar samt kombinationen av barn och experiment och att fleratalet elever tyckte att experimentet var tråkigt, fick mig att känna som en misslyckad lärarnovis. Jag höll på att tappa ork och mod under min andra vfu-vecka. Men där det finns mörker finns ljus:
Ann: Efter sin tredje sked observerade eleven att vatten nivån i glaset höjt sig.
LP: Vad är det som gjort att vattennivån stigit?
Svar: Saltet som ligger i glaset.
Kri:
3. Skapande Aktivitet
Salta julkort
Origami
Resultat & Reflektion
Forskarna
VFU v48
Måndag 26 nov. - fredagen 30 nov. 2007
Skapande Aktivitet
Morgon - Origami - Fritidsgården
ToLiJoWi
Hund Katt Haj Fisk
Våga språnget
Förslag ur boken: "strula till det". Jag satte mig vid det avlånga bordet och plockade fram arbetsmaterial, papper, sax, linjal, blyertspenna och min mapp med instruktioner och en del färdiggjorda origamifigurer. Det tog inte lång stund innan nyfikna ögon tittade åt mitt håll. Jag säger en sak: Låt barnen komma till dig av egen fri vilja. Det de vill upptäcka själva vägrar de att ge upp så lätt oavsett om de stöter på uppförsbackarna eller inte.
Det var mest flickor som var intresserade. Pojkarna kom i förbifarten och undrade vad vi höll på med. Vi var tillräckligt många för att vara en fullsatt grupp. Pojkarna förflyttade sig vidare.
Pandan
AnTeSo
Haj Fisk Hund Katt
Flickorna hade både svårt att bestämma sig vilka figurer de ville börja med, men de var definitivt beslutsamma när det gällde vilka figurer de ville göra. Tiden flög iväg och det kom hela tiden nya nyfikna skapande flickor. Många gjorde hajen. Den tyckte de var finast. Orsak? Kanske var den fin för att den var den största pappersfiguren och såg dessutom lagom svår att göra. Men gissar på att färgen (blå) var det som lockade flickorna allra mest. Personligen tycker jag bäst om min röda räv.
Ballongflaskan
Vattenånga och lufttryck
Origami
Hund, katt, fisk och loppor veks för fulla hus. Endast tjejer. Killarna gjorde en påhälsning och försvann.
Det enda som barnen vill göra är att få något gratis. De vill inte jobba för det de vill ha. De lider av vill-ha-syndromet precis som flickan-som-ville-ha i boken Kalle och chokladfabriken.
Skapande Aktivitet
Morgon - Origami - Fritidsgården
ToLiJoWi
Hund Katt Haj Fisk
Våga språnget
Förslag ur boken: "strula till det". Jag satte mig vid det avlånga bordet och plockade fram arbetsmaterial, papper, sax, linjal, blyertspenna och min mapp med instruktioner och en del färdiggjorda origamifigurer. Det tog inte lång stund innan nyfikna ögon tittade åt mitt håll. Jag säger en sak: Låt barnen komma till dig av egen fri vilja. Det de vill upptäcka själva vägrar de att ge upp så lätt oavsett om de stöter på uppförsbackarna eller inte.
Det var mest flickor som var intresserade. Pojkarna kom i förbifarten och undrade vad vi höll på med. Vi var tillräckligt många för att vara en fullsatt grupp. Pojkarna förflyttade sig vidare.
Pandan
AnTeSo
Haj Fisk Hund Katt
Flickorna hade både svårt att bestämma sig vilka figurer de ville börja med, men de var definitivt beslutsamma när det gällde vilka figurer de ville göra. Tiden flög iväg och det kom hela tiden nya nyfikna skapande flickor. Många gjorde hajen. Den tyckte de var finast. Orsak? Kanske var den fin för att den var den största pappersfiguren och såg dessutom lagom svår att göra. Men gissar på att färgen (blå) var det som lockade flickorna allra mest. Personligen tycker jag bäst om min röda räv.
Ballongflaskan
Vattenånga och lufttryck
Origami
Hund, katt, fisk och loppor veks för fulla hus. Endast tjejer. Killarna gjorde en påhälsning och försvann.
Det enda som barnen vill göra är att få något gratis. De vill inte jobba för det de vill ha. De lider av vill-ha-syndromet precis som flickan-som-ville-ha i boken Kalle och chokladfabriken.
Thursday, November 22, 2007
VFU v47
Torsdag 22 nov. 07
KompisGruppen
Barnen träffas på matta framme vid tavlan. Varje barn poängsätter veckan, 1-10 (10=bäst) som gått och ger sin motivation till poängsättningen. Många tyckte att veckan varit bra. Killarna som satte en 10:a pga sport: fotboll, bandy. Flickorna satte mellan 5-10 p pga mobbing. Det som bidrog mest till en tio poängare var tomtekorten.
Tomtekorten
Veckans höjdare. Barnen skrev på ett vitt A5 ark God jul tomten och vad de önskade sig till julklapp.
VattenExperiment
Det går inget vidare. Återigen fick jag ta hand om sex sju-åringar. 3 killar 3 tjejer. Killarna var stökiga och fick en tillsägning av mig. Flertalet barn ville inte göra mynt-experimentet. Det började med att en inte ville göra det och det smittade av sig. Ungarna hade varken lust eller vilja. De ville bara slippa lektionen hos fröken och anmälde sig till experiment deltagandet.
Nu har jag testat
Mynt-experimentet
Mäta temperaturen i snö och inomhus
Mättat saltvatten + gjort salta julkort
Flyt eller sjunk
Barnen övergav experimenten ganska snart.
Jag fann det hela stressande när fem av sex barn hela tiden skrek efter min hjälp. De visste varken in eller ut. Jag fann att de stressade upp varandra också. Det fanns ingen arbetsro mellan barnen. Jag givetvis förklarade för dem hur de skulle göra och vad de skulle göra på pappret. Många brydde sig inte. De hade skrivit sitt namn och något mynt och förhoppningsvis sin hypotes om antalet droppar.
Barn har svårt att
..droppa rätt.
..använda sig av en pipett.
..visa tålamod.
..vara lyhörda. De frågar men lyssnar inte.
..ge sig tid till forskning.
L
En kille i klassen berättade för mig att han gjort saltvatten hemma. Eftersom han tyckte att saltvattnet smakade lika illa som under experimentdagen i skolan, forskade han vidare med vatten och socker. Tyvärr hade grabben inga penslar hemma och gjorde därför inga salta eller söta julkort. Men varm i hjärtat blev jag eftersom den här tuffingen visade sig ha en forskar sida.
Övrigt
Nära till slagsmål mellan 7-åring och en 10-årig kille. Jag gick mellan innan slagsmålet eskalerade. Händelsen ägde rum under de sista 10 minuterna av lunchen.
De äldre barnen har ingenstans att ta vägen. De får inte lov att sitta inne, men har inget att göra ute (25 min. kvar till insläpp). En kille 10 år, sade att basket är kul och det finns tillgång till boll och korg, men att asfalten är blöt, boll och kläder blir smutsiga och blöta.
De tre år äldre killarna, 2 st, gick runt och jagade 7-åriga tjejer för att krama dem. Det såg olustigt ut i mina ögon. Efter rasten fick jag höra av min handledare att dessa killar varit tidigare faddrar till tjejerna. Det var en av dessa två som både sparkade och puttade den 7-åriga killen.
KompisGruppen
Barnen träffas på matta framme vid tavlan. Varje barn poängsätter veckan, 1-10 (10=bäst) som gått och ger sin motivation till poängsättningen. Många tyckte att veckan varit bra. Killarna som satte en 10:a pga sport: fotboll, bandy. Flickorna satte mellan 5-10 p pga mobbing. Det som bidrog mest till en tio poängare var tomtekorten.
Tomtekorten
Veckans höjdare. Barnen skrev på ett vitt A5 ark God jul tomten och vad de önskade sig till julklapp.
VattenExperiment
Det går inget vidare. Återigen fick jag ta hand om sex sju-åringar. 3 killar 3 tjejer. Killarna var stökiga och fick en tillsägning av mig. Flertalet barn ville inte göra mynt-experimentet. Det började med att en inte ville göra det och det smittade av sig. Ungarna hade varken lust eller vilja. De ville bara slippa lektionen hos fröken och anmälde sig till experiment deltagandet.
Nu har jag testat
Mynt-experimentet
Mäta temperaturen i snö och inomhus
Mättat saltvatten + gjort salta julkort
Flyt eller sjunk
Barnen övergav experimenten ganska snart.
Jag fann det hela stressande när fem av sex barn hela tiden skrek efter min hjälp. De visste varken in eller ut. Jag fann att de stressade upp varandra också. Det fanns ingen arbetsro mellan barnen. Jag givetvis förklarade för dem hur de skulle göra och vad de skulle göra på pappret. Många brydde sig inte. De hade skrivit sitt namn och något mynt och förhoppningsvis sin hypotes om antalet droppar.
Barn har svårt att
..droppa rätt.
..använda sig av en pipett.
..visa tålamod.
..vara lyhörda. De frågar men lyssnar inte.
..ge sig tid till forskning.
L
En kille i klassen berättade för mig att han gjort saltvatten hemma. Eftersom han tyckte att saltvattnet smakade lika illa som under experimentdagen i skolan, forskade han vidare med vatten och socker. Tyvärr hade grabben inga penslar hemma och gjorde därför inga salta eller söta julkort. Men varm i hjärtat blev jag eftersom den här tuffingen visade sig ha en forskar sida.
Övrigt
Nära till slagsmål mellan 7-åring och en 10-årig kille. Jag gick mellan innan slagsmålet eskalerade. Händelsen ägde rum under de sista 10 minuterna av lunchen.
De äldre barnen har ingenstans att ta vägen. De får inte lov att sitta inne, men har inget att göra ute (25 min. kvar till insläpp). En kille 10 år, sade att basket är kul och det finns tillgång till boll och korg, men att asfalten är blöt, boll och kläder blir smutsiga och blöta.
De tre år äldre killarna, 2 st, gick runt och jagade 7-åriga tjejer för att krama dem. Det såg olustigt ut i mina ögon. Efter rasten fick jag höra av min handledare att dessa killar varit tidigare faddrar till tjejerna. Det var en av dessa två som både sparkade och puttade den 7-åriga killen.
Monday, November 12, 2007
VFU v46
Gubbängsskolan
Kl 1B
Fjärilar och Sköldpaddor
23 elever
måndag 12 nov. 07
Presentation av mig och sedan dagens agenda för barnen. Fröken frågar hur deras helg varit och barnen berättade. Fröken visade på tavlan hur 7-åringarna skriver veckans bokstav Uu och siffran 9 på tavlan (?).
(?) En kille blev så irriterad över sina 9:or för att han tyckte att de var fula. Det gjorde att han hakade upp sig och hade svårt att komma vidare i sina uppgifter. Varför var det så noga med att skriva bokstaven och siffran så korrekt?
Dagens uppgift
Jag gick från barn till barn och frågade hur det gick för dem. Vissa behövde hjälp medan andra klarade sig alldeles utmärkt på egen hand.
Barn har en benägenhet att skriva vissa bokstäver spegelvänt något som jag försökte rätta till. Då säger killen till mig att fröken godkänt hans spegelvända Jj vilket gjorde att han struntade i att rätta till ordet (?).
(?) Att skriva siffror på ett korrekt (strecket i nio ska vara rakt och snett) medan det är ok att barnen inte rättar till spegelvända bokstäver i orden de skrivit?
Barnen klippte ut en kort sagas karaktärer målades och tejpades eller limmades på pinnar utifrån gården. Medan fröken läser upp sagan ska barnen spela upp sina karaktärer.
Barnen tycktes uppskatta denna formen av aktivitet.
Almanackan
Pedagogen har på tavlans ena sida skrivit upp olika ord som 2 utlottade barn svarar på. Barnen skriver upp dagens datum, namnsdagsbarn, temperatur, vilka barn som saknas osv och läser upp dem högt inför klassen.
Lunchen
2-rätters lunch, pyttipanna och gratäng fisk med quinoa?. God mat, men otroligt stressigt. Jag hann knappt sätta mig så var det dags att gå för att det kom andra klasser.
Slut
Barnen slutar kl. 13.30 om dagarna. Jag gick kl. 14:50. Fröken skulle ha 3 utvecklingssamtal á 40 min. Utvecklingsamtal sker 3-4 st/månad. Innan jag gick gick vi i genom min planering av mina arbetsuppgifter med barnen. Tisdag den 13 nov. ska jag börja prata om vatten och på onsdag 14 nov börjar ett experiment med alla elever, men inte samtidigt.
Tisdag 13 nov. 2007
Fm
Siffran 9. Måla, klipp ut och dra ut färgen på nian. Limma i sifferboken.
Fröknar o fritids planerar inför årets slutveckor; filmtajm Lucia Läromedel Närvaro av barn före/ efter jul.
Em
Almanackan, dagens namnsdagsbarn datum osv. Bokläsning. Högläsning, Fröken läser Mio min Mio >> Filmtajm med samma Titel torsdag e.m. Sångstund med kl 1a: Samma sånger Samma positioner Samma sångtid. Jag uppfattade att det var mycket roligare m sång igår än idag.
L
Stressig och stökig miljö. Skolans matsal är i stort behov av spalje-staket mellan bord och tallrikarna/ bestick /salladen Lunchen är över på 10-15 min. Köttbullar o potatis, God mat, men njutheten uppskattas ej.
Slut
Slutade 13:50. Pratade med fröken om förberedelserna för imorgon.
Charlie - Olika-lika
Da+Ei
Fe+Em
Ma+Wi+Ga
Ol+Mo
Li
Jo
Wi
Onsdag 14 nov. 07
Reflektion
Presentationen av vatten började bra. Hänga gubben (VATTEN) var populärt likaså ord innehållande ordet vatten. Barnen blev nästan överstimulerade. Pratet om vattnets kretslopp var för tungt och avancerat. Med hjälp av egenritade bilder på whiteboarden var bara spännande i början: När regnet faller, vart tar vattnet vägen? Genom jorden och upp i trädens rötter blev svaret och så var det bra med det. Allt som hände efter det kändes krystat och barnen fick uppleva uppförsbacke medan deras magar kurrade av hunger.
Att ha en presentation innan lunch är kanske riskabelt för misslyckanden.
Hypoteser och experiment och aktiv skapelse
Hur många vattendroppar tror ni att det får plats på 5-kronan?
Ga: 4:a
Kr: 3
To: 4
Barnens gissningar tyder på att de aldrig utfört mynt-undersökningen. Fyra av fem barnen i gruppen hade ingen aning om vad en pipett hette eller hur den användes. De som inte kunde någon om pipetten, snurrade runt med den i glaset som en sked och försökte få upp vattnet på det sättet. Dessa barn hade mycket kort tålamod. Deras förväntningar var att få blanda olika färgade vätskor som ledde till en exploation. Jag borde ha sagt till barnen att de skulle få göra undersökningar och inte experiment.
Barngruppen med saltvattnet nästan slogs om saltet. Deras hypotes var att vattnet skulle bli vitt/dimmigt. De fick det förklarat för sig att de skulle röra om med skeden efter varje tesked med salt som lades i innan de tog mer salt. Men redan från start var det mer en tävling om vem som skulle kunna roffa åt sig det mesta av saltet. Här fanns inga tecken på vilja undersöka antalet mängden teskedar med salt som kunde lösas upp i vattnet. Jag frågade ett av barnen vad han kunde observera efter 4 teskedar salt i sitt glas. Inget svarade han.
Barnen jämförde temperatur inne och ute för att se skillnaden. Att kuta ut och hämta snö i plastlådan var spännande. Att det bara fanns en termometer var synd. Många ville sticka ner den i snöhinken. Denna undersökning var minst spännande och gav inte lika mycket.
Allt för många barn (8 st) och två grupper måste minskas till en. Alla hade inget att göra och bara satt och såg uttråkade ut i undersökningen temp-jämförelsen.
Åtgärd
En barngrupp (max 4 barn). Ett experiment eller en undersökning. På det viset kommer det bli lättare att få fram barnens hypoteser.
Torsdag - Basgruppsdag
Fredag 16 nov
Schema - Halvklass - Sködpaddor
Forts m Bokstav U och siffran 9.
Arbetsmaterial
Eleverna har
-Sifferboken
-Bokstavsboken (bild: korg. Vilket ord m U passar in då? Ngr B var för svåra för att tolka.
BokstavsBoken
Ngr B var för svåra att tolka både för barn och oss vuxna. Vilket U-ord passar in om bilden visar..
.. en korg?
.. ett fönster?
.. en fågel?
.. en ko?
.. en varg/hund?
.. en sax klipper i djurets hår/päls (barnens ord)?
Läs boken "Våga språnget" s26. Där står det att läraren gör fel om denne ställer en fråga (inte en hypotes) som barnet inte har kunskap om eller om barnet inte hunnit göra klart sin undersökning om diskussions ämnet.
En bok om "djur-skinn" borde finnas med i deras Kurslitteratur.
Skolämnen
-Att göra klart mappen
-PyttiPanna - (Roliga timmen); Dans-Stop och Farfars långkalsonger är poppis. Barnen har själva kommit m förslag och röstat. Fröken styr endast över tid o vad som skrivs upp på tavlan.
Slut 13:30
Läraren: Jag fick bra betyg av barnen angående experimenten. De tyckte det var roligt. Tyvärr diskuterades ämnet under torsdagen då jag inte var närvarande.
Kl 1B
Fjärilar och Sköldpaddor
23 elever
måndag 12 nov. 07
Presentation av mig och sedan dagens agenda för barnen. Fröken frågar hur deras helg varit och barnen berättade. Fröken visade på tavlan hur 7-åringarna skriver veckans bokstav Uu och siffran 9 på tavlan (?).
(?) En kille blev så irriterad över sina 9:or för att han tyckte att de var fula. Det gjorde att han hakade upp sig och hade svårt att komma vidare i sina uppgifter. Varför var det så noga med att skriva bokstaven och siffran så korrekt?
Dagens uppgift
Jag gick från barn till barn och frågade hur det gick för dem. Vissa behövde hjälp medan andra klarade sig alldeles utmärkt på egen hand.
Barn har en benägenhet att skriva vissa bokstäver spegelvänt något som jag försökte rätta till. Då säger killen till mig att fröken godkänt hans spegelvända Jj vilket gjorde att han struntade i att rätta till ordet (?).
(?) Att skriva siffror på ett korrekt (strecket i nio ska vara rakt och snett) medan det är ok att barnen inte rättar till spegelvända bokstäver i orden de skrivit?
Barnen klippte ut en kort sagas karaktärer målades och tejpades eller limmades på pinnar utifrån gården. Medan fröken läser upp sagan ska barnen spela upp sina karaktärer.
Barnen tycktes uppskatta denna formen av aktivitet.
Almanackan
Pedagogen har på tavlans ena sida skrivit upp olika ord som 2 utlottade barn svarar på. Barnen skriver upp dagens datum, namnsdagsbarn, temperatur, vilka barn som saknas osv och läser upp dem högt inför klassen.
Lunchen
2-rätters lunch, pyttipanna och gratäng fisk med quinoa?. God mat, men otroligt stressigt. Jag hann knappt sätta mig så var det dags att gå för att det kom andra klasser.
Slut
Barnen slutar kl. 13.30 om dagarna. Jag gick kl. 14:50. Fröken skulle ha 3 utvecklingssamtal á 40 min. Utvecklingsamtal sker 3-4 st/månad. Innan jag gick gick vi i genom min planering av mina arbetsuppgifter med barnen. Tisdag den 13 nov. ska jag börja prata om vatten och på onsdag 14 nov börjar ett experiment med alla elever, men inte samtidigt.
Tisdag 13 nov. 2007
Fm
Siffran 9. Måla, klipp ut och dra ut färgen på nian. Limma i sifferboken.
Fröknar o fritids planerar inför årets slutveckor; filmtajm Lucia Läromedel Närvaro av barn före/ efter jul.
Em
Almanackan, dagens namnsdagsbarn datum osv. Bokläsning. Högläsning, Fröken läser Mio min Mio >> Filmtajm med samma Titel torsdag e.m. Sångstund med kl 1a: Samma sånger Samma positioner Samma sångtid. Jag uppfattade att det var mycket roligare m sång igår än idag.
L
Stressig och stökig miljö. Skolans matsal är i stort behov av spalje-staket mellan bord och tallrikarna/ bestick /salladen Lunchen är över på 10-15 min. Köttbullar o potatis, God mat, men njutheten uppskattas ej.
Slut
Slutade 13:50. Pratade med fröken om förberedelserna för imorgon.
Charlie - Olika-lika
Da+Ei
Fe+Em
Ma+Wi+Ga
Ol+Mo
Li
Jo
Wi
Onsdag 14 nov. 07
Reflektion
Presentationen av vatten började bra. Hänga gubben (VATTEN) var populärt likaså ord innehållande ordet vatten. Barnen blev nästan överstimulerade. Pratet om vattnets kretslopp var för tungt och avancerat. Med hjälp av egenritade bilder på whiteboarden var bara spännande i början: När regnet faller, vart tar vattnet vägen? Genom jorden och upp i trädens rötter blev svaret och så var det bra med det. Allt som hände efter det kändes krystat och barnen fick uppleva uppförsbacke medan deras magar kurrade av hunger.
Att ha en presentation innan lunch är kanske riskabelt för misslyckanden.
Hypoteser och experiment och aktiv skapelse
Hur många vattendroppar tror ni att det får plats på 5-kronan?
Ga: 4:a
Kr: 3
To: 4
Barnens gissningar tyder på att de aldrig utfört mynt-undersökningen. Fyra av fem barnen i gruppen hade ingen aning om vad en pipett hette eller hur den användes. De som inte kunde någon om pipetten, snurrade runt med den i glaset som en sked och försökte få upp vattnet på det sättet. Dessa barn hade mycket kort tålamod. Deras förväntningar var att få blanda olika färgade vätskor som ledde till en exploation. Jag borde ha sagt till barnen att de skulle få göra undersökningar och inte experiment.
Barngruppen med saltvattnet nästan slogs om saltet. Deras hypotes var att vattnet skulle bli vitt/dimmigt. De fick det förklarat för sig att de skulle röra om med skeden efter varje tesked med salt som lades i innan de tog mer salt. Men redan från start var det mer en tävling om vem som skulle kunna roffa åt sig det mesta av saltet. Här fanns inga tecken på vilja undersöka antalet mängden teskedar med salt som kunde lösas upp i vattnet. Jag frågade ett av barnen vad han kunde observera efter 4 teskedar salt i sitt glas. Inget svarade han.
Barnen jämförde temperatur inne och ute för att se skillnaden. Att kuta ut och hämta snö i plastlådan var spännande. Att det bara fanns en termometer var synd. Många ville sticka ner den i snöhinken. Denna undersökning var minst spännande och gav inte lika mycket.
Allt för många barn (8 st) och två grupper måste minskas till en. Alla hade inget att göra och bara satt och såg uttråkade ut i undersökningen temp-jämförelsen.
Åtgärd
En barngrupp (max 4 barn). Ett experiment eller en undersökning. På det viset kommer det bli lättare att få fram barnens hypoteser.
Torsdag - Basgruppsdag
Fredag 16 nov
Schema - Halvklass - Sködpaddor
Forts m Bokstav U och siffran 9.
Arbetsmaterial
Eleverna har
-Sifferboken
-Bokstavsboken (bild: korg. Vilket ord m U passar in då? Ngr B var för svåra för att tolka.
BokstavsBoken
Ngr B var för svåra att tolka både för barn och oss vuxna. Vilket U-ord passar in om bilden visar..
.. en korg?
.. ett fönster?
.. en fågel?
.. en ko?
.. en varg/hund?
.. en sax klipper i djurets hår/päls (barnens ord)?
Läs boken "Våga språnget" s26. Där står det att läraren gör fel om denne ställer en fråga (inte en hypotes) som barnet inte har kunskap om eller om barnet inte hunnit göra klart sin undersökning om diskussions ämnet.
En bok om "djur-skinn" borde finnas med i deras Kurslitteratur.
Skolämnen
-Att göra klart mappen
-PyttiPanna - (Roliga timmen); Dans-Stop och Farfars långkalsonger är poppis. Barnen har själva kommit m förslag och röstat. Fröken styr endast över tid o vad som skrivs upp på tavlan.
Slut 13:30
Läraren: Jag fick bra betyg av barnen angående experimenten. De tyckte det var roligt. Tyvärr diskuterades ämnet under torsdagen då jag inte var närvarande.
Wednesday, November 07, 2007
Exa dk3
0. Examination
Fokusera på hur barn tänker i naturvetenskapliga sammanhang med hjälp av kurslitteraturen.
0.1. Klargöra barns tänkande och föreställningar om olika fenomen om vatten
0.2. Skapa situationer där tänkandet och föreställningarna utmanas.
Examinationsuppgiften består av 3 delar:
1. En undersökning,
2. En experimentuppgift och en
3. Skapande vattenaktivitet
Uppgifterna skall genomföras med en barngrupp/klass Anpassa uppgiften efter barnens ålder. Uppgiften är individuell.
Det är viktigt att du i samråd med din handledande lärare på VFU-skolan/förskolan tidigt under VFU-perioden planerar och avsätter tid för genomförandet av examinationsuppgiften.
1. Undersökning
1.1. Ställ en och samma fråga om vatten till minst fem barn, helst i olika åldrar.
Exempel 1) En sådan fråga skulle kunna vara; Någon har spillt vattenpå golvet. Efter ett tag är golvet torrt. Var har vattnet tagit vägen?
Exempel 2) Ta in en hink med snö (eller isbitar om det är snöfritt) och låta barnen förklara och berätta vad de tror kommer att hända.
1.2. Låt barnen dokumentera genom bild och text. Lämna in en skriftlig sammanställning av barnens hypoteser, där deras bilder gärna får vara med som exempel på deras tankar.
1.3. Reflektera över barnens svar och kort om hur man skulle kunna gå vidare utifrån det materialet.
1.4. Redovisa också din egen naturvetenskapliga förklaring.
2. Experimentuppgift
2.1. Planera och genomför ett vattenexperiment i en barngrupp/klass. Anpassa experimentet efter barnens ålder.
2.2. Låt barnen göra förutsägelser om vad de tror ska hända.
2.3. Ställ produktiva frågor som leder barnens tankar vidare. >>Lyssna på barnens egna frågor.
Redovisa skriftligt val av
Experiment,
Planering,
Genomförande samt
Egna reflektioner.
2.4. Du skall också redogöra för den naturvetenskapliga teorin bakom experimentet. 2.5. I den egna reflektionen kan du använda dig av frågor som;
Hur klarade jag att fånga barnens intresse?
Hur valde jag att presentera uppgiften?
Hur fungerade barngruppen i förhållande till mig och till varandra?
Vad gjorde jag bra?
Vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?
De skriftliga uppgifterna bör vara på cirka 3 sidor vardera.
3. Gör relevanta kopplingar till kurslitteraturen o styrdokument
Våga språnget(Wynne Harlen),
Lyssnandes pedagogik (Ann Åberg) samt
Lpfö och
Lpo
Inlämningsuppgiften lämnas
i pappersexemplar den 10 december till då schemalagd lärare.
Fokusera på hur barn tänker i naturvetenskapliga sammanhang med hjälp av kurslitteraturen.
0.1. Klargöra barns tänkande och föreställningar om olika fenomen om vatten
0.2. Skapa situationer där tänkandet och föreställningarna utmanas.
Examinationsuppgiften består av 3 delar:
1. En undersökning,
2. En experimentuppgift och en
3. Skapande vattenaktivitet
Uppgifterna skall genomföras med en barngrupp/klass Anpassa uppgiften efter barnens ålder. Uppgiften är individuell.
Det är viktigt att du i samråd med din handledande lärare på VFU-skolan/förskolan tidigt under VFU-perioden planerar och avsätter tid för genomförandet av examinationsuppgiften.
1. Undersökning
1.1. Ställ en och samma fråga om vatten till minst fem barn, helst i olika åldrar.
Exempel 1) En sådan fråga skulle kunna vara; Någon har spillt vattenpå golvet. Efter ett tag är golvet torrt. Var har vattnet tagit vägen?
Exempel 2) Ta in en hink med snö (eller isbitar om det är snöfritt) och låta barnen förklara och berätta vad de tror kommer att hända.
1.2. Låt barnen dokumentera genom bild och text. Lämna in en skriftlig sammanställning av barnens hypoteser, där deras bilder gärna får vara med som exempel på deras tankar.
1.3. Reflektera över barnens svar och kort om hur man skulle kunna gå vidare utifrån det materialet.
1.4. Redovisa också din egen naturvetenskapliga förklaring.
2. Experimentuppgift
2.1. Planera och genomför ett vattenexperiment i en barngrupp/klass. Anpassa experimentet efter barnens ålder.
2.2. Låt barnen göra förutsägelser om vad de tror ska hända.
2.3. Ställ produktiva frågor som leder barnens tankar vidare. >>Lyssna på barnens egna frågor.
Redovisa skriftligt val av
Experiment,
Planering,
Genomförande samt
Egna reflektioner.
2.4. Du skall också redogöra för den naturvetenskapliga teorin bakom experimentet. 2.5. I den egna reflektionen kan du använda dig av frågor som;
Hur klarade jag att fånga barnens intresse?
Hur valde jag att presentera uppgiften?
Hur fungerade barngruppen i förhållande till mig och till varandra?
Vad gjorde jag bra?
Vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?
De skriftliga uppgifterna bör vara på cirka 3 sidor vardera.
3. Gör relevanta kopplingar till kurslitteraturen o styrdokument
Våga språnget(Wynne Harlen),
Lyssnandes pedagogik (Ann Åberg) samt
Lpfö och
Lpo
Inlämningsuppgiften lämnas
i pappersexemplar den 10 december till då schemalagd lärare.
Smf Lena Helena
Lektion 7 nov
Aktiviteter om vatten
VAKT
Visuellt - Rebus
Audiotiv - Instrument CD
Kinestetisk - Känsla med hela krp
Taktil - Beröring
Musik - Sång - Instrument - Lyhördhet
1. Audiotivt
LektionsStart
1.1 Saga om vatten, t ex Mimers brunn eller börja med en
1.2 NotRebus:
C D E F G A B
H I J K L M N
O P Q R S T U
V X Y Z Å Ä Ö
Funktion
Plingen har en uppåtgående ton och börjar alltid på tonen C. Går från vänster till höger.Om två toner/pling låter likadant ska rebuslösaren följa blicken lodrätt i bokstavstabellen.
Bra för
Koncentrationsförmågan
Hjärngympa -Ordbildande
1.3. Sång
Silla-sången
Ner i Östersjöns mörka djup
Simma lilla sillen och
Han var så 7k
Han hade fått flunsan under isen
Han kämpade och kämpade, men
Kom inte undan
1.4. Instrument
Spela ackord med instrument (6-kantig träpinne med metallplatta på). Handlar om Vattnets kretslopp. Man ska sjunga med ljus röst med barnen (svår sång).
1.5. Sång "Stövlarna på"
1.6 Sång "Val-sången"
+ fakta om djuret: 4 ton tung tunga = elefant
1.6. Klassisk musik
"Floden Moldau" vid Prag, Tjeckien. Producent Smetana. Vacker musik.
AnvändningsOmråden
-Drama
-RörelseLek med havsTyget
2. Visuellt
2.1 Ny sång med rörelser
3. Kinestetiskt - Material
3.1. Tyg
Vifta med ett tunnt blått tyg föreställande havet.
Funktion
Barnen ska gå på det vågiga tyget o de kan simma under tyget.
4. Taktil
4.1. Origami
4.2. VågVagga: En plast flaska. Hälften olja hälften vatten m karamellfärg.
Aktiviteter om vatten
VAKT
Visuellt - Rebus
Audiotiv - Instrument CD
Kinestetisk - Känsla med hela krp
Taktil - Beröring
Musik - Sång - Instrument - Lyhördhet
1. Audiotivt
LektionsStart
1.1 Saga om vatten, t ex Mimers brunn eller börja med en
1.2 NotRebus:
C D E F G A B
H I J K L M N
O P Q R S T U
V X Y Z Å Ä Ö
Funktion
Plingen har en uppåtgående ton och börjar alltid på tonen C. Går från vänster till höger.Om två toner/pling låter likadant ska rebuslösaren följa blicken lodrätt i bokstavstabellen.
Bra för
Koncentrationsförmågan
Hjärngympa -Ordbildande
1.3. Sång
Silla-sången
Ner i Östersjöns mörka djup
Simma lilla sillen och
Han var så 7k
Han hade fått flunsan under isen
Han kämpade och kämpade, men
Kom inte undan
1.4. Instrument
Spela ackord med instrument (6-kantig träpinne med metallplatta på). Handlar om Vattnets kretslopp. Man ska sjunga med ljus röst med barnen (svår sång).
1.5. Sång "Stövlarna på"
1.6 Sång "Val-sången"
+ fakta om djuret: 4 ton tung tunga = elefant
1.6. Klassisk musik
"Floden Moldau" vid Prag, Tjeckien. Producent Smetana. Vacker musik.
AnvändningsOmråden
-Drama
-RörelseLek med havsTyget
2. Visuellt
2.1 Ny sång med rörelser
3. Kinestetiskt - Material
3.1. Tyg
Vifta med ett tunnt blått tyg föreställande havet.
Funktion
Barnen ska gå på det vågiga tyget o de kan simma under tyget.
4. Taktil
4.1. Origami
4.2. VågVagga: En plast flaska. Hälften olja hälften vatten m karamellfärg.
Tuesday, November 06, 2007
VFU Planering H2O
Planering - Experiment med vatten
Målgrupp: 7-åringar
Tema: Vatten
Månad: November
Lokal: inomhus
Antal elever: 23
www:
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp1.html Exp 1
Experiment 1: Hur man kan lura känseln.
Sätt tre hinkar på en bänk. I hinken till vänster har du varmt vatten (40 C), i den till höger kallt vatten (0 - 10 C). I mitten har du ljummet vatten (20 C). Kavla upp ärmarna och tag av klockan! Håll vänster hand i det varma vattnet och höger hand i det kalla, samtidigt i 1 minut. Stoppa sedan snabbt båda händerna i det ljumma vattnet.
-Tala om hur det känns: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-Försök förklara varför: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Det beror på att huden i den vänstra handen hunnit anpassa sig till det varma vattnet. När den sedan doppas i ljummet vatten måste huden tala om för hjärnan att "nu blev det kallare". Det är dessa signaler som vi uppfattar som "kallt". För den andra handen är det förstås tvärtom. Den signalerar "varmt".
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp2.html Exp 13-18
Experiment 13: Ballongen som blåser upp sig själv.
Trä en ballong över mynningen till en tom läskflaska:
Sätt flaskan i varmt vatten (ca 60 C).
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
När luft värms upp blir den lättare. Det innebär att luften utvidgar sig. När den kalla luften i flaskan blir varm luft har den utvidgat sig så att den fyller både flaskan och ballongen.
Experiment 14: Myntet som hoppar själv.
Lägg en 50-öring eller en 1-krona över mynningen till en läskflaska. Flaskan ska vara tom, men se till att det är vått mellan myntet och glaset.
Sätt ner flaskan i varmt vatten (ca 60 C).
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 15: Sugröret som fyller sig själv.
Fyll en läskflaska helt med kallt vatten. Sätt fast ett sugrör i flaskans mynning med modellera. Se till att det är helt tätt runt sugröret.
Sätt flaskan i varmt vatten.
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 16: Flaskan som kramar ihop sig själv
Du behöver en plastflaska med skruvkork som gör helt tätt. Flaskan ska vara torr inuti.
Ta av korken och håll flaskan en minut i varmt vatten.
Skruva på korken hårt. Ta upp flaskan och låt den stå i rummet i 10 minuter. Vad händer?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 17: Vilket är lättast, varmt eller kallt vatten?
Tag två ballonger och fyll en med varmt vatten och en med kallt vatten. Lägg ballongerna i en hink med ljummet vatten.
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 18: Varmt vatten stiger uppåt.
Fyll en stor glasburk med kallt vatten.
Färga varmt vatten med lite karamellfärg och fyll en liten (5 cm hög) flaska med det. Håll för flaskans mynning med ett finger och sätt ner flaskan på botten av glasburken:
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Det färgade varma vattnet stiger uppåt. Det beror förstås på att varmt vatten är lättare än kallt. Vad tror du händer om du har varmt vatten i glasburken, och färgat kallt vatten i den lilla flaskan?
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp3.html
Unicef & info om vatten
http://www.unicef.se/skolinfo/en-droppe-vatten/lektionsunderlag-och-experiment
http://www.unicef.se/media/pdf/unicef_i_klassrummet__vatten.pdf
Unicef och vattenExperiment
Hur mycket vatten har en krp? Mät grönsakernas vattenvikt
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_1.pdf
Häverten
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_2.pdf
Grundvattnet och vattenhjulet
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_3.pdf
Reningsverk
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_4.pdf
Vattnets kretslopp
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_5.pdf
Gör en egen pump
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_6.pdf
Svenskt vatten
http://www.svensktvatten.se/Templates/Article12.aspx?PageID=d2039a53-a301-48f7-b4c0-9a942ab91eb1
Hemsida för den kunskapstörstige
http://www.uvc.uu.se/professorvatten/
Macromedia spel - Österjön +Bra!
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89399
Vad är forskning och hur går det till -Följ Fanny
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=88229
Utgångspunkt /Uppvärmning - HjärnGympa & kroppslig
Hjärngympa
1. Vad betyder H2O? Hur ser en vattenmolekyl ut?
2. I vilka former finns vatten? Hur många former blir det?
3. VattenOrd
4. Hänga gubben-leken, 2 och 2
Uppvärmning
Kroppslig - Bind samman väte- och syre molekyler
Experimentet -Flyt eller sjunk-
Testa olika sakers flytförmåga, deras densitet.
Frukt - Tomat Äpple Clementin
Grönsaker - Potatis Broccoli
Kompost - Fruktskal Fruktkärnor
Plastsaker, Mjukt Hårt
Stearinljus
Gummi - Suddigum Gummiband
Kork - Flaskkork
Trä - Träskiva Träbit Tandpetare
Pimpsten
Plast - Tandborste Tops
Bomull - Bomullstuss
Ändra sakens densiteten
Aluminiumfolie
Plastfolie
Plastpåse
Experimentet -Vattenfyllda Ballonger-
Fyll en ballong med kallt vatten.
Fyll den andra ballongen med varmt vatten.
Vad tror du kommer att hända när du stoppar ner ballongerna i kallt respektive varmt badvatten?
Jag tror att/ jag gissar att.. (hypotes)
Experimentet -Tungt vatten-
Lägg en färgad isbit i en skål med vatten.
Hypotes
Vad tror du kommer att hända? Gissa!
..
Titta mycket noga i några minuter. Sätt ett vitt papper på andra sidan av glasburken för att lättare se vad som händer i vattnet.
Förklara vad som händer.
..
Varför heter experimentet "tungt vatten"?
..
Forskning - Isballongen
Fyll en ballong med vatten och lägg den i frysen. Ta ut och ta bort ballongen. Lägg isen på ett fat med kanter.
Fråga 1) Hur känns isen? Beskriv!
Häll 2 msk salt på toppen. Vad tror du kommer att hända?
Fråga 2) Vad är det som händer? / Vad ser du?
Fråga 3) Varför händer det?
Fråga 4) Känn och beskriv!
Droppa karamellfärg på isen.
Fråga 4) Vad ser du?
http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment8.aspx
Bakpulverbomb
Det här behöver du
En tom filmburk
Bakpulver
Vatten (eller lite saliv)
En tesked
Ett bord
Instruktioner
Ställ filmburken på bordet
Häll i lite bakpulver
Droppa vatten (eller spotta) i burken
Sätt snabbt på locket
Ta ett steg ifrån bordet och vänta ... PANG! Locket skjuts av!
Hur fungerade detta?
När du blöter bakpulvret bildas en gas som heter koldioxid. Gasen trycker på locket och får det att skjutas av. Det är samma gas som får bullarna att växa i ugnen när du bakar. (Om detta experiment inte fungerar första gången du prövar, testa med att ändra mängden på bakpulvret).
http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment4.aspx
Tändsticksmotor
Det här behöver du
En tändsticka
En balja
Vatten
En sax
Diskmedel
Instruktioner
Fyll baljan med vatten
Ta tändstickan och klipp ett jack i ena änden
Droppa lite diskmedel i tändsticksjacket
Släpp försiktigt ner tändstickan på vattenytan
Vad händer?
Tändstickan åker iväg som om den hade en motor därbak!
Hur fungerade detta?Det beror på att diskmedlet tar bort vattnets ytspänning. Ytspänning är det fenomen som gör att en vätskas yta hålls ihop.Ytspänningen drar hela tiden i tändstickan och tar bort ytspänningen i den ena änden så dras tändstickan åt det andra hållet.
http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment7.aspx
Ballong experiment
Det här behöver du
En flaska
Vatten
Bakpulver
En ballong
Instruktioner
Fyll på flaskan till 1/3 med vatten
Häll i bakpulver i ballongen, fyll ungefär halva (går lättare om du använder tratt)
Trä på ballongen på flaskan
Vad händer om man tömmer i bakpulvret så att det blandas med vattnet, och varför blir det så? Jo ballongen blåses upp!
Hur fungerade detta?
Det beror på att när bakpulver och vatten blandas bildas det kolsyra. Av kolsyran bildas det sedan en gas som heter koldioxid. Denna gas gör så att det blir övertryck i ballongen som blåses upp.
http://school.chem.umu.se/Experiment/142
Punkt ett kan vara lämpligt att göra i förväg. Det gör inget om flaskan ligger längre än fem minuter i frysen.
Lägg in en tom PET-flaska utan kork i frysen ca 5 minuter
Ta ut PET-flaskan ur frysen och trä en ballong på den.
Skölj sedan flaskan med varmt vatten.
Titta på vad som händer med ballongen.
Variation 1
Pröva även att trä på ballongen på en PET-flaska som inte legat i frysen, och sedan värma den på samma sätt.
Variation 2
I stället för att blåsa upp en ballong kan man fukta ett mynt och lägga det över mynningen på flaskan. Myntet hoppar lite när det släpper ut luften ur flaskan.
Du kan till och med låt bli att kyla flaskan i förväg, men då måste du värma flaskan med händerna eller på annat sätt för att få myntet att hoppa.
http://school.chem.umu.se/Experiment/59
Målgrupp: 7-åringar
Tema: Vatten
Månad: November
Lokal: inomhus
Antal elever: 23
www:
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp1.html Exp 1
Experiment 1: Hur man kan lura känseln.
Sätt tre hinkar på en bänk. I hinken till vänster har du varmt vatten (40 C), i den till höger kallt vatten (0 - 10 C). I mitten har du ljummet vatten (20 C). Kavla upp ärmarna och tag av klockan! Håll vänster hand i det varma vattnet och höger hand i det kalla, samtidigt i 1 minut. Stoppa sedan snabbt båda händerna i det ljumma vattnet.
-Tala om hur det känns: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-Försök förklara varför: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Det beror på att huden i den vänstra handen hunnit anpassa sig till det varma vattnet. När den sedan doppas i ljummet vatten måste huden tala om för hjärnan att "nu blev det kallare". Det är dessa signaler som vi uppfattar som "kallt". För den andra handen är det förstås tvärtom. Den signalerar "varmt".
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp2.html Exp 13-18
Experiment 13: Ballongen som blåser upp sig själv.
Trä en ballong över mynningen till en tom läskflaska:
Sätt flaskan i varmt vatten (ca 60 C).
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
När luft värms upp blir den lättare. Det innebär att luften utvidgar sig. När den kalla luften i flaskan blir varm luft har den utvidgat sig så att den fyller både flaskan och ballongen.
Experiment 14: Myntet som hoppar själv.
Lägg en 50-öring eller en 1-krona över mynningen till en läskflaska. Flaskan ska vara tom, men se till att det är vått mellan myntet och glaset.
Sätt ner flaskan i varmt vatten (ca 60 C).
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 15: Sugröret som fyller sig själv.
Fyll en läskflaska helt med kallt vatten. Sätt fast ett sugrör i flaskans mynning med modellera. Se till att det är helt tätt runt sugröret.
Sätt flaskan i varmt vatten.
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 16: Flaskan som kramar ihop sig själv
Du behöver en plastflaska med skruvkork som gör helt tätt. Flaskan ska vara torr inuti.
Ta av korken och håll flaskan en minut i varmt vatten.
Skruva på korken hårt. Ta upp flaskan och låt den stå i rummet i 10 minuter. Vad händer?
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 17: Vilket är lättast, varmt eller kallt vatten?
Tag två ballonger och fyll en med varmt vatten och en med kallt vatten. Lägg ballongerna i en hink med ljummet vatten.
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Experiment 18: Varmt vatten stiger uppåt.
Fyll en stor glasburk med kallt vatten.
Färga varmt vatten med lite karamellfärg och fyll en liten (5 cm hög) flaska med det. Håll för flaskans mynning med ett finger och sätt ner flaskan på botten av glasburken:
Vad händer? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Vad hände?
Det färgade varma vattnet stiger uppåt. Det beror förstås på att varmt vatten är lättare än kallt. Vad tror du händer om du har varmt vatten i glasburken, och färgat kallt vatten i den lilla flaskan?
http://experimentbanken.kc.lu.se/varmt/exp3.html
Unicef & info om vatten
http://www.unicef.se/skolinfo/en-droppe-vatten/lektionsunderlag-och-experiment
http://www.unicef.se/media/pdf/unicef_i_klassrummet__vatten.pdf
Unicef och vattenExperiment
Hur mycket vatten har en krp? Mät grönsakernas vattenvikt
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_1.pdf
Häverten
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_2.pdf
Grundvattnet och vattenhjulet
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_3.pdf
Reningsverk
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_4.pdf
Vattnets kretslopp
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_5.pdf
Gör en egen pump
http://www.unicef.se/media/pdf/experiment_med_vatten_6.pdf
Svenskt vatten
http://www.svensktvatten.se/Templates/Article12.aspx?PageID=d2039a53-a301-48f7-b4c0-9a942ab91eb1
Hemsida för den kunskapstörstige
http://www.uvc.uu.se/professorvatten/
Macromedia spel - Österjön +Bra!
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=89399
Vad är forskning och hur går det till -Följ Fanny
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=88229
Utgångspunkt /Uppvärmning - HjärnGympa & kroppslig
Hjärngympa
1. Vad betyder H2O? Hur ser en vattenmolekyl ut?
2. I vilka former finns vatten? Hur många former blir det?
3. VattenOrd
4. Hänga gubben-leken, 2 och 2
Uppvärmning
Kroppslig - Bind samman väte- och syre molekyler
Experimentet -Flyt eller sjunk-
Testa olika sakers flytförmåga, deras densitet.
Frukt - Tomat Äpple Clementin
Grönsaker - Potatis Broccoli
Kompost - Fruktskal Fruktkärnor
Plastsaker, Mjukt Hårt
Stearinljus
Gummi - Suddigum Gummiband
Kork - Flaskkork
Trä - Träskiva Träbit Tandpetare
Pimpsten
Plast - Tandborste Tops
Bomull - Bomullstuss
Ändra sakens densiteten
Aluminiumfolie
Plastfolie
Plastpåse
Experimentet -Vattenfyllda Ballonger-
Fyll en ballong med kallt vatten.
Fyll den andra ballongen med varmt vatten.
Vad tror du kommer att hända när du stoppar ner ballongerna i kallt respektive varmt badvatten?
Jag tror att/ jag gissar att.. (hypotes)
Experimentet -Tungt vatten-
Lägg en färgad isbit i en skål med vatten.
Hypotes
Vad tror du kommer att hända? Gissa!
..
Titta mycket noga i några minuter. Sätt ett vitt papper på andra sidan av glasburken för att lättare se vad som händer i vattnet.
Förklara vad som händer.
..
Varför heter experimentet "tungt vatten"?
..
Forskning - Isballongen
Fyll en ballong med vatten och lägg den i frysen. Ta ut och ta bort ballongen. Lägg isen på ett fat med kanter.
Fråga 1) Hur känns isen? Beskriv!
Häll 2 msk salt på toppen. Vad tror du kommer att hända?
Fråga 2) Vad är det som händer? / Vad ser du?
Fråga 3) Varför händer det?
Fråga 4) Känn och beskriv!
Droppa karamellfärg på isen.
Fråga 4) Vad ser du?
http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment8.aspx
Bakpulverbomb
Det här behöver du
En tom filmburk
Bakpulver
Vatten (eller lite saliv)
En tesked
Ett bord
Instruktioner
Ställ filmburken på bordet
Häll i lite bakpulver
Droppa vatten (eller spotta) i burken
Sätt snabbt på locket
Ta ett steg ifrån bordet och vänta ... PANG! Locket skjuts av!
Hur fungerade detta?
När du blöter bakpulvret bildas en gas som heter koldioxid. Gasen trycker på locket och får det att skjutas av. Det är samma gas som får bullarna att växa i ugnen när du bakar. (Om detta experiment inte fungerar första gången du prövar, testa med att ändra mängden på bakpulvret).
http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment4.aspx
Tändsticksmotor
Det här behöver du
En tändsticka
En balja
Vatten
En sax
Diskmedel
Instruktioner
Fyll baljan med vatten
Ta tändstickan och klipp ett jack i ena änden
Droppa lite diskmedel i tändsticksjacket
Släpp försiktigt ner tändstickan på vattenytan
Vad händer?
Tändstickan åker iväg som om den hade en motor därbak!
Hur fungerade detta?Det beror på att diskmedlet tar bort vattnets ytspänning. Ytspänning är det fenomen som gör att en vätskas yta hålls ihop.Ytspänningen drar hela tiden i tändstickan och tar bort ytspänningen i den ena änden så dras tändstickan åt det andra hållet.
http://www.malarenergi.se/skolor/experiment/experiment7.aspx
Ballong experiment
Det här behöver du
En flaska
Vatten
Bakpulver
En ballong
Instruktioner
Fyll på flaskan till 1/3 med vatten
Häll i bakpulver i ballongen, fyll ungefär halva (går lättare om du använder tratt)
Trä på ballongen på flaskan
Vad händer om man tömmer i bakpulvret så att det blandas med vattnet, och varför blir det så? Jo ballongen blåses upp!
Hur fungerade detta?
Det beror på att när bakpulver och vatten blandas bildas det kolsyra. Av kolsyran bildas det sedan en gas som heter koldioxid. Denna gas gör så att det blir övertryck i ballongen som blåses upp.
http://school.chem.umu.se/Experiment/142
Punkt ett kan vara lämpligt att göra i förväg. Det gör inget om flaskan ligger längre än fem minuter i frysen.
Lägg in en tom PET-flaska utan kork i frysen ca 5 minuter
Ta ut PET-flaskan ur frysen och trä en ballong på den.
Skölj sedan flaskan med varmt vatten.
Titta på vad som händer med ballongen.
Variation 1
Pröva även att trä på ballongen på en PET-flaska som inte legat i frysen, och sedan värma den på samma sätt.
Variation 2
I stället för att blåsa upp en ballong kan man fukta ett mynt och lägga det över mynningen på flaskan. Myntet hoppar lite när det släpper ut luften ur flaskan.
Du kan till och med låt bli att kyla flaskan i förväg, men då måste du värma flaskan med händerna eller på annat sätt för att få myntet att hoppa.
http://school.chem.umu.se/Experiment/59
Wednesday, October 31, 2007
Lektion 31/10
Begrepp
Observation
Iakttagelse, uppmärksamhet
Medvetet info-samlande
Ej reflekterat över det än
Nyfikenheten väcks
"Hur göra i fortsättningen?"
"Hur stimulera.."
Välj ut det du vill dok. Fråga dig: Vad Vill Du Förstå?
Dokumentation
Hypotes
Förutsägelse
Produktiva frågor
Metoder för att ta reda på barns förförståelse:
1. TankeKarta - Utg. barns kunskap o nyfikenhet
Tema-Arbete. Vatten-Fiskar-Hur de andas.
Gr.Arb m barn. Hur mycket kan ni om vattnet? Vad är ni nyfikna på? Vad vill ni veta mer?
Observation
Iakttagelse, uppmärksamhet
Medvetet info-samlande
Ej reflekterat över det än
Nyfikenheten väcks
"Hur göra i fortsättningen?"
"Hur stimulera.."
Välj ut det du vill dok. Fråga dig: Vad Vill Du Förstå?
Dokumentation
Hypotes
Förutsägelse
Produktiva frågor
Metoder för att ta reda på barns förförståelse:
1. TankeKarta - Utg. barns kunskap o nyfikenhet
Tema-Arbete. Vatten-Fiskar-Hur de andas.
Gr.Arb m barn. Hur mycket kan ni om vattnet? Vad är ni nyfikna på? Vad vill ni veta mer?
Subscribe to:
Posts (Atom)