Triviala irrelevanta kursplaner och primitiva kunskapsprover och brist på engagemang är hur Egan Kieran beskriver skolorna idag. Lösningen ligger kring en ny teoriutbildning.
Leif Strandberg..
Olika förförståelser, somatisk, mytisk filosofisk
Egans utbildningsteori
Koder
Socialisation
De stora tänkarna Platon Sokrates Rousseau Dewey
Språk
Sunday, March 23, 2008
Saturday, January 19, 2008
Bok Tsatsiki och morsan
9127105172
Moni Nilsson-Brännström
Tsatsiki bor med sin mor eller morsan som hon kallas och tillsammans går de genom livet med bus, skratt o gråt. Morsan lirar gitarr och sjunger i ett band som snart ska ge ut en skiva. Tsatsiki är snart 7 och ska börja skolan. De har hyrt ut ett av rummen till Göran som bakar bullar och kör en HD och har en förkärlek för morsan. Så en dag får Tsatsiki ont i magen. Riktigt ont. Han ska börja skolan. Men han hinner knappt sätta sig innan han får se frökens "tjocka ben" och blir totalt fascinerad. Hon måste helt klart vara från en annan planet, tänker han och plötsligt blir skolan en spännande plats. En plats där Tsatsiki får vänner samt möter kärleken och våldet. Men Tsatsiki är som morsan -orädd och nyfiken och går hellre genom en eld än runt om den.
Utdrag ur boken
"Ibland frågade Tsatsikis kompisar om det inte var konstigt att ha en pappa som man aldrig hade träffat. Men det tyckte inte Tsatsiki. Han var ju van. Och han hade ju Morsan och morfar och mormor och en död gammelmormor och Morsans kompisar och sina egna kompisar och Göran. Det räckte gott och väl, tyckte Tsatsiki-Tsatsiki Johansson."
Sammanfattning
Under ett helt år får vi följa Tsatsiki från det att han ska börja förste klass till det att hans sommarlovet kommer. Och precis som i det riktiga livet går livet upp och ner både för Tsatsiki, morsan och för alla i deras närhet. Boken visar att det är inte bara barn som behöver råd, tröst, problemlösningar och ett stort behov av ha-begär, men ibland även vuxna. Men, där det finns problem där finns det lösningar.
Lättläst bok med mycket värme. Skrattattacker i så gott som varje kapitel. Verklighetstrogen. Vackert berättad. Välskriven. En bok att ge bort i present till ett barn som kan läsa. Eller till en 7-åring.
: ) MVG
Karaktärerna
Morsan - fri människa, något av en flower-power girl. Tror på kärleken. Orädd och frammåt. Optimist [i boken: Nakna, mamma papppa barn]. Gillar fjant o bus. Musikalisk intelligent. Ibland rädd för att vara dålig mamma. Älskar ogräddad deg.
Tsatsiki - fri människa. Nyfiken. Orädd [i boken: mobbare o spydiga kommentarer]. Viljestark. Framåt. Social. Frågvis. Självdiciplinerad. Bra självförtroende. Ibland rädd.
Moni Nilsson-Brännström
Tsatsiki bor med sin mor eller morsan som hon kallas och tillsammans går de genom livet med bus, skratt o gråt. Morsan lirar gitarr och sjunger i ett band som snart ska ge ut en skiva. Tsatsiki är snart 7 och ska börja skolan. De har hyrt ut ett av rummen till Göran som bakar bullar och kör en HD och har en förkärlek för morsan. Så en dag får Tsatsiki ont i magen. Riktigt ont. Han ska börja skolan. Men han hinner knappt sätta sig innan han får se frökens "tjocka ben" och blir totalt fascinerad. Hon måste helt klart vara från en annan planet, tänker han och plötsligt blir skolan en spännande plats. En plats där Tsatsiki får vänner samt möter kärleken och våldet. Men Tsatsiki är som morsan -orädd och nyfiken och går hellre genom en eld än runt om den.
Utdrag ur boken
"Ibland frågade Tsatsikis kompisar om det inte var konstigt att ha en pappa som man aldrig hade träffat. Men det tyckte inte Tsatsiki. Han var ju van. Och han hade ju Morsan och morfar och mormor och en död gammelmormor och Morsans kompisar och sina egna kompisar och Göran. Det räckte gott och väl, tyckte Tsatsiki-Tsatsiki Johansson."
Sammanfattning
Under ett helt år får vi följa Tsatsiki från det att han ska börja förste klass till det att hans sommarlovet kommer. Och precis som i det riktiga livet går livet upp och ner både för Tsatsiki, morsan och för alla i deras närhet. Boken visar att det är inte bara barn som behöver råd, tröst, problemlösningar och ett stort behov av ha-begär, men ibland även vuxna. Men, där det finns problem där finns det lösningar.
Lättläst bok med mycket värme. Skrattattacker i så gott som varje kapitel. Verklighetstrogen. Vackert berättad. Välskriven. En bok att ge bort i present till ett barn som kan läsa. Eller till en 7-åring.
: ) MVG
Karaktärerna
Morsan - fri människa, något av en flower-power girl. Tror på kärleken. Orädd och frammåt. Optimist [i boken: Nakna, mamma papppa barn]. Gillar fjant o bus. Musikalisk intelligent. Ibland rädd för att vara dålig mamma. Älskar ogräddad deg.
Tsatsiki - fri människa. Nyfiken. Orädd [i boken: mobbare o spydiga kommentarer]. Viljestark. Framåt. Social. Frågvis. Självdiciplinerad. Bra självförtroende. Ibland rädd.
3dk1 Studiemanual
Södertörns högskola/Lärarutbildningen 140p
Natur, språk och kultur, A2/Barn och barndom i olika tider och kulturer
Delkursansvarig: Petra Garberding
Seminarieledare: Petra Garberding, Gunilla Gunner, Pär Götefeldt, Helena Hörnfeldt, Susanne Waldén
Kursmanual för ”Barn och barndom i olika tider och kulturer”, 7,5 hp
VT 2008
Kursbeskrivning enl. kursplanen
Delkursen ”Barn och barndom i olika tider och kulturer” visar hur föreställningar om barn och barndom skiftar i olika tider och kulturer. Särskilt belyser den hur barndom och ”barns bästa” skapats, reproducerats och förändrats under de senaste tvåhundra åren och hur dagens barndomsbegrepp har vuxit fram i utifrån folkliga, vetenskapliga, religiösa och politiska uppfattningar av barns egenskaper, behov, kompetenser och rättigheter.
Undervisningsformer, arbetsuppgifter och examinationsuppgift:
Undervisningen ges i form seminarier och föreläsningar. Till detta kommer en exkursion i grupp och en individuellt genomförd, icke schemalagd fältstudie. Mellan undervisningstillfällena deltar studenterna i arbetsgruppsträffar.
Seminarierna: Seminarierna bygger på studenternas egen verksamhet: att samtliga studenter har läst anvisad litteratur, förberett sig efter de anvisningar som givits, träffats i arbetsgrupperna och att alla deltar i seminariets diskussioner med egna inlägg. Anvisningar för hur man förbereder seminarierna finns att tillgå på kurswebben i början av den vecka då resp. seminarium äger rum.
Seminarierna är obligatoriska. Studenter som inte närvarar eller aktivt medverkar i något av seminarierna fullgör uppgifterna till seminariet skriftligt. Omfång 2–3 sidor. Dessa uppgifter lämnas in tillsammans med den skriftliga examinationsuppgiften. Frånvaro vid fler tillfällen än två godkänns inte och seminarierna måste istället fullgöras nästa gång kursen ges.
Arbetsgruppsträffar: Varje seminariegrupp består av fyra arbetsgrupper. Arbetsgrupperna träffas minst en gång per vecka (se schema) för att behandla kurslitteraturen och förbereda seminarierna tillsammans. Samtliga studenter deltar i arbetsgruppernas träffar, dit man kommer förberedd.
Föreläsningarna ger överblickar, fördjupar, kompletterar och/eller diskuterar kurslitteraturen. Vi räknar med att ni utnyttjar det stöd för inläsning och de möjligheter till fördjupningar och perspektiviseringar som föreläsningarna ger.
Studiebesök:
Måndagen den 11 februari ägnas åt studiebesök i Fittja och Hallunda centrum. Tanken är att ni ska möta representanter för olika religiösa traditioner. Företrädare för muslimska och olika kristna traditioner kommer att visa sina religiösa lokaler och berätta om hur de ser på och arbetar med barn. Ni förbereder er på studiebesöket genom att läsa Pettersson (2007).
Studiebesöken är obligatoriska och vi kommer att diskutera och följa upp dem på seminarierna den 12 februari. Närmare instruktion om tid och plats, gruppindelning samt frågor inför seminariet kommer på Gunilla Gunners föreläsning.
Vid ev. frånvaro genomförs ett eget studiebesök på två av ovan nämnda platser, vilket sedan rapporteras skriftligt.
Fältstudie, observation: Hur gestaltas svenskhet/etnicitet i förskolan? Enskild obligatorisk uppgift: Observation på förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Anvisningar: Se bilaga 6.
Skriftlig, individuell examinationsuppgift
Syftet med uppgiften är att du visa att du kan tillämpa de olika perspektiv på barn och barndom i olika tider och kulturmiljöer och centrala begrepp, som föreläsningar och kurslitteratur givit på två utvalda barndomsskildringar. Du får välja ut två barndomsskildringar, som du vill analysera, bland följande böcker:
Alakoski, Susanna. Svinalängorna, Bonnier, pocket, flera utgåvor.
Niemi, Mikael 2001. Populärmusiken från Vittula. Stockholm: MånPocket.
Henschen, Helena 2006. I skuggan av ett brott, Stockholm: Bromberg.
Lagerlöf, Selma 1996. Ett barns memoarer. Stockholm: Bonniers (Självbiografi, Mårbackasviten, del 2).
Lindgren, Astrid 1956. Rasmus på luffen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Gör så här
- Välj några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen och föreläsningarna som du tycker är särskilt intressanta att undersöka, kommentera och diskutera i de lästa böckerna. Med perspektiv menar vi synen på barn och barndom under olika tider och i olika miljöer. Så finns det t. ex. olika perspektiv på barnaga under olika tider. Medan många föräldrar och lärare ansåg på 1910-talet att det var en uppfostringsmetod, kategoriseras det idag som barnmisshandel och är förbjuden. Synen på barnagan visar hur synen på barn och barnuppfostran har förändrats över tid. Med begrepp menar vi centrala begrepp i kurslitteraturen, som t. ex. olika barndomsdiskurser, klassbegreppet, genusbegreppet eller etnicitetsbegreppet. Dessa begrepp hjälper oss att synliggöra hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid.
- Ge din tenta rubriken ”Olika barndomar i 1900-talets Sverige”. Du ska skriva din tenta i essäform, dvs. en sammanhängande text med en inledning, en analysdel och en avslutande diskussion. Börja din essä med en kort presentation av resp. boks huvudperson, handling och den tid och miljö som skildras, så att läsaren sedan kan hänga med i dina resonemang. Sätt gärna underrubriker som framhåller de olika perspektiv du tar upp.
- Jämför också de olika bilder av barndom, barns liv och villkor och sätt att se på barn som böckerna ger.
- Det är viktigt att det framgår tydligt av din text att du har läst kurslitteraturen och kan tillämpa den på dina utvalda barndomsskildringar. Det ska finnas med minst tre böcker och sju artiklar från litteraturlistan i din text.
- När du anknyter till kurslitteraturen måste du tänka på att läsarna inte har läst dessa texter. Du måste därför kort helt presentera de texter du tar upp och det perspektiv dessa ger.
- Skilj tydligt mellan dina egna och litteraturens ord genom att använda referenser. Referenser kan man skriva i parantes i texten, t. ex. (Helander 2005:10). All övrig information om boken skrivs in i en litteraturlista som bifogas tentan.
- Tentans omfång ska vara 4–5 A 4 sidor (utan litteraturlista). Typsnitt: 12 punkter och 1,5 radavstånd.
Betygskriterier för tentan:
Godkänd: Studenten kan tillämpa några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Det ska tas upp minst tre böcker och sju artiklar från kurslitteraturen i texten och de knyts till de valda barnböckerna. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan skilja mellan sina egna och andras uppfattningar genom att använda referenser. En litteraturlista bifogas tentan.
Väl Godkänd: Studenten kan tillämpa många olika perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Studenten drar genomgående den övriga kurslitteraturen in i sina diskussioner och kan även reflektera över olika perspektiv och begrepp. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan tydligt skilja åt sina egna och andras uppfattningar genom användning av korrekta referenser. En korrekt litteraturlista finns med.
Delkursbetyg
För betyget Godkänd på delkursen krävs följande:
1. Aktivt deltagande i samtliga seminarier i form av egna diskussionsinlägg och/eller frågor. Genomförande av observationsuppgiften och deltagande i studiebesöket. Frånvaro innebär skriftlig kompletteringsuppgift. Samma sak gäller bristande medverkan eller bristande förberedelser (litteraturen har inte lästs t.ex).
2. Godkänt resultat på den skriftliga examinationsuppgiften.
För betyget Väl godkänd på kursen krävs dessutom:
Att studentens bidrag till seminariediskussionerna har varit särskilt värdefulla, kvalificerade välgrundade och/ eller klargörande eller betyget väl godkänd på den skriftliga examinationsuppgiften.
Lektionsplan__
Vecka 4
Kursintroduktion
Petra Garberding
Föreläsning 1: Barn – en tankens uppfinning?
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Helander s. 5-15 (10 s)
- Sandin 41-58 (17 s)
- Key s. 7-11, 97-108 (13 s)
Föreläsning 2: Barn och barndom i historien
Per Bolin Hort
Litteratur:
- Heywood, s.11-68
Föreläsning 3: Att sammanfoga kvinnans och barnets befrielse. Om kampen mot patriarkatet på 1970-talet
Kajsa Ohrlander
Litteratur:
- Gerdin & Ohrlander 2007
Seminarium 1: Bilder av barn och barndom i barnboken,
Förberedelse: se bilaga 1
Litteratur:
- Elsa Beskow, Tomtebobarnen
- Moni Nilsson- Brännström, Tsatsiki och Morsan
Vecka 5
Föreläsning 4: Barnet i folkhemmet
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Heywood, s. 177-292 (115 s)
- Lindström s. 7-24, 82-100, 151-171, 196-200 (49 s)
- Sandin & Halldén s. 7-24 (17 s)
- Sjöberg s. 53-99 (46 s)
Seminarium 2: Barnet som vetenskaplig produkt
Förberedelse: se bilaga 2
Litteratur:
- Myrdal s. 4-25 (21 s)
- Socialstyrelsen s. 11-24 (13 s)
Föreläsning 5: Att göra skillnad – den exkluderande svenskheten
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Hörnfeldt s. 315-344 (29 s)
- Norman s. 13-23, 164-167, 178-196, 204-209 (47 s).
- Runfors (25 s)
- Sjögren s. 136-162 (26 s)
- Öhlander s. 11-42 (32 s)
Fältstudier: observation Gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer för barn.. Enskild uppgift, deltagande observation. På förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Uppgiften redovisas på seminarium 6. Se bilaga 6 för närmare instruktioner.
Seminarium 3: Barn och barndom i mångfaldens Sverige
Förberedelse: se bilaga 3.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 6
Måndag, 4/2: Filmvisning: Zozo av Josef Fares
Seminarium 4: Filmanalys
Instruktioner kommer senare.
Föreläsning 6: Religion – föränderliga traditioner
Gunilla Gunner
Litteratur: Andersson & Sander, s. 33-134.
Föreläsning 7: Det högtidliga livet, - vårt behov av ritualer
Gunilla Gunner
Litteratur:
Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Vecka 7
Exkursion i Botkyrka
Gunilla Gunner och Pär Götfeldt. Närmare instruktioner kommer senare.
Seminarium 5: Barn och religion –egna berättelser och andras
Uppföljning av studiebesök och egna reflektioner kring religionsdefinitioner och traditioner.
Förberedelser: se bilaga 5.
Litteratur:
- Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Seminarium 6: Analys och diskussion av observationsresultaten
Förberedelse: se bilaga 6.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 8
Seminarium 7: Vad är en familj?
Förberedelse: se bilaga 7.
Litteratur:
- Bäck-Wiklund, Johansson (red.) Nätverksfamiljen. s. 17-39, 83-117, 172-211
- Norman s. 60-84 (14 s)
- Sundqvist s. 41-66 (25 s)
Inlämning av examinationsuppgift : Måndag 25/2 kl 10.00
Bilagor
Bilaga 1
Förberedelse för seminarium 1
Formulera utifrån föreläsningar och kurslitteratur skriftligt en definition av de två begreppen ’barn’ och ’barndom’.
Undersök bilden av barn i Beskows resp. Nilsson-Brännströms bok: Vilka egenskaper och vilken ställning skiljer barnen ifrån böckernas vuxna. Vilka skillnader finns i de olika framställningarna av barn? Vilka likheter?
Hur förhåller sig de ’barndomar’ som framställs hos Beskow resp. Nilsson-Brännström till varandra och till den definition av ’barndom’ du gjort?
Fundera över i vilken mån respektive bok kan sägas skildra vad det är att vara barn i en viss tid eller i en viss kultur. Försök att så noggrant som möjligt ta ställning till vilken tid och vilken kultur som återspeglas i resp. bok.
Fundera utifrån Helanders text över om du i resp. bok kan känna igen någon eller några särskilda ”diskurser” om barn och barn.
Bilaga 2
Uppgift och instruktion inför seminarium 2, Barnet som vetenskaplig produkt.
1. Hur definieras i de olika texterna en god uppväxtmiljö? Vilka likheter och skillnader finns i de olika framställningarna? Hur förändras uppfattningarna över tid?
2. Vad utpekas i texterna som de stora problemen för barns lärande och utveckling? Vad presenteras som lösningar?
3. Gunilla Halldén och Bengt Sandin skriver att själva barndomens innebörd har påverkats av de under senare år förändrade relationerna mellan föräldrar, institutioner och stat. Hur vill ni beskriva nutidens relation mellan föräldrar, institutioner och stat jämfört med de tidsperioder som texterna är komna ur?
4. Fostran har ofta varit ett centralt begrepp i diskussioner om skolan. Vad menas med begreppet och försök reda ut hur begreppet har använts under olika perioder under 1900-talet. Utgå från er egen erfarenhet och kunskap och jämför med seminarietexterna och den period som Sjöberg skriver om.
5. Vilka föreställningar eller diskurser om barn och barndom känner ni igen i texterna? Ta stöd av Helander, Heywood och Sandin.
Bilaga 3
Diskussionsunderlag till seminarium 4 och Billy Ehn och Johannes Lunneblads texter Det otydliga kulturmötet och Förskolan och mångfalden.
- Vad ser ni för skillnader i hur personalen behandlar den kulturella mångfalden hos Lunneblad jämfört med Ehns 20 år gamla studie?
- Det skedde ju en förändring under tiden som Lunneblad var på förskolan, från att ha fokuserat på de barn som hade invandrarbakgrund, omdefinierades mångfaldsbegreppet och handlade istället om hemkultur, och mångfaldsarbetet kom att omfatta hela barngruppen. Hur tycker ni att man kan arbeta med mångfald i förskolan?
- Är det viktigt att ha ett uttalat mångfaldsperspektiv, eller är det någonting som kommer naturligt och som löser sig av sig självt? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ett uttalat mångfaldsperspektiv?
Bilaga 4
Seminarium 4: Filmanalys:
Instruktioner kommer senare.
Bilaga 5
Instruktion till seminarium om barn och religion v 7, 2008
Seminariet är tänkt att samla upp erfarenheter från föreläsningar och er egen läsning av Andersson och Sander s. 33-110 i Det mångreligiösa Sverige och Mellan påsk och Kadir samt från studiebesöken i Fittja och Hallunda.
Att förbereda inför seminariet:
Varje studiegrupp förbereder en kort presentation (7 min) av ett av studiebesöken. Koncentrera er främst på frågan om synen på barn och barnens plats i det religiösa/kulturella sammanhang som ni besökte.
- Hur sker traditionsförmedlingen?
- Deltar barn i religiösa riter? Finns det religiösa riter för barn?
- Förekommer det speciella aktiviteter för barn? Om ja, i så fall vilka? Om inte, varför?
- Vilken roll spelar religion för dem ni mötte vid besöken?
Tänk igenom er egen religionsdefinition. Gör ett utkast till en definition av vad ni menar med religion. (Ni kan förbereda detta individuellt eller i grupp). (Andersson och Sander s. 53-77 tar upp frågor om religionsdefinitioner).
Läs Mellan påsk och Kadir och ta del av det rika bildmaterialet. Fundera över vad ni skulle kalla kultur respektive religion när ni studerar materialet.
Resonera kring möjligheter och problem att leva som religiöst troende i Sverige idag. Exemplifiera.
Vilka riter/ritualer har ni själva minnen av som barn? Ge exempel.
Deltar ni i riter som vuxna? Om ja, vilka?
Tänk igenom hur ni ser på religiösa riter och högtiders plats och funktion i förskola och skola.
Förbered och resonera igenom frågorna så långt ni hinner i er studiegrupp.
Väl mött vid seminariet!
Hälsningar
Gunilla och Pär
Bilaga 6
Uppgift och instruktion inför observationsuppgift, Barn och barndom i mångfaldens Sverige.
För många forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är observationer och intervjuer de viktigaste metoderna för att skapa ett forskningsmaterial. Detta innebär att beskrivningar och observationer av sociala och kulturella sammanhang som vi observerar är centrala i forskning och studier.
Syftet med denna seminarieuppgift är dels att du ska få egen erfarenhet av att samla in ett material, dels att träna dig att få syn på sådant som vid en första anblick kan vara så självklart att vi inte lägger märke till det. Uppgiften syftar även till att träna sig på att reflektera över vardagliga händelser och kunna återberätta detta för andra. Temat för observationen är gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer riktade till barn.
Din uppgift är att med ett anteckningsblock i handen söka upp ett sammanhang (en plats, samtal eller liknande) som på ett eller annat sätt kan kopplas till barn. Det kan vara en parklek, öppen förskola, lekrum eller liknande. Välj en plats där det finns människor.
Observationen
Observera först platsen och människorna i 15 minuter och gå sedan avsides och anteckna allt du kommer ihåg. Återgå sedan till att observera platsen och människorna igen. Fortsätt så till dess att du känner dig mätt och inte tycker dig kunna se mer. Förmodligen behöver du ett par, tre timmar för uppgiften. Undvik att använda eventuell tidigare kunskap av platsen utan försök se platsen, människorna och det som händer med nya ögon. För att hjälpa dig lite på traven följer nedan ett antal punkter som du kan använda som struktur för din observation
Platsen
Beskriv hur platsen ser ut, hur det är uppbyggt, vilka saker som finns. Vem är platsen tänkt för? Kan du se några symboler? Vad berättar miljön? Använd alla dina sinnen. Lyssna, lukta och beskriv så noggrant du kan.
Människorna
Observera hur människor beter sig, vad de säger, hur de rör sig. Vilka är barnen, de vuxna? Varför är de här? Hur skiljer de sig åt? Beskriv med hjälp av kategorier som kön, ålder, utseende, språk, stil mm. Kanske lämpar det sig att samtala med någon och ställa lite frågor – men det är inte ett måste.
Händelser
Vad händer? Vad gör de olika personerna på platsen? Hur förhåller de sig till varandra? Är det någon eller några som avviker från de andra? Hur reagerar i så fall omgivningen?
Efterarbete
Skriv sedan rent dina anteckningar från observationen. Reflektera kring dina iakttagelser och hur dessa är möjliga att förstå. Träffa sedan din arbetsgrupp och diskutera dina resultat med dem. Lämna sedan dina anteckningar till läraren i samband med gruppdiskussionen. Behåll en kopia själv! Observera att uppgiften är obligatorisk. Glöm inte att skriva namn.
På seminariet får du möjlighet att kort presentera dina reflektioner och resultat från observationen.
Bilaga 7
Seminarium 5: Vad är en familj
Diskutera följande frågor i din arbetsgrupp och presentera resultaten vid seminariet:
Det finns många olika typer av familjebildningar, globalt såväl som inom Sverige. Gör ett försök att definiera de föreställningar och värderingar som är centrala i svenskt familjeliv? Vad är norm och vad ses som avvikande? På vilka områden märks detta?
Begreppet ”den goda modern” rymmer ett stort idékomplex där många föreställningar går långt tillbaka i tiden. Vilka föreställningar ingår i bilden av ”den goda modern”? Hur reproduceras de i dag och hur påverkar de vår bild av hur en mor ska, och inte ska vara?
Familjen har traditionellt sätt förknippats med det privata och det kvinnliga, medan offentligheten förknippats med manlighet. Vilka olika roller för kvinnan och mannen i familjen finner ni i litteraturen?
Vilka föreställningar om familjeliv, könsroller och barnsyn känner ni igen i Maria Sundkvists artikel om barn och familj i tre barnböcker från 1945? Tycker ni att dessa föreställningar lever kvar i dag?
Natur, språk och kultur, A2/Barn och barndom i olika tider och kulturer
Delkursansvarig: Petra Garberding
Seminarieledare: Petra Garberding, Gunilla Gunner, Pär Götefeldt, Helena Hörnfeldt, Susanne Waldén
Kursmanual för ”Barn och barndom i olika tider och kulturer”, 7,5 hp
VT 2008
Kursbeskrivning enl. kursplanen
Delkursen ”Barn och barndom i olika tider och kulturer” visar hur föreställningar om barn och barndom skiftar i olika tider och kulturer. Särskilt belyser den hur barndom och ”barns bästa” skapats, reproducerats och förändrats under de senaste tvåhundra åren och hur dagens barndomsbegrepp har vuxit fram i utifrån folkliga, vetenskapliga, religiösa och politiska uppfattningar av barns egenskaper, behov, kompetenser och rättigheter.
Undervisningsformer, arbetsuppgifter och examinationsuppgift:
Undervisningen ges i form seminarier och föreläsningar. Till detta kommer en exkursion i grupp och en individuellt genomförd, icke schemalagd fältstudie. Mellan undervisningstillfällena deltar studenterna i arbetsgruppsträffar.
Seminarierna: Seminarierna bygger på studenternas egen verksamhet: att samtliga studenter har läst anvisad litteratur, förberett sig efter de anvisningar som givits, träffats i arbetsgrupperna och att alla deltar i seminariets diskussioner med egna inlägg. Anvisningar för hur man förbereder seminarierna finns att tillgå på kurswebben i början av den vecka då resp. seminarium äger rum.
Seminarierna är obligatoriska. Studenter som inte närvarar eller aktivt medverkar i något av seminarierna fullgör uppgifterna till seminariet skriftligt. Omfång 2–3 sidor. Dessa uppgifter lämnas in tillsammans med den skriftliga examinationsuppgiften. Frånvaro vid fler tillfällen än två godkänns inte och seminarierna måste istället fullgöras nästa gång kursen ges.
Arbetsgruppsträffar: Varje seminariegrupp består av fyra arbetsgrupper. Arbetsgrupperna träffas minst en gång per vecka (se schema) för att behandla kurslitteraturen och förbereda seminarierna tillsammans. Samtliga studenter deltar i arbetsgruppernas träffar, dit man kommer förberedd.
Föreläsningarna ger överblickar, fördjupar, kompletterar och/eller diskuterar kurslitteraturen. Vi räknar med att ni utnyttjar det stöd för inläsning och de möjligheter till fördjupningar och perspektiviseringar som föreläsningarna ger.
Studiebesök:
Måndagen den 11 februari ägnas åt studiebesök i Fittja och Hallunda centrum. Tanken är att ni ska möta representanter för olika religiösa traditioner. Företrädare för muslimska och olika kristna traditioner kommer att visa sina religiösa lokaler och berätta om hur de ser på och arbetar med barn. Ni förbereder er på studiebesöket genom att läsa Pettersson (2007).
Studiebesöken är obligatoriska och vi kommer att diskutera och följa upp dem på seminarierna den 12 februari. Närmare instruktion om tid och plats, gruppindelning samt frågor inför seminariet kommer på Gunilla Gunners föreläsning.
Vid ev. frånvaro genomförs ett eget studiebesök på två av ovan nämnda platser, vilket sedan rapporteras skriftligt.
Fältstudie, observation: Hur gestaltas svenskhet/etnicitet i förskolan? Enskild obligatorisk uppgift: Observation på förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Anvisningar: Se bilaga 6.
Skriftlig, individuell examinationsuppgift
Syftet med uppgiften är att du visa att du kan tillämpa de olika perspektiv på barn och barndom i olika tider och kulturmiljöer och centrala begrepp, som föreläsningar och kurslitteratur givit på två utvalda barndomsskildringar. Du får välja ut två barndomsskildringar, som du vill analysera, bland följande böcker:
Alakoski, Susanna. Svinalängorna, Bonnier, pocket, flera utgåvor.
Niemi, Mikael 2001. Populärmusiken från Vittula. Stockholm: MånPocket.
Henschen, Helena 2006. I skuggan av ett brott, Stockholm: Bromberg.
Lagerlöf, Selma 1996. Ett barns memoarer. Stockholm: Bonniers (Självbiografi, Mårbackasviten, del 2).
Lindgren, Astrid 1956. Rasmus på luffen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Gör så här
- Välj några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen och föreläsningarna som du tycker är särskilt intressanta att undersöka, kommentera och diskutera i de lästa böckerna. Med perspektiv menar vi synen på barn och barndom under olika tider och i olika miljöer. Så finns det t. ex. olika perspektiv på barnaga under olika tider. Medan många föräldrar och lärare ansåg på 1910-talet att det var en uppfostringsmetod, kategoriseras det idag som barnmisshandel och är förbjuden. Synen på barnagan visar hur synen på barn och barnuppfostran har förändrats över tid. Med begrepp menar vi centrala begrepp i kurslitteraturen, som t. ex. olika barndomsdiskurser, klassbegreppet, genusbegreppet eller etnicitetsbegreppet. Dessa begrepp hjälper oss att synliggöra hur föreställningar om barn och barndom har förändrats över tid.
- Ge din tenta rubriken ”Olika barndomar i 1900-talets Sverige”. Du ska skriva din tenta i essäform, dvs. en sammanhängande text med en inledning, en analysdel och en avslutande diskussion. Börja din essä med en kort presentation av resp. boks huvudperson, handling och den tid och miljö som skildras, så att läsaren sedan kan hänga med i dina resonemang. Sätt gärna underrubriker som framhåller de olika perspektiv du tar upp.
- Jämför också de olika bilder av barndom, barns liv och villkor och sätt att se på barn som böckerna ger.
- Det är viktigt att det framgår tydligt av din text att du har läst kurslitteraturen och kan tillämpa den på dina utvalda barndomsskildringar. Det ska finnas med minst tre böcker och sju artiklar från litteraturlistan i din text.
- När du anknyter till kurslitteraturen måste du tänka på att läsarna inte har läst dessa texter. Du måste därför kort helt presentera de texter du tar upp och det perspektiv dessa ger.
- Skilj tydligt mellan dina egna och litteraturens ord genom att använda referenser. Referenser kan man skriva i parantes i texten, t. ex. (Helander 2005:10). All övrig information om boken skrivs in i en litteraturlista som bifogas tentan.
- Tentans omfång ska vara 4–5 A 4 sidor (utan litteraturlista). Typsnitt: 12 punkter och 1,5 radavstånd.
Betygskriterier för tentan:
Godkänd: Studenten kan tillämpa några perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Det ska tas upp minst tre böcker och sju artiklar från kurslitteraturen i texten och de knyts till de valda barnböckerna. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan skilja mellan sina egna och andras uppfattningar genom att använda referenser. En litteraturlista bifogas tentan.
Väl Godkänd: Studenten kan tillämpa många olika perspektiv och begrepp från kurslitteraturen på de utvalda barndomsskildringarna. Studenten drar genomgående den övriga kurslitteraturen in i sina diskussioner och kan även reflektera över olika perspektiv och begrepp. Studenten har arbetat självständigt och skrivit en sammanhängande och väl formulerad text. Studenten kan tydligt skilja åt sina egna och andras uppfattningar genom användning av korrekta referenser. En korrekt litteraturlista finns med.
Delkursbetyg
För betyget Godkänd på delkursen krävs följande:
1. Aktivt deltagande i samtliga seminarier i form av egna diskussionsinlägg och/eller frågor. Genomförande av observationsuppgiften och deltagande i studiebesöket. Frånvaro innebär skriftlig kompletteringsuppgift. Samma sak gäller bristande medverkan eller bristande förberedelser (litteraturen har inte lästs t.ex).
2. Godkänt resultat på den skriftliga examinationsuppgiften.
För betyget Väl godkänd på kursen krävs dessutom:
Att studentens bidrag till seminariediskussionerna har varit särskilt värdefulla, kvalificerade välgrundade och/ eller klargörande eller betyget väl godkänd på den skriftliga examinationsuppgiften.
Lektionsplan__
Vecka 4
Kursintroduktion
Petra Garberding
Föreläsning 1: Barn – en tankens uppfinning?
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Helander s. 5-15 (10 s)
- Sandin 41-58 (17 s)
- Key s. 7-11, 97-108 (13 s)
Föreläsning 2: Barn och barndom i historien
Per Bolin Hort
Litteratur:
- Heywood, s.11-68
Föreläsning 3: Att sammanfoga kvinnans och barnets befrielse. Om kampen mot patriarkatet på 1970-talet
Kajsa Ohrlander
Litteratur:
- Gerdin & Ohrlander 2007
Seminarium 1: Bilder av barn och barndom i barnboken,
Förberedelse: se bilaga 1
Litteratur:
- Elsa Beskow, Tomtebobarnen
- Moni Nilsson- Brännström, Tsatsiki och Morsan
Vecka 5
Föreläsning 4: Barnet i folkhemmet
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Heywood, s. 177-292 (115 s)
- Lindström s. 7-24, 82-100, 151-171, 196-200 (49 s)
- Sandin & Halldén s. 7-24 (17 s)
- Sjöberg s. 53-99 (46 s)
Seminarium 2: Barnet som vetenskaplig produkt
Förberedelse: se bilaga 2
Litteratur:
- Myrdal s. 4-25 (21 s)
- Socialstyrelsen s. 11-24 (13 s)
Föreläsning 5: Att göra skillnad – den exkluderande svenskheten
Helena Hörnfeldt
Litteratur:
- Hörnfeldt s. 315-344 (29 s)
- Norman s. 13-23, 164-167, 178-196, 204-209 (47 s).
- Runfors (25 s)
- Sjögren s. 136-162 (26 s)
- Öhlander s. 11-42 (32 s)
Fältstudier: observation Gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer för barn.. Enskild uppgift, deltagande observation. På förskola, öppen förskola, alternativt parklek. Uppgiften redovisas på seminarium 6. Se bilaga 6 för närmare instruktioner.
Seminarium 3: Barn och barndom i mångfaldens Sverige
Förberedelse: se bilaga 3.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 6
Måndag, 4/2: Filmvisning: Zozo av Josef Fares
Seminarium 4: Filmanalys
Instruktioner kommer senare.
Föreläsning 6: Religion – föränderliga traditioner
Gunilla Gunner
Litteratur: Andersson & Sander, s. 33-134.
Föreläsning 7: Det högtidliga livet, - vårt behov av ritualer
Gunilla Gunner
Litteratur:
Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Vecka 7
Exkursion i Botkyrka
Gunilla Gunner och Pär Götfeldt. Närmare instruktioner kommer senare.
Seminarium 5: Barn och religion –egna berättelser och andras
Uppföljning av studiebesök och egna reflektioner kring religionsdefinitioner och traditioner.
Förberedelser: se bilaga 5.
Litteratur:
- Pettersson & Ulfstrand, Mellan påsk och kadir
Seminarium 6: Analys och diskussion av observationsresultaten
Förberedelse: se bilaga 6.
Litteratur:
- Ehn s. 9-55, 156-165 (55 s)
- Lunneblad s. 9-20, 86-132, 173-180 (64 s)
Vecka 8
Seminarium 7: Vad är en familj?
Förberedelse: se bilaga 7.
Litteratur:
- Bäck-Wiklund, Johansson (red.) Nätverksfamiljen. s. 17-39, 83-117, 172-211
- Norman s. 60-84 (14 s)
- Sundqvist s. 41-66 (25 s)
Inlämning av examinationsuppgift : Måndag 25/2 kl 10.00
Bilagor
Bilaga 1
Förberedelse för seminarium 1
Formulera utifrån föreläsningar och kurslitteratur skriftligt en definition av de två begreppen ’barn’ och ’barndom’.
Undersök bilden av barn i Beskows resp. Nilsson-Brännströms bok: Vilka egenskaper och vilken ställning skiljer barnen ifrån böckernas vuxna. Vilka skillnader finns i de olika framställningarna av barn? Vilka likheter?
Hur förhåller sig de ’barndomar’ som framställs hos Beskow resp. Nilsson-Brännström till varandra och till den definition av ’barndom’ du gjort?
Fundera över i vilken mån respektive bok kan sägas skildra vad det är att vara barn i en viss tid eller i en viss kultur. Försök att så noggrant som möjligt ta ställning till vilken tid och vilken kultur som återspeglas i resp. bok.
Fundera utifrån Helanders text över om du i resp. bok kan känna igen någon eller några särskilda ”diskurser” om barn och barn.
Bilaga 2
Uppgift och instruktion inför seminarium 2, Barnet som vetenskaplig produkt.
1. Hur definieras i de olika texterna en god uppväxtmiljö? Vilka likheter och skillnader finns i de olika framställningarna? Hur förändras uppfattningarna över tid?
2. Vad utpekas i texterna som de stora problemen för barns lärande och utveckling? Vad presenteras som lösningar?
3. Gunilla Halldén och Bengt Sandin skriver att själva barndomens innebörd har påverkats av de under senare år förändrade relationerna mellan föräldrar, institutioner och stat. Hur vill ni beskriva nutidens relation mellan föräldrar, institutioner och stat jämfört med de tidsperioder som texterna är komna ur?
4. Fostran har ofta varit ett centralt begrepp i diskussioner om skolan. Vad menas med begreppet och försök reda ut hur begreppet har använts under olika perioder under 1900-talet. Utgå från er egen erfarenhet och kunskap och jämför med seminarietexterna och den period som Sjöberg skriver om.
5. Vilka föreställningar eller diskurser om barn och barndom känner ni igen i texterna? Ta stöd av Helander, Heywood och Sandin.
Bilaga 3
Diskussionsunderlag till seminarium 4 och Billy Ehn och Johannes Lunneblads texter Det otydliga kulturmötet och Förskolan och mångfalden.
- Vad ser ni för skillnader i hur personalen behandlar den kulturella mångfalden hos Lunneblad jämfört med Ehns 20 år gamla studie?
- Det skedde ju en förändring under tiden som Lunneblad var på förskolan, från att ha fokuserat på de barn som hade invandrarbakgrund, omdefinierades mångfaldsbegreppet och handlade istället om hemkultur, och mångfaldsarbetet kom att omfatta hela barngruppen. Hur tycker ni att man kan arbeta med mångfald i förskolan?
- Är det viktigt att ha ett uttalat mångfaldsperspektiv, eller är det någonting som kommer naturligt och som löser sig av sig självt? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ett uttalat mångfaldsperspektiv?
Bilaga 4
Seminarium 4: Filmanalys:
Instruktioner kommer senare.
Bilaga 5
Instruktion till seminarium om barn och religion v 7, 2008
Seminariet är tänkt att samla upp erfarenheter från föreläsningar och er egen läsning av Andersson och Sander s. 33-110 i Det mångreligiösa Sverige och Mellan påsk och Kadir samt från studiebesöken i Fittja och Hallunda.
Att förbereda inför seminariet:
Varje studiegrupp förbereder en kort presentation (7 min) av ett av studiebesöken. Koncentrera er främst på frågan om synen på barn och barnens plats i det religiösa/kulturella sammanhang som ni besökte.
- Hur sker traditionsförmedlingen?
- Deltar barn i religiösa riter? Finns det religiösa riter för barn?
- Förekommer det speciella aktiviteter för barn? Om ja, i så fall vilka? Om inte, varför?
- Vilken roll spelar religion för dem ni mötte vid besöken?
Tänk igenom er egen religionsdefinition. Gör ett utkast till en definition av vad ni menar med religion. (Ni kan förbereda detta individuellt eller i grupp). (Andersson och Sander s. 53-77 tar upp frågor om religionsdefinitioner).
Läs Mellan påsk och Kadir och ta del av det rika bildmaterialet. Fundera över vad ni skulle kalla kultur respektive religion när ni studerar materialet.
Resonera kring möjligheter och problem att leva som religiöst troende i Sverige idag. Exemplifiera.
Vilka riter/ritualer har ni själva minnen av som barn? Ge exempel.
Deltar ni i riter som vuxna? Om ja, vilka?
Tänk igenom hur ni ser på religiösa riter och högtiders plats och funktion i förskola och skola.
Förbered och resonera igenom frågorna så långt ni hinner i er studiegrupp.
Väl mött vid seminariet!
Hälsningar
Gunilla och Pär
Bilaga 6
Uppgift och instruktion inför observationsuppgift, Barn och barndom i mångfaldens Sverige.
För många forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är observationer och intervjuer de viktigaste metoderna för att skapa ett forskningsmaterial. Detta innebär att beskrivningar och observationer av sociala och kulturella sammanhang som vi observerar är centrala i forskning och studier.
Syftet med denna seminarieuppgift är dels att du ska få egen erfarenhet av att samla in ett material, dels att träna dig att få syn på sådant som vid en första anblick kan vara så självklart att vi inte lägger märke till det. Uppgiften syftar även till att träna sig på att reflektera över vardagliga händelser och kunna återberätta detta för andra. Temat för observationen är gestaltningar av svenskhet i offentliga miljöer riktade till barn.
Din uppgift är att med ett anteckningsblock i handen söka upp ett sammanhang (en plats, samtal eller liknande) som på ett eller annat sätt kan kopplas till barn. Det kan vara en parklek, öppen förskola, lekrum eller liknande. Välj en plats där det finns människor.
Observationen
Observera först platsen och människorna i 15 minuter och gå sedan avsides och anteckna allt du kommer ihåg. Återgå sedan till att observera platsen och människorna igen. Fortsätt så till dess att du känner dig mätt och inte tycker dig kunna se mer. Förmodligen behöver du ett par, tre timmar för uppgiften. Undvik att använda eventuell tidigare kunskap av platsen utan försök se platsen, människorna och det som händer med nya ögon. För att hjälpa dig lite på traven följer nedan ett antal punkter som du kan använda som struktur för din observation
Platsen
Beskriv hur platsen ser ut, hur det är uppbyggt, vilka saker som finns. Vem är platsen tänkt för? Kan du se några symboler? Vad berättar miljön? Använd alla dina sinnen. Lyssna, lukta och beskriv så noggrant du kan.
Människorna
Observera hur människor beter sig, vad de säger, hur de rör sig. Vilka är barnen, de vuxna? Varför är de här? Hur skiljer de sig åt? Beskriv med hjälp av kategorier som kön, ålder, utseende, språk, stil mm. Kanske lämpar det sig att samtala med någon och ställa lite frågor – men det är inte ett måste.
Händelser
Vad händer? Vad gör de olika personerna på platsen? Hur förhåller de sig till varandra? Är det någon eller några som avviker från de andra? Hur reagerar i så fall omgivningen?
Efterarbete
Skriv sedan rent dina anteckningar från observationen. Reflektera kring dina iakttagelser och hur dessa är möjliga att förstå. Träffa sedan din arbetsgrupp och diskutera dina resultat med dem. Lämna sedan dina anteckningar till läraren i samband med gruppdiskussionen. Behåll en kopia själv! Observera att uppgiften är obligatorisk. Glöm inte att skriva namn.
På seminariet får du möjlighet att kort presentera dina reflektioner och resultat från observationen.
Bilaga 7
Seminarium 5: Vad är en familj
Diskutera följande frågor i din arbetsgrupp och presentera resultaten vid seminariet:
Det finns många olika typer av familjebildningar, globalt såväl som inom Sverige. Gör ett försök att definiera de föreställningar och värderingar som är centrala i svenskt familjeliv? Vad är norm och vad ses som avvikande? På vilka områden märks detta?
Begreppet ”den goda modern” rymmer ett stort idékomplex där många föreställningar går långt tillbaka i tiden. Vilka föreställningar ingår i bilden av ”den goda modern”? Hur reproduceras de i dag och hur påverkar de vår bild av hur en mor ska, och inte ska vara?
Familjen har traditionellt sätt förknippats med det privata och det kvinnliga, medan offentligheten förknippats med manlighet. Vilka olika roller för kvinnan och mannen i familjen finner ni i litteraturen?
Vilka föreställningar om familjeliv, könsroller och barnsyn känner ni igen i Maria Sundkvists artikel om barn och familj i tre barnböcker från 1945? Tycker ni att dessa föreställningar lever kvar i dag?
Sunday, January 13, 2008
Arbetsplan Rymden
Lärarutbildningen med interkulturell profil,210 p
Natur, språk och kultur, A1, 30 poäng
Tema Rymden, 7,5 poäng
Ht –07
2007-11-10
Studiemanual
Delkurs : Tema Rymden
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år. Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger grundläggande kunskaper i astronomi. Kunskap om planeternas rörelse runt solen samt jorden och månens rörelse i förhållande till varandra och hur det medverkar till tideräkning och årstider. Fysikens sätt att förklara existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter. Exkursioner.
Gruppindelning
Varje grupp ska bestå av 4-5 personer. Byt till en roll du inte haft tidigare.
Kapten, som samordnar, sköter ev. frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist, som sköter kontakten med oss lärare på Jorden och även med andra rymdskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig, som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör, som ansvarar för ordning och reda på rymdskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur
Fysikbegrepp och Experiment, Rönnlund
· Kapitlet om astronomi
404 experiment, katalogen till Tom Tit, säljs på Tom Tit
· sidhänvisningar ges senare
Läroplaner och kursplaner (främst fysik) för förskolan och grundskolan
Betygskriterier
Som betyg för delkursen tema Rymden används Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Examinationen består av tre examinationsuppgifter (se nedan).
För godkänt krävs att studenten:
- deltagit aktivt i de examinerande seminarierna och där visat förståelse för de begrepp och resonemang som kurslitteraturen innehåller.
- godkänd hemtenta
- godkänd muntlig gestaltande gruppredovisning
- godkänd skriftlig individuell examinationsuppgift
För väl godkänt krävs, utöver det ovannämnda, att studenten:
- på seminarierna, vid den muntliga presentationen samt – framför allt – i de skriftliga uppgifterna visar prov på självständig problemhantering..
Examination
Delkursen innehåller tre examinationsuppgifter:
1. hemtenta (skriftligt)
2. gestaltande gruppredovisning (muntligt)
3. individuell didaktisk examinationsuppgift (muntlig och skriftlig)
Hemtenta 3 delar
1. Frågor delas ut under delkursen.
2. Gestaltande gruppredovisning
Ni ska tillsammans i Artgruppen gestalta en skapelsemyt på ett sinnligt sätt. Myter väljs under introduktionen, pass tre.
3. Individuell didaktisk examinationsuppgift
Du ska utforma en hemuppgift i temat rymden.
Formulera uppgiften/uppdraget som om du skulle skicka hem den med barnen i en förskola/klass. Tänk på att utgå från barnens ålder och att tidsramen samt tydlighet finns med.
Uppgiften ska involvera föräldrar eller annan vuxen.
Testa din uppgift på ett eller flera barn och reflektera hur det gick
a) Skriftlig inlämningsuppgift:
I den skriftliga inlämningsuppgiften ska du ha med följande:
· En beskrivning av uppgiften samt den text du tänker skicka hem till föräldrarna.
· De mål ur kursplaner resp. läroplaner du kommer att arbeta mot.
· Beskriv vilket/vilka begrepp barnen ska ha lärt sig genom denna uppgift. Motivera varför du valt det eller de begreppen.
· Var i tema Rymden kommer din uppgift in, som introduktion, mitt i eller som en avslutande uppgift? Vad kommer före resp. efter.
· Hur ska uppgiften följas upp när barnen kommer tillbaka till skolan/förskolan?
· Tydliga och relevanta hänvisningar till litteraturen
· En utvärdering av hur det gick när du testade den på barn.
b) Muntlig presentation:
Du ska sammanställa ovanstående uppgift på en A-4, som förs över till en OH.
Du får fem minuter på dig att presentera din uppgift samt vad du kommit fram till.
Muntlig presentation och skriftlig inlämning sker den 18 januari -08.
Ur ”Kommunikativa situationer i NO-undervisningen attitydstudie”, magisteruppsats av Birgitta Pettersson, Malmö:
Fler elever än vanligt gjort hemläxan, i den undersökta halvklassen alla utom en elev. En del elever hade valt att arbeta tillsammans med en familjemedlem eller en kamrat.
På uppföljningslektionen uppvisade eleverna stort intresse och engagemang i både egna och andras upplevelser och erfarenheter. Under sammanfattningen under lärarens
ledning i den stora gruppen, visade elever, som normalt inte var aktiva i större grupper, stor delaktighet och initiativförmåga. I princip alla elever som ingick i halvklassen uppvisade positiva attityder till experiment
som hemläxa.
Kajsa och Britta återgav med milt överseende och med skratt i rösterna hur deras mammor funnit läxan så rolig, att de försökt göra experimenten innan flickorna hunnit göra dem. Flickorna var dock klart roade av mammornas medverkan och uppförande och hade inte haft några problem med att styra sina mammor.
Britta: Mamma var med. Hon ville också gärna pröva, hon ville göra allt före mig, hon höll på att berätta allt vad som hände ju (med skratt i rösten, min anm.). Jag sa att hon skulle
vara tyst. Jag tyckte det var kul att mamma var med.
Eli: Min mamma var med. Vi gör alltid läxorna ihopa. Det var roligt (den aktuella läxan, min anm.), för man hade lite experiment och så.
Ammar: Det var roligt med mormor, för jag brukar inte vara så mycket med min mormor, så därför var det roligt att göra det med henne. Det är inte så roligt med pappa. Han hade
gjort allting själv. Han tycker det är roligt, sånt, experimentera.
Klassrumsobservation 020208; Ammar berättade för mig att han experimenterat tillsammans med sin mormor. Han
tillade: Men hon kunde inte prata svenska. Samtalet hade alltså förts på Ammars hemspråk. Ammar berättade att mormor var bra på att diskutera vad som hände när de
laborerade. De två hade passat på att arbeta medan resten av familjen tittade på TV. Ammar lät glad när han berättade om mormoderns delaktighet.
När eleverna kom till skolan nästa lektionstillfälle, fick de sitta i sina smågrupper och berätta för varandra vad som hade hänt och varför de trodde det hade hänt. Efteråt sammanfattade lärarna i hela den stora gruppen (halvklassen).
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.
Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande
igentagningsuppgift:
Du ska noga ta reda på vad som behandlades under de pass du missade. Intervjua en eller flera av dina studiekamrater. Ta del av ev.utdelat material. Omforma allt tillsammans med lämpliga sidor från kurslitteraturen till undervisning för barn 7-10 år. Skriva en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 26 januari 2008.
Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
Rymden v 50 – 03 (2008)
Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer.
Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.
To 13 dec.
Vinterexkursion med TRÄDVANDRING - 10. 00 prick!!!
Samling vid Södertälje C mellan spåren och stationshuset vid sofforna nära konstverken
Medtag: Fika. Lunch. Bok - Träd och buskar vintertid, Georgson k. KLÄDER EFTER VÄDER
Ni kommer att utföra ett antal uppdrag i era artgrupper under vandringen som tar ca en timme.
Vi går till Saltskogs gård där vi kan sitta inne och fika och senare äta medhavd lunch. Det finns inget att köpa så ni måste ha med allt ni vill äta och dricka under dagen.
I Saltskogs Park finns nästan alla svenska träd och nu i vinterskrud.
Ni kommer att få fler uppdrag att utföra i Parken.
Bussen tillbaka till Södertälje C går 14.50 och tar ca 10 minuter. De som vill kan självklart gå tillbaka.
Marie
18 dec
Att ha med till drama
Ett förtydligande:
Ta med information om just ditt trädslag -på papper, m a o allmänna kunskaper samt något specifikt för ditt träd samt årstiderna.
Usb kan följa med - vi kommer mest att jobba med text
Maila mig ifall det finns ytterligare frågor
hälsn.
Ann-Cath.
Natur, språk och kultur, A1, 30 poäng
Tema Rymden, 7,5 poäng
Ht –07
2007-11-10
Studiemanual
Delkurs : Tema Rymden
Kursens syfte
Kursen är tematisk och ämnesintegrerad och syftet med den är att ge insikter i hur man kan överskrida gränserna mellan naturvetenskap, teknik, konst och humaniora. Den utbildar reflekterande praktiker med en helhetssyn på kunskap och ger grundläggande samt fördjupande kunskaper i naturvetenskap. Kursen utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer i undervisningen av naturvetenskap och förmågan att använda naturen och experimentet som utgångspunkt för naturvetenskapliga studier. Slutligen ger kursen didaktiska kunskaper som ligger till grund för att genomföra undervisning i naturvetenskap för barn mellan ett och tio år. Kursen ges främst som en inriktning inom lärarutbildningen mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Delkursens innehåll
Delkursen ger grundläggande kunskaper i astronomi. Kunskap om planeternas rörelse runt solen samt jorden och månens rörelse i förhållande till varandra och hur det medverkar till tideräkning och årstider. Fysikens sätt att förklara existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter. Exkursioner.
Gruppindelning
Varje grupp ska bestå av 4-5 personer. Byt till en roll du inte haft tidigare.
Kapten, som samordnar, sköter ev. frånvaro, ser till att alla får information och att alla har uppgifter
Telegrafist, som sköter kontakten med oss lärare på Jorden och även med andra rymdskepp samt hämtar och lämnar all information
Data-ansvarig, som antecknar, för dagbok och är sekreterare
Mekaniker, som ansvarar för allt material och hämtar och lämnar det
Navigatör, som ansvarar för ordning och reda på rymdskeppet och kontrollerar att uppgifterna vid varje uppdrag utförs riktigt.
Litteratur
Fysikbegrepp och Experiment, Rönnlund
· Kapitlet om astronomi
404 experiment, katalogen till Tom Tit, säljs på Tom Tit
· sidhänvisningar ges senare
Läroplaner och kursplaner (främst fysik) för förskolan och grundskolan
Betygskriterier
Som betyg för delkursen tema Rymden används Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Examinationen består av tre examinationsuppgifter (se nedan).
För godkänt krävs att studenten:
- deltagit aktivt i de examinerande seminarierna och där visat förståelse för de begrepp och resonemang som kurslitteraturen innehåller.
- godkänd hemtenta
- godkänd muntlig gestaltande gruppredovisning
- godkänd skriftlig individuell examinationsuppgift
För väl godkänt krävs, utöver det ovannämnda, att studenten:
- på seminarierna, vid den muntliga presentationen samt – framför allt – i de skriftliga uppgifterna visar prov på självständig problemhantering..
Examination
Delkursen innehåller tre examinationsuppgifter:
1. hemtenta (skriftligt)
2. gestaltande gruppredovisning (muntligt)
3. individuell didaktisk examinationsuppgift (muntlig och skriftlig)
Hemtenta 3 delar
1. Frågor delas ut under delkursen.
2. Gestaltande gruppredovisning
Ni ska tillsammans i Artgruppen gestalta en skapelsemyt på ett sinnligt sätt. Myter väljs under introduktionen, pass tre.
3. Individuell didaktisk examinationsuppgift
Du ska utforma en hemuppgift i temat rymden.
Formulera uppgiften/uppdraget som om du skulle skicka hem den med barnen i en förskola/klass. Tänk på att utgå från barnens ålder och att tidsramen samt tydlighet finns med.
Uppgiften ska involvera föräldrar eller annan vuxen.
Testa din uppgift på ett eller flera barn och reflektera hur det gick
a) Skriftlig inlämningsuppgift:
I den skriftliga inlämningsuppgiften ska du ha med följande:
· En beskrivning av uppgiften samt den text du tänker skicka hem till föräldrarna.
· De mål ur kursplaner resp. läroplaner du kommer att arbeta mot.
· Beskriv vilket/vilka begrepp barnen ska ha lärt sig genom denna uppgift. Motivera varför du valt det eller de begreppen.
· Var i tema Rymden kommer din uppgift in, som introduktion, mitt i eller som en avslutande uppgift? Vad kommer före resp. efter.
· Hur ska uppgiften följas upp när barnen kommer tillbaka till skolan/förskolan?
· Tydliga och relevanta hänvisningar till litteraturen
· En utvärdering av hur det gick när du testade den på barn.
b) Muntlig presentation:
Du ska sammanställa ovanstående uppgift på en A-4, som förs över till en OH.
Du får fem minuter på dig att presentera din uppgift samt vad du kommit fram till.
Muntlig presentation och skriftlig inlämning sker den 18 januari -08.
Ur ”Kommunikativa situationer i NO-undervisningen attitydstudie”, magisteruppsats av Birgitta Pettersson, Malmö:
Fler elever än vanligt gjort hemläxan, i den undersökta halvklassen alla utom en elev. En del elever hade valt att arbeta tillsammans med en familjemedlem eller en kamrat.
På uppföljningslektionen uppvisade eleverna stort intresse och engagemang i både egna och andras upplevelser och erfarenheter. Under sammanfattningen under lärarens
ledning i den stora gruppen, visade elever, som normalt inte var aktiva i större grupper, stor delaktighet och initiativförmåga. I princip alla elever som ingick i halvklassen uppvisade positiva attityder till experiment
som hemläxa.
Kajsa och Britta återgav med milt överseende och med skratt i rösterna hur deras mammor funnit läxan så rolig, att de försökt göra experimenten innan flickorna hunnit göra dem. Flickorna var dock klart roade av mammornas medverkan och uppförande och hade inte haft några problem med att styra sina mammor.
Britta: Mamma var med. Hon ville också gärna pröva, hon ville göra allt före mig, hon höll på att berätta allt vad som hände ju (med skratt i rösten, min anm.). Jag sa att hon skulle
vara tyst. Jag tyckte det var kul att mamma var med.
Eli: Min mamma var med. Vi gör alltid läxorna ihopa. Det var roligt (den aktuella läxan, min anm.), för man hade lite experiment och så.
Ammar: Det var roligt med mormor, för jag brukar inte vara så mycket med min mormor, så därför var det roligt att göra det med henne. Det är inte så roligt med pappa. Han hade
gjort allting själv. Han tycker det är roligt, sånt, experimentera.
Klassrumsobservation 020208; Ammar berättade för mig att han experimenterat tillsammans med sin mormor. Han
tillade: Men hon kunde inte prata svenska. Samtalet hade alltså förts på Ammars hemspråk. Ammar berättade att mormor var bra på att diskutera vad som hände när de
laborerade. De två hade passat på att arbeta medan resten av familjen tittade på TV. Ammar lät glad när han berättade om mormoderns delaktighet.
När eleverna kom till skolan nästa lektionstillfälle, fick de sitta i sina smågrupper och berätta för varandra vad som hade hänt och varför de trodde det hade hänt. Efteråt sammanfattade lärarna i hela den stora gruppen (halvklassen).
Treveckorsregeln
För rättning av examinationsuppgifter och kompletteringar tillämpar vi ”treveckorsregeln”. Denna regel innebär att tre veckor (15 arbetsdagar) efter angivet inlämningsdatum ligger rättningsdatum då ditt resultat meddelas dig. Om du får veta att du behöver göra någon form av komplettering för att uppnå godkänt betyg ska dessa vara inlämnade senast efter tre veckor efter rättningsdatum, detta datum kallas kompletteringsdatum.
Frånvaro
Vid frånvaro överstigande 20 % är studenten underkänd på delkursen.
Vid frånvaro mellan 10 - 20% görs följande
igentagningsuppgift:
Du ska noga ta reda på vad som behandlades under de pass du missade. Intervjua en eller flera av dina studiekamrater. Ta del av ev.utdelat material. Omforma allt tillsammans med lämpliga sidor från kurslitteraturen till undervisning för barn 7-10 år. Skriva en rapport som lämnas till marie.wallum@sh.se
Senast inlämningsdatum är 26 januari 2008.
Vid frånvaro understigande 10 % tar studenten själv reda på vad som avhandlades men behöver inte lämna in någon skriftlig rapport.
Rymden v 50 – 03 (2008)
Passen kommer inte i samma ordning för alla grupper, men de står markerade på schemat med rätt nummer.
Passen som ingår i projektet Mitt Träd är markerade med gult i schemat.
To 13 dec.
Vinterexkursion med TRÄDVANDRING - 10. 00 prick!!!
Samling vid Södertälje C mellan spåren och stationshuset vid sofforna nära konstverken
Medtag: Fika. Lunch. Bok - Träd och buskar vintertid, Georgson k. KLÄDER EFTER VÄDER
Ni kommer att utföra ett antal uppdrag i era artgrupper under vandringen som tar ca en timme.
Vi går till Saltskogs gård där vi kan sitta inne och fika och senare äta medhavd lunch. Det finns inget att köpa så ni måste ha med allt ni vill äta och dricka under dagen.
I Saltskogs Park finns nästan alla svenska träd och nu i vinterskrud.
Ni kommer att få fler uppdrag att utföra i Parken.
Bussen tillbaka till Södertälje C går 14.50 och tar ca 10 minuter. De som vill kan självklart gå tillbaka.
Marie
18 dec
Att ha med till drama
Ett förtydligande:
Ta med information om just ditt trädslag -på papper, m a o allmänna kunskaper samt något specifikt för ditt träd samt årstiderna.
Usb kan följa med - vi kommer mest att jobba med text
Maila mig ifall det finns ytterligare frågor
hälsn.
Ann-Cath.
Uppg Asp manus
PowerPoint - Usb-minne/CD
-Välkomna! Välkomna! Jag heter Tremula Asp och jag ska vara er ASP-guide.
1. Vi aspar heter Populus Tremula som betyder ’skakande [folk]mängd på latinska, och vi kommer från trädsläktet Populus. Min kusin heter Poppeln och båda våra trädsläkten härstammar från den stora lövfällande trädfamiljen Salicaceae. [familjefoto]
På svenska kallar människorna oss för kort och gott asp, ett fornsvenskt ord från det jättegamla germanska språket.
Jag heter Tremula Asp och jag är en aspklon. Idag är jag 1 år och 10 månader. Det betyder att jag äntligen blivit könsmogen och kan skaffa mig en egen familj.
Jag har en vitgrå slät stam och konformad krona. På våren, mars-april dekorerar jag kronan med långa ulliga honhängen. Pojkarna bär gråbruna hanhängen. Efter att jag låtit vinden ta mina blommor syns endast de nyludna kvistarna med sina röda bladknoppar. I maj kommer de första löven. Dessa liknar röda hjärtan och har en mjuk sågtandad kant. De kan bli upp till 20 cm långa. De blir så långa för att bladskaftet i sig är långt. Det är även tillplattat så när vinden smeker mina blad sjunger min krona. Under juni skiftar de hjärtröda bladen till rundgröna blad. När hösten kommer blir min krona alldeles brinnande gul. Alla unga aspar växer så det knakar. Vi inte bara växer snabbt utan vi är även på hugget när det gäller att göra asp-bebisar. Vi har ett fantastiskt rotsystem som snabbt bildar rotskott. På det viset är flera av oss födda till kloner. Men ju äldre jag blir desto grövre och mörkare blir min bark. Vi aspar blir sällan över 100 år gamla, men jag hoppas slå ett rekord och ska därför anmäla mig till den årliga asp-tävlingen. Men då hoppas jag innerst inne att jag inte råkar ut för varken larver, svampar, låg ålder eller skogsstyrelsen. Dessa fyra är asparnas största fiender. Larver och svampar kan orsaka förruttnelse medan skogsstyrelsen hugger ner utvalda aspar som blivit 60-70 år gamla. Men, har vi lyckats överleva i alla dessa år ända sedan den väldiga inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13000-15000 år sedan, då de första asp-pionjärerna satte sina rötter i svensk mark, räds jag numera varken människor eller svampar. Det var bara de aspar som levde för några 1000 år sedan som kände fruktan för människan och dennes handlingar som fick deras asplöv att darra. Detta upptäckte människan som började berätta en historia som snart skulle bli till en myt om varför våra löv darrar.
Myten
Det finns fler myter om varför människan tror att våra blad darrar och en låter såhär: Den dagen då människosonen Jesus skulle korsfästas valde de onda människorna att korsfästa honom på ett kors gjort av asp. Detta var så förfärligt för våra stackars förfäder att våra blad darrar än idag. Men jag ska berätta den egentliga orsaken till att våra löv darrar. Inget annat träd älskar solen som en asp. Så fort solen visar sig applåderar vi och så fort den gömmer sig bakom ett moln applåderar vi för att låta den höra hur omtyckt den är av oss. Det är vårt sätt att locka fram solen och ge den uppmuntran för hur mycket den betyder för oss. Så det där med människors myter är bara galimatias.
Tremula Populus ställer upp i alla grenar
Tidigare nämnde jag om den årliga asp tävlingen som jag skulle ställa upp i.
och är det trädsläktet som bäst överlever storm eld och människor. Ända sedan de första asp-pionjärerna satte sina rötter på svensk mark efter att den senaste inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13 000-15 000 år sedan. Men vi aspar räds numera varken människor eller svampar. Nej, istället har
Fast större delen av vår kropp ovan jord huggs av kan vi ändå fortsätta att föröka oss med vårt fantastiska rotsystem! På det viset dör vi aspar aldrig ut. Denna uråldriga plan har fungerat ända sedan den första aspen kom till Sverige för ca 13 000 -15 000 år sedan efter att den senaste istiden dragit sig tillbaka norrut över Sverige.Asparna tillhör de första trädpionärerna, de allra första trädsläktet som kommer till Sverige medan det fortfarande fanns landmassa mellan Sverige och Danmark. Ja, de första trädinvandrarna kom söderut och nu finns aspen i hela Sverige, Europa, Asien och ända bort till Japan.Vi vill ha en kalkfattig mager jord med mycket näring och mycket rörligt vatten som våra rot-tår kan plaska i. Och precis som Ulf Lundell beskriver stora ytor i sin absolut bästa låt: ”Jag trivs bäst i öppna landskap” kan jag bara hålla med honom. Jag vet exakt hur han känner sig. Men jag måste få erkänna något. Vi aspar är mycket krävande gällande solljuset. Vi älskar att få stå i rampljuset. Jag misstänker därför att vi aspar är födda i lejonets stjärntecken. Men för att skapa öppna landskap behöver vi våra vänner Eld och Storm som kommer allt för sällan på besök. Det är tack vare dem det blir mer plats till oss aspar. Javisst att en och annan asp vindfälls av Storm eller att Eld kittlar en av oss allt för länge att denne dör knall och fall, och det är ingen idé att skrika ”Se upp!” för det finns aldrig något speciellt där uppe att se. Det är bara att låta livet gå vidare. Men ibland vill vi bara ta ton och sjunga ut som älgarna: ”Asparna vill dominera. Asparna har fått nog! Asparna kräver solljus, här i sin egen skog.”
Men även när vi dör förblir vi populära. Olika djur hittar till våra döda kroppar och gör sig hemmastadda som barktickan som bryter ner vår döda ved
Som mest är vi populära i levande skick. Vi öppnar inte bara hotell och motell utan även matbutiker. Många av djuren gillar vår mjuka porösa ved. Hackspettarna hackar sina bon i våra stammar. Inget
-Välkomna! Välkomna! Jag heter Tremula Asp och jag ska vara er ASP-guide.
1. Vi aspar heter Populus Tremula som betyder ’skakande [folk]mängd på latinska, och vi kommer från trädsläktet Populus. Min kusin heter Poppeln och båda våra trädsläkten härstammar från den stora lövfällande trädfamiljen Salicaceae. [familjefoto]
På svenska kallar människorna oss för kort och gott asp, ett fornsvenskt ord från det jättegamla germanska språket.
Jag heter Tremula Asp och jag är en aspklon. Idag är jag 1 år och 10 månader. Det betyder att jag äntligen blivit könsmogen och kan skaffa mig en egen familj.
Jag har en vitgrå slät stam och konformad krona. På våren, mars-april dekorerar jag kronan med långa ulliga honhängen. Pojkarna bär gråbruna hanhängen. Efter att jag låtit vinden ta mina blommor syns endast de nyludna kvistarna med sina röda bladknoppar. I maj kommer de första löven. Dessa liknar röda hjärtan och har en mjuk sågtandad kant. De kan bli upp till 20 cm långa. De blir så långa för att bladskaftet i sig är långt. Det är även tillplattat så när vinden smeker mina blad sjunger min krona. Under juni skiftar de hjärtröda bladen till rundgröna blad. När hösten kommer blir min krona alldeles brinnande gul. Alla unga aspar växer så det knakar. Vi inte bara växer snabbt utan vi är även på hugget när det gäller att göra asp-bebisar. Vi har ett fantastiskt rotsystem som snabbt bildar rotskott. På det viset är flera av oss födda till kloner. Men ju äldre jag blir desto grövre och mörkare blir min bark. Vi aspar blir sällan över 100 år gamla, men jag hoppas slå ett rekord och ska därför anmäla mig till den årliga asp-tävlingen. Men då hoppas jag innerst inne att jag inte råkar ut för varken larver, svampar, låg ålder eller skogsstyrelsen. Dessa fyra är asparnas största fiender. Larver och svampar kan orsaka förruttnelse medan skogsstyrelsen hugger ner utvalda aspar som blivit 60-70 år gamla. Men, har vi lyckats överleva i alla dessa år ända sedan den väldiga inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13000-15000 år sedan, då de första asp-pionjärerna satte sina rötter i svensk mark, räds jag numera varken människor eller svampar. Det var bara de aspar som levde för några 1000 år sedan som kände fruktan för människan och dennes handlingar som fick deras asplöv att darra. Detta upptäckte människan som började berätta en historia som snart skulle bli till en myt om varför våra löv darrar.
Myten
Det finns fler myter om varför människan tror att våra blad darrar och en låter såhär: Den dagen då människosonen Jesus skulle korsfästas valde de onda människorna att korsfästa honom på ett kors gjort av asp. Detta var så förfärligt för våra stackars förfäder att våra blad darrar än idag. Men jag ska berätta den egentliga orsaken till att våra löv darrar. Inget annat träd älskar solen som en asp. Så fort solen visar sig applåderar vi och så fort den gömmer sig bakom ett moln applåderar vi för att låta den höra hur omtyckt den är av oss. Det är vårt sätt att locka fram solen och ge den uppmuntran för hur mycket den betyder för oss. Så det där med människors myter är bara galimatias.
Tremula Populus ställer upp i alla grenar
Tidigare nämnde jag om den årliga asp tävlingen som jag skulle ställa upp i.
och är det trädsläktet som bäst överlever storm eld och människor. Ända sedan de första asp-pionjärerna satte sina rötter på svensk mark efter att den senaste inlandsisen drog norrut över Sverige för ca 13 000-15 000 år sedan. Men vi aspar räds numera varken människor eller svampar. Nej, istället har
Fast större delen av vår kropp ovan jord huggs av kan vi ändå fortsätta att föröka oss med vårt fantastiska rotsystem! På det viset dör vi aspar aldrig ut. Denna uråldriga plan har fungerat ända sedan den första aspen kom till Sverige för ca 13 000 -15 000 år sedan efter att den senaste istiden dragit sig tillbaka norrut över Sverige.Asparna tillhör de första trädpionärerna, de allra första trädsläktet som kommer till Sverige medan det fortfarande fanns landmassa mellan Sverige och Danmark. Ja, de första trädinvandrarna kom söderut och nu finns aspen i hela Sverige, Europa, Asien och ända bort till Japan.Vi vill ha en kalkfattig mager jord med mycket näring och mycket rörligt vatten som våra rot-tår kan plaska i. Och precis som Ulf Lundell beskriver stora ytor i sin absolut bästa låt: ”Jag trivs bäst i öppna landskap” kan jag bara hålla med honom. Jag vet exakt hur han känner sig. Men jag måste få erkänna något. Vi aspar är mycket krävande gällande solljuset. Vi älskar att få stå i rampljuset. Jag misstänker därför att vi aspar är födda i lejonets stjärntecken. Men för att skapa öppna landskap behöver vi våra vänner Eld och Storm som kommer allt för sällan på besök. Det är tack vare dem det blir mer plats till oss aspar. Javisst att en och annan asp vindfälls av Storm eller att Eld kittlar en av oss allt för länge att denne dör knall och fall, och det är ingen idé att skrika ”Se upp!” för det finns aldrig något speciellt där uppe att se. Det är bara att låta livet gå vidare. Men ibland vill vi bara ta ton och sjunga ut som älgarna: ”Asparna vill dominera. Asparna har fått nog! Asparna kräver solljus, här i sin egen skog.”
Men även när vi dör förblir vi populära. Olika djur hittar till våra döda kroppar och gör sig hemmastadda som barktickan som bryter ner vår döda ved
Som mest är vi populära i levande skick. Vi öppnar inte bara hotell och motell utan även matbutiker. Många av djuren gillar vår mjuka porösa ved. Hackspettarna hackar sina bon i våra stammar. Inget
Saturday, January 05, 2008
Skoluppgifter
1. Månen
2. Frågorna 256
3. Hemuppgiften
4. Rim 1 & 2
5. Skriv ut coriolisFrågorna
6. Fågeln
7. Trädet
2. Frågorna 256
3. Hemuppgiften
4. Rim 1 & 2
5. Skriv ut coriolisFrågorna
6. Fågeln
7. Trädet
Friday, December 28, 2007
Linkzoom
Astronomi
Bil
Dator
Diverse
Geografi
Konst
Resa
Sökmotorer
Astronomi
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.alltomrymden.se/
http://faktabanken.nu/
http://popast.nu/
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
http://www.astro.lu.se/Planetarium/overview.html#himlen
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
http://www.jagareforbundet.se/attjaga/svenskajagarefo.asp
ttp://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.html http://www.lund.se/templates/Page____29090.aspx#Astronomi - LÄNKAR T 1000!!
http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/interact14/public_html/ovning1.pdf
Bil att byta
http://bilweb2.passagen.se/bilweb_articles/artiklargds/vinter.htm
Dator
Gratis hårddisk på webben. 100 mb. Funkar bara för PC. http://www.student.se/
Fysiska butiker (http://www.hp.se/) SIBA»ComputerCity , 349:-El Giganten ,»PC City , 349:-»Expert»OnOff»MediaMarkt»JME»ClasOhlsson»ThornOnline butikerDustin»NetOnNet»Inwarehouse»Misco»JME
Geografi
http://maps.google.se/maps
Konst
BodyArthttp://www.multiart.nu/http://www.multiart.nu/bodyart/svenska/lankar.html Origami http://www.klaraav.se/kategorier.htmlhttp://www.klaraav.se/hur-man-gor-en-origami-bat/
Sökmotorer
http://se.altavista.com/http://www.ask.com/http://www.eniro.se/http://www.google.se/http://www.eniro.se/http://www.yahoo.com/http://www.wisenut.com/All världens sökmotorerhttp://www.searchenginecolossus.com/
Resa
EnglandItalienKroatienhttp://kroatien.nu/Inhemsk sidahttp://www.zagreb-touristinfo.hr/MediaReseguidenhttp://media.reseguiden.se/cgi-bin/rg/last_minute.cgi?query=Kroatien&event=result&site=norran&country_id_dest=153Travellinkhttp://travellink.customers3.travelize.se/index.asp?action=dest&destid=53&focus2=true&earlydate=undefined&depcity=Köpenhamn&HotelIDdestList=&transporttype=RigaSpanien
Språk
http://www.lexikonguiden.se/ - svenska
http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html - Svenskt-engelkt lexikon
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ - Svenska Akademins OrbBok
http://babelfish.altavista.com/ - Översättning
http://dictionary.reference.com/ - Engelska lexikon referenser
http://www.verbix.com/webverbix/index.asp - Omvandla.nu - verb - ord.. GULD VÄRD!!
DIVERSE
http://www.roundcube.se/"@ RoundCube
http://webmail.sajtx.com/"@ SajtX http://bildbevis.blogspot.com/ http://www.birthday.se/ http://www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____351.aspx http://petnoga.se/ http://www.meningar.com/ http://mimersbrunn.se/ Brunn http://dblex.com/synonymlexikon/ Rim lexikon http://www.tft.lth.se/Informationskompetens/skrivning.htm uppsats.. http://webappl.web.sh.se/__C1256C930076603C.nsf/nepns-site-content-link/B2BDA30B8BED8AE2C1256D12002325D4?open&neplink=/c1256c8a0066623d/nepns-site-content-link/946b94be2f950ca9c1256c8b00159f1a o presentera http://www.fceduc.umu.se/~hakan.granberg/saljo/index.htm Säljö 1 http://www.fceduc.umu.se/~adam.sundstrom/saljo/begrepp.htm Säljö 2 http://www.ies.luth.se/org/Rapporter/AR9824.pdf rapporter.. http://susning.nu/ http://www.travelfinder.se/ http://www.uppsatser.se/ http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida ordklasser
Bil
Dator
Diverse
Geografi
Konst
Resa
Sökmotorer
Astronomi
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.alltomrymden.se/
http://faktabanken.nu/
http://popast.nu/
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
http://www.astro.lu.se/Planetarium/overview.html#himlen
http://www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
http://www.jagareforbundet.se/attjaga/svenskajagarefo.asp
ttp://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.html http://www.lund.se/templates/Page____29090.aspx#Astronomi - LÄNKAR T 1000!!
http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/interact14/public_html/ovning1.pdf
Bil att byta
http://bilweb2.passagen.se/bilweb_articles/artiklargds/vinter.htm
Dator
Gratis hårddisk på webben. 100 mb. Funkar bara för PC. http://www.student.se/
Fysiska butiker (http://www.hp.se/) SIBA»ComputerCity , 349:-El Giganten ,»PC City , 349:-»Expert»OnOff»MediaMarkt»JME»ClasOhlsson»ThornOnline butikerDustin»NetOnNet»Inwarehouse»Misco»JME
Geografi
http://maps.google.se/maps
Konst
BodyArthttp://www.multiart.nu/http://www.multiart.nu/bodyart/svenska/lankar.html Origami http://www.klaraav.se/kategorier.htmlhttp://www.klaraav.se/hur-man-gor-en-origami-bat/
Sökmotorer
http://se.altavista.com/http://www.ask.com/http://www.eniro.se/http://www.google.se/http://www.eniro.se/http://www.yahoo.com/http://www.wisenut.com/All världens sökmotorerhttp://www.searchenginecolossus.com/
Resa
EnglandItalienKroatienhttp://kroatien.nu/Inhemsk sidahttp://www.zagreb-touristinfo.hr/MediaReseguidenhttp://media.reseguiden.se/cgi-bin/rg/last_minute.cgi?query=Kroatien&event=result&site=norran&country_id_dest=153Travellinkhttp://travellink.customers3.travelize.se/index.asp?action=dest&destid=53&focus2=true&earlydate=undefined&depcity=Köpenhamn&HotelIDdestList=&transporttype=RigaSpanien
Språk
http://www.lexikonguiden.se/ - svenska
http://lexin2.nada.kth.se/sve-eng.html - Svenskt-engelkt lexikon
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ - Svenska Akademins OrbBok
http://babelfish.altavista.com/ - Översättning
http://dictionary.reference.com/ - Engelska lexikon referenser
http://www.verbix.com/webverbix/index.asp - Omvandla.nu - verb - ord.. GULD VÄRD!!
DIVERSE
http://www.roundcube.se/"@ RoundCube
http://webmail.sajtx.com/"@ SajtX http://bildbevis.blogspot.com/ http://www.birthday.se/ http://www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____351.aspx http://petnoga.se/ http://www.meningar.com/ http://mimersbrunn.se/ Brunn http://dblex.com/synonymlexikon/ Rim lexikon http://www.tft.lth.se/Informationskompetens/skrivning.htm uppsats.. http://webappl.web.sh.se/__C1256C930076603C.nsf/nepns-site-content-link/B2BDA30B8BED8AE2C1256D12002325D4?open&neplink=/c1256c8a0066623d/nepns-site-content-link/946b94be2f950ca9c1256c8b00159f1a o presentera http://www.fceduc.umu.se/~hakan.granberg/saljo/index.htm Säljö 1 http://www.fceduc.umu.se/~adam.sundstrom/saljo/begrepp.htm Säljö 2 http://www.ies.luth.se/org/Rapporter/AR9824.pdf rapporter.. http://susning.nu/ http://www.travelfinder.se/ http://www.uppsatser.se/ http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida ordklasser
Friday, December 21, 2007
T1 Frågor 1-6
Hemtentan del 1 Rymden
Frågor, 2, 5, 6
Inlämning - 8 jan. 2008
Max en sida per fråga
LP73
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 210p
Natur, språk & kultur, A1, ht07
Delkurs: Tema Rymden
8 januari 2008
Kursledare: Marie Wallum
Hemtenta, del 1
Huvud- och underfrågor om
astronomi
1. Månfaser.
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
2:1 Hur rör sig himlakropparna jorden, solen och månen? Hur roterar de runt sig själva, och hur snurrar de runt varandra.
Ur ett moturs-snurrande gasmoln föddes den stora smällen Big Bang. Små materialmängder sköts därför ut åt olika motsols-snurrande riktningar. Detta moturs-snurrande material blev så småningom grunden för bildandet av himlakropparna, och orsaken till att planeterna och deras månar snurrar moturs runt solen och runt sina egna axlar. Men alla planeter snurrar inte moturs. Venus, Uranus och Pluto snurrar medurs runt sin egen axel. Orsaken är okänd, men astronomer misstänker att en kollision eller en växelverkan mellan planeterna ägt rum för mycket länge sedan.
Solens gravitation (dragningskraft) är det som gör att planeterna håller sig kvar i sina banor runt solen. De flesta himlakropparna rör sig moturs runt sin egen axel, dessa är solen, merkurius, jorden, mars, saturnus, jupiter, neptunus och planeternas månar. Planeternas månar hålls i sin tur kvar i sina banor av planeternas gravitation.
2:2 Vilka tidsbegrepp år, årstid osv kommer från dessa rörelser?
Det tar jorden ett år = 365 dagar att fullborda ett helt varv runt solen. När jorden roterat 360 grader d.v.s. fullbordat ett varv runt sin egen rotationsaxel, har ett dygn gått.
Vinter- och sommarhalvår får vi tack vare jordaxelns lutning mot solen. När jordaxel på det norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar, och när jordaxeln lutar från solen får vi vinter. Se fråga 6.
2:3 Vilken typ av himlakroppar är solen, jorden och månen, och vad skiljer dem åt?
Solen är en stjärna, ett stort gasklot bestående av väte och helium, mest vätgas. Solen är vår galax vintergatans stora stjärna.
Innan jorden bildades bestod vår planet av ett gasmoln. Med tiden fick vår planet en fast form med en het insida och en kall jordskorpa.
Månen föddes när vår jord var nästan färdigbildad. En del löst flygande materia kolliderade med jorden och materian från dessa båda himlakropparna bildade en klump som fångades av jordens gravitation. Sedan dess har månen roterat runt jorden. De himlakroppar som kretsar kring en planet kallas månar. Jordens måne består av kropp av sten och en granitklädd skorpa. I månens centrum tror astronomerna att det finns en kärna av metall (http://www.observatoriet.kva.se/).
2:4 Vad är månförmörkelse samt..
När jorden befinner sig mellan solen och månen sker en månförmörkelse. Jordens skuggar då en del av månen som får en rödaktig ton.
..solförmörkelse?
Händelsen sker när månen befinner sig mellan solen och jorden. Månens kropp täcker solskivan och orsakar en solförmörkelse. Från jorden ser månen ut som en svart rund skiva och det enda man ser av solen är en ljusskimrande cirkel runt den svarta månskivan.
3 & 4. Hitta planeter, stjärnbilder. Namn, datum, väderstreck.
30 dec. 2007
Stjärnbilder
Cassiopeja - Polcirkeln
Cepheus - nv
Kusken - Ö
Kräftan -
Lilla Hunden (Procyon)
Orion bälte - s - www
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
Pegasus - sv
Plejaderna - sv
Stora björnen [Karlavagnen] - Norr
Stjärntecken
Tvillingarna - Ö
Oxen - sv
Stjärnor
Aldebaran, Capella, Procyon, Rigel ,Sirius [Orion] - Ö
Procyon [Lilla Hunden] - Ö
Stjärnfall - V
Planeter
(Mars) 01.00
Saturnus [Kräftan]
Jupiter [Oxen] - http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
5:1 Vad menas att vara född i ett visst stjärntecken?
Allt eftersom jorden går sin bana runt solen, går solen ett varv på himlen genom alla de stjärnbilder vi ser just då vid den tidsperioden. Solens bana över himlen kallas ekliptikan. De stjärnbilder som ekliptikan går genom kallas zodiaken. Att vara född i ett visst stjärntecken betyder att solen befinner sig just i ditt stjärntecken den födelsedagen du föddes.
5:2 Hur kommer det sig att de flesta inte är födda i det stjärntecken som står i veckotidningarnas horoskop?
Det som dåtidens astronomer skådade för mycket länge sedan, hur solens bana över himlen tog sig från stjärnbild till stjärnbild stämmer mycket dåligt med det vi ser idag. Solen befinner sig inte i samma stjärntecken idag som då. Detta på grund av att solen och månen drar i jordens rotationsaxel så att en viss kontinuerlig förskjutning sker. Den här bilden av verkligheten brys sig inte astrologen om. Därför får du en felaktig bild av det horoskop du verkligen är född i.
5:3 Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi?
Medan astronomer går den vetenskapliga vägen, mäter , väger och gör fysiska, kemiska och matematiska beräkningar om livsförhållandena i rymden, går astrologerna den skrockfulla vägen. Det som står i dagens horoskoper är förutom en massa påhitt om öde och framtid även en feltolkning av stjärntecknena i zodiaken. Därför ska man ta det som skrivs i horoskoperna med en stor nypa salt.
http://www.astrokonsult.se/f59a40eb-cc94-498f-a64f-326e865275f2-29.html
6:1 Vad har vi för årstider? Gör ett så utförligt svar du kan och rita gärna bilder som förtydligar. Gå sedan in på följande länk och gör övningen.
http://na-serv.did.gu.se/astro/astro.html
Skriv ner dina kommentarer. B] Teckningen på nästa blad illustrerar årstiderna.
Lindas kommentar:
De flesta känner till att jorden snurrar runt sin egen axel, polaxeln för att livet på jorden ska få dag och natt. Den här polaxeln har en lutning som ger oss de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter.
Sommar
När denna polaxel lutar som mest mot solen får vi sommar på norra halvklotet och vinter på det södra halvklotet.
Vinter
När polaxeln lutar som mest från solen får vi vinter på norra halvklotet och sommar på det södra halvklotet.
Vår
Under tidsperioden från det att polaxeln lutat så långt bort från solen till att luta sig alltmer mot solen får vi på det norra halvklotet känna vårsolen medan det är höst på det södra halvklotet.
Höst
Hösten kommer till det norra halvklotet efter att polaxeln lutat som mest mot solen till att börja luta så långt från solen som möjligt. På södra halvklotet upplever de våren.
Det räcker alltså inte att vår jord gör ett helt varv i sin nästan helt cirkulärformade bana runt solen för att vi ska få uppleva de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter.
Källreferens
Tryckta källor
Rees M. (2006). Universum –illustrerat uppslagsverk. Globe förlaget, 2006
Otryckta källor
Fråga 2
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.observatoriet.kva.se/svenska/utstallningar/tillfalliga/manen/index.html#upp
Fråga 5
http://www.stjarnrummet.se/astronomi/index.html
Fråga 6
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.htmlhttp://na-serv.did.gu.se/astro/
Hemtenta II
Frågor, 2, 5, 6
Inlämning - 8 jan. 2008
Max en sida per fråga
LP73
Södertörns högskola
Lärarutbildningen med interkulturell profil, 210p
Natur, språk & kultur, A1, ht07
Delkurs: Tema Rymden
8 januari 2008
Kursledare: Marie Wallum
Hemtenta, del 1
Huvud- och underfrågor om
astronomi
1. Månfaser.
http://www.islamguiden.com/moon/moonframe.html
2:1 Hur rör sig himlakropparna jorden, solen och månen? Hur roterar de runt sig själva, och hur snurrar de runt varandra.
Ur ett moturs-snurrande gasmoln föddes den stora smällen Big Bang. Små materialmängder sköts därför ut åt olika motsols-snurrande riktningar. Detta moturs-snurrande material blev så småningom grunden för bildandet av himlakropparna, och orsaken till att planeterna och deras månar snurrar moturs runt solen och runt sina egna axlar. Men alla planeter snurrar inte moturs. Venus, Uranus och Pluto snurrar medurs runt sin egen axel. Orsaken är okänd, men astronomer misstänker att en kollision eller en växelverkan mellan planeterna ägt rum för mycket länge sedan.
Solens gravitation (dragningskraft) är det som gör att planeterna håller sig kvar i sina banor runt solen. De flesta himlakropparna rör sig moturs runt sin egen axel, dessa är solen, merkurius, jorden, mars, saturnus, jupiter, neptunus och planeternas månar. Planeternas månar hålls i sin tur kvar i sina banor av planeternas gravitation.
2:2 Vilka tidsbegrepp år, årstid osv kommer från dessa rörelser?
Det tar jorden ett år = 365 dagar att fullborda ett helt varv runt solen. När jorden roterat 360 grader d.v.s. fullbordat ett varv runt sin egen rotationsaxel, har ett dygn gått.
Vinter- och sommarhalvår får vi tack vare jordaxelns lutning mot solen. När jordaxel på det norra halvklotet lutar mot solen får vi sommar, och när jordaxeln lutar från solen får vi vinter. Se fråga 6.
2:3 Vilken typ av himlakroppar är solen, jorden och månen, och vad skiljer dem åt?
Solen är en stjärna, ett stort gasklot bestående av väte och helium, mest vätgas. Solen är vår galax vintergatans stora stjärna.
Innan jorden bildades bestod vår planet av ett gasmoln. Med tiden fick vår planet en fast form med en het insida och en kall jordskorpa.
Månen föddes när vår jord var nästan färdigbildad. En del löst flygande materia kolliderade med jorden och materian från dessa båda himlakropparna bildade en klump som fångades av jordens gravitation. Sedan dess har månen roterat runt jorden. De himlakroppar som kretsar kring en planet kallas månar. Jordens måne består av kropp av sten och en granitklädd skorpa. I månens centrum tror astronomerna att det finns en kärna av metall (http://www.observatoriet.kva.se/).
2:4 Vad är månförmörkelse samt..
När jorden befinner sig mellan solen och månen sker en månförmörkelse. Jordens skuggar då en del av månen som får en rödaktig ton.
..solförmörkelse?
Händelsen sker när månen befinner sig mellan solen och jorden. Månens kropp täcker solskivan och orsakar en solförmörkelse. Från jorden ser månen ut som en svart rund skiva och det enda man ser av solen är en ljusskimrande cirkel runt den svarta månskivan.
3 & 4. Hitta planeter, stjärnbilder. Namn, datum, väderstreck.
30 dec. 2007
Stjärnbilder
Cassiopeja - Polcirkeln
Cepheus - nv
Kusken - Ö
Kräftan -
Lilla Hunden (Procyon)
Orion bälte - s - www
http://www.astrokonsult.se/4ab312b3-e04b-4eaa-82cb-5875b8c2a222-29.html
Pegasus - sv
Plejaderna - sv
Stora björnen [Karlavagnen] - Norr
Stjärntecken
Tvillingarna - Ö
Oxen - sv
Stjärnor
Aldebaran, Capella, Procyon, Rigel ,Sirius [Orion] - Ö
Procyon [Lilla Hunden] - Ö
Stjärnfall - V
Planeter
(Mars) 01.00
Saturnus [Kräftan]
Jupiter [Oxen] - http://www.astrokonsult.se/90ab1afc-d10f-4752-b71c-402b64fd8b69-29.html
5:1 Vad menas att vara född i ett visst stjärntecken?
Allt eftersom jorden går sin bana runt solen, går solen ett varv på himlen genom alla de stjärnbilder vi ser just då vid den tidsperioden. Solens bana över himlen kallas ekliptikan. De stjärnbilder som ekliptikan går genom kallas zodiaken. Att vara född i ett visst stjärntecken betyder att solen befinner sig just i ditt stjärntecken den födelsedagen du föddes.
5:2 Hur kommer det sig att de flesta inte är födda i det stjärntecken som står i veckotidningarnas horoskop?
Det som dåtidens astronomer skådade för mycket länge sedan, hur solens bana över himlen tog sig från stjärnbild till stjärnbild stämmer mycket dåligt med det vi ser idag. Solen befinner sig inte i samma stjärntecken idag som då. Detta på grund av att solen och månen drar i jordens rotationsaxel så att en viss kontinuerlig förskjutning sker. Den här bilden av verkligheten brys sig inte astrologen om. Därför får du en felaktig bild av det horoskop du verkligen är född i.
5:3 Vad är skillnaden mellan astronomi och astrologi?
Medan astronomer går den vetenskapliga vägen, mäter , väger och gör fysiska, kemiska och matematiska beräkningar om livsförhållandena i rymden, går astrologerna den skrockfulla vägen. Det som står i dagens horoskoper är förutom en massa påhitt om öde och framtid även en feltolkning av stjärntecknena i zodiaken. Därför ska man ta det som skrivs i horoskoperna med en stor nypa salt.
http://www.astrokonsult.se/f59a40eb-cc94-498f-a64f-326e865275f2-29.html
6:1 Vad har vi för årstider? Gör ett så utförligt svar du kan och rita gärna bilder som förtydligar. Gå sedan in på följande länk och gör övningen.
http://na-serv.did.gu.se/astro/astro.html
Skriv ner dina kommentarer. B] Teckningen på nästa blad illustrerar årstiderna.
Lindas kommentar:
De flesta känner till att jorden snurrar runt sin egen axel, polaxeln för att livet på jorden ska få dag och natt. Den här polaxeln har en lutning som ger oss de fyra årstiderna: vår, sommar, höst och vinter.
Sommar
När denna polaxel lutar som mest mot solen får vi sommar på norra halvklotet och vinter på det södra halvklotet.
Vinter
När polaxeln lutar som mest från solen får vi vinter på norra halvklotet och sommar på det södra halvklotet.
Vår
Under tidsperioden från det att polaxeln lutat så långt bort från solen till att luta sig alltmer mot solen får vi på det norra halvklotet känna vårsolen medan det är höst på det södra halvklotet.
Höst
Hösten kommer till det norra halvklotet efter att polaxeln lutat som mest mot solen till att börja luta så långt från solen som möjligt. På södra halvklotet upplever de våren.
Det räcker alltså inte att vår jord gör ett helt varv i sin nästan helt cirkulärformade bana runt solen för att vi ska få uppleva de fyra årstiderna vår, sommar, höst och vinter.
Källreferens
Tryckta källor
Rees M. (2006). Universum –illustrerat uppslagsverk. Globe förlaget, 2006
Otryckta källor
Fråga 2
http://www.sr.se/barn/julkalendern06/experten_svar.stm
http://www.observatoriet.kva.se/svenska/utstallningar/tillfalliga/manen/index.html#upp
Fråga 5
http://www.stjarnrummet.se/astronomi/index.html
Fråga 6
http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/student/2003/portfolior/it3crch/public_html/gg/exercise1/ex1.htmlhttp://na-serv.did.gu.se/astro/
Hemtenta II
Monday, December 17, 2007
MoonShining
MånFaser
V51 2007 - v2 2008
Vecka 51 - Molnigt
Vecka 52
Må
Utseende - alvmåne
Ort - Södertälje
Väderstreck - Ö
Klockslag - 13:40
Bild
V51 2007 - v2 2008
Vecka 51 - Molnigt
Vecka 52
Må
Utseende - alvmåne
Ort - Södertälje
Väderstreck - Ö
Klockslag - 13:40
Bild
Subscribe to:
Posts (Atom)